Sök i Ratio Lex

Riktlinjer för tillämpningen av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2560 om utländska subventioner som snedvrider den inre marknaden


Så kom texten hit

  • Källa: EUR-Lex, © Europeiska unionen (Publikationsbyråns förråd Cellar) — dokumentet hos EUR-Lex
  • Texten är hämtad ur Publikationsbyråns förråd Cellar (XHTML, verk 9bad4932-f020-11f0-8d3c-01aa75ed71a1).

Dokumentets text

Europeiska unionens officiella tidning

SV

C-serien

C/2026/224

13.1.2026

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Riktlinjer för tillämpningen av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2560 om utländska subventioner som snedvrider den inre marknaden

(C/2026/224)

Innehåll

1.

Inledning 3

2.

Tillämpning av kriterierna för att fastställa förekomsten av en snedvridning i enlighet med artikel 4.1 och artikel 27 i förordning (EU) 2022/2560 4

2.1.

Rättslig ram 4

2.2.

Tillämpning av kriterierna för att avgöra om det subventionerade företaget bedriver ekonomisk verksamhet i unionen 5

2.3.

Tillämpning av kriterierna för att avgöra om en utländsk subvention kan förbättra företagets konkurrensläge på den inre marknaden 6

2.3.1.

Riktade utländska subventioner 6

2.3.2.

Ej riktade utländska subventioner 7

2.3.3.

Utländska subventioner som anses inte kunna förbättra företagets konkurrensläge på den inre marknaden 9

2.4.

Tillämpning av kriterierna för att avgöra när en utländsk subvention faktiskt eller potentiellt inverkar negativt på konkurrensen på den inre marknaden 10

2.4.1.

Allmänna principer för att fastställa om en utländsk subvention faktiskt eller potentiellt inverkar negativt på konkurrensen på den inre marknaden 10

2.4.2.

Grund för att fastställa att en utländsk subvention faktiskt eller potentiellt inverkar negativt på konkurrensen på den inre marknaden 11

2.4.3.

Åtgärder för att bedöma om en utländsk subvention faktiskt eller potentiellt inverkar negativt på konkurrensen på den inre marknaden 12

2.4.3.1.

Inverkan på det subventionerade företagets beteende 12

2.4.3.2.

Ändring av eller störning i konkurrensdynamiken på bekostnad av andra ekonomiska aktörer 13

2.4.4.

Illustration av huvudkategorierna för snedvridningar 15

2.4.4.1.

Snedvridning av konkurrensen vid förvärv av andra företag 15

2.4.4.2.

Snedvridning av konkurrensen genom den utländska subventionens inverkan på det subventionerade företagets verksamhet 16

2.4.4.3.

Ändring av det subventionerade företagets investeringsbeslut 17

2.4.4.4.

Snedvridning av verksamheten på andra nivåer i värdekedjan 18

2.5.

Tillämpning av kriterierna för att avgöra när en utländsk subvention orsakar eller riskerar att orsaka en snedvridning på den inre marknaden i samband med offentliga upphandlingsförfaranden 18

2.5.1.

Förmåga att lämna ett otillbörligt fördelaktigt anbud 18

2.5.1.1.

Anbudets fördelaktiga karaktär 19

2.5.1.2.

Fördelens otillbörliga karaktär 20

2.5.1.3.

Faktisk eller potentiell negativ effekt 21

2.5.2.

Processrättsliga överväganden 22

3.

Tillämpning av avvägningstestet i enlighet med artikel 6 i förordning (EU) 2022/2560 22

3.1.

Rättslig ram 22

3.2.

Positiva effekter som ska beaktas 23

3.2.1.

Positiva effekter på utvecklingen av den relevanta subventionerade ekonomiska verksamheten på den inre marknaden 23

3.2.2.

Positiva effekter på andra politiska mål 24

3.2.3.

Offentlig upphandling: tillgång till alternativa försörjningskällor 25

3.3.

Principer som kommissionen tillämpar för att avväga de positiva och negativa effekterna av en utländsk subvention 25

3.3.1.

De positiva effekternas specificitet 25

3.3.2.

Genomförande av avvägningen 26

3.3.3.

Resultatet av avvägningstestet 27

3.3.4.

Möjlighet till kumulativ bedömning 27

3.4.

Processrättsliga överväganden 27

3.4.1.

Bevisbörda 27

3.4.2.

Beviskrav 28

3.4.3.

Tidsram för inlämning av information 28

3.4.4.

Tidsram för bedömning av information 29

3.5.

Illustration av hur ett avvägningstest utförs 29

4.

Tillämpning av kommissionens befogenhet att begära förhandsanmälan av eventuella koncentrationer i enlighet med artikel 21.5 i förordning (EU) 2022/2560, eller utländska ekonomiska bidrag som mottagits av en ekonomisk aktör i ett offentligt upphandlingsförfarande i enlighet med artikel 29.8 i förordning (EU) 2022/2560 30

4.1.

Rättslig ram 30

4.2.

Villkor för kommissionens begäran om förhandsanmälan 31

4.2.1.

Begreppen koncentration eller offentligt upphandlingsförfarande 31

4.2.2.

Begreppen icke anmälningspliktig koncentration eller utländska ekonomiska bidrag till en ekonomisk aktör i ett offentligt upphandlingsförfarande som inte är anmälningspliktiga 31

4.2.3.

Tidsram för begäran om förhandsanmälan 32

4.2.4.

Misstanke om att de berörda företagen kan ha beviljats utländska subventioner under de tre år som föregått koncentrationen eller att en ekonomisk aktör kan ha gynnats av utländska subventioner under de tre år som föregått inlämningen av ett anbud eller en anbudsansökan i ett offentligt upphandlingsförfarande 32

4.3.

Inverkan i unionen av koncentrationen eller utländska ekonomiska bidrag som mottagits av en ekonomisk aktör i ett offentligt upphandlingsförfarande 33

4.3.1.

Begreppet inverkan i unionen 33

4.3.2.

Faktorer som kommissionen överväger vid bedömningen av huruvida koncentrationen eller de utländska ekonomiska bidragen till en ekonomisk aktör i ett offentligt upphandlingsförfarande förtjänar förhandsgranskning 33

4.4.

Förfarandemässiga överväganden vid utövandet av befogenheten att begära förhandsanmälan av koncentrationer och av utländska ekonomiska bidrag som mottagits av en ekonomisk aktör i ett offentligt upphandlingsförfarande 35

4.4.1.

Bevis som ska läggas fram 35

4.4.2.

Förfarandemässiga överväganden efter begäran om förhandsanmälan 35

4.4.2.1.

För koncentrationer 35

4.4.2.2.

För offentliga upphandlingsförfaranden 36

1. INLEDNING

1.

I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2560 (1) fastställs regler och förfaranden för utredning av utländska subventioner som snedvrider den inre marknaden och för att gottgöra sådana snedvridningar.

2.

Syftet med förordning (EU) 2022/2560 är att bidra till en väl fungerande inre marknad genom att inrätta en harmoniserad ram för att hantera snedvridningar som direkt eller indirekt orsakas av utländska subventioner, i syfte att säkerställa lika villkor (2).

3.

En korrekt tillämpning och verkställighet av förordning (EU) 2022/2560 bör bidra till den inre marknadens motståndskraft mot snedvridningar som orsakas av utländska subventioner och därigenom bidra till unionens öppna strategiska oberoende (3).

4.

