EU-rätt · Direktiv · CELEX 32011L0024
Artikel 7 i direktiv 2011/24/EU
Allmänna principer för ersättning av kostnader
EU-rätten
Artikelns text
1. Utan att det påverkar tillämpningen av förordning (EG) nr 883/2004 och om annat inte följer av bestämmelserna i artiklarna 8 och 9, ska försäkringsmedlemsstaten se till att de kostnader som uppstått för en försäkrad person som mottagit gränsöverskridande hälso- och sjukvård ersätts, om vården i fråga hör till de förmåner som den försäkrade personen har rätt till i försäkringsmedlemsstaten.
2. Med avvikelse från punkt 1 gäller följande:
a) Om en medlemsstat som är upptagen i förteckningen i bilaga IV till förordning (EG) nr 883/2004 och i enlighet med den förordningen har erkänt att pensionärer och deras familjemedlemmar som är bosatta i en annan medlemsstat har rätt till förmåner vid sjukdom, ska den tillhandahålla dem hälso- och sjukvård enligt detta direktiv på egen bekostnad när de befinner sig inom dess territorium i enlighet med bestämmelserna i dess lagstiftning, som om de berörda personerna vore bosatta i denna medlemsstat som är upptagen i förteckningen i den bilagan.
b) Om den hälso- och sjukvård som tillhandahålls enligt detta direktiv inte är föremål för förhandstillstånd i enlighet med kapitel 1 i avdelning III i förordning (EG) nr 883/2004 och tillhandahålls inom territoriet för den medlemsstat som enligt den förordningen och förordning (EG) nr 987/2009 har det slutgiltiga ansvaret för ersättning av vårdkostnaderna, ska denna medlemsstat stå för kostnaden. Den medlemsstaten kan stå för kostnaden för denna hälso- och sjukvård i enlighet med de allmänna villkor och kriterier för att få vård och ersättning samt rättsliga och administrativa formaliteter som denna medlemsstat fastställt, förutsatt att detta är förenligt med EUF-fördraget.
3. Försäkringsmedlemsstaten ska fastställa, på lokal, regional eller nationell nivå för vilken hälso- och sjukvård en försäkrad person har rätt att få ersättning för kostnader och nivån på ersättningen av dessa kostnader, oberoende av var hälso- och sjukvården tillhandahålls.
4. Kostnaderna för gränsöverskridande hälso- och sjukvård ska ersättas eller direkt utbetalas av försäkringsmedlemsstaten, upp till den kostnadsnivå som försäkringsmedlemsstaten skulle ha ersatt, om denna hälso- och sjukvård hade tillhandahållits på dess territorium, utan att de faktiska kostnaderna för den mottagna vården överskrids.
Om hela kostnaden för gränsöverskridande hälso- och sjukvård överstiger den kostnadsnivå som försäkringsmedlemsstaten skulle ha ersatt om denna hälso- och sjukvård hade tillhandahållits på dess territorium får försäkringsmedlemsstaten ändå besluta att ersätta hela kostnaden.
Försäkringsmedlemsstaten får besluta att ersätta andra relaterade kostnader, såsom boende- och resekostnader, eller extra kostnader som personer med funktionshinder kan åsamkas på grund av ett eller flera funktionshinder när de mottar gränsöverskridande hälso- och sjukvård, i enlighet med nationell lagstiftning och under förutsättning att tillräcklig dokumentation kan styrka förekomsten av dessa kostnader.
5. Medlemsstaterna får anta bestämmelser i enlighet med EUF-fördraget i syfte att säkerställa att patienter åtnjuter samma rättigheter när de får gränsöverskridande hälso- och sjukvård som de skulle ha åtnjutit om de hade fått hälso- och sjukvård i en jämförbar situation i försäkringsmedlemsstaten.
6. För tillämpning av punkt 4 ska medlemsstaterna ha en transparent mekanism för beräkning av kostnader för gränsöverskridande hälso- och sjukvård som försäkringsmedlemsstaten ska ersätta den försäkrade personen. Denna mekanism ska vara baserad på objektiva, icke-diskriminerande kriterier som ska vara kända på förhand och tillämpas på relevant (lokal, regional eller nationell) administrativ nivå.
7. Försäkringsmedlemsstaten får kräva att en försäkrad person som ansöker om ersättning för kostnader för gränsöverskridande hälso- och sjukvård, inklusive som erhållits genom telemedicin, uppfyller samma villkor och kriterier för att få vård och ersättning samt rättsliga och administrativa formaliteter, oavsett om de fastställts på lokal, regional eller nationell nivå, som den skulle ha krävt om denna hälso- och sjukvård hade getts på dess territorium. Detta kan inbegripa en bedömning av hälso- och sjukvårdspersonal eller personal inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen som tillhandahåller tjänster för det lagstadgade systemet för social trygghet eller det nationella systemet för hälso- och sjukvård i försäkringsmedlemsstaten, t.ex. allmänläkaren eller primärvårdsläkaren som patienten är registrerad hos, om detta är nödvändigt för att avgöra huruvida den enskilda patienten har rätt till hälso- och sjukvård. Inga villkor eller kriterier för att få vård och ersättning eller rättsliga och administrativa formaliteter som krävs enligt denna punkt får dock vara diskriminerande eller utgöra något hinder mot den fria rörligheten för patienter, tjänster eller varor om detta inte är objektivt motiverat av krav på planering som har samband med målet att garantera tillräcklig och kontinuerlig tillgång till ett väl avvägt utbud av behandlingar av hög kvalitet i medlemsstaten i fråga eller önskemålet att kontrollera kostnaderna och, i möjligaste mån, undvika allt slöseri med ekonomiska, tekniska eller personella resurser.
