Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Beslut · CELEX 32011D0278

Artikel 7 i beslut 2011/278/EU upphört att gälla

Insamling av utgångsdata

Ur Kommissionens beslut av den 27 april 2011 om fastställande av unionstäckande övergångsbestämmelser för harmoniserad gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt artikel 10a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG [delgivet med nr K(2011) 2772] (2011/278/EU).

EU-rätten

Artikelns text

1. För varje befintlig anläggning som har rätt till gratis utsläppsrätter enligt artikel 10a i direktiv 2003/87/EG, inklusive anläggningar som endast tidvis är i drift, särskilt anläggningar som hålls i reserv eller beredskap och anläggningar som hålls i drift beroende på säsong, ska medlemsstaterna, för alla år i perioden 1 januari 2005–31 december 2008 eller i tillämpliga fall 1 januari 2009–31 december 2010, från verksamhetsutövaren samla in all relevant information och relevanta data för varje parameter som förtecknas i bilaga IV, för de år som anläggningen har varit i drift.

2. Medlemsstaterna ska samla in data separat för varje delanläggning. Vid behov får en medlemsstat kräva att verksamhetsutövaren lämnar in ytterligare data.

Om 95 % av insatsvaror, utgående varor och motsvarande utsläpp från en delanläggning med värmeriktmärke, bränsleriktmärke eller processutsläppsriktmärke tjänar sektorer eller delsektorer som bedöms löpa en betydande risk för koldioxidläckage enligt beslut 2010/2/EU eller om 95 % av insatsvaror, utgående varor och motsvarande utsläpp från en delanläggning med värmeriktmärke, bränsleriktmärke eller processutsläppsriktmärke tjänar sektorer eller delsektorer som inte bedöms löpa en betydande risk för koldioxidläckage, kan medlemsstaten befria verksamhetsutövaren från skyldigheten att lämna in data som möjliggör distinktion i fråga om risken för koldioxidläckage.

3. Medlemsstaterna ska kräva att verksamhetsutövaren lämnar in uppgifter om den ursprungliga installerade kapaciteten för varje delanläggnings med produktriktmärke enligt följande:

a) I princip ska den ursprungliga installerade kapaciteten vara genomsnittet av de två högsta månatliga produktionsvolymerna under perioden 1 januari 2005–31 december 2008 om man antar att delanläggningen har drivits med denna belastning 720 timmar per månad, 12 månader per år.

b) Där det inte går att fastställa den ursprungliga installerade kapaciteten enligt a ska man genomföra en experimentell verifiering av delanläggningens kapacitet under uppsikt av en kontrollör för att säkerställa att de parametrar som används är typiska för den berörda sektorn och att resultaten av den experimentella verifieringen är representativa.

4. Om en delanläggning har haft en betydande kapacitetsändring under perioden 1 januari 2005–30 juni 2011 ska medlemsstaterna kräva att verksamhetsutövaren, utöver uppgifter om delanläggningens ursprungliga installerade kapacitet, fastställd enligt punkt 3, fram till starten av den ändrade driften lämnar in uppgifter om den tillagda eller, i tillämpliga fall, den minskade kapaciteten liksom den installerade kapaciteten för delanläggningen i fråga efter den betydande kapacitetsändringen, fastställd på grundval av genomsnittet av de två högsta månatliga produktionsvolymerna under de första sex månaderna efter att den ändrade driften inleddes. Medlemsstaterna ska beakta delanläggningens installerade kapacitet efter en betydande kapacitetsändring som delanläggningens ursprungliga installerade kapacitet vid bedömning av en eventuell ytterligare betydande kapacitetsändring.

5. Medlemsstaterna ska samla in, registrera och dokumentera data enligt metoder som gör det möjligt för de behöriga myndigheterna att använda data på lämpligt sätt.

Medlemsstaterna får kräva att verksamhetsutövaren använder ett elektroniskt formulär eller specificera ett filformat för datainlämningen. Medlemsstaterna ska dock godkänna att verksamhetsutövaren använder något av de elektroniska formulär eller specificerade filformat som kommissionen har offentliggjort för datainsamling enligt denna artikel, om inte medlemsstatens formulär eller filformat minst kräver att samma data lämnas in.