Vid tillämpning av förordning (EU) 2022/2560 ska en utländsk subvention anses förekomma om ett tredjeland direkt eller indirekt tillhandahåller ett ekonomiskt bidrag som innebär en förmån för ett företag som bedriver ekonomisk verksamhet på den inre marknaden och som rättsligt eller i praktiken är begränsat till ett eller flera företag eller en eller flera branscher (4). Utländska subventioner är i allmänhet inte förbjudna. När förekomsten av en utländsk subvention har fastställts bör kommissionen från fall till fall bedöma om en sådan utländsk subvention snedvrider den inre marknaden (5).

5.

I enlighet med artikel 46.1 i förordning (EU) 2022/2560 ålade unionens medlagstiftare kommissionen att främja denna förordnings förutsägbarhet (6) genom att offentliggöra och regelbundet uppdatera riktlinjer om a) tillämpningen av kriterierna för att avgöra om det föreligger en snedvridning i enlighet med artikel 4.1 i förordning (EU) 2022/2560, b) tillämpningen av avvägningstestet i enlighet med artikel 6 i förordning (EU) 2022/2560, c) tillämpningen av kommissionens befogenhet att begära förhandsanmälan av eventuella koncentrationer (7) i enlighet med artikel 21.5 i förordning (EU) 2022/2560, eller utländska ekonomiska bidrag som mottagits av en ekonomisk aktör (8) i ett offentligt upphandlingsförfarande (9) i enlighet med artikel 29.8 i förordning (EU) 2022/2560, och d) bedömningen av en snedvridning i ett offentligt upphandlingsförfarande i enlighet med artikel 27 i förordning (EU) 2022/2560.

6.

I enlighet med artikel 46.2 i förordning (EU) 2022/2560 ålägger unionens medlagstiftare kommissionen att genomföra lämpliga samråd med berörda parter och medlemsstaterna innan riktlinjer utfärdas. Kommissionen har offentliggjort en inbjudan att lämna synpunkter och har genomfört riktade samråd med medlemsstaterna och berörda parter (10), och båda grupperna har också rådfrågats om ett utkast till dessa riktlinjer (11).

7.

Mot bakgrund av att genomförandet av förordning (EU) 2022/2560 befinner sig i ett tidigt skede och att den kan tillämpas i många olika marknadssammanhang, utgör dessa riktlinjer inte en checklista som ska tillämpas mekaniskt. Varje fall bör snarare bedömas på grundval av sina egna fakta och omständigheter mot bakgrund av den strategi och de principer som beskrivs i dessa riktlinjer. Kommissionens syfte med att utfärda dessa riktlinjer är att öka rättssäkerheten.

8.

I enlighet med artikel 46 i förordning (EU) 2022/2560 kommer kommissionen att uppdatera dessa riktlinjer regelbundet mot bakgrund av framtida utveckling och förfaranden. Dessa riktlinjer påverkar inte Europeiska unionens domstols tolkning av relevanta bestämmelser.

9.

Riktlinjerna har följande disposition:

a.

I avsnitt 2 ges vägledning om kommissionens tillämpning av kriterierna för att fastställa förekomsten av en snedvridning i enlighet med artikel 4.1 i (EU) förordning 2022/2560 och i samband med offentlig upphandling i enlighet med artikel 27 i förordning (EU) 2022/2560.

b.

I avsnitt 3 ges vägledning om kommissionens tillämpning av avvägningstestet i enlighet med artikel 6 i förordning (EU) 2022/2560.

c.

I avsnitt 4 ges vägledning om kommissionens tillämpning av sin befogenhet att begära förhandsanmälan av eventuella koncentrationer i enlighet med artikel 21.5 i (EU) förordning 2022/2560 eller utländska ekonomiska bidrag som mottagits av en ekonomisk aktör i ett offentligt upphandlingsförfarande i enlighet med artikel 29.8 i förordning (EU) 2022/2560.

2. TILLÄMPNING AV KRITERIERNA FÖR ATT FASTSTÄLLA FÖREKOMSTEN AV EN SNEDVRIDNING I ENLIGHET MED ARTIKEL 4.1 OCH ARTIKEL 27 I FÖRORDNING (EU) 2022/2560

2.1. Rättslig ram

10.

I artikel 4.1 första meningen i förordning (EU) 2022/2560 fastställs följande: ”En snedvridning på den inre marknaden ska anses föreligga om en utländsk subvention kan förbättra ett företags konkurrensläge på den inre marknaden och om den utländska subventionen därigenom faktiskt eller potentiellt inverkar negativt på konkurrensen på den inre marknaden.” En utländsk subvention anses därför vara snedvridande om den uppfyller två kumulativa villkor: För det första måste den kunna förbättra företagets konkurrensläge på den inre marknaden. För det andra måste den utländska subventionen till följd av förbättringen av företagets konkurrensläge faktiskt eller potentiellt inverka negativt på konkurrensen på den inre marknaden.

11.

Bristen på insyn när det gäller många utländska subventioner och affärsvärldens komplexitet kan göra det svårt att otvetydigt identifiera eller kvantifiera inverkan av en viss utländsk subvention på den inre marknaden. För att fastställa snedvridningen är det därför i allmänhet nödvändigt att använda en icke uttömmande uppsättning indikatorer (12).

12.

I artikel 5.1 i förordning (EU) 2022/2560 fastställs följande kategorier av utländska subventioner som mest sannolikt är snedvridande för den inre marknaden: a) En utländsk subvention som beviljas ett företag i svårigheter (13), såvida det inte finns en omstruktureringsplan som kan leda till långsiktig lönsamhet för företaget och den planen inbegriper ett betydande eget bidrag från företaget. b) En utländsk subvention i form av en obegränsad garanti för företagets skulder eller förpliktelser (14). c) En exportfinansieringsåtgärd som inte är i linje med OECD-överenskommelsen om statsstödda exportkrediter. d) En utländsk subvention som direkt underlättar en koncentration. e) En utländsk subvention som gör det möjligt för ett företag att lämna ett otillbörligt fördelaktigt anbud på grundval av vilket företaget skulle kunna tilldelas det relevanta kontraktet. Eftersom dessa kategorier av utländska subventioner mest sannolikt orsakar snedvridningar på den inre marknaden behöver kommissionen inte göra en detaljerad bedömning baserad på indikatorer för sådana utländska subventioner (15).

13.

I artikel 27 i förordning (EU) 2022/2560 fastställs följande: ”Med utländska subventioner som orsakar eller riskerar att orsaka en snedvridning i ett offentligt upphandlingsförfarande avses utländska subventioner som gör det möjligt för en ekonomisk aktör att lämna ett anbud som är otillbörligt fördelaktigt i förhållande till de berörda byggentreprenaderna, varorna eller tjänsterna. Bedömningen i enlighet med artikel 4 av huruvida det förekommer en snedvridning på den inre marknaden och huruvida ett anbud är otillbörligt fördelaktigt i förhållande till de berörda byggentreprenaderna, varorna eller tjänsterna ska begränsas till det aktuella offentliga upphandlingsförfarandet.”

14.

I artikel 44.9 i förordning (EU) 2022/2560 fastställs följande: ”Särskilt får inga åtgärder vidtas enligt denna förordning som skulle utgöra en särskild åtgärd mot en subvention i den mening som avses i artikel 32.1 i avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder och som har beviljats av ett tredjeland som är medlem i Världshandelsorganisationen.”

2.2. Tillämpning av kriterierna för att avgöra om det subventionerade företaget bedriver ekonomisk verksamhet i unionen

15.

