Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Beslut · CELEX 32022D0591

Artikel 3 i beslut (EU) 2022/591

Nödvändiga villkor för att uppnå de prioriterade målen

Ur Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/591 av den 6 april 2022 om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2030.

EU-rätten

Artikelns text

För att uppnå de prioriterade mål som anges i artikel 2 ska följande krävas av kommissionen, medlemsstaterna, regionala och lokala myndigheter och berörda parter, beroende på vad som är lämpligt:

a) Säkerställande av ett ändamålsenligt, snabbt och fullständigt genomförande av unionens lagstiftning och strategier om miljö och klimat och strävan efter spetskompetens när det gäller miljöprestanda på unionsnivå, nationell, regional och lokal nivå, bland annat genom att tillhandahålla tillräcklig kapacitet för administration och regelefterlevnad, i enlighet med den regelbundna granskningen av genomförandet av miljöpolitiken, samt stödjande av, och samarbete med, nätverk för rättstillämpare såsom Europeiska unionens nätverk för genomförande och upprätthållande av miljölagstiftning, det europeiska nätverket för miljöåklagare, Europeiska unionens miljödomarförening samt med det europeiska nätverket för bekämpande av miljöbrott.

b) Prioriterande av efterlevnadskontroll vid bristfälligt genomförande av unionens miljölagstiftning, bland annat genom överträdelseförfaranden, samt genom säkerställande av att tillräckliga ekonomiska resurser och personalresurser anslås för det ändamålet och att informationen om de förfarandena är fullständig och lättillgänglig, med respekt för unionsrätten.

c) Förbättring av riktlinjer och rekommendationer, inklusive om effektiva, avskräckande och proportionella sanktioner, för att minska risken för att unionens miljölagstiftning inte efterlevs, samt stärkande av åtgärder inom miljöansvar och insatser mot bristande efterlevnad och stärkande av det rättsliga samarbetet på området för, och rättstillämpningen mot, miljöbrott enligt vad som fastställs i relevant unionslagstiftning, såsom Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/99/EG (13).

d) Stärkande av den integrerade strategin för utarbetande och genomförande av politiken, särskilt genom att

i) integrera de prioriterade mål som anges i artikel 2 samt, i förekommande fall, målen för hållbar utveckling i alla relevanta strategier, lagstiftningsinitiativ och andra initiativ, program, investeringar och projekt på unionsnivå, nationell, regional och lokal nivå, liksom i relevanta internationella avtal som unionen ingår efter den 2 maj 2022, i syfte att säkerställa att de strategierna, lagstiftningsinitiativen och andra initiativ samt program, investeringar, projekt och avtal och deras genomförande är förenliga med, i förekommande fall bidrar till, och inte skadar något av de prioriterade mål som anges i artikel 2,

ii) maximera fördelarna med att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU (14) och 2001/42/EG (15),

iii) systematiskt granska och, om lämpligt, bedöma synergier och potentiella kompromisser mellan miljömässiga, sociala och ekonomiska mål för alla initiativ för att säkerställa människors välbefinnande, och i synnerhet att deras behov av en sund miljö, ren luft samt livsmedel, vatten, energi, bostäder, grön infrastruktur och rörlighet som är tillgängliga, av god kvalitet och till ett överkomligt pris tillgodoses på ett hållbart sätt som inte lämnar någon utanför,

iv) anta en strategi för att tänka hållbarhet först, bland annat genom att, i förekommande fall, integrera målen för hållbar utveckling i riktlinjerna för bättre lagstiftning och verktygslådan för bättre lagstiftning samt rationalisera och tillämpa principen om att inte orsaka skada,

v) regelbundet utvärdera befintlig politik och, om lämpligt, föreslå ny lagstiftning, i förekommande fall på grundval av konsekvensbedömningar som bygger på breda och öppna samråd enligt förfaranden som är ansvarsfulla, inkluderande, informerade och enkla att genomföra – och som tar hänsyn till alla omedelbara och långsiktiga effekter på miljön och klimatet, som en del av en integrerad analys av ekonomiska, sociala och miljömässiga effekter, inbegripet deras kumulativa effekter, samt kostnaderna för att vidta åtgärder och för att inte vidta åtgärder,

vi) inom åtta veckor efter det att ett offentligt samråd avslutats lägga fram detaljerad återkoppling från kommissionen om gensvaret från samråden med berörda parter och göra åtskillnad mellan bidrag från olika typer av berörda parter.

