Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Direktiv · CELEX 32025L2647

Artikel 1 i direktiv (EU) 2025/2647

Ändringar av direktiv 2013/11/EU

Ur Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2025/2647 av den 16 december 2025 om ändring av direktiv 2013/11/EU om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister och om ändring av direktiv (EU) 2015/2302, (EU) 2019/2161 och (EU) 2020/1828 till följd av stängningen av den europeiska plattformen för tvistlösning online (Text av betydelse för EES).

EU-rätten

Artikelns text

Direktiv 2013/11/EU ska ändras på följande sätt:

1. I artikel 2 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1. Detta direktiv tillämpas på förfaranden för att utanför domstol lösa inhemska tvister, gränsöverskridande tvister och tvister med näringsidkare i tredjeland mellan en konsument som är bosatt i unionen och en näringsidkare genom ingripande av ett alternativt tvistlösningsorgan, som föreslår eller ålägger parterna en lösning eller sammanför parterna i syfte att underlätta en uppgörelse i godo, när en konsument och en näringsidkare ingått ett köpeavtal eller tjänsteavtal, inbegripet avtal om digitalt innehåll eller digitala tjänster, där konsumenten betalar eller åtar sig att betala priset och en tvist uppstår om avtalsförpliktelser, inklusive förpliktelser som uppstått innan avtalet ingåtts.

Detta direktiv tillämpas också när näringsidkaren tillhandahåller eller åtar sig att tillhandahålla digitalt innehåll som inte tillhandahålls på ett fysiskt medium eller en digital tjänst till konsumenten, och konsumenten tillhandahåller eller åtar sig att tillhandahålla personuppgifter till näringsidkaren.

Detta direktiv tillämpas inte på fall som omfattas av undantagen i artikel 3.1a i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2011/83/EU (*1).

(*1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU av den 25 oktober 2011 om konsumenträttigheter och om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG och om upphävande av rådets direktiv 85/577/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG (EUT L 304, 22.11.2011, s. 64, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2011/83/oj).” "

2. I artikel 4.1 ska leden c, d, e och f ersättas med följande:

”c)

köpeavtal: varje avtal där näringsidkaren överlåter eller åtar sig att överlåta äganderätten till en vara till konsumenten, inbegripet avtal vari både varor och tjänster ingår.

ca)

varor: varor enligt definitionen i artikel 2.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/771 (*2).

cb)

digitalt innehåll: digitalt innehåll enligt definitionen i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/770 (*3).

d) tjänsteavtal: varje avtal som inte är ett köpeavtal, där näringsidkaren tillhandahåller eller åtar sig att tillhandahålla en tjänst, inbegripet en digital tjänst, till konsumenten.

da)

digital tjänst: en digital tjänst enligt definitionen i artikel 2.2 i direktiv (EU) 2019/770.

e) inhemsk tvist: en tvist mellan en konsument och en näringsidkare som rör avtalsförpliktelser enligt vad som avses i artikel 2.1, om konsumenten vid tidpunkten för beställningen av varorna eller tjänsterna är bosatt i samma medlemsstat som den där näringsidkaren är etablerad.

f) gränsöverskridande tvist: en tvist mellan en konsument och en näringsidkare som rör avtalsförpliktelser enligt vad som avses i artikel 2.1, om konsumenten vid tidpunkten för beställningen av varorna eller tjänsterna är bosatt i en annan medlemsstat än den medlemsstat där näringsidkaren är etablerad.

fa)

tvist med näringsidkare i tredjeland: en tvist mellan en konsument och en näringsidkare som rör avtalsförpliktelser enligt vad som avses i artikel 2.1, om konsumenten vid tidpunkten för beställningen av varorna eller tjänsterna är bosatt i en medlemsstat och näringsidkaren är etablerad utanför unionen och riktar sin verksamhet till den medlemsstaten i den mening som avses i artikel 6.1 b i förordning (EG) nr 593/2008 eller artikel 17.1 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1215/2012 (*4).