En utländsk subvention kan endast snedvrida den inre marknaden om det företag som direkt eller indirekt gynnas av den utländska subventionen (det subventionerade företaget) bedriver ekonomisk verksamhet i unionen (16) (17). I enlighet med artikel 4.1 i förordning (EU) 2022/2560 snedvrider en utländsk subvention den inre marknaden om den kan förbättra ett företags konkurrensläge på den inre marknaden och inverka negativt på konkurrensen på den inre marknaden.

16.

Vid tillämpningen av förordning (EU) 2022/2560 och dessa riktlinjer anser kommissionen att ett företag bedriver ekonomisk verksamhet på den inre marknaden när det företaget i) erbjuder varor och tjänster på den inre marknaden, oavsett var företaget är baserat eller dess nationalitet (18), ii) köper varor eller tjänster på den inre marknaden och använder dessa varor eller tjänster för att erbjuda sina kunder varor eller tjänster, oavsett om det erbjuder dessa varor eller tjänster på eller utanför den inre marknaden, iii) förvärvar kontroll över eller slås samman med ett företag som är etablerat i EU, eller iv) deltar i ett offentligt upphandlingsförfarande i EU.

2.3. Tillämpning av kriterierna för att avgöra om en utländsk subvention kan förbättra företagets konkurrensläge på den inre marknaden

17.

Kommissionen anser att en utländsk subvention förbättrar ett företags konkurrensläge på den inre marknaden om den utländska subventionen direkt eller indirekt kan gynna den ekonomiska verksamhet som företaget bedriver på den inre marknaden, oavsett om den faktiskt gynnas eller inte. Kommissionen får göra denna bedömning separat för varje utländsk subvention eller för vissa eller alla utländska subventioner i kombination, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet

18.

I sin bedömning skiljer kommissionen mellan utländska subventioner som direkt eller indirekt stöder företagets ekonomiska verksamhet på den inre marknaden (riktade utländska subventioner) och andra utländska subventioner (ej riktade utländska subventioner). I avsnitt 2.3.1 analyseras riktade utländska subventioner. I avsnitt 2.3.2 diskuteras ej riktade utländska subventioner. På grundval av de kriterier som anges i dessa två avsnitt innehåller avsnitt 2.3.3 exempel på utländska subventioner som inte anses kunna förbättra företagets konkurrensläge på den inre marknaden.

2.3.1. Riktade utländska subventioner

19.

Utländska subventioner som direkt eller indirekt stöder företagets ekonomiska verksamhet på den inre marknaden anses förbättra dess konkurrensläge på den inre marknaden och kräver i allmänhet inte någon ytterligare bedömning i detta avseende. Detta gäller följande situationer:

a.

När kommissionen, på grundval av en objektiv bedömning av deras syfte, art och omfattning – eller andra relevanta delar – kan fastställa att de utländska subventionerna stöder företagets ekonomiska verksamhet på den inre marknaden. Detta kan innefatta följande:

— Utländska subventioner som beviljas för att direkt stödja företagets ekonomiska verksamhet på den inre marknaden: till exempel att subventionera tillverknings- eller distributionsverksamhet som äger rum på den inre marknaden eller tillhandahållande av tjänster, inbegripet tekniklicensiering, till företag på den inre marknaden.

— Utländska subventioner som är beroende av händelser som rör en ekonomisk verksamhet på den inre marknaden: till exempel subventioner som är villkorade till investeringar eller förvärv på den inre marknaden.

— Utländska subventioner som beviljas för att stödja ekonomisk verksamhet som inte bedrivs i unionen men som indirekt gynnar ekonomisk verksamhet på den inre marknaden: till exempel utländska subventioner som beviljas för att finansiera forskningsverksamhet som äger rum utanför unionen men som avser teknik eller know-how som används eller kan användas för tillhandahållande av tjänster på den inre marknaden eller för produkter som produceras på den inre marknaden.

— Utländska subventioner som fungerar som ekonomisk försäkring eller riskhanteringsverktyg (till exempel en garanti) som inom sitt tillämpningsområde omfattar företagets verksamhet på den inre marknaden, eftersom de kan sänka finansieringskostnaderna för denna verksamhet och/eller leda till mer risktagande i samband med denna verksamhet).

b.

När kommissionen, oavsett de utländska subventionernas syfte, art och omfattning, på grundval av andra relevanta bevis kan fastställa att företaget använder eller avser att använda de utländska subventionerna för sin ekonomiska verksamhet på den inre marknaden (19).

2.3.2. Ej riktade utländska subventioner

20.

Denna kategori omfattar utländska subventioner som inte direkt eller indirekt stöder företagets ekonomiska verksamhet på den inre marknaden och där det inte finns några tydliga indikationer på hur företaget använder eller avser att använda dem. Detta kan innefatta följande:

— Utländska subventioner som har en allmän omfattning eller ett allmänt syfte, så att företaget har frihet att använda dem för all ekonomisk verksamhet det bedriver, även på den inre marknaden.

— Utländska subventioner som stöder verksamhet utanför unionen (till exempel en utländsk subvention som beviljas för att bygga en tillverkningsanläggning i ett tredjeland eller för att stimulera sysselsättning eller främja ekonomisk utveckling i ett tredjeland), men som frigör resurser som företaget skulle kunna använda i all ekonomisk verksamhet, inbegripet på den inre marknaden.

21.

För denna kategori av utländska subventioner bedömer kommissionen om företaget är förmöget att använda de resurser som tillhandahålls (eller frigörs) genom den utländska subventionen för att helt eller delvis korssubventionera sin ekonomiska verksamhet på den inre marknaden (20).

22.

I detta avseende omfattar begreppet korssubventionering varje situation där företaget överför dessa resurser till sin ekonomiska verksamhet på den inre marknaden eller använder dem på ett sätt som kan vara fördelaktigt för denna verksamhet (21). Om det inte finns några trovärdiga rättsliga eller ekonomiska faktorer som förhindrar eller gör det osannolikt att överföringen eller användningen sker, kan kommissionen anse att den utländska subventionen kan förbättra företagets konkurrensläge på den inre marknaden. I denna bedömning kan kommissionen beakta flera faktorer, däribland men inte begränsat till följande:

a. Aktieägarstruktur

23.

För att bedöma potentialen för korssubventionering kan kommissionen bedöma aktieägarstrukturen för den mottagande enheten och enheten eller enheterna i samma företag som bedriver ekonomisk verksamhet på den inre marknaden.

24.

Förekomsten av ett direkt eller gemensamt kontrollerande aktieinnehav mellan den mottagande enheten och en annan enhet som bedriver ekonomisk verksamhet på den inre marknaden skulle kunna underlätta korssubventionering till den senare. Däremot kan betydande skillnader i aktieägarstrukturen mellan de båda enheterna förhindra eller avskräcka från överföring av en utländsk subvention mellan dessa enheter. Denna skillnad skulle exempelvis vara relevant om deltagande av gemensamt kontrollerande aktieägare i den mottagande enheten rättsligt eller i praktiken kan stoppa eller avskräcka den enheten från att överföra den utländska subventionen till en annan enhet eller verksamhet där de gemensamt kontrollerande aktieägarna inte har något ägarintresse. Detta skulle sannolikt vara fallet när det krävs överenskommelser mellan de gemensamt kontrollerande aktieägarna. Kommissionen får också beakta huruvida förekomsten av minoritetsaktieägare utan vetorätt men med betydande andelar i den mottagande enheten på ett relevant sätt skulle kunna påverka incitamenten för den enheten att överföra de utländska subventionerna till en annan enhet som är verksam på den inre marknaden där dessa minoritetsaktieägare inte är närvarande (22). Huruvida så är fallet och den specifika risknivån beror på omständigheterna i fallet. Kommissionen får också beakta huruvida förekomsten av betydande aktieägare på den inre marknaden som inte har andelar i den enhet som erhåller den utländska subventionen kan förhindra eller avskräcka från överföringen av den utländska subventionen till den förstnämnda (23).

b. Förekomst av andra funktionella, ekonomiska eller organisatoriska kopplingar

25.

