Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Direktiv · CELEX 32026L1024

Artikel 1 i direktiv (EU) 2026/1024

Ändringar av direktiv (EU) 2015/2302

Ur Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2026/1024 av den 29 april 2026 om ändring av direktiv (EU) 2015/2302 för att göra skyddet av resenärer mer ändamålsenligt och för att förenkla och förtydliga vissa aspekter av det direktivet (Text av betydelse för EES).

EU-rätten

Artikelns text

Direktiv (EU) 2015/2302 ska ändras på följande sätt:

1. Rubriken ska ersättas med följande:

”Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2302 av den 25 november 2015 om paketresor, om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU samt om upphävande av rådets direktiv 90/314/EEG”

2. Artikel 1 ska ersättas med följande:

”Artikel 1

Syfte

Syftet med detta direktiv är att bidra till en väl fungerande inre marknad och till uppnåendet av en hög och så enhetlig nivå i fråga om konsumentskydd som möjligt genom att tillnärma vissa aspekter av medlemsstaternas lagar, regler och administrativa bestämmelser vad gäller avtal mellan resenärer och näringsidkare med avseende på paketresor, vissa aspekter av avtal mellan arrangörer av paketresor och resetjänstleverantörer och specifika informationskrav som är tillämpliga på vissa situationer som inte leder till att en paketresa skapas.”

3. Artikel 2 ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Detta direktiv är tillämpligt på paketresor som erbjuds eller säljs av näringsidkare till resenärer och på specifika informationskrav som är tillämpliga på vissa situationer som inte leder till att en paketresa skapas. Det är även tillämpligt på arrangörers rätt till ersättning från resetjänstleverantörer vid inställda eller uteblivna tjänster som ingår i en paketresa.”

b) Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. Detta direktiv är inte tillämpligt på

a) paketresor som omfattar en tidsperiod på mindre än 24 timmar, såvida inte inkvartering över natten ingår,

b) paketresor som erbjuds tillfälligt på ideell basis och endast för en begränsad grupp med resenärer,

c) paketresor som köps på grundval av ett allmänt avtal för anordnande av affärsresa mellan en näringsidkare och en annan fysisk eller juridisk person som agerar för ändamål som avser den egna närings- eller yrkesverksamheten.”

4. Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2.

paketresa: en kombination av minst två olika typer av resetjänster avsedda för samma resa eller semester om

a) dessa tjänster kombinerats av en enda näringsidkare, inbegripet på begäran av resenären eller i enlighet med resenärens urval, innan ett enda avtal om alla tjänster ingåtts, eller om

b) dessa tjänster, oberoende av om separata avtal ingås med enskilda resetjänstleverantörer,

i) köps från ett enda försäljningsställe och har valts ut innan resenären samtycker till att betala,

ii) erbjuds, säljs eller debiteras till ett allomfattande eller totalt pris, oavsett eventuell separat fakturering,

iii) marknadsförs eller säljs med beteckningen paketresa eller en liknande beteckning,

iv) kombineras efter ingåendet av ett avtal enligt vilket en näringsidkare ger resenären rätt att välja bland ett urval av olika typer av resetjänster, eller

v) köps från en separat eller separata näringsidkare genom sammanlänkade bokningsprocesser online där resenärens personuppgifter genom vilka resenären kan identifieras som en avtalspart överförs från den näringsidkare med vilken det första avtalet har ingåtts till en annan eller andra näringsidkare och ett avtal ingås med den andra näringsidkaren eller de andra näringsidkarna senast 24 timmar efter det att bokningen av den första resetjänsten har bekräftats.

