EU-rätt · Direktiv · CELEX 32026L0804
Artikel 1 i direktiv (EU) 2026/804
Ändringar av direktiv 2014/49/EU
EU-rätten
Artikelns text
Direktiv 2014/49/EU ska ändras på följande sätt:
1. Artikel 1 ska ändras på följande sätt:
a) Punkt 1 ska ersättas med följande:
”1. I detta direktiv fastställs regler och förfaranden som hör samman med insättningsgarantisystemens inrättande och funktionssätt, samt deras täckning och återbetalning av insättningar samt skyddsåtgärder för användning av medel från insättningsgarantisystem för andra åtgärder än återbetalning av insättningar i syfte att säkerställa insättarnas tillgång till sina insättningar.”
b) I punkt 2 ska led d ersättas med följande:
”d)
kreditinstitut och filialer till kreditinstitut med huvudkontor utanför unionen som är anslutna till de system som avses i leden a, b eller c i denna punkt.”
2. Artikel 2 ska ändras på följande sätt:
a) Punkt 1 ska ändras på följande sätt:
i) I led 3 ska inledningsfrasen ersättas med följande:
”3.
insättning: ett tillgodohavande i form av inlåning eller som ett tillfälligt led i normala banktransaktioner, som kreditinstitut vanligtvis utför inom ramen för sin verksamhet, och som ett kreditinstitut måste betala tillbaka enligt de rättsliga och avtalsmässiga villkor som är tillämpliga, inklusive insättningar med fast löptid och insättningar på sparkonton, men exklusive tillgodohavanden om”
ii) I led 13 ska inledningsfrasen ersättas med följande:
”13.
betalningsåtagande: ett kreditinstituts oåterkalleliga skyldighet, med fullständiga säkerheter att betala ett monetärt belopp till ett insättningsgarantisystem när det begärs in av det insättningsgarantisystemet, och där säkerheten”
iii) Följande led ska läggas till:
”19.
resolutionsmyndighet: en resolutionsmyndighet enligt definitionen i artikel 2.1.18 i direktiv 2014/59/EU.
20.
insatta kundmedel: medel som kontoinnehavare som är finansiella institut enligt definitionen i artikel 4.1.26 i förordning (EU) nr 575/2013 inom ramen för sin verksamhet placerar i ett kreditinstitut för sina kunders räkning.
21.
unionens ram om statligt stöd: den ram som fastställs genom artiklarna 107, 108 och 109 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) samt förordningar och alla unionsakter, inbegripet riktlinjer, meddelanden och tillkännagivanden, som utfärdats eller antagits med stöd av artikel 108.4 eller 109 i EUF-fördraget.
22.
penningtvätt: penningtvätt enligt definitionen i artikel 2.1.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1624 (*1).
23.
finansiering av terrorism: finansiering av terrorism enligt definitionen i artikel 2.1.2 i förordning (EU) 2024/1624.
(*1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1624 av den 31 maj 2024 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism (EUT L, 2024/1624, 19.6.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1624/oj).”"
b) Punkt 3 ska ersättas med följande:
”3. Andelar i irländska building societies, bortsett från andelar som utgör en form av eget kapital enligt artikel 5.1 b, ska behandlas som insättningar.”
3. Artikel 4 ska ändras på följande sätt:
a) Punkt 4 ska ersättas med följande:
”4. Medlemsstaterna ska säkerställa att om ett kreditinstitut inte fullgör sina skyldigheter som deltagare i ett insättningsgarantisystem, ska det insättningsgarantisystemet omedelbart underrätta den utsedda myndigheten och den behöriga myndigheten för kreditinstitutet om detta. Medlemsstaterna ska säkerställa att den behöriga myndigheten, i samarbete med den utsedda myndigheten och, i förekommande fall, med insättningsgarantisystemet, omedelbart vidtar alla lämpliga åtgärder, vid behov inbegripet åläggande av sanktioner, för att säkerställa att det berörda kreditinstitutet fullgör sina skyldigheter som deltagare i ett insättningsgarantisystem.
När det gäller de åtgärder som avses i första stycket ska medlemsstaterna i förekommande fall säkerställa att de behöriga myndigheterna kan använda de tillsynsbefogenheter som fastställs i avdelning VII kapitel 1 avsnitt IV i direktiv 2013/36/EU.
Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner som är tillämpliga när kreditinstitut åsidosätter sina skyldigheter som deltagare i ett insättningsgarantisystem. Dessa sanktioner ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.”
b) Följande punkt ska införas:
”4a. Medlemsstaterna ska säkerställa att om ett kreditinstitut underlåter att betala de avgifter som avses i artikel 10 och artikel 11.4 inom den tidsfrist som anges av insättningsgarantisystemet, ska insättningsgarantisystemet eller, i förekommande fall, den berörda utsedda myndigheten, för den period som dröjsmålet varar, ta ut lagstadgad ränta på det utestående beloppet.”
c) Punkterna 5 och 6 ska ersättas med följande:
”5. Medlemsstaterna ska säkerställa att insättningsgarantisystemet informerar den berörda utsedda myndigheten och den berörda behöriga myndigheten i de fall de åtgärder som avses i punkterna 4 och 4a inte medför att kreditinstitutet fullgör sina skyldigheter som deltagare i insättningsgarantisystemet. Medlemsstaterna ska säkerställa att insättningsgarantisystemet eller, när så är lämpligt, den berörda utsedda myndigheten bedömer om det kreditinstitutet fortfarande uppfyller villkoren för fortsatt deltagande i det insättningsgarantisystemet och informerar den berörda behöriga myndigheten om resultatet av den bedömningen.
6. Om en behörig myndighet beslutar att återkalla en auktorisation i enlighet med artikel 18 i direktiv 2013/36/EU ska medlemsstaterna säkerställa att det berörda kreditinstitutet upphör att vara deltagare i insättningsgarantisystemet. Medlemsstaterna ska säkerställa att insättningar som innehas vid det kreditinstitutet den dag då det upphör att delta i insättningsgarantisystemet efter att auktorisationen återkallats fortsätter att omfattas av det insättningsgarantisystemet.”
d) I punkt 7 ska följande stycke läggas till:
”Om insättningsgarantisystemets verksamhet förvaltas av en privat enhet ska de utsedda myndigheterna ha nödvändiga verkställighetsbefogenheter för att åtgärda det insättningsgarantisystemets överträdelser av detta direktiv, inbegripet befogenheter att ålägga sanktioner eller andra administrativa åtgärder.”
e) Punkt 8 ska utgå.
f) Följande punkt ska läggas till:
”13. Senast den 11 maj 2029 ska EBA utarbeta riktlinjer för omfattningen av, innehållet i och förfarandena för de stresstester som avses i punkt 10.”
4. Artikel 5 ska ändras på följande sätt:
a) Punkt 1 ska ändras på följande sätt:
i) Led c ska ersättas med följande:
”c)
Insättningar som härrör från transaktioner i samband med vilka en brottmålsdom för penningtvätt eller finansiering av terrorism har meddelats.”
ii) Led d ska ersättas med följande:
”d)
Insättningar gjorda av finansiella institut, enligt definitionen i artikel 4.1.26 i förordning (EU) nr 575/2013, i eget namn och för egen räkning.”
iii) Led e ska utgå.
iv) Led f ska ersättas med följande:
”f)
Insättningar vars kontohavare aldrig har identifierats enligt artikel 20 i förordning (EU) 2024/1624, när dessa insättningar har blivit indisponibla, utom när en innehavare begär utbetalning och varken kreditinstitutet eller insättningsgarantisystemet kan bevisa att bristen på identifiering orsakats av kontoinnehavarens agerande eller underlåtenhet att agera och förutsatt att insättarens identitet har kontrollerats före utbetalningen.”
v) Led j ska ersättas med följande:
”j)
Insättningar gjorda av statliga eller delstatliga förvaltningar enligt definitionen i punkterna 2.114 och 2.115 i bilaga A till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 (*2), med undantag för insättningar gjorda av icke-vinstdrivande organisationer som kontrolleras av statliga eller delstatliga förvaltningar.
(*2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (EUT L 174, 26.6.2013, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/549/oj).”"
vi) Följande led ska läggas till:
”l)
Insättningar som uppfyller de villkor som avses i artikel 45b.1a a–d i direktiv 2014/59/EU, inbegripet insättningar med en återstående löptid på mindre än ett år.”
b) Punkt 2 ska ersättas med följande:
”2. Genom undantag från punkt 1 i den här artikeln får medlemsstaterna besluta att innestående insättningar i små eller medelstora företags personliga pensionsförsäkringssystem och tjänstepensionsplaner ska omfattas upp till den garantinivå som anges i artikel 6.1.”