Kommissionen får bedöma i vilken utsträckning koncernen direkt eller indirekt deltar i ledningen av den enhet som är verksam på den inre marknaden, till exempel om ledamöter i ledningen på koncernnivå också utses till ledamöter i den enhetens lednings- eller tillsynsorgan (gemensam eller överlappande ledning).

26.

Andra funktionella och organisatoriska kopplingar kan också vara relevanta, såsom utövandet av funktioner som rör ledning och ekonomiskt stöd (som går utöver en investerares enkla placering av kapital), förekomsten av gemensamma eller samordnade strategier, vetorätt eller behovet av förhandstillstånd från andra koncernenheter när det gäller budgetar, utnämningar av ledning, undertecknande av kontrakt eller begäran om extern finansiering av den enhet som är verksam på den inre marknaden. Ekonomiska kopplingar såsom förekomsten av finansiella synergier på koncernnivå, centraliserad eller sammanlänkad finansiering, ekonomiskt ömsesidigt beroende och industriell eller vertikal integration kan också vara relevanta faktorer. Ju närmare och mer talrika de funktionella, ekonomiska och organisatoriska kopplingarna är mellan den enhet som erhåller den utländska subventionen och den enhet som bedriver ekonomisk verksamhet på den inre marknaden, desto fler incitament skulle det finnas för korssubventionering.

c. Utformning av och villkor för den utländska subventionen

27.

Kommissionen kan också bedöma utformningen av den utländska subventionen samt alla direkta eller indirekta villkor och skyldigheter som de beviljande myndigheterna ålägger företaget och som kan förhindra korssubventionering eller avskräcka från korssubventionering.

d. Avtal med tredje parter

28.

Bindande avtal med tredje parter kan under vissa omständigheter förhindra eller avskräcka från korssubventionering. Kommissionen bedömer från fall till fall om dessa avtal eller skyldigheter rättsligt eller i praktiken skulle förhindra korssubventionering eller göra det osannolikt. I bedömningen beaktas avtalens eller skyldigheternas innehåll och verkställbarhet samt alla relevanta omständigheter i fallet. Detta kan till exempel vara fallet med förvaltningsskyldigheter i partnerskap mellan kommanditdelägare och fondförvaltare samt vissa skyldigheter i aktieägaravtal.

29.

Bestämmelser i den mottagande enhetens stadgar eller interna koncernriktlinjer, policyer eller förvaltningspraxis kan vanligen ändras ensidigt av företaget när som helst. De är därför i princip inte tillräckliga för att utesluta korssubventionering. Kommissionen kan dock beakta omständigheter där ändringar av sådana stadgar, interna koncernriktlinjer, policyer eller förvaltningspraxis eller motsvarande bestämmelser skulle kräva tredje parts samtycke. Detta kan vara fallet när sådana bestämmelser skulle återspegla skyldigheter som fastställs i bindande avtal (t.ex. i samriskföretagsavtal) med tredje parter som inte deltar i företagets affärsverksamhet på den inre marknaden (24).

e. Tillämpliga lagar

30.

Lagar, bindande regler eller regleringsbestämmelser inom vissa sektorer kan också vara relevanta i den mån de ålägger skyldigheter eller övervakningsmekanismer som kan förhindra eller avskräcka från korssubventionering. Exempel på detta är lagstadgade bestämmelser om krav på redovisning eller funktionell åtskillnad mellan enheter i samma koncern eller kapitalkrav för enheter inom finansbranchen. Konkurs- eller insolvenslagar innehåller vanligtvis bestämmelser för att skydda borgenärer som kan utgöra rättsliga hinder eller begränsa incitamenten för en enhet som omfattas av dessa lagar att flytta vinsten, särskilt när enheten är föremål för tillsyn av en konkurs- eller insolvensförvaltare. Kommissionen bedömer från fall till fall huruvida dessa lagar förhindrar eller avskräcker från korssubventionering, beroende på deras innehåll och omständigheterna i fallet.

31.

I princip anser kommissionen att reglerna för internprissättning inte är tillräckliga för att förhindra korssubventionering eller för att göra det osannolikt, eftersom dessa regler uteslutande avser fördelningen av vinst mellan juridiska personer i samma koncern i skattehänseende.

f. Företagets ekonomiska situation

32.

Korssubventionering från enheter som befinner sig i en svår ekonomisk situation kan i vissa situationer anses vara avskräckande, eftersom överföring av vinster kan förvärra deras ekonomiska situation och vara till skada för borgenärer som normalt skyddas av konkurslagstiftning. Kommissionen bedömer denna situation med beaktande av de särskilda omständigheterna i fallet.

2.3.3. Utländska subventioner som anses inte kunna förbättra företagets konkurrensläge på den inre marknaden

33.

Kommissionen anser att följande utländska subventioner inte kan förbättra ett företags konkurrensläge på den inre marknaden, antingen för att de inte kan frigöra resurser som kan överföras till den inre marknaden, eftersom risken för korssubventionering skulle vara låg, eller för att de eventuella effekterna på den inre marknaden skulle vara obetydliga även om korssubventionering skulle ske:

a.

Utländska subventioner som beviljas för att åtgärda ett marknadsmisslyckande utanför unionen och uteslutande för verksamhet utanför unionen stöder inte företagets verksamhet på den inre marknaden, i den mån de utländska subventionerna är utformade för att samla in privata investeringar, nämligen för att mobilisera privata resurser för projekt som annars inte skulle ha genomförts (25). Utländska subventioner som beviljas för sådan verksamhet som väsentligt skulle vara förenlig med unionens regler om förenlighet med den inre marknaden om de hade beviljats av en medlemsstat kan till exempel inte frigöra resurser och därmed förbättra företagets konkurrensläge på den inre marknaden.

b.

Utländska subventioner med rent icke-ekonomiska eller sociala mål, såsom inkludering av minoriteter eller personer med funktionsnedsättning, anses i allmänhet inte frigöra några ekonomiska resurser och därmed inte ge upphov till någon korssubventionering.

c.

Utländska subventioner som syftar till att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer eller exceptionella händelser i enlighet med artikel 4.4 i förordning (EU) 2022/2560.

d.

Utländska subventioner som inte överstiger de belopp som anges i artikel 4.2 och 4.3 i förordning (EU) 2022/2560.

e.

När det gäller utländska subventioner som överstiger de belopp som anges i artikel 4.2 och 4.3 i förordning (EU) 2022/2560 kan den utländska subventionen inte förbättra företagets konkurrensläge på den inre marknaden om den utländska subventionens belopp är obetydligt i förhållande till omfattningen av företagets faktiska eller potentiella ekonomiska verksamhet på den inre marknaden (26). Den utländska subventionens art eller typ kan också spela en roll i denna bedömning. Till exempel är det mindre sannolikt att utländska subventioner i enlighet med artikel 5 gynnar företagets ekonomiska verksamhet på den inre marknaden på ett obetydligt sätt. Kommissionen får göra denna bedömning separat för varje utländsk subvention eller för vissa eller alla utländska subventioner i kombination, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet.

2.4. Tillämpning av kriterierna för att avgöra när en utländsk subvention faktiskt eller potentiellt inverkar negativt på konkurrensen på den inre marknaden

34.