En kombination av resetjänster där högst en typ av sådan resetjänst som avses i punkt 1 a, b eller c kombineras med en eller flera sådana turisttjänster som avses i punkt 1 d är inte en paketresa om den sistnämnda tjänsten

a) inte står för minst 25 % av värdet av kombinationen och inte marknadsförs som eller på annat sätt utgör ett väsentligt inslag i kombinationen, eller

b) inte väljs och köps förrän efter fullgörandet av en resetjänst i den mening som avses i punkt 1 a, b eller c har inletts.”

b) Punkt 5 ska utgå.

c) Punkt 7 ska ersättas med följande:

”7.

näringsidkare: en fysisk eller juridisk person, antingen offentligägd eller privatägd, som i samband med avtal som omfattas av detta direktiv agerar för ändamål som faller inom ramen för den egna närings- eller yrkesverksamheten samt varje person som agerar i dennes namn eller för dennes räkning, i egenskap av arrangör, återförsäljare eller resetjänstleverantör.”

d) Punkt 12 ska ersättas med följande:

”12.

oundvikliga och extraordinära omständigheter: objektiva omständigheter som är utom kontroll för den part som åberopar sådana omständigheter, och vilkas konsekvenser inte hade kunnat undvikas även om alla rimliga åtgärder hade vidtagits.”

5. I artikel 5 ska punkt 1 ändras på följande sätt:

a) I led a ska led viii ersättas med följande:

”viii)

Huruvida de resetjänster som ingår i paketresan allmänt sett är tillgängliga för personer med nedsatt rörlighet, oavsett om den nedsatta rörligheten orsakas av en funktionsnedsättning eller av andra orsaker och oavsett om den nedsatta rörligheten är varaktig eller tillfällig, och, på resenärens begäran, ytterligare uppgifter om huruvida paketresan är tillgänglig eller lämplig med hänsyn till de specifika behov som resenären har meddelat.”

b) Led b ska ersättas med följande:

”b)

Firman på och besöksadressen till arrangören och, i tillämpliga fall, återförsäljaren samt deras telefonnummer och, i tillämpliga fall, en elektronisk adress, som gör att resenären snabbt kan kontakta arrangören och, i tillämpliga fall, återförsäljaren och ändamålsenligt kommunicera med dem.”

c) Led d ska ersättas med följande:

”d)

Betalningssätt, inbegripet befintliga lojalitetspoäng eller andra förmåner inom ramen för belöningssystem, och belopp eller procentandelar av priset som ska erläggas som delbetalning samt de tidpunkter då den resterande delen av priset ska betalas eller andra ekonomiska garantier som ska betalas eller tillhandahållas av resenären.”

d) Led f ska ersättas med följande:

”f)

Relevant allmän information om pass- och viseringskrav, inbegripet ungefärlig tid för att erhålla visering samt information om hälsobestämmelser, i destinations- och transitländerna.”

e) Led g ska ersättas med följande:

”g)

Information om att resenären har rätt att säga upp paketreseavtalet när som helst före paketresans början mot en skälig och motiverad uppsägningsavgift eller, i tillämpliga fall, den standardiserade uppsägningsavgift som arrangören begär i enlighet med artikel 12.1, och att resenären har rätt att säga upp paketreseavtalet utan att betala någon uppsägningsavgift i händelse av oundvikliga och extraordinära omständigheter i enlighet med artikel 12.2.”

6. Följande artikel ska införas:

”Artikel 5a

Förhandsinformation i särskilda bokningssituationer

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 23 ska näringsidkaren, i bokningssituationer som inte leder till att en paketresa skapas och där en näringsidkare inbjuder en resenär att köpa ytterligare en typ av resetjänst för samma resa eller semester, vid tidpunkten för den inbjudan på ett klart, begripligt och tydligt sätt informera resenären om att om resenären därefter samtycker till att betala för ytterligare en typ av resetjänst efter att ha samtyckt till att betala för den första typen av resetjänst, kommer den första typen av resetjänst och den ytterligare typen av resetjänst inte att utgöra en paketresa, och resenären kommer inte att omfattas av de rättigheter som är tillämpliga på paketresor enligt detta direktiv.

2. Om en näringsidkare gör den inbjudan som avses i punkt 1 innan resenären samtycker till att betala för en första typ av resetjänst men inte tillhandahåller den information som avses i den punkten, och resenären därefter samtycker till att betala för en sådan ytterligare typ av resetjänst på samma försäljningsställe inom 24 timmar efter att ha samtyckt till att betala för den första typen av resetjänst, ska de relevanta resetjänsterna utgöra en paketresa, och näringsidkaren ska anses vara arrangören av den paketresan.”