5. Artikel 6 ska ändras på följande sätt:
a) Punkt 2 ska ändras på följande sätt:
i) Inledningsfrasen ska ersättas med följande:
”Utöver vad som sägs i punkt 1 ska medlemsstaterna säkerställa att följande insättningar är skyddade till ett belopp på minst 500 000 EUR under sex månader efter det att beloppet har krediterats, eller från och med den tidpunkt då det blir rättsligt möjligt att överföra sådana insättningar:”
ii) Led a ska ersättas med följande:
”a)
Insättningar som hänför sig till fastighetstransaktioner som genomförs av en fysisk person och som avser privatbostäder och insättningar avsedda för sådana transaktioner, förutsatt att dessa transaktioner har genomförts eller är avsedda att genomföras på kort sikt och förutsatt att den fysiska personen kan tillhandahålla handlingar som styrker att en sådan transaktion, före den dag då en relevant administrativ myndighet gör ett konstaterande enligt artikel 2.1.8 a eller en rättslig myndighet meddelar ett avgörande enligt artikel 2.1.8 b, hade genomförts eller var avsedd att genomföras på kort sikt.”
iii) Följande stycken ska läggas till:
”Vid tillämpning av första stycket led a ska medlemsstaterna säkerställa att insättningar skyddas upp till ett maximibelopp på 2 500 000 EUR.
Vid tillämpning av första stycket led a ska medlemsstaterna definiera begreppet ’kort sikt’ i sin nationella rätt.”
b) Följande punkt ska införas:
”2a. Medlemsstaterna ska säkerställa att den garantinivå som fastställs i punkt 2 kompletterar den garantinivå som fastställs i punkt 1.”
c) Punkt 6 ska ersättas med följande:
”6. Kommissionen ska regelbundet och minst vart femte år ompröva de belopp som avses i punkterna 1 och 2. Om så är lämpligt ska kommissionen förelägga Europaparlamentet och rådet ett förslag till rättsakt för att justera det belopp som anges i punkt 1, med särskilt beaktande av utvecklingen inom banksektorn och den ekonomiska och monetära situationen i unionen, liksom för att justera det belopp som anges i punkt 2, med beaktande av utvecklingen av fastighetspriserna i olika medlemsstater och behovet av att säkerställa proportionalitet och lika villkor i hela unionen.”
6. Artikel 7 ska ändras på följande sätt:
a) Punkt 3 ska ersättas med följande:
”3. Om inte kontoinnehavaren är faktiskt berättigad till de belopp som finns innestående på ett konto, ska den person som är faktiskt berättigad täckas av garantin, förutsatt att den personen har blivit identifierad eller kan identifieras före den dag då en relevant administrativ myndighet gör ett konstaterande enligt artikel 2.1 8 a eller en rättslig myndighet meddelar ett avgörande enligt artikel 2.1 8 b.
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 8c ska insättningsgarantisystemet, när det gäller medel som en kontoinnehavare innehar för en faktiskt berättigad persons räkning på ett separat konto för yrkesmässiga ändamål enligt definitionen i nationell rätt, och om dessa medel är skyddade i enlighet med nationell rätt i den personens intresse mot fordringar från kontoinnehavarens andra borgenärer, vid fastställandet av det garanterade belopp som ska betalas till den faktiskt berättigade personen, inte beakta andra insättningar som den personen har gjort i samma kreditinstitut om den personen är identifierad av det kreditinstitutet.
Medlemsstaterna ska säkerställa att insättningsgarantisystemen får återbetala garanterade insättningar antingen till kontoinnehavaren till förmån för varje faktiskt berättigad person eller direkt till den faktiskt berättigade personen.”
b) I punkt 5 ska första stycket ersättas med följande:
”5. Medlemsstaterna får besluta att insättares skyldigheter gentemot kreditinstitutet som har förfallit till betalning före den dag då en relevant administrativ myndighet gör ett konstaterande enligt artikel 2.1.8 a eller en rättslig myndighet meddelar ett avgörande enligt artikel 2.1.8 b ska dras av från det totala beloppet för den insättarens kvalificerade insättningar i den mån kvittning är möjlig enligt de lag- och avtalsbestämmelser som reglerar avtalet mellan kreditinstitutet och insättaren.”
c) Punkt 7 ska ersättas med följande:
”7. Medlemsstaterna ska säkerställa att insättningsgarantisystemet återbetalar kapitalbeloppet till det nominella värdet och den upplupna räntan på insättningar, per den dag då en relevant administrativ myndighet gör ett konstaterande enligt artikel 2.1.8 a eller en rättslig myndighet meddelar ett avgörande enligt artikel 2.1.8 b. Den garantinivå som fastställs i artikel 6.1 eller, under de omständigheter som avses i artikel 6.2, den garantinivå som fastställs i den punkten får inte överskridas.”
d) I punkt 9 ska sista meningen ersättas med följande:
”Den informationen ska ingå i den information som ges till insättare enligt artikel 16 i det här direktivet.”