Såsom anges i punkt 10 är slutsatsen att en utländsk subvention kan förbättra ett företags konkurrensläge ett nödvändigt villkor, men inte i sig tillräckligt för att dra slutsatsen att den utländska subventionen är snedvridande. I enlighet med artikel 4.1 i förordning (EU) 2022/2560 är det också nödvändigt att bedöma om den utländska subventionen faktiskt eller potentiellt inverkar negativt på konkurrensen på den inre marknaden (27).

35.

Detta avsnitt består av följande delar:

— Avsnitt 2.4.1 behandlar de allmänna principer som kommissionen tillämpar vid bedömningen av huruvida en utländsk subvention faktiskt eller potentiellt inverkar negativt på konkurrensen på den inre marknaden.

— Avsnitt 2.4.2 behandlar den rättsliga grunden för att fastställa att en utländsk subvention faktiskt eller potentiellt inverkar negativt på konkurrensen på den inre marknaden.

— I avsnitt 2.4.3 förklaras de steg som kommissionen följer i denna bedömning genom att för det första undersöka den utländska subventionens inverkan på det subventionerade företagets beteende och för det andra hur detta beteende kan ändra eller störa konkurrensdynamiken på bekostnad av andra ekonomiska aktörer.

— I avsnitt 2.4.4 ges exempel på vissa kategorier av snedvridningar och beskrivs den typ av bedömning som kommissionen skulle göra.

2.4.1. Allmänna principer för att fastställa om en utländsk subvention faktiskt eller potentiellt inverkar negativt på konkurrensen på den inre marknaden

36.

Kommissionen anser att ett utländskt bidrag ”faktiskt eller potentiellt inverkar negativt på konkurrensen” i den mening som avses i artikel 4.1 i förordning (EU) 2022/2560 när det kan komma att ha en negativ inverkan på lika villkor på den inre marknaden (28). En negativ inverkan på lika villkor sker när konkurrensdynamiken faktiskt eller potentiellt ändras eller störs på bekostnad av andra ekonomiska aktörer på den inre marknaden (29).

37.

En sådan ändring eller störning kan ske i samband med vilken verksamhet som helst som det företag som är föremål för utredning faktiskt eller potentiellt bedriver på den inre marknaden, inbegripet investeringar i nyetablering, tillhandahållande av tjänster, försäljning av produkter som tillverkats i unionen, konkurrensutsatta processer (formella anbudsförfaranden eller informella förhandlingar) för förvärv av företag som är verksamma på den inre marknaden eller deltagande i upphandlingsförfaranden i EU. Det kan också ske i förhållande till sektorer i senare eller tidigare led, relaterade sektorer eller på annat sätt indirekt påverkade sektorer i förhållande till de sektorer där företaget är verksamt.

38.

Kommissionen får i sin bedömning ta hänsyn till den faktiska eller sannolika utvecklingen av verksamheten i det företag som är föremål för utredning eller hos dess konkurrenter samt de sektorer som är direkt eller indirekt knutna till företagets ekonomiska verksamhet i allmänhet.

39.

Vid offentliga upphandlingsförfaranden kan kommissionen titta på de andra anbud som lämnats in i samma förfarande för att bedöma om den subventionerade anbudsgivaren hade potential att avskräcka andra aktörer från att ens delta i ett visst anbud eller överbjuda andra anbud och tilldelas kontraktet.

40.

När det företag som är föremål för utredning har gynnats av flera utländska subventioner kan man i bedömningen av huruvida någon av dessa subventioner har en negativ inverkan på marknadens lika villkor ta hänsyn till den kombinerade effekten av vissa eller alla dessa subventioner.

2.4.2. Grund för att fastställa att en utländsk subvention faktiskt eller potentiellt inverkar negativt på konkurrensen på den inre marknaden

41.

Kommissionen bör i princip fastställa att den utländska subventionen, genom att förbättra företagets konkurrensläge på den inre marknaden, faktiskt eller potentiellt ändrar eller stör konkurrensdynamiken på den inre marknaden på bekostnad av andra ekonomiska aktörer på den inre marknaden. Den utländska subventionen måste inte vara det enda skälet till den negativa inverkan på konkurrensen på den inre marknaden. Det räcker att den utländska subventionen bidrar till den negativa inverkan på konkurrensen på den inre marknaden.

42.

Att visa att en utländsk subvention inverkar negativt på konkurrensen på den inre marknaden kräver inte att kommissionen visar någon faktisk inverkan. Det faktum att en utländsk subvention inte har haft någon faktisk inverkan på konkurrensen kan i sig inte motbevisa dess potential att påverka konkurrensen. Med andra ord kan kommissionen ta hänsyn till den utländska subventionens faktiska inverkan, men detta kan inte betraktas som en avgörande faktor i bedömningen.

43.

Den faktiska eller potentiella negativa inverkan på konkurrensen måste vara märkbar. Utöver artikel 4.2 och 4.3 i förordning (EU) 2022/2560 finns det dock inget tröskelvärde för stöd av mindre betydelse för att avgöra om en utländsk subvention snedvrider konkurrensen. När det väl har fastställts att den utländska subventionen faktiskt eller potentiellt ändrar, eller stör, konkurrensdynamiken på den inre marknaden på bekostnad av andra ekonomiska aktörer på den inre marknaden, finns det därför ingen anledning att bevisa att en sådan snedvridning är av allvarlig karaktär.

44.

För ett företag som redan är verksamt på den inre marknaden baseras bedömningen av huruvida en utländsk subvention faktiskt eller potentiellt inverkar negativt på konkurrensen i allmänhet på den ekonomiska och rättsliga situation som rådde vid den tidpunkt då företaget gynnades av den utländska subventionen.

45.

För ett företag som ännu inte är verksamt på den inre marknaden baseras bedömningen av huruvida en utländsk subvention faktiskt eller potentiellt inverkar på konkurrensen i allmänhet på den ekonomiska och rättsliga situation som råder vid den tidpunkt då det subventionerade företaget överväger att bedriva ekonomisk verksamhet på den inre marknaden (se avsnitt 2.2). Det är först vid denna tidpunkt, och inte tidigare, som man kan bedöma om subventionen i fråga kan förbättra det subventionerade företagets konkurrensläge på den inre marknaden och om det faktiskt eller potentiellt kan inverka negativt på konkurrensen på den inre marknaden (30). När det gäller företag som ännu inte är verksamma på den inre marknaden och som beviljas utländska subventioner i en koncentration på den inre marknaden eller som beviljas utländska subventioner som gör det möjligt för dem att lämna ett otillbörligt fördelaktigt anbud på den inre marknaden, bör bedömningen normalt sett baseras på det ekonomiska och rättsliga sammanhanget vid den tidpunkt då företaget överväger att delta i eller deltar i koncentrationen eller när det utarbetar och lämnar in ett anbud eller ett slutligt anbud i ett offentligt upphandlingsförfarande.

46.

Även om utländska subventioner som ingår i de kategorier som förtecknas i artikel 5.1 i förordning (EU) 2022/2560 sannolikt snedvrider den inre marknaden bedömer kommissionen om de faktiskt eller potentiellt inverkar negativt på konkurrensen på den inre marknaden i enlighet med principerna i avsnitt 2.4.2. Det är dock inte nödvändigt att kommissionen gör en detaljerad bedömning på grundval av indikatorer (31). Detta påverkar inte möjligheten för det företag som är föremål för utredning att tillhandahålla uppgifter som syftar till att bevisa att en utländsk subvention som omfattas av någon av kategorierna i artikel 5 i förordning (EU) 2022/2560 inte snedvrider den inre marknaden under de särskilda omständigheterna i fallet.