e) Framtagande av en sammanfattande resultattavla och indikatoruppsättning som mäter bortom BNP, bland annat på grundval av ett riktat samråd med alla berörda intressenter samt en rapport som identifierar kopplingarna mellan befintliga indikatoruppsättningar, övervakningsramar och övervakningsprocesser på unionsnivå som mäter sociala, ekonomiska och miljömässiga framsteg och som föreslår åtgärder för hur befintliga resultattavlor och indikatoruppsättningar kan rationaliseras.

f) Säkerställande av att sociala ojämlikheter till följd av klimat- och miljörelaterad påverkan och politik minimeras och att de åtgärder som vidtas för att skydda miljön och klimatet genomförs på ett socialt rättvist och inkluderande sätt.

g) Integrerande av jämställdhet i all klimat- och miljöpolitik, bland annat genom att integrera ett jämställdhetsperspektiv i alla skeden av den politiska beslutsprocessen.

h) Stärkande av miljöfrämjande incitament och utfasande, utan dröjsmål, av miljöskadliga subventioner, särskilt subventioner för fossila bränslen, på unionsnivå, nationell, regional och lokal nivå, bland annat med hjälp av

i) en bindande unionsram för att övervaka och rapportera om medlemsstaternas framsteg mot att fasa ut subventioner för fossila bränslen på grundval av en överenskommen metod,

ii) fastställandet av en tidsfrist för utfasningen av subventioner av fossila bränslen, i överensstämmelse med ambitionen att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C,

iii) en metod som fastställs av kommissionen, i samråd med medlemsstaterna, senast 2023, för att identifiera andra miljöskadliga subventioner; på grundval av den metoden ska medlemsstaterna identifiera andra miljöskadliga subventioner och regelbundet rapportera dem till kommissionen, så att kommissionen kan lämna en rapport om nivån på och typen av sådana subventioner i unionen och om de framsteg som gjorts när det gäller att fasa ut dem.

i) Integrerande av åtgärder för biologisk mångfald i unionens politik och bidragande till att uppnå det övergripande målet att för 2024 anslå 7,5 % av de årliga utgifterna inom ramen för den fleråriga budgetramen 2021–2027 till målen för biologisk mångfald och 10 % av de årliga utgifterna för 2026 och 2027, utgifter som ska spåras med hjälp av en effektiv, transparent och heltäckande metod, samtidigt som de befintliga överlappningarna mellan klimatmålen och målen för biologisk mångfald beaktas.

j) Säkerställande av effektiv integrering och säkring av klimatfrågor och biologisk mångfald i unionsbudgeten, liksom samstämdhet mellan finansieringen på områdena klimat och biologisk mångfald.

k) Främjande av en sund hantering av kemikalier på internationell nivå, samtidigt med främjande av den globala utfasningen av ämnen som inte är godkända i unionen.

l) Snabbt ersättande av ämnen som inger betänkligheter, däribland ämnen som inger mycket stora betänkligheter, hormonstörande ämnen, mycket långlivade kemikalier, neurotoxiska och immuntoxiska ämnen, samt hanterande av de kombinerade effekterna av kemikalier, ämnens nanoformer och exponering för farliga kemikalier från produkter, och bedömning av deras inverkan på hälsa och miljö, inbegripet klimat, och biologisk mångfald, samtidigt med främjande av design som är inriktad på säkerhet och hållbarhet för kemikalier och material och ökande och samordnande av insatserna för att främja utveckling och validering av alternativ till djurförsök.

m) Hantering av markförstöring och säkerställande av skydd och hållbar användning av mark, bland annat genom ett särskilt lagstiftningsförslag om markhälsa senast 2023.

n) Omvandlande av unionens livsmedelssystem så att det bland annat bidrar till att skydda och återställa den biologiska mångfalden inom och utanför unionen och säkerställande av en hög djurskyddsnivå och samtidigt säkerställande av en rättvis omställning för berörda aktörer.