(*2) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/771 av den 20 maj 2019 om vissa aspekter på avtal om försäljning av varor, om ändring av förordning (EU) 2017/2394 och direktiv 2009/22/EG samt om upphävande av direktiv 1999/44/EG (EUT L 136, 22.5.2019, s. 28, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2019/771/oj)."

(*3) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/770 av den 20 maj 2019 om vissa aspekter på avtal om tillhandahållande av digitalt innehåll och digitala tjänster (EUT L 136, 22.5.2019, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2019/770/oj)."

(*4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1215/2012 av den 12 december 2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (EUT L 351, 20.12.2012, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2012/1215/oj).”."

3. I kapitel I ska följande artikel införas:

”Artikel 4a

Medlemsstaterna ska vidta åtgärder som främjar näringsidkares och konsumenters deltagande i alternativa tvistlösningsförfaranden.”

4. Artikel 5 ska ändras på följande sätt:

a) Följande punkt ska införas:

”1a. Medlemsstaterna ska också underlätta tillgången för konsumenter som är bosatta på deras respektive territorium till alternativa tvistlösningsförfaranden för att lösa tvister med näringsidkare i tredjeland som omfattas av detta direktiv och säkerställa att dessa tvister kan hänskjutas till ett alternativt tvistlösningsorgan som uppfyller kraven i detta direktiv, på gemensam begäran av konsumenten och näringsidkaren i tredjeland.

Medlemsstaterna får göra tillgången till alternativa tvistlösningsförfaranden för att lösa tvister med näringsidkare i tredjeland avhängig av en överenskommelse mellan parterna om att tvisten ska lösas på grundval av tillämplig lag i den medlemsstat där det alternativa tvistlösningsorganet är etablerat och den berörda konsumenten har sin bosättningsort och näringsidkarens åtagande att vara bunden av förfarandereglerna för alternativ tvistlösning, inbegripet återkommande avgifter, i förekommande fall. Medlemsstaterna får fastställa ytterligare villkor för att säkerställa att hanteringen av sådana tvister inte allvarligt hindrar de alternativa tvistlösningsorganen från att fungera effektivt.

Näringsidkarens och konsumentens överenskommelse om tillämplig lag enligt andra stycket får inte leda till att konsumenten fråntas det skydd som denne har enligt regler som inte kan avtalas bort enligt lagen i den medlemsstat där denne har sin hemvist.”.

b) Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. Medlemsstaterna ska säkerställa att alternativa tvistlösningsorgan

a) har en webbplats som uppdateras regelbundet och som ger parterna lättillgänglig information om det alternativa tvistlösningsförfarandet och ger konsumenterna möjlighet att lämna in klagomål och nödvändiga styrkande handlingar online på ett spårbart sätt,

b) gör det möjligt för konsumenterna att välja om de vill lämna in klagomål och andra styrkande handlingar och få tillgång till alternativa tvistlösningsorgan i digitalt eller icke-digitalt format;

c) om alternativa tvistlösningsorgan erbjuder digitala alternativa tvistlösningsförfaranden, gör detta genom lättillgängliga och inkluderande verktyg,

d) om automatiserade metoder använts i beslutsprocessen för alternativ tvistlösning,

i) i förväg informerar parterna på ett tydligt, begripligt och lättillgängligt sätt om användningen av dessa och

ii) säkerställer att parterna har rätt att begära att resultatet av det alternativa tvistlösningsförfarandet omprövas av en fysisk person från det alternativa tvistlösningsorganet som uppfyller kraven i artikel 6.1,

e) informerar parterna om deras rätt att begära att resultatet av det alternativa tvistlösningsförfarandet omprövas av en fysisk person enligt vad som avses i led d ii,

f) får lägga samman ärenden under förutsättning att

i) den berörda konsumenten informeras om sammanläggningen, och

ii) de fysiska personer som ansvarar för de sammanlagda ärendena har tillräckliga kunskaper för att kunna hantera ärendet i enlighet med artikel 6.1a;

g) tar emot inhemska och gränsöverskridande tvister och, i förekommande fall, tvister med näringsidkare i tredjeland,

h) vidtar nödvändiga åtgärder för att säkerställa att behandlingen av personuppgifter uppfyller kraven för skydd av personuppgifter i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (*5).