2.4.3. Åtgärder för att bedöma om en utländsk subvention faktiskt eller potentiellt inverkar negativt på konkurrensen på den inre marknaden

47.

Bedömningen av huruvida en utländsk subvention faktiskt eller potentiellt inverkar negativt på konkurrensen på den inre marknaden omfattar två steg: för det första en bedömning av hur subventionen faktiskt eller potentiellt inverkar på företagets beteende på den inre marknaden, och för det andra en bedömning av den resulterande ändringen av eller störningen i konkurrensdynamiken på bekostnad av andra ekonomiska aktörer på den inre marknaden.

2.4.3.1. Inverkan på det subventionerade företagets beteende

48.

Kommissionen bedömer hur den utländska subventionen faktiskt eller potentiellt inverkar på företagets beteende på den inre marknaden i enlighet med avsnitt 2.4.2 i dessa riktlinjer.

49.

I vissa fall kan det vara tillräckligt att kommissionen undersöker omfattningen, syftet eller villkoren för den utländska subventionen för att fastställa om den utländska subventionen faktiskt eller potentiellt inverkar på ett visst beteende. Om den utländska subventionen är beroende av att det subventionerade företaget beter sig på ett visst sätt på den inre marknaden eller om dess syfte (uttryckligt eller underförstått utifrån dess utformning och villkor) är att uppmuntra ett visst beteende från det företaget på den inre marknaden, är detta tillräckligt för att kommissionen ska kunna fastställa att den utländska subventionen faktiskt eller potentiellt inverkar på sådant beteende (32).

50.

Vid andra tillfällen kanske utländska subventioner inte har ett specifikt syfte eller villkor som är knutna till dem, såsom ej riktade utländska subventioner, eller så kan dessa vara alltför allmänna för att någon slutsats om den potentiella inverkan på företagets specifika beteende på den inre marknaden ska kunna dras. I dessa fall förlitar kommissionen sig på andra indikatorer för att bedöma sambandet mellan den utländska subventionen och företagets beteende. När det gäller dessa indikatorer kan det till exempel handla om den utländska subventionens art, dess frekvens eller periodicitet, liksom särdrag, konkurrensdynamik och utvecklingen inom de sektorer där företaget är verksamt eller omfattningen och utvecklingen av företagets verksamhet på den inre marknaden.

51.

Det sätt på vilket en utländsk subvention är utformad kommer sannolikt att styra det subventionerade företagets beteende. Beroende på subventionens utformning (till exempel ett bidrag, ett lån eller en skuldkonsolidering eller ett refinansieringslån, en kreditfacilitet) och särdrag (till exempel hur ofta den används) kan den utländska subventionen ge det subventionerade företaget flexibilitet i dess användning. Detta kan påverka företagets kostnader och följaktligen inverka på konkurrensdynamiken genom dess inverkan på prissättnings- eller produktionsbeslut. Alternativt skulle detta kunna leda till strategiska beslut som exempelvis rör investeringar i kapacitet, innovation, expansion till nya produkter/tjänster eller geografiska områden marknader eller förvärv.

52.

Till exempel är det mer sannolikt att förändringar i prissättnings- eller produktionsbesluten härrör från utländska subventioner som är kopplade till omfattningen av företagets ekonomiska verksamhet (såsom subventioner kopplade till produktion av en viss mängd produkter, minskade socialförsäkringsavgifter, minskade koldioxidutsläppsskatter) eller från utländska subventioner som leder till minskade rörliga kostnader i företaget. Utländska subventioner i form av återkommande betalningar (till exempel bidrag som utbetalas regelbundet, återkommande lån, kreditfaciliteter) som beviljas för förvärv av vissa insatsvaror kan också påverka prisincitament eller produktionsbeslut. Utländska subventioner som består av överföring av ett fast belopp (till exempel ett engångsbidrag eller ett engångslån till ett fast belopp) kan ge det subventionerade företaget flexibilitet när det gäller användningen av dem, inbegripet påverkan på prissättningsbeslut. Andra beteendeförändringar såsom investeringar, utvidgningar till ny verksamhet eller förvärv kan bero på fasta subventioner, vilket i sin tur indirekt kan påverka priserna i den mån de ändrar företagets rörliga kostnadsstruktur.

53.

Utländska subventioner som är strukturerade som förväntningar på ekonomiskt stöd, såsom garantier eller försäkringar som ligger under marknadsnivån, kan ändra det subventionerade företagets inställning till risker och förmå det att ta högre risker antingen vid normal affärsverksamhet eller i sina investeringsbeslut.

54.

Egenskaperna och konkurrensdynamiken hos de sektorer där företaget är verksamt, särskilt de faktorer som driver på konkurrensen inom dessa sektorer, kan också vara informativa. I sektorer där konkurrensen främst beror på priset är det mer sannolikt att utländska subventioner används för att sänka priserna eller öka produktionen. I sektorer som drivs av innovation och diversifiering av produkter eller tjänster kan företaget däremot ha ett incitament att rikta subventionerna till FoU-investeringar. Dessutom kan omfattningen av det subventionerade företagets ekonomiska verksamhet och dess finansiella och ekonomiska situation spela en roll i bedömningen. Till exempel kan en tillverkare som är begränsad i sin produktionskapacitet eller produktionsförmåga (till exempel tillgång till relevant know-how eller teknik) på ett sätt som begränsar dess tillväxt ha ett incitament att använda den utländska subventionen för att investera i kapacitet eller kapacitetsökningar.

2.4.3.2. Ändring av eller störning i konkurrensdynamiken på bekostnad av andra ekonomiska aktörer

55.

Kommissionen bör bedöma hur det beteende som identifierats i enlighet med avsnitt 2.4.3.1 faktiskt eller potentiellt ändrar, eller stör, konkurrensdynamiken på bekostnad av andra ekonomiska aktörer på den inre marknaden.

56.

Konkurrensdynamiken kan ändras eller störas på flera olika sätt: genom att till exempel lätta på de ekonomiska begränsningarna och stärka det subventionerade företagets ekonomi kan den utländska subventionen underlätta för företaget att anta en mer aggressiv handelspolitik på bekostnad av konkurrenter. Ett annat exempel skulle vara att det subventionerade företagets produktions- och/eller investeringskostnader sänks, vilket skulle ändra dess incitament till risktagande och leda till att företaget inleder, utökar eller (artificiellt) upprätthåller verksamheten på bekostnad av konkurrenter. I koncentrationer kan utländska subventioner som beviljas den potentiella förvärvaren ändra resultatet av förhandlingar om företagsförvärv, bland annat genom att avskräcka konkurrerande investerare från att delta i förhandlingarna eller genom att hindra dem från att förvärva företaget.

57.

För att bedöma i vilken utsträckning förändringar i det subventionerade företagets relativa konkurrenskraft kan inverka negativt på andra ekonomiska aktörer kan kommissionen normalt beakta flera indikatorer såsom följande:

a.

Den utländska subventionens omfattning, syfte och villkor: Till exempel när tredjelandet anger att en viss utländsk subvention är avsedd att uppnå eller riktas mot ett visst mål som är kopplat till eller är relevant för det subventionerade företagets verksamhet på den inre marknaden, får detta mål beaktas vid bedömningen. Den typ av verksamhet eller de kostnader som den utländska subventionen avser kan också vara relevanta.

b.