7. Artikel 7 ska ändras på följande sätt:

a) I punkt 2 ska led b ersättas med följande:

”b)

Information om

i) att arrangören är ansvarig för att alla resetjänster som ingår i paketreseavtalet fullgörs korrekt i enlighet med artikel 13, för alla återbetalningar till följd av uppsägning eller ändringar av det avtalet och för att tillhandahålla assistans i enlighet med artikel 16 om resenären befinner sig i svårigheter,

ii) att resenären i tillämpliga fall även kan kontakta arrangören via återförsäljaren.”

b) I punkt 2 ska led g ersättas med följande:

”g)

Information om arrangemang för hantering av klagomål, inbegripet det eller de språk på vilka ett klagomål kan lämnas in och kommer att hanteras och den fysiska eller elektroniska adress till vilken klagomål kan lämnas in, samt information om alternativa tvistlösningsmekanismer enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/11/EU (*1) och, i tillämpliga fall, om det alternativa tvistlösningsorgan som näringsidkaren omfattas av.

(*1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/11/EU av den 21 maj 2013 om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 och direktiv 2009/22/EG (direktivet om alternativ tvistlösning) (EUT L 165, 18.6.2013, s. 63, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2013/11/oj).”"

c) Följande punkt ska införas:

”2a. Det relevanta informationsformuläret i bilaga I ska bifogas paketreseavtalet och göras tillgängligt för resenären på ett varaktigt medium vid tidpunkten för ingåendet av det avtalet. Paketreseavtalet ska innehålla en tydlig hänvisning till det formuläret.”

8. Artikel 12 ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Medlemsstaterna ska säkerställa att resenären har rätt att säga upp paketreseavtalet när som helst före paketresans början. Om resenären säger upp paketreseavtalet enligt denna punkt kan resenären bli skyldig att betala en skälig och motiverad uppsägningsavgift till arrangören, förutsatt att det fastställs i avtalet att en sådan avgift kan tas ut.

Det paketreseavtal som avses i första stycket får

a) ange skäliga standardiserade uppsägningsavgifter på grundval av tidpunkten för uppsägningen av avtalet före paketresans början och förväntade kostnadsbesparingar och intäkter från ett alternativt utnyttjande av resetjänsterna, i form av fasta belopp eller procentandelar av paketpriset, eller genom en liknande beräkningsmetod, eller

b) ange att uppsägningsavgiften motsvarar paketresans pris minus relevanta kostnadsbesparingar och intäkter från det alternativa utnyttjandet av resetjänsterna, eller ett lägre belopp, enligt överenskommelse mellan parterna.

Om paketreseavtalet föreskriver att en uppsägningsavgift kan tas ut men inte innehåller några ytterligare angivelser ska uppsägningsavgiften motsvara paketresans pris minus relevanta kostnadsbesparingar och intäkter från det alternativa utnyttjandet av resetjänsterna, eller ett lägre belopp, enligt överenskommelse mellan parterna.

På resenärens begäran ska arrangören tillhandahålla en motivering av de tillämpliga uppsägningsavgifterna.”

b) Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. Utan hinder av vad som sägs i punkt 1 ska resenären ha rätt att säga upp paketreseavtalet före paketresans början utan att betala någon uppsägningsavgift om det rimligen kan förväntas att fullgörandet av paketreseavtalet kommer att påverkas väsentligt av oundvikliga och extraordinära omständigheter som uppstår på avreseplatsen eller som uppstår på resmålet eller i dess omedelbara närhet eller som påverkar resenärens resa till eller från resmålet. Om paketreseavtalet sägs upp i enlighet med denna punkt ska resenären ha rätt till full återbetalning av alla betalningar som gjorts för paketresan men ska inte ha rätt till ytterligare ersättning.”

c) Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4. Arrangören ska tillhandahålla alla återbetalningar som krävs enligt punkterna 2 och 3, eller med avseende på punkt 1 ersätta alla betalningar som har gjorts av resenären eller för dennes räkning för paketresan med avdrag för den skäliga och motiverade uppsägningsavgiften. Arrangören ska göra sådana återbetalningar eller ersättningar till resenären utan onödigt dröjsmål och under alla omständigheter senast 14 dagar efter det att paketreseavtalet har sagts upp, utan att resenären behöver begära det i förväg. Om resenärens betalningsuppgifter inte längre är giltiga ska återbetalningsperioden på 14 dagar börja löpa från och med den tidpunkt då resenären har försett arrangören med korrekta betalningsuppgifter.

Om arrangören och resenären inom 14 dagar efter det att paketreseavtalet har sagts upp enligt punkt 1, 2 eller 3 kommer överens om en alternativ paketresa som är kvalitetsmässigt likvärdig eller bättre ska resenären inte ha rätt till en återbetalning eller ersättning. Om resenären godtar en alternativ paketresa som har lägre kvalitet eller värde ska arrangören senast 14 dagar efter det att överenskommelsen om den alternativa paketresan har nåtts återbetala det belopp som motsvarar skillnaden mellan det högre pris som betalats och det lägre priset för den alternativa paketresan.

Om medlemsstaterna inför eller upprätthåller mekanismer som syftar till att säkerställa att återbetalningar till resenärer görs efter det att paketreseavtalen har sagts upp i enlighet med punkterna 2 och 3 i den här artikeln, inom den tidsperiod som fastställs i första stycket i den här punkten, ska de informera kommissionen och de centrala kontaktpunkter i övriga medlemsstater som avses i artikel 18.2 om dessa mekanismer.”

9. Följande artikel ska införas:

”Artikel 12a

Värdebevis

1. Om ett paketreseavtal sägs upp enligt artikel 10, 11 eller 12 ska medlemsstaterna säkerställa att arrangören har rätt att erbjuda resenären möjlighet att godta ett värdebevis motsvarande minst beloppet för den återbetalning som resenären är berättigad till (resenärens återbetalningsrätt) i stället för en återbetalning. Arrangören får erbjuda ett värdebevis med ett högre värde än resenärens återbetalningsrätt.

2. Resenären får använda värdebeviset för alla resetjänster som arrangören erbjuder och får lösa in värdebeviset i delar.

3. Arrangörerna ska inte behandla värdebevisinnehavarna mindre förmånligt än andra resenärer när värdebevisinnehavarna bokar resetjänster.

4. När arrangören erbjuder resenären ett värdebevis och innan resenären uttryckligen godtar det ska arrangören informera resenären på ett klart och tydligt sätt, på ett varaktigt medium, om

a) att resenären har rätt till återbetalning inom 14 dagar och inte är skyldig att godta ett värdebevis,

b) värdet av värdebeviset,

c) beloppet för resenärens återbetalningsrätt och det faktum att detta belopp täcks av arrangörens skydd vid obestånd,

d) att värdebeviset kan användas i sin helhet eller i delar och att det kan användas för alla resetjänster som arrangören erbjuder, och att det avtalet, om värdebeviset används för att boka en enda resetjänst, inte omfattas av det skydd som föreskrivs i detta direktiv,

e) värdebevisets giltighetstid,

f) att värdebeviset endast kan överföras en gång och att överföringen är kostnadsfri,

g) att resenären, om värdebeviset inte har lösts in upp till hela beloppet av resenärens återbetalningsrätt vid utgången av giltighetstiden, automatiskt ska få återstoden av den återbetalningsrätten inom 14 dagar efter utgången av den giltighetstiden, utan att det behöver begäras i förväg.

5. Värdebeviset ska utfärdas på ett varaktigt medium och ska innehålla den information som förtecknas i punkt 4 b–g på ett klart och begripligt sätt. Det ska också ange firman på arrangören, information som resenärer är skyldiga att lämna till arrangören för att en överföring till en annan person ska vara giltig samt giltighetstidens start- och slutdatum.