Medlemsstaterna får fastställa ytterligare villkor för sammanläggning av ärenden som avses i led f i första stycket.

(*5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/679/oj).”."

c) I punkt 4 ska led a ersättas med följande:

”a)

konsumenten inte har försökt kontakta den berörda näringsidkaren för att diskutera klagomålet och i första hand försöka lösa frågan direkt med näringsidkaren, utan att införa oproportionerliga regler om den närmare formen av eller innehållet i en sådan kontakt,”.

d) Följande punkter ska läggas till:

”8. Medlemsstaterna ska säkerställa att ett behörigt alternativt tvistlösningsorgan som beslutar att behandla ett konsumentklagomål i enlighet med sina förfaranderegler kontaktar och bjuder in den berörda näringsidkaren att delta i det alternativa tvistlösningsförfarandet, oavsett om näringsidkarens deltagande är obligatoriskt eller inte.

9. Medlemsstaterna ska säkerställa att näringsidkare som är etablerade på deras territorium och som kontaktas av ett behörigt alternativt tvistlösningsorgan underrättar det alternativa tvistlösningsorganet om huruvida de samtycker till att delta i det föreslagna alternativa tvistlösningsförfarandet eller inte. Näringsidkaren ska svara det alternativa tvistlösningsorganet inom en rimlig period som inte får överstiga 20 arbetsdagar. Vid komplexa tvister eller under exceptionella omständigheter får det berörda alternativa tvistlösningsorganet förlänga denna period, som under inga omständigheter får överstiga 30 arbetsdagar. Det alternativa tvistlösningsorganet ska i förekommande fall informera konsumenten om att perioden har förlängts.

Om näringsidkaren inte svarar inom den period som anges i första stycket får det alternativa tvistlösningsorganet anta att näringsidkaren har vägrat att delta i det alternativa tvistlösningsförfarandet och avsluta ärendet. Det alternativa tvistlösningsorganet ska informera konsumenten om detta. Följderna av att inte svara ska fastställas i den nationella lagstiftningen.

Den skyldighet att svara som avses i första stycket ska inte gälla i följande fall:

a) Om näringsidkarens deltagande i det alternativa tvistlösningsförfarandet är obligatoriskt.

b) Om den alternativa tvistlösningen kan ge resultat utan näringsidkarens samtycke till att delta i det alternativa tvistlösningsförfarandet.

c) Om näringsidkaren redan genom avtal har åtagit sig att använda alternativa tvistlösningsorgan för att lösa tvister med konsumenter.”.

5. Artikel 6 ska ändras på följande sätt:

a) I punkt 1 ska led a ersättas med följande:

”a)

har nödvändiga kunskaper och färdigheter inom alternativ eller rättslig lösning av konsumenttvister samt allmän kännedom om lagen och, vid hantering av gränsöverskridande tvister, allmän kännedom om internationell privaträtt,”.

b) I punkt 3 ska följande led införas:

”aa)

Om en tvist hanteras av ett alternativt tvistlösningsorgan och de fysiska personer som ansvarar för alternativ tvistlösning är anställda eller får ersättning enbart av den enskilda näringsidkaren, ska det alternativa tvistlösningsorganet endast ha tillgång till uppgifter som är strikt kopplade till ärendet och som uttryckligen tillhandahållits av näringsidkaren eller konsumenten.”.

c) Punkt 6 ska ersättas med följande:

”6. Vid tillämpningen av punkt 1 a i denna artikel ska medlemsstaterna säkerställa att de alternativa tvistlösningsorganen tillhandahåller nödvändig utbildning för fysiska personer med ansvar för alternativ tvistlösning. De behöriga myndigheterna ska övervaka de utbildningsplaner som upprättas av de alternativa tvistlösningsorganen på grundval av den information som lämnas till dem i enlighet med artikel 19.3 g.”.