6. Insatsvaror, produkter och motsvarande utsläpp för vilka det endast finns tillgång till data för anläggningen som helhet, ska delas upp proportionellt på de relevanta delanläggningarna enligt följande:

a) Om olika produkter tillverkas en i taget i samma produktionslinje ska insatsvaror, utgående varor och motsvarande utsläpp fördelas sekventiellt på grundval av driftstiden per år för varje delanläggning.

b) Om det inte är möjligt att fördela insatsvaror, utgående varor och motsvarande utsläpp enligt a ska de fördelas på grundval av massan eller volymen för enskilda produkter som tillverkats eller skattningar på grundval av fri reaktionsentalpi för de kemiska reaktioner som ingår eller på grundval av en annan lämplig fördelningsnyckel som bygger på en sund vetenskaplig metod.

7. Medlemsstaterna ska kräva att verksamhetsutövarna lämnar in fullständiga och enhetliga data och se till att det inte förekommer överlappningar mellan delanläggningar eller dubbelräkning. Medlemsstaterna ska särskilt se till att verksamhetsutövarna genomför företagsbesiktningar och lämnar in data som är så exakta som möjligt för att ge en rimlig tillförlitlighet i dataintegriteten.

I detta syfte ska medlemsstaterna se till att varje verksamhetsutövare också lämnar in en metodrapport som ska innehålla en beskrivning av anläggningen, kompileringsmetoden, de olika datakällorna, beräkningsstegen och, om tillämpligt, antaganden och metoden som tillämpats för att fördela utsläppen på relevanta delanläggningar enligt punkt 6. Medlemsstater kan kräva att verksamhetsutövaren visar att inlämnade data är exakta och fullständiga.

8. Om data saknas ska medlemsstaten kräva att verksamhetsutövaren lämnar en tillbörlig motivering för detta.

Om data saknas ska medlemsstaterna kräva att verksamhetsutövaren i stället, före eller senast vid den verifiering som kontrollören utför, lämnar försiktiga skattningar, särskilt sådana som grundas på bästa metoder inom industrin, färska vetenskapliga och tekniska rön.

Om endast vissa data finns att tillgå betyder en försiktig skattning att det värde som extrapolerats inte ska vara högre än 90 % av det värde som erhålls genom att använda tillgängliga data.

Om inga data om flöden av mätbar värme för en delanläggning med värmeriktmärke finns att tillgå, kan en approximation härledas från motsvarande energitillflöde multiplicerat med värmeproduktionens uppmätta effektivitet som den verifierats av en kontrollör. Om inga sådana effektivitetsdata finns att tillgå ska man tillämpa en referenseffektivitet på 70 % på den motsvarande energitillförseln vid produktion av mätbar värme.

9. Varje medlemsstat ska på begäran göra de data som insamlats enligt punkterna 1–6 tillgängliga för kommissionen.

Artikeln i rättsakten

EU-domstolen och andra EU-källor (10 dokument, 18 ställen)

EU-domstolen (7 dokument, 15 ställen)

  1. CELEX 62019CJ0938 Domstolens dom (femte avdelningen) den 11 november 2021 2021 i texten
  2. Mål C-320/19, EU:C:2020:983 Domstolens dom (femte avdelningen) den 3 december 2020 p. 13 i texten
  3. Mål C-189/19, EU:C:2020:381 Domstolens dom (sjätte avdelningen) den 14 maj 2020 p. 29 · p. 57 · p. 58 · p. 59 · och 1 till i texten
  4. Mål C-572/16, EU:C:2018:100 Domstolens dom (första avdelningen) den 22 februari 2018 i texten
  5. Mål C-80/16, EU:C:2017:588 Domstolens dom (första avdelningen) den 26 juli 2017 p. 11 i texten

Visa alla 7 – eu-domstolen

Generaladvokaten (3 dokument)

  1. Generaladvokatens förslag i mål C-938/19 Förslag till avgörande av generaladvokat Saugmandsgaard Øe – Mål C‑938/19 Energieversorgungscenter Dresden-Wilschdorf 2021 p. 77 i texten
  2. Generaladvokatens förslag i mål C-320/19 Förslag till avgörande av generaladvokat Saugmandsgaard Øe – Mål C‑320/19 Ingredion Germany 2020 i texten
  3. Generaladvokatens förslag i mål C-572/16 Förslag till avgörande av generaladvokat Saugmandsgaard Øe – Mål C‑572/16 INEOS 2017 i texten