6. Värdebeviset ska vara giltigt i högst tolv månader från den dag då resenärerna uttryckligen godtar det i enlighet med punkt 4. Denna giltighetstid får endast förlängas en gång med upp till tolv månader, förutsatt att båda parterna på ett varaktigt medium uttryckligen samtycker till den förlängningen.

7. Resenärens återbetalningsrätt ska tillfälligt upphävas under värdebevisets giltighetstid, förutsatt att resenären har mottagit den information som avses i punkt 4 och uttryckligen godtagit värdebeviset på ett varaktigt medium i stället för en återbetalning. Parterna får när som helst komma överens om en fullständig eller partiell återbetalning innan värdebeviset löses in eller löper ut. Resenärens återbetalningsrätt ska löpa ut när värdebeviset har lösts in upp till hela beloppet av den återbetalningsrätten.

8. Det tillfälliga upphävandet av resenärens återbetalningsrätt ska upphöra

a) när värdebevisets giltighetstid löper ut, om värdebeviset inte har lösts in upp till hela beloppet av resenärens återbetalningsrätt, eller

b) om parterna, innan värdebevisets giltighetstid löper ut, har kommit överens om en återbetalning av eventuella återstående belopp av resenärens återbetalningsrätt, eller

c) i händelse av arrangörens obestånd.

9. Arrangören ska återbetala resenären utan onödigt dröjsmål och under alla omständigheter senast 14 dagar efter det att det tillfälliga upphävandet av resenärens återbetalningsrätt har upphört, i enlighet med punkt 8 a och b, utan att resenären behöver begära det i förväg.

10. Resenärerna får endast överföra värdebeviset en gång. Överföringen ska endast vara giltig om den resenär som överför värdebeviset informerar arrangören, på ett varaktigt medium, om överföringen och tillhandahåller mottagarens personuppgifter, som behövs för att mottagaren av värdebeviset ska kunna lösa in det eller få en återbetalning när värdebevisets giltighetstid löper ut. Arrangören ska utan onödigt dröjsmål på ett varaktigt medium bekräfta överföringen av värdebeviset. Arrangörerna får inte ta ut någon avgift för överföringen.”

10.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 16a

Hantering av klagomål

1. Arrangören ska säkerställa att den är lätt att kontakta via de kontaktpunkter som anges i enlighet med artikel 7.2 d och kan svara effektivt på frågor från resenärer eller för deras räkning, särskilt frågor som rör tillhandahållandet av assistans enligt artikel 16, om en resenär befinner sig i svårigheter, eller frågor som rör eventuell bristande överensstämmelse under paketresans fullgörande och de relevanta rättsmedel som föreskrivs i artikel 13.

2. Arrangören ska också ha inrättat arrangemang för ändamålsenlig hantering av andra typer av klagomål än de som avses i punkt 1.

Arrangören ska bekräfta mottagandet av sådana klagomål på ett varaktigt medium inom sju dagar från mottagandet och lämna ett motiverat svar till resenären på ett varaktigt medium inom 60 dagar efter det att klagomålet lämnades in.

Medlemsstaterna får föreskriva kortare perioder än de som anges i andra stycket i den här punkten.

3. Såvida inte arrangören fullt ut godtar resenärens klagomål ska arrangören i det motiverade svaret informera resenären om eventuella alternativa tvistlösningsmekanismer enligt direktiv 2013/11/EU som resenären har tillgång till i ärendet i fråga.”

11. Artikel 17 ska ersättas med följande:

”Artikel 17

Ändamålsenlighet och omfattning gällande skyddet vid obestånd

1. Medlemsstaterna ska säkerställa att arrangörer som är etablerade på deras territorium ställer säkerhet för återbetalning av alla betalningar som gjorts av resenärer eller för deras räkning i händelse av arrangörens obestånd. Den säkerheten ska omfatta skydd av betalningar som görs om paketresan inte genomförs, helt eller delvis, till följd av arrangörens obestånd eller om resenären har rätt till återbetalning. Om en resenär får ett värdebevis ska säkerheten begränsas till beloppet av resenärens återbetalningsrätt. Om återresan inbegrips i paketreseavtalet, ska arrangörerna även ställa säkerhet för hemtransport av resenärerna. En fortsättning på paketresan får erbjudas.