o) Holistiskt erkännande av sambanden mellan människors och djurs hälsa och miljön genom att integrera One health-modellen i det politiska beslutsfattandet.

p) Framsteg mot ett erkännande av rätten till en ren, sund och hållbar miljö internationellt.

q) Fullständigt utnyttjande av ekosystemansatser och grön infrastruktur, inbegripet naturbaserade lösningar som främjar biologisk mångfald, samtidigt med säkerställande av att genomförandet av dem återställer den biologiska mångfalden och stärker ekosystemens integritet och konnektivitet, har tydliga samhälleliga sidovinster, vilket kräver fullt deltagande av och samtycke från ursprungsbefolkningar och lokalsamhällen, och inte ersätter eller undergräver åtgärder som vidtagits för att skydda den biologiska mångfalden eller minska växthusgasutsläppen i unionen.

r) Utnyttjande av befintliga verktyg och metoder samt ytterligare förbättrande av övervakningsmetoder, utvärderingsverktyg och mätbara indikatorer för naturbaserade lösningar.

s) Väsentlig minskning av unionens material- och konsumtionsavtryck så att de så snart som möjligt hamnar inom planetens gränser, bland annat genom att om lämpligt införa unionsminskningsmål för 2030.

t) Effektivt integrerande av målen för hållbar utveckling samt klimat- och miljömål i den europeiska planeringsterminen för ekonomisk styrning, utan att det påverkar dess ursprungliga syfte, inbegripet i de nationella reformprogrammen och de nationella planerna för återhämtning och resiliens.

u) Mobiliserande av resurser och säkerställande av tillräckliga hållbara investeringar från offentliga och privata källor, inbegripet medel och instrument som är tillgängliga inom ramen för unionens budget, via Europeiska investeringsbanken och på nationell nivå, i överensstämmelse med unionens agenda för hållbar finansiering.

v) Bästa användande av miljöbeskattning, marknadsbaserade instrument och verktyg för grön budgetering och finansiering, inbegripet sådana som krävs för att säkerställa en socialt rättvis omställning, och stödjande av företag och andra berörda aktörer i utvecklingen och tillämpningen av standardiserad praxis för redovisning av naturkapital.

w) Säkerställande av att miljöpolitik och miljöåtgärder på unionsnivå, nationell, regional och lokal nivå bygger på bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap och teknik och stärkande av miljökunskapsbasen, inklusive ursprungs- och lokalbefolkningars kunskap, och dess spridning, inbegripet genom forskning, innovation, främjande av grön kompetens, utbildning och omskolning och ytterligare uppbyggnad av miljö- och ekosystemredovisning.

x) Utveckling och konsolidering av kunskapsbasen om bland annat vad som krävs för systemförändring, hur man kan gå från en silo- och sektorsbaserad politisk inriktning till en systembaserad ansats vad gäller en konsekvent politik, samt olika ekosystems förmåga att agera som sänkor och lager för växthusgaser.

y) Utnyttjande av potentialen hos digital teknik och datateknik till stöd för miljöpolitiken, bland annat genom att tillhandahålla data i realtid om möjligt och information om ekosystemens tillstånd, samtidigt med ökande av insatserna för att minimera teknikens miljöavtryck samt säkerställande av att all data och information är transparent, autentisk, driftskompatibel och allmänt tillgänglig.

z) Stängande av luckor i och optimerande av relevanta indikatoruppsättningar, till exempel sådana som rör systemförändring, planetens gränser och unionens produktions- och konsumtionsavtryck, samt sådana som rör gränssnittet mellan miljömässiga och socioekonomiska faktorer, såsom ojämlikhet till följd av miljöförändringar, samtidigt med säkerställande av att indikatoruppsättningarna är jämförbara på alla politiska beslutsnivåer.

aa)

Mobiliserande av ett brett stöd från det civila samhället i samarbete med företag, särskilt små och medelstora företag, arbetsmarknadens parter, medborgare, lokalsamhällen och andra berörda parter.

ab)

