Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Beslut · CELEX 32007D0573

Artikel 21 i beslut nr 573/2007/EG upphört att gälla

Särskilda bestämmelser för krisåtgärder

Ur Europaparlamentets och rådets beslut nr 573/2007/EG av den 23 maj 2007 om inrättande av Europeiska flyktingfonden för perioden 2008–2013 som en del av det allmänna programmet ”Solidaritet och hantering av migrationsströmmar” och om upphävande av rådets beslut 2004/904/EG.

EU-rätten

Artikelns text

1. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om sina behov och lägga fram en plan för hur de åtgärder som avses i artikel 5 skall genomföras, tillsammans med en beskrivning av de planerade åtgärderna och av de organ som skall ansvara för genomförandet.

2. En medlemsstat som begär stöd från fonden för att hantera en situation med särskilda påfrestningar som beskrivs i artikel 5.2 skall lämna in en ansökan till kommissionen med all tillgänglig information, däribland

a) en detaljerad beskrivning av den aktuella situationen, särskilt i fråga om hur många personer som anlänt, effekten på mottagningskapaciteten och asylsystemet eller infrastrukturen och de akuta behoven, samt en dokumenterad prognos av situationen på kort sikt,

b) en dokumenterad redogörelse för det exceptionella i situationen, med hjälp exempelvis av ny statistik och andra uppgifter om tillströmningen av personer vid den del av gränsen som berörs,

c) en detaljerad beskrivning av de omedelbara åtgärder som planeras, åtgärdernas typ och omfattning, samt de parter som berörs, och

d) en uppdelning av de beräknade kostnaderna av de planerade åtgärderna.

Kommissionen skall avgöra huruvida villkoren för att bevilja ekonomiskt stöd från fonden till krisåtgärder är uppfyllda och vilket belopp som skall beviljas på grundval av den information som anges ovan och eventuell ytterligare relevant information som kommissionen har till sitt förfogande. Kommissionen skall underrätta medlemsstaterna om det ovannämnda beslutet.

3. Det ekonomiska stödet från fonden till de åtgärder som avses i artikel 5 skall vara begränsat till sex månader och får inte överstiga 80 % av kostnaden för varje enskild åtgärd.

4. Om de mekanismer för tillfälligt skydd som avses i artikel 5.1 genomförs skall tillgängliga medel fördelas mellan medlemsstaterna i förhållande till hur många personer i varje medlemsstat som åtnjuter tillfälligt skydd så som avses i artikel 5.1.

Artikeln i rättsakten