Arrangörer som inte är etablerade i en medlemsstat och som säljer eller erbjuder paketresor i en medlemsstat eller som på något sätt riktar sådan verksamhet till en medlemsstat ska vara skyldiga att ställa säkerhet enligt lagstiftningen i den medlemsstaten.

2. Den säkerhet som avses i punkt 1 ska vara ändamålsenlig och omfatta rimligt förutsebara kostnader. Den ska omfatta summorna av betalningar som gjorts av resenärer eller för deras räkning för paketresor, med beaktande av längden på tidsperioden mellan mottagandet av eventuella betalningar och fullgörandet av paketresorna, samt den uppskattade kostnaden för hemtransporter i händelse av arrangörens obestånd. Säkerheten ska alltid vara tillräcklig för att täcka kostnaden för återbetalning och, i tillämpliga fall, hemresa. Säkerheten ska ta hänsyn till den omständigheten att arrangörerna skulle kunna hamna på obestånd när de innehar de högsta betalningsbeloppen. Säkerheten ska också ta hänsyn till eventuella förändringar i paketresans försäljningsvolym.

3. För att säkerställa att skyddet vid obestånd är ändamålsenligt ska medlemsstaterna utöva tillsyn av arrangemangen för skydd vid obestånd hos arrangörer som är etablerade på deras territorium och övervaka tillgången till lösningar för skydd vid obestånd.

4. En arrangörs skydd vid obestånd ska omfatta resenärer oberoende av deras bostadsort och avreseplats, oberoende av var paketresan har sålts och utan hänsyn till i vilken medlemsstat det organ som ansvarar för skyddet vid obestånd är beläget.

5. När fullgörandet av paketresan påverkas av arrangörens obestånd ska säkerheten vara tillgänglig kostnadsfritt för att säkerställa hemtransporter och, om så krävs, finansieringen av inkvartering före hemtransporten.

6. Resenärerna ska få tillbaka sina betalningar utan onödigt dröjsmål och under alla omständigheter senast sex månader efter det att de handlingar som är nödvändiga för att behandla deras ansökan har lämnats in.

I vederbörligen motiverade undantagsfall, inbegripet när det organ eller den myndighet som ansvarar för behandlingen av ansökan tar emot ett exceptionellt stort antal ansökningar inom en kort tidsperiod, eller när arrangörens obestånd påverkar resenärer från flera medlemsstater, ska återbetalning av betalningar tillhandahållas inom nio månader efter det att de nödvändiga handlingarna har lämnats in.

Medlemsstaterna får föreskriva kortare perioder än de som anges i de första och andra styckena.

7. Medlemsstaterna ska säkerställa att resenärer, i händelse av en arrangörs obestånd, utan onödigt dröjsmål informeras via lämpliga kommunikationskanaler om åtminstone

a) att arrangören har hamnat på obestånd,

b) namnet på och kontaktuppgifterna för det organ som ansvarar för skydd vid obestånd, eller, i tillämpliga fall namnet på och kontaktuppgifterna för den behöriga myndigheten,

c) sina rättigheter i fråga om paketresor som redan har inletts eller som fortfarande kan fullgöras, och

d) de handlingar som resenärer måste lämna in för att begära återbetalning.

8. Varje medlemsstat ska säkerställa att online-förteckningar över alla arrangörer och i tillämpliga fall återförsäljare som är etablerade på dess territorium och som omfattas av skydd vid obestånd enligt de nationella bestämmelser varigenom detta direktiv införlivas görs tillgängliga för allmänheten och hålls uppdaterade. Medlemsstaterna ska dela länkarna till webbplatserna för sina förteckningar med kommissionen när de anmäler de nationella bestämmelser varigenom detta direktiv införlivas och ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om eventuella ändringar av dessa länkar. Kommissionen ska göra en lista över de länkar som mottagits från medlemsstaterna allmänt tillgänglig på sin webbplats. Kommissionen ska utan onödigt dröjsmål uppdatera denna lista när en medlemsstat delar en ny länk till den.