Ökande av medvetenheten om vikten av att uppnå de prioriterade mål som anges i artikel 2, och stärkande av medborgarnas förmåga att agera genom att bland annat främja debatt och kommunikation på alla nivåer, livslångt lärande på miljöområdet, medborgardeltagande och lokalt ledda insatser.

ac)

Bidragande till att stödja det civila samhället, offentliga myndigheter, medborgare och lokalsamhällen, arbetsmarknadens parter och den privata sektorn när det gäller att identifiera klimat- och miljörisker, att bedöma effekterna av dem och att vidta åtgärder för att förebygga, begränsa och anpassa sig till sådana risker, samt främja deras engagemang för att överbrygga kunskapsluckor, bland annat genom att uppmuntra medborgarna att observera och rapportera miljöproblem och brister i efterlevnaden, inbegripet främjande av god praxis inom medborgarforskning med hjälp av digital teknik.

ad)

Uppmuntrande av samarbete vid utveckling och genomförande av strategier, politik eller lagstiftning med anknytning till det åttonde miljöhandlingsprogrammet och säkerställande av fullt deltagande av regionala och lokala myndigheter i såväl stads- som landsbygdsområden, inbegripet i de yttersta randområdena, när det gäller alla delar av det miljöpolitiska beslutsfattandet med hjälp av en samarbetsinriktad flernivåstrategi, och säkerställande av att regionala och lokala samhällen har tillräckliga resurser för det praktiska genomförandet.

ae)

Stärkande av det miljö- och klimatpolitiska samarbetet mellan alla unionens institutioner, bland annat mellan kommissionen och Regionkommittén inom ramen för deras utökade samarbete, samt sökande efter sätt att förbättra dialog och informationsutbyte.

af)

Effektivt tillämpande av höga standarder för öppenhet, allmänhetens deltagande och tillgång till rättslig prövning i enlighet med Århuskonventionen på både unionsnivå och medlemsstatsnivå.

ag)

Allmänt tillgängliggöra lättillgängliga och begripliga data och evidens kopplade till genomförandet av det åttonde miljöhandlingsprogrammet, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelser om konfidentialitet i domänspecifik lagstiftning.

ah)

Stödjande av den globala spridningen av de prioriterade mål som anges i artikel 2 och säkerställande av samstämdhet mellan interna och externa strategier och samordning av åtgärder, särskilt när det gäller att

i) samarbeta med tredjeländer om klimat- och miljöåtgärder, uppmuntra och stödja dem att anta och genomföra regler på dessa områden som är minst lika ambitiösa som unionens, och säkerställa att alla produkter som släpps ut på unionsmarknaden fullt ut uppfyller relevanta unionskrav i linje med unionens internationella åtaganden, inklusive med hänsyn till att stoppa avskogningen och markförstöringen,

ii) främja hållbar företagsstyrning, inbegripet fastställande av obligatoriska krav på tillbörlig aktsamhet på unionsnivå, och främja ett ansvarsfullt företagande i unionens utrikespolitik, inbegripet i handelspolitiken,

iii) stärka samarbetet med regeringar, företag, arbetsmarknadens parter och det civila samhället i tredjeländer och internationella organisationer för att bilda partnerskap och allianser för miljö- och klimatskydd och främja samarbete om miljöfrågor och klimatförändringar, inklusive inom G7 och G20,

iv) visa prov på ledarskap i internationella forum, bland annat genom unionens uppnående av målen för hållbar utveckling samt de mål som fastställs i Parisavtalet, konventionen om biologisk mångfald, konventionen för bekämpning av ökenspridning och andra multilaterala miljöavtal, i synnerhet genom att stärka genomförandet av dem, och stöd till tredjeländer att göra detta, bland annat genom att öka öppenheten och ansvarsskyldigheten när det gäller framstegen med de åtaganden som gjorts inom ramen för dessa avtal,

v) stärka den internationella miljöstyrningen genom att överbrygga återstående luckor och stärka respekten för och tillämpningen av erkända internationella miljöprinciper,

vi) säkerställa att unionens och medlemsstaternas ekonomiska stöd till tredjeländer främjar FN:s Agenda 2030.

Artikeln i rättsakten