EU-rätt · Beslut · CELEX 32013D1313
Artikel 21 i beslut nr 1313/2013/EU
Stödberättigande förebyggande åtgärder och beredskapsåtgärder
EU-rätten
Artikelns text
1. Följande förebyggande åtgärder och beredskapsåtgärder är berättigade till ekonomiskt bistånd:
a) Samfinansiering av projekt, studier, workshoppar, undersökningar och liknande åtgärder samt verksamheter i enlighet med artikel 5.
b) Samfinansiering av inbördes utvärderingar i enlighet med artiklarna 6 d och 8 j.
c) Upprätthållande av funktionerna inom ERCC i enlighet med artikel 8 a.
d) Förberedelser för mobilisering och utsändning av expertgrupper i enlighet med artiklarna 8 d och 17 samt uppbyggnad och upprätthållande av en snabbinsatsförmåga genom ett nätverk av utbildade experter från medlemsstaterna i enlighet med artikel 8 f.
e) Upprättande och underhåll av Cecis och verktyg för att möjliggöra kommunikation och informationsutbyte mellan ERCC och medlemsstaternas kontaktpunkter och andra deltagare i civilskyddsmekanismen.
f) Bidrag till att utveckla transnationella system för detektering och tidig varning samt larmsystem av europeiskt intresse i syfte att göra det möjligt att snabbt sätta in insatser samt för att främja en samverkan mellan de nationella systemen för tidig varning och larm och deras samverkan med ERCC och Cecis. Dessa system ska beakta och bygga vidare på befintliga och framtida källor och system för information, övervakning och detektering.
g) Planering av insatser inom ramen för civilskyddsmekanismen, i enlighet med artikel 10.
h) Stöd till sådan beredskapsverksamhet som beskrivs i artikel 13.
i) Utveckling av EERC i enlighet med artikel 11, i enlighet med punkt 2 i den här artikeln.
j) Fastställande av brister i EERC i enlighet med artikel 12, och stöd till medlemsstaterna så att de kan åtgärda dessa brister genom att samfinansiera ny insatskapacitet upp till högst 20 % av de stödberättigande kostnaderna, förutsatt att
i) riskbedömningar bekräftar behovet av nya kapaciteter,
ii) den process för identifiering av brister som anges i artikel 12 visar att dessa kapaciteter inte är tillgängliga för medlemsstaterna,
iii) dessa kapaciteter utvecklas av medlemsstaterna, antingen var för sig eller genom ett konsortium,
iv) dessa kapaciteter står till den frivilliga poolens förfogande under minst en tvåårsperiod, och
v) sådan samfinansiering av dessa kapaciteter är kostnadseffektiv.
Vid behov ska företräde ges till konsortier av medlemsstater som samarbetar kring en gemensam risk.
k) Säkerställande av att logistiskt stöd finns tillgängligt för de expertgrupper som avses i artikel 17.1.
l) Underlättande av samordningen av medlemsstaternas förhandsutplacering inom unionen av katastrofinsatskapacitet i enlighet med artikel 8 g.
m) Stöd till rådgivning i frågor som rör förebyggande åtgärder och beredskapsåtgärder genom utsändande av expertgrupper på plats, på begäran av en medlemsstat, ett tredjeland eller Förenta nationerna eller dess organ, i enlighet med artiklarna 5.2 och 13.3.
2. Berättigande till ekonomiskt bistånd för den insats som avses i punkt 1 led i ska begränsas till
a) kostnader på unionsnivå för inrättande och förvaltning av EERC och därtill hörande processer enligt artikel 11,
b) kostnader för obligatoriska utbildningskurser, övningar och workshoppar som är nödvändiga för certifieringen av medlemsstaternas insatskapacitet med tanke på EERC (nedan kallade certifieringskostnader). Certifieringskostnaderna kan utgöras av enhetskostnader eller schablonbelopp som fastställs för varje typ av kapacitet och omfatta upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna,
c) engångskostnader som är nödvändiga för att uppgradera medlemsstaternas insatskapacitet från en rent nationell användning till att den är redo och tillgänglig och kan utnyttjas som en del av EERC, i enlighet med kvalitetskraven för den frivilligt sammanslagna kapaciteten och de rekommendationer som har utformats inom ramen för certifieringsprocessen (nedan kallade anpassningskostnader). Dessa anpassningskostnader kan inbegripa kostnader som avser modulernas driftskompatibilitet eller annan insatskapacitet, självständighet, fristående arbete, lämplighet för transport, förpackningskostnader och liknande kostnader, liksom kostnader för att utveckla multinationella insatskapaciteter (till exempel workshoppar, utbildningar, utarbetande av gemensamma metoder, standarder, förfaranden och liknande åtgärder), förutsatt att dessa kostnader särskilt avser kapaciteter som ingår i den frivilliga poolen. De ska inte omfatta kostnader för utrustning eller personal som krävs för inrättande av insatskapaciteten för första gången eller för pågående underhåll eller löpande kostnader. Dessa anpassningskostnader kan utgöras av enhetskostnader eller schablonbelopp som fastställts för varje typ av kapacitet och omfatta upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna, förutsatt att dessa inte överskrider 30 % av den genomsnittliga kostnaden för utvecklingen av kapaciteten, och
d) kostnader för att upprätta och förvalta ramavtal, ramavtal om partnerskap eller liknande arrangemang för att ta itu med tillfälliga brister vid allvarliga katastrofer, med hänsyn till en multiriskmodell.
Finansieringen enligt led d i denna punkt
i) får omfatta kostnader eller avgifter som är nödvändiga för att utforma, förbereda, förhandla om, ingå och förvalta avtalen eller arrangemangen, liksom kostnader för att utarbeta standardiserade tillvägagångssätt och övningar för att säkerställa att tillgångarna används effektiv. Sådan finansiering får också omfatta högst 40 % av kostnaderna för att säkerställa snabb åtkomst till dessa tillgångar,
ii) får inte omfatta kostnader för att köpa in eller utveckla ny insatskapacitet och inte heller kostnader för driften av denna ytterligare kapacitet i en katastrofsituation. De medlemsstater som begär stöd ska stå för driftskostnaderna för dessa ytterligare kapaciteter i en katastrofsituation,
iii) får inte överskrida 10 % av den finansieringsram som anges i artikel 19.1. I händelse av att taket på 10 % nås före programperiodens slut, och om så krävs för att säkerställa att civilskyddsmekanismen fungerar väl, får det taket på 10 %, genom genomförandeakter, överskridas med upp till fem procentenheter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 33.2.