9. Om det är motiverat mot bakgrund av de betalningar som tas emot av återförsäljare får medlemsstaterna kräva att inte bara arrangörerna utan även återförsäljarna tar ut skydd vid obestånd, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 13.1 andra stycket.”

12. Artikel 18 ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. Medlemsstaterna ska utse centrala kontaktpunkter för att underlätta administrativt samarbete och tillsyn av arrangörer som är verksamma i olika medlemsstater och för att utbyta information om skydd vid obestånd och eventuella mekanismer som införts för att säkerställa att återbetalningarna efter det att paketreseavtalen har sagts upp är ändamålsenliga. Medlemsstaterna ska anmäla kontaktuppgifter för dessa kontaktpunkter till alla andra medlemsstater och till kommissionen.”

b) Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. De centrala kontaktpunkterna ska ge varandra tillgång till all nödvändig information om sina nationella krav i fråga om skydd vid obestånd samt identiteten för det eller de organ som ansvarar för skyddet vid obestånd för specifika arrangörer som är etablerade på deras territorium.”

c) Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4. Om en medlemsstat hyser tvivel om en arrangörs skydd vid obestånd ska denna stat begära ett förtydligande från den medlemsstat där arrangören är etablerad. Medlemsstaterna ska svara på förfrågningar från andra medlemsstater så snart det är möjligt med beaktande av hur brådskande och hur komplext ärendet är. Ett första svar ska under alla omständigheter innehålla identiteten för arrangören eller, i tillämpliga fall, för återförsäljaren, eller för det eller de organ som ansvarar för skyddet vid obestånd. Det ska lämnas inom högst 15 arbetsdagar efter det att begäran har mottagits.”

13. Kapitel VI, som innehåller artikel 19, ska utgå.

14. I artikel 21 ska första stycket ersättas med följande:

”Medlemsstaterna ska säkerställa att en näringsidkare är ansvarig för eventuella fel till följd av tekniska brister i bokningssystemet som kan tillskrivas denna näringsidkare och, om näringsidkaren har åtagit sig att sköta bokningen av en paketresa, för de fel som görs under bokningsprocessen.”

15. Artikel 22 ska ersättas med följande:

”Artikel 22

Rätt till gottgörelse och arrangörernas rätt till återbetalning

1. I de fall där en arrangör eller, i enlighet med artikel 13.1 andra stycket eller artikel 20, en återförsäljare betalar ersättning, beviljar en prissänkning eller fullgör sina övriga skyldigheter enligt detta direktiv, ska medlemsstaterna säkerställa att arrangören eller återförsäljaren har rätt att begära gottgörelse från en tredje part som bidrog till den händelse som utlöste ersättningen, prissänkningen eller andra skyldigheter.

2. Medlemsstaterna ska säkerställa att tjänsteleverantören, om den resetjänsteleverantören ställer in en tjänst som ingår i en paketresa eller underlåter att tillhandahålla tjänsten, till arrangören återbetalar alla betalningar som arrangören gjort för den tjänsten inom sju dagar. Den sjudagarsperioden ska inledas dagen efter det att tjänsten ställts in eller den dag då tjänsten skulle ha utförts, beroende på vilket som infaller först.”

16. I artikel 23 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1. En förklaring från en arrangör av en paketresa om att denne uteslutande agerar som resetjänstleverantör, som mellanhand eller i annan egenskap, eller att paketresan inte utgör en paketresa, ska inte befria den arrangören från dess skyldigheter enligt detta direktiv.”

17. Bilaga I ska ersättas med texten i bilagan till det här direktivet.

18. Bilaga II ska utgå.

Artikeln i rättsakten