6. Artikel 7 ska ändras på följande sätt:

a) I punkt 1 ska följande led läggas till:

”p)

i förekommande fall, kontaktuppgifter till nationella myndigheter med ansvar för tillämpning av unionsrättsakter och nationella rättsakter om otillbörliga affärsmetoder och villkor.”.

b) Punkt 2 ska ändras på följande sätt:

i) Inledningen ska ersättas med följande:

”2. Medlemsstaterna ska säkerställa att de alternativa tvistlösningsorganen åtminstone vartannat år på sina webbplatser offentliggör verksamhetsrapporter. Dessutom ska medlemsstaterna ålägga de alternativa tvistlösningsorganen att på begäran tillhandahålla dessa verksamhetsrapporter på ett varaktigt medium samt på andra sätt som de alternativa tvistlösningsorganen anser lämpliga. Dessa rapporter ska innehålla följande information om både inhemska och gränsöverskridande tvister:”.

ii) Led h ska utgå.

7. Artikel 13 ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. Den information som avses i punkt 1 ska tillhandahållas

a) på näringsidkarens webbplats, om en sådan finns, på ett tydligt, framträdande, begripligt och lättillgängligt sätt,

b) i de allmänna villkoren för köpe- eller tjänsteavtal mellan näringsidkaren och en konsument.”.

b) Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. Medlemsstaterna ska säkerställa att näringsidkaren, i fall där en tvist mellan en konsument och en näringsidkare som är etablerad på deras territorium inte har kunnat lösas efter det att ett klagomål har lämnats direkt till näringsidkaren av konsumenten, åläggs att ge konsumenten den information som avses i punkt 1.”.

8. Artikel 14 ska ersättas med följande:

”Artikel 14

Bistånd i gränsöverskridande tvister

1. Medlemsstaterna ska säkerställa att konsumenter och näringsidkare i samband med gränsöverskridande tvister kan få bistånd för att underlätta deras tillgång till det eller de alternativa tvistlösningsorgan som är behöriga att hantera den gränsöverskridande tvisten.

2. Varje medlemsstat ska utse en kontaktpunkt för alternativ tvistlösning att ansvara för den uppgift som avses i punkt 1. Medlemsstaterna ska överlåta ansvaret för driften av kontaktpunkterna för alternativ tvistlösning till de centrum som ingår i nätverket av europeiska konsumentcentrum eller, om detta inte är möjligt, till konsumentorganisationer eller något annat organ som arbetar med konsumentskydd.

3. När konsumenter och näringsidkare begär bistånd i gränsöverskridande tvister ska konsumenterna vända sig kontaktpunkten för alternativ tvistlösning på deras bosättningsort, medan näringsidkarna ska vända sig till kontaktpunkten för alternativ tvistlösning på sin etableringsort.

4. Medlemsstaterna ska säkerställa att kontaktpunkterna för alternativ tvistlösning på begäran underlättar kommunikationen mellan parterna och det behöriga alternativa tvistlösningsorganet. Detta underlättande ska omfatta åtminstone följande uppgifter:

a) Bistå vid inlämnande av klagomålet och om lämpligt med relevant dokumentation.

b) Vid behov stödja parterna genom att tillhandahålla resultaten av maskinöversättning av information, dokumentation eller förfaranderegler.

c) Ge parterna allmän information om konsumenträttigheter på unionsnivå och nationell nivå.

d) Ge parterna förklaringar om de förfaranderegler som tillämpas av de specifika alternativa tvistlösningsorganen.

e) Informera konsumenten om andra sätt att söka gottgörelse om en tvist inte kan lösas genom ett alternativt tvistlösningsförfarande.