Den utländska subventionens belopp: Ju högre belopp den utländska subventionen består av, desto större är den ekonomiska fördel som företaget får i förhållande till sina konkurrenter och desto mer sannolikt är det att det påverkar den inre marknadens konkurrensdynamik (33). Den utländska subventionens belopp – i den mån det kan fastställas på grundval av de uppgifter som kommissionen förfogar över – kan beaktas både i absoluta tal och i förhållande till andra faktorer, till exempel företagets storlek, dess verksamhet på den inre marknaden, storleken på den sektor där det företag som är föremål för utredning är verksamt på den inre marknaden eller investeringens värde. Om en utländsk subvention till exempel täcker en betydande del av inköpspriset är det mer sannolikt att företaget överbjuder eller avskräcker konkurrerande investerare och därmed snedvrider förvärvsprocessen (34). På samma sätt är det mer sannolikt att utländska subventioner som täcker en betydande del av det uppskattade värdet av ett kontrakt som ska tilldelas i ett offentligt upphandlingsförfarande överbjuder eller avskräcker andra anbudsgivare och därmed snedvrider konkurrensen i det förfarandet (35).

c.

Den utländska subventionens typ: Exempelvis är det mer sannolikt att direkta bidrag eller förmånlig finansiering i form av räntefria lån till ett statsägt företag för en konkret kapacitetsinvestering i en viss sektor har en negativ inverkan på konkurrerande företag som är verksamma inom samma sektor. Utländska subventioner som omfattas av kategorierna i artikel 5 i förordning (EU) 2022/2560 är de som med störst sannolikhet skulle inverka negativt på konkurrensen.

d.

Företagets storlek, dess faktiska eller potentiella ställning på den inre marknaden och omfattningen av dess faktiska eller potentiella verksamhet: Det är mindre sannolikt att en utländsk subvention till en mottagare som uppvisar en låg grad av ekonomisk verksamhet på den inre marknaden och saknar verkliga och konkreta möjligheter till expansion orsakar snedvridningar än en utländsk subvention till en mottagare som bedriver betydande ekonomisk verksamhet på den inre marknaden eller som kan använda den utländska subventionen för att utvidga sin närvaro (36). Kommissionen får också ta hänsyn till indikatorer på hur viktig företagets verksamhet är för den inre marknadens funktion, förutom storleken, såsom företagets roll i värdekedjan.

e.

Egenskaper hos den sektor där företaget är verksamt eller sannolikt kommer att vara verksamt: Dessa omfattar särskilt dess storlek och sannolika utveckling, konkurrensvillkor, hinder för inträde eller expansion, inverkan på sektorer i senare led eller sektorer som påverkas indirekt osv. Kommissionen får särskilt beakta de faktorer som driver på konkurrensen inom dessa sektorer. I sektorer där konkurrensen huvudsakligen beror på priset kan kommissionen till exempel bedöma om det utländska stödet gör det möjligt för det subventionerade företaget att sänka priserna eller öka produktionen på bekostnad av konkurrenterna. I sektorer som kännetecknas av kapacitetsbegränsningar får kommissionen bedöma om det utländska stödet gör det möjligt för det subventionerade företaget att investera i ytterligare kapacitet på bekostnad av konkurrenter. Utländska subventioner i sektorer som kännetecknas av överkapacitet eller som kan leda till överkapacitet genom att upprätthålla icke-ekonomiska tillgångar eller genom att uppmuntra investeringar i kapacitetsökningar som annars inte skulle ha byggts upp, kan snedvrida konkurrensen eftersom effektivare aktörer kan uteslutas från marknaden eller marginaliseras (37).

f.

Det rättsliga sammanhanget: Kommissionen får också överväga lagar, sektorsspecifika bestämmelser och andra åtgärder som antagits av unionen eller dess medlemsstater. Kommissionen kan också överväga om en utländsk subvention, i kombination med andra åtgärder som, när de vidtas separat anses problematiska, kan förstärka den negativa inverkan på konkurrensdynamiken på marknaden som genereras av den utländska subventionen i fråga (38).

58.

Förteckningen över indikatorer i punkt 57 är inte uttömmande. Dessutom bör de indikatorer som är relevanta för ett visst fall inte beaktas separat utan undersökas tillsammans för att bedöma den utländska subventionens negativa inverkan.

2.4.4. Illustration av huvudkategorierna för snedvridningar

59.

Detta avsnitt illustrerar på ett icke uttömmande sätt vissa kategorier av snedvridningar. För var och en av dem analyserar kommissionen hur den utländska subventionen kan inverka på företagets beteende, den faktiska eller potentiella negativa inverkan på konkurrensen på den inre marknaden och slutligen den typ av bedömning som kan göras av kommissionen, inbegripet de indikatorer som kan användas i denna bedömning.

2.4.4.1. Snedvridning av konkurrensen vid förvärv av andra företag

60.

I samband med ett förvärvsförfarande överväger kommissionen för det första om utländska subventioner kan ha underlättat ett förvärv av det företag som är föremål för utredning som annars kanske inte hade ägt rum, eller inte hade ägt rum på samma sätt (t.ex. i mindre skala eller omfattning eller på andra villkor) om det inte hade varit för de utländska subventionerna (39). För det andra undersöker kommissionen om den utländska subventionen faktiskt eller potentiellt inverkar negativt på konkurrensen i samband med förvärvsprocessen genom att förbättra förvärvarens konkurrensläge.

61.

Den utländska subventionen kan underlätta för det företag som är föremål för utredning att erbjuda mer attraktiva villkor för förvärv av målet än vad som skulle gälla under normala marknadsförhållanden. Mer attraktiva villkor kan till exempel bestå i att erbjuda ett högre inköpspris (40), vilket exempelvis skulle kunna underlättas genom utländska subventioner som sänker förvärvarens kapitalkostnad. Mer attraktiva villkor kan också bestå i en förbättrad finansieringsstruktur för erbjudandet till säljarna, såsom en större andel kontantbetalningar eller en större andel förskottsbetalningar samt eventuella ytterligare finansieringsåtaganden. Mer attraktiva villkor kan också bestå i ett försök att ta hänsyn till olika delar av transaktionen som är mer önskvärda för säljaren (41).

62.

Den utländska subventionen kan inverka negativt på konkurrensen i samband med förvärvsprocessen, till exempel genom att tränga ut andra investerare, antingen genom att bjuda över dem eller genom att avskräcka dem från att delta i förvärvet. Det högsta pris som en investerare är beredd att betala för förvärvet av ett företag är vanligtvis en faktor av företagets förväntade lönsamhet och finansieringskostnaden för att genomföra förvärvet. Den förväntade lönsamheten beror i sin tur bland annat på de effektivitetsvinster som förvärvet medför (till exempel vinster på grund av synergieffekter som uppstår genom att den förvärvande verksamheten kombineras med målet). En subventionerad investerare som åtnjuter en lägre finansieringskostnad är om alla andra faktorer är lika sannolikt beredd att betala ett högre pris för målet än en icke-subventionerad konkurrent, även om den senare ger företaget samma eller större effektivitet. Följaktligen kan den utländska subventionen leda till ineffektiv resursfördelning genom att minska konkurrenternas tillväxtmöjligheter genom förvärv eller göra deras förvärv dyrare, vilket potentiellt kan begränsa möjligheten till effektivitetsvinster (till exempel genom att uppnå stordriftsfördelar eller diversifieringsfördelar) och innovation (till exempel genom tillgång till eller kombination av viktig teknik).

63.