8. Försäkringsmedlemsstaten får dock inte som villkor för ersättning av kostnader för gränsöverskridande hälso- och sjukvård kräva förhandstillstånd, utom i de fall som anges i artikel 8.
9. Försäkringsmedlemsstaten får begränsa tillämpningen av bestämmelserna om ersättning av kostnader för gränsöverskridande hälso- och sjukvård på grund av tvingande hänsyn till allmänintresset, t.ex. krav på planering i samband med målet att garantera tillräcklig och kontinuerlig tillgång till ett väl avvägt utbud av behandlingar av hög kvalitet i medlemsstaten i fråga eller önskemålet att kontrollera kostnaderna och, i möjligaste mån, undvika allt slöseri med ekonomiska, tekniska eller personella resurser.
10. Trots vad som sägs i punkt 9 ska medlemsstaterna se till att sådan gränsöverskridande hälso- och sjukvård för vilken förhandstillstånd beviljats ersätts i enlighet med tillståndet.
11. Beslutet att begränsa tillämpningen av den här artikeln enligt punkt 9 ska begränsas till vad som är nödvändigt och proportionerligt och får inte leda till godtycklig diskriminering eller utgöra ett oberättigat hinder för den fria rörligheten för varor, personer eller tjänster. Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla alla beslut om att begränsa ersättningen som fattats på de grunder som anges i punkt 9.
EU-domstolen och andra EU-källor (9 dokument, 67 ställen)
EU-domstolen (5 dokument, 26 ställen)
- Mål C-115/24, EU:C:2025:694 Domstolens dom (fjärde avdelningen) den 11 september 2025 p. 22 · p. 70 i texten
- Mål C-489/23, EU:C:2025:651 Domstolens dom (fjärde avdelningen) den 4 september 2025 p. 1 · p. 27 · p. 30 · p. 32 · och 9 till i texten
- Mål C-636/19, EU:C:2021:885 Domstolens dom (fjärde avdelningen) den 28 oktober 2021 p. 36 · p. 60 · p. 61 · p. 62 i texten
- CELEX 62019CJ0243 Domstolens dom (andra avdelningen) den 29 oktober 2020 2020 p. 67 · p. 68 · p. 73 · p. 74 i texten
- Mål C-777/18, EU:C:2020:745 Domstolens dom (fjärde avdelningen) den 23 september 2020 p. 68 · p. 70 i texten
Generaladvokaten (4 dokument, 41 ställen)
- Generaladvokatens förslag i mål C-489/23 Förslag till avgörande av generaladvokat Spielmann – Mål C‑489/23 Casa Judeţeană de Asigurări de Sănătate Mureș m.fl. 2025 p. 1 · p. 7 · p. 27 · p. 36 · och 15 till i texten
- Generaladvokatens förslag i mål C-115/24 Förslag till avgörande av generaladvokat Rantos – Mål C‑115/24 Österreichische Zahnärztekammer 2025 i texten
- Generaladvokatens förslag i mål C-636/19 Förslag till avgörande av generaladvokat Rantos – Mål C‑636/19 CAK 2021 p. 37 · p. 40 · p. 41 · p. 54 · och 1 till i texten
- Generaladvokatens förslag i mål C-243/19 Förslag till avgörande av generaladvokat Hogan – Mål C‑243/19 Veselības ministrija 2020 p. 2 · p. 14 · p. 33 · p. 48 · och 10 till i texten
Svensk rätt
Svenska författningar
Rättsakten genomförs eller kompletteras enligt ändringsregistret
Uppgiften gäller rättsakten som helhet, inte artikeln.
- Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) i kraft 2013-10-01 ur registret · rättsaktsnivå
- Lag (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. i kraft 2013-10-01 ur registret · rättsaktsnivå
- Lag (2008:145) om statligt tandvårdsstöd i kraft 2013-10-01 ur registret · rättsaktsnivå
- Förordning (2009:1174) med instruktion för Försäkringskassan i kraft 2013-10-01 ur registret · rättsaktsnivå
- Förordning (2009:1243) med instruktion för Socialstyrelsen i kraft 2013-10-01 ur registret · rättsaktsnivå
- Lag (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet i kraft 2013-10-01 ur registret · rättsaktsnivå
Normkedja (rättsakten)
Nedåt i kedjan
- genomförs av SFS 1982:763 · Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) upphävd 2017-04-01 ur registret
- genomförs av SFS 2002:160 · Lag (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. ur registret
- genomförs av SFS 2008:145 · Lag (2008:145) om statligt tandvårdsstöd ur registret
- genomförs av SFS 2013:513 · Lag (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ur registret
- genomförs av SFS 2009:1174 · Förordning (2009:1174) med instruktion för Försäkringskassan ur registret
- genomförs av SFS 2009:1243 · Förordning (2009:1243) med instruktion för Socialstyrelsen upphävd 2015-07-01 ur registret
Lag · SFS 2002:160 · Lag (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m.
- bemyndigar HSLF-FS 2026:23 ur registret