5. Medlemsstaterna får ge kontaktpunkterna för alternativ tvistlösning rätt att tillhandahålla konsumenter och näringsidkare bistånd enligt denna artikel när de vänder sig till alternativa tvistlösningsorgan i samband med inhemska tvister.

6. Medlemsstaterna ska ålägga alla aktörer som bistår konsumenter i gränsöverskridande eller inhemska tvister att när de utövar sin verksamhet ge relevant information till konsumenterna med full insyn, inbegripet information om förfaranderegler och eventuella tillämpliga avgifter, och därvid handla med ärligt uppsåt.”.

9. Artikel 17 ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. Det samarbete som avses i punkt 1 ska i synnerhet omfatta ömsesidigt utbyte av information om metoder inom särskilda affärssektorer mot vilka konsumenter upprepade gånger har lämnat in klagomål, inbegripet om otillbörliga affärsmetoder eller villkor. Det ska också omfatta teknisk bedömning och information från de nationella myndigheterna till de alternativa tvistlösningsorganen, om bedömningen eller informationen är nödvändig för hanteringen av enskilda tvister och redan finns tillgänglig.”.

b) Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. Medlemsstaterna ska säkerställa att det samarbete och ömsesidiga informationsutbyte som avses i punkterna 1 och 2 i denna artikel uppfyller kraven för skydd av personuppgifter i förordning (EU) 2016/679.”.

10. Artikel 20 ska ändras på följande sätt:

a) I punkt 1 ska följande stycke läggas till:

”Dessutom ska de behöriga myndigheterna utföra nödvändiga kontroller av de alternativa tvistlösningsorganens funktion och verksamhet i syfte att övervaka efterlevnaden av kraven i detta direktiv.”.

b) I punkt 6 ska första meningen ersättas med följande:

”6. Senast den 9 juli 2018 och därefter senast den 1 november vart fjärde år ska varje behörig myndighet offentliggöra en rapport om de alternativa tvistlösningsorganens utveckling och om hur de fungerar och översända rapporten till kommissionen.”.

c) Följande punkter ska läggas till:

”8. Senast den 20 april 2026 ska kommissionen utveckla ett användarvänligt digitalt interaktivt verktyg som ger information om gottgörelse för konsumenter, inbegripet information om användning av alternativ tvistlösning i ett gränsöverskridande sammanhang, och länkar till information om konsumenträttigheter. Verktyget ska också hysa den förteckning över alternativa tvistlösningsorgan som avses i punkt 4 i den här artikeln och förteckningen över de kontaktpunkter för alternativ tvistlösning som anmälts enligt artikel 24.4 och ska inbegripa länkar till deras webbplatser. Verktyget ska även innehålla en maskinöversättningsfunktion som ska vara kostnadsfritt tillgänglig för de alternativa tvistlösningsorganen och kontaktpunkterna för alternativ tvistlösning. Kommissionen ska främja verktyget och säkerställa dess tekniska underhåll.

Medlemsstaterna uppmanas att tillhandahålla en framträdande länk till det verktyg som avses i första stycket på alla nationella webbplatser som tjänar ett liknande syfte.

De behöriga myndigheterna ska informera kontaktpunkterna för alternativ tvistlösning och de alternativa tvistlösningsorganen om den ovannämnda maskinöversättningsfunktionen.

9. Kommissionen ska inrätta ett nätverk av kontaktpunkter för alternativ tvistlösning.”.

11. I artikel 24 ska följande punkt läggas till:

”4. Senast den 20 mars 2028 ska medlemsstaterna meddela kommissionen namn och kontaktuppgifter för de kontaktpunkter för alternativ tvistlösning som utsetts i enlighet med artikel 14.2.”.

Artikeln i rättsakten