EU-rätt · Direktiv · CELEX 32024L1385
Artikel 14 i direktiv (EU) 2024/1385
Anmälan av våld mot kvinnor eller våld i nära relationer
EU-rätten
Artikelns text
1. Utöver de rättigheter som brottsoffer har i samband med brottsanmälan enligt artikel 5 i direktiv 2012/29/EU, ska medlemsstaterna säkerställa att brottsoffer kan anmäla våldshandlingar mot kvinnor eller våld i nära relationer till behöriga myndigheter genom åtkomliga, lättanvända, säkra och lättillgängliga kanaler. Detta ska, åtminstone i samband med de nätbrott som avses i artiklarna 5–8 i det här direktivet, inbegripa möjligheten att göra brottsanmälningar på nätet eller genom annan åtkomlig och säker IKT, utan att det påverkar tillämpningen av nationella förfaranderegler avseende formalisering av anmälningar på nätet.
Medlemsstaterna ska säkerställa att möjligheten att göra brottsanmälningar på nätet eller genom annan åtkomlig och säker IKT även omfattar möjligheten att lämna in bevisning genom de medel som anges i första stycket, utan att det påverkar tillämpningen av nationella förfaranderegler avseende formen för inlämning av bevisning.
2. Medlemsstaterna ska säkerställa att brottsoffer har tillgång till rättshjälp i enlighet med artikel 13 i direktiv 2012/29/EU. Medlemsstaterna får utvidga rättshjälpen till att omfatta brottsoffer som anmäler brott, om detta föreskrivs i nationell rätt.
3. Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att uppmuntra alla personer som känner till eller i god tro misstänker att våldshandlingar mot kvinnor eller våld i nära relationer har ägt rum, eller att våldshandlingar kan förväntas, att anmäla dessa handlingar till behöriga myndigheter utan att behöva frukta negativa konsekvenser.
4. Medlemsstaterna ska säkerställa att personal inom hälso- och sjukvården som omfattas av tystnadsplikt kan göra en anmälan till behöriga myndigheter om de har rimlig anledning att anta att det finns en överhängande risk att allvarlig fysisk skada kommer att åsamkas en person till följd av våld mot kvinnor eller våld i nära relationer.
5. Medlemsstaterna ska säkerställa att det, när brottsoffret är ett barn, finns möjlighet för yrkespersoner som omfattas av tystnadsplikt enligt nationell rätt att göra en anmälan till behöriga myndigheter om de har rimliga skäl att anta att allvarlig fysisk skada har åsamkats barnet till följd av våld mot kvinnor eller våld i nära relationer, dock utan att det påverkar tillämpningen av regler om rätten till förtrolig kommunikation mellan advokat och klient eller, när så föreskrivs i nationell rätt, det privilegierade förhållandet mellan fängelseklient och präst eller motsvarande principer.
6. Om barn anmäler våldshandlingar mot kvinnor eller våld i nära relationer till behöriga myndigheter, ska medlemsstaterna säkerställa att anmälningsförfarandena är säkra, konfidentiella och i fråga om utformning, tillgänglighet och språk anpassade till barn på ett sätt som tar hänsyn till deras ålder och mognad.
Medlemsstaterna ska säkerställa att yrkespersoner som utbildats för att arbeta med barn bistår i anmälningsförfarandena för att säkerställa att dessa tar hänsyn till barnets bästa.
Medlemsstaterna ska säkerställa att barnets möjlighet att anmäla en våldshandling som en person med föräldraansvar är inblandad i inte är beroende av samtycke från denna person med föräldraansvar och att behöriga myndigheter vidtar de åtgärder som är nödvändiga för att skydda barnets säkerhet innan den personen informeras om anmälan.