7. Följande artikel ska införas:
”Artikel 7a
Bevisbörda när det gäller kvalificerade insättningar och berättigande
I de fall som avses i artiklarna 6.2 och 7.3 ska medlemsstaterna säkerställa att en insättare eller, när så är lämpligt, en kontoinnehavare bevisar att de berörda insättningarna uppfyller villkoren i artikel 6.2 eller alternativt bevisar att denne är berättigad till insättningarna under de omständigheter som avses i artikel 7.3.”
8. Artikel 8 ska ändras på följande sätt:
a) Punkt 1 ska ersättas med följande:
”1. Insättningsgarantisystemen ska säkerställa att det återbetalningsbara beloppet finns tillgängligt så snart som möjligt och under alla omständigheter senast sju arbetsdagar från den dag då en relevant administrativ myndighet gör ett konstaterande enligt artikel 2.1.8 a eller en rättslig myndighet meddelar ett avgörande enligt artikel 2.1.8 b.”
b) Punkt 2 ska utgå.
c) Punkt 3 ska ersättas med följande:
”3. Genom undantag från punkt 1 ska medlemsstaterna tillåta att insättningsgarantisystemen tillämpar en längre återbetalningsperiod för
a) de insättningar som avses i artikel 6.2 och som överstiger det belopp som fastställs i artikel 6.1, och
b) de insättningar som avses i artiklarna 7.3 och 8b, om den person som är faktiskt berättigad till dessa insättningar inte har identifierats när insättningarna blir indisponibla.
Denna längre period får inte överstiga 20 arbetsdagar från den dag då dessa insättningsgarantisystem mottagit den fullständiga information eller dokumentation som de har begärt för att granska fordringarna och kontrollera att villkoren för återbetalning är uppfyllda.”
d) Punkt 4 ska utgå.
e) Punkt 5 ska ändras på följande sätt:
i) Led b ska utgå.
ii) Led c ska ersättas med följande:
”c)
genom undantag från punkt 9, om inga transaktioner som avser insättningen har förekommit inom de senaste 24 månaderna, och kontot därmed är vilande, utom när en insättare också har insättningar på ett annat konto i samma kreditinstitut som inte är vilande, eller”
iii) Led d ska utgå.
f) Följande punkt ska införas:
”5a. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 9.3 ska medlemsstaterna, om en insättning är föremål för restriktiva åtgärder som antagits av unionen på grundval av artikel 29 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) eller artikel 215 i EUF-fördraget (unionens restriktiva åtgärder), säkerställa att insättningsgarantisystemen håller inne återbetalningen av det återbetalningsbara beloppet under den tid som sådana åtgärder varar.
Medlemsstaterna ska säkerställa att kreditinstituten öronmärker insättningar som är föremål för unionens restriktiva åtgärder på ett sätt som möjliggör omedelbar identifiering i enlighet med första stycket i denna punkt.”
g) Punkt 8 ska utgå.
h) Punkt 9 ska ersättas med följande:
”9. Medlemsstaterna ska säkerställa att ett insättningsgarantisystem, om inga transaktioner som avser insättningen har förekommit under de senaste 24 månaderna, får fastställa ett tröskelvärde för de administrativa kostnader som detta insättningsgarantisystem skulle ådra sig för att göra en sådan återbetalning. Insättningsgarantisystemet ska inte vara skyldigt att vidta aktiva åtgärder för att återbetala belopp till insättare som underskrider det tröskelvärdet. Medlemsstaterna ska dock säkerställa att insättningsgarantisystemet återbetalar belopp till insättare som underskrider det tröskelvärdet på begäran av dessa insättare.”
9. Följande artiklar ska införas:
”Artikel 8a
Återbetalning av insättningar som överstiger 10 000 EUR
Om de belopp som ska återbetalas överstiger 10 000 EUR ska medlemsstaterna säkerställa att insättningsgarantisystemen om möjligt återbetalar insättarna via betalningar enligt definitionen i artikel 4.24 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 (*3) eller, om sådana betalningar inte är möjliga, via andra betalningsmedel än kontantbetalning, som säkerställer medlens spårbarhet.