Kommissionens bedömning bygger på flera indikatorer beroende på fakta och omständigheter i fallet. En utländsk subvention som täcker en betydande del av inköpspriset för målet leder till exempel sannolikt till negativ inverkan på konkurrensen (42).

64.

Det går kanske inte alltid att jämföra med andra konkurrerande anbud. I dessa situationer kan kommissionen till exempel jämföra det erbjudna priset med priset för jämförbara tidigare förvärv, om sådana finns tillgängliga. Kommissionen kan också förlita sig på interna dokument, inbegripet värderingsmodeller, för att avgöra om den utländska subventionen kan leda till ett erbjudande som inte skulle gälla under normala marknadsförhållanden. Kommissionen kan också bedöma om den subventionerade intresserade köparens närvaro kan ha avskräckt andra investerare från att delta i förvärvsprocessen, lämna ett konkurrerande anbud eller ens inleda förhandlingar (43) , (44).

2.4.4.2. Snedvridning av konkurrensen genom den utländska subventionens inverkan på det subventionerade företagets verksamhet

65.

Den utländska subventionen kan påverka ett företags beteende på den inre marknaden genom att till exempel göra det lättare att erbjuda lägre priser eller förbättrade försäljningsvillkor och/eller öka produktionen eller försäljningen utöver den sannolika nivån utan den utländska subventionen. I sektorer som kännetecknas av stordriftsfördelar eller diversifieringsfördelar kan subventionering av produktionsökning ha en multiplikatoreffekt, vilket leder till ytterligare kostnadsfördelar.

66.

Närmare bestämt skulle aggressiv prissättning och utökad (eller artificiellt upprätthållande av) försäljning och produktion kunna äga rum när företagets verksamhet på den inre marknaden gynnas av tillgång till subventionerade insatsvaror, bland annat i form av lägre rörelsekapitalkostnader eller subventionerad know-how eller teknik och därmed av företagets lägre produktionskostnader. Även om de utländska subventionerna inte ändrar produktionskostnaderna genom att öka företagets finansiella resurser (till exempel genom kapitaltillskott) kan de underlätta en förlustbringande strategi som skulle göra det möjligt för företaget att sänka priserna för en viss kostnadsnivå. För att bedöma om den utländska subventionen kan sänka de rörliga produktionskostnaderna för det företag som är föremål för utredning eller underlätta prissänkningen, får kommissionen ta hänsyn till kvalitativa och/eller kvantitativa faktorer, beroende på omständigheterna i det aktuella fallet. Om kommissionen däremot inte har tillgång till kostnaderna för det företag som är föremål för utredning, eller de helt enkelt inte är tillförlitliga, får kommissionen använda andra relevanta riktmärken beroende på omständigheterna i fallet. En utländsk subvention som tillåter artificiellt långa betalningsvillkor för leverans av insatsvaror eller en utländsk subvention som består av beviljande av kortfristiga lån eller andra likviditetsinstrument till en nivå under marknadsnivån kan sänka företagets finansieringskostnader.

67.

Utländska subventioner kan göra det lättare för det subventionerade företaget att erbjuda sina kunder andra fördelaktiga försäljningsvillkor, såsom långfristiga betalningsvillkor, tilläggsgarantier och/eller utökade garantier, till exempel genom att utöka handelskrediten till kunderna. Garantier, särskilt obegränsade garantier (45), kan också underlätta en mer aggressiv handelspolitik för det subventionerade företaget (46).

68.

Den negativa inverkan på konkurrensen kan till exempel bestå i en minskning av försäljningen och vinsten för konkurrenter inom samma sektor, vilket kan leda till en potentiell minskning, marginalisering och/eller en minskning av deras incitament att investera och, i extrema fall, deras utträde från marknaden.

69.

De indikatorer som kan vara relevanta för bedömningen varierar beroende på typen av snedvridning. Den utländska subventionens art och typ kan vara relevant för att bedöma stödmottagarens sannolika beteende: Låga priser eller ökad produktion är mer sannolika resultat av utländska subventioner som påverkar företagets rörliga kostnader, såsom återkommande lån eller utländska subventioner som är direkt kopplade till produktionsnivåer eller vissa produktionskostnadsposter, snarare än av engångssubventioner. Detta innebär dock inte att utländska subventioner som är kopplade till fasta kostnader inte också kan påverka prissättningsbeslut under vissa omständigheter. Vid bedömningen av snedvridning i samband med utländska subventioner i syfte att öka produktionsnivåerna kan det vara relevant att utvärdera det subventionerade företagets outnyttjade kapacitet och/eller dess förmåga att öka produktionskapaciteten. Stordriftsfördelar kan också vara relevanta för att bedöma om den utländska subventionen kan ha en multiplikatoreffekt och ge upphov till ytterligare fördelar, vilket ökar den utländska subventionens potentiella negativa inverkan. Förekomsten av ekonomiska begränsningar som skulle kunna lättas genom den utländska subventionen, vilket skulle underlätta en prissänkning eller kapacitetsökning, kan också vara relevant. Den utländska subventionens belopp (absolut eller i förhållande till priser eller driftskostnader) samt det subventionerade företagets och andra företags relativa storlek inom samma sektor kan vara till hjälp för att förstå omfattningen av snedvridningen på den inre marknaden.

2.4.4.3. Ändring av det subventionerade företagets investeringsbeslut

70.

Den utländska subventionen kan påverka företagets beteende på den inre marknaden på ett sätt som sänker investeringskostnaderna och underlättar vissa investeringar som företaget annars kanske inte gjort, vilket påverkar produktionsnivåerna. På samma sätt kan vissa utländska subventioner, såsom obegränsade garantier, göra det möjligt för det subventionerade företaget att göra investeringar med högre risk genom att mildra de negativa konsekvenserna av ett sådant risktagande (47).

71.

Den negativa inverkan på konkurrensen kan variera beroende på typen av investering. Till exempel kan en investering som leder till en ökning av produktionen i det subventionerade företaget eller en förbättring och/eller diversifiering av dess produkter eller tjänster bidra till att minska konkurrenternas förväntade vinster eller avskräcka dem från framtida investeringar. En investering i överkapacitet kan hindra dem från att ta sig in på marknaden eller leda till uteslutning av konkurrenter från marknaden, särskilt inom stagnerande eller vikande branscher. För denna bedömning får kommissionen också undersöka hur konkurrenter sannolikt skulle reagera på den utländska subventionen.

72.

Vilka indikatorer som kan vara relevanta för bedömningen varierar beroende på typen av snedvridning. Den utländska subventionens art och typ kan vara relevant för att bedöma mottagarens beteende. Exempelvis påverkas investeringsbeslut mer sannolikt av utländska subventioner som inte är kopplade till företagets rörliga kostnader, såsom engångslån eller engångsbidrag, samt av utländska subventioner som minskar stödmottagarens kapitalkostnader. Detta innebär dock inte att utländska subventioner som är kopplade till rörliga kostnader inte kan påverka investeringsbeslut.

73.

När det gäller kapacitetsinvesteringar kan kapacitetens storlek i förhållande till den befintliga kapaciteten i sektorn också vara relevant för att fastställa skadan för andra ekonomiska aktörer. Det kan också vara lämpligt att analysera om det finns överkapacitet och hur utvecklingen av verksamheten inom sektorn ser ut. När det till exempel finns överkapacitet är det mer sannolikt att en utländsk subvention som underlättar kapacitetsökning inverkar negativt på konkurrensen. Omvänt kan investeringssubventioner i en sektor där ny kapacitet behöver byggas upp, till exempel på grund av en omställning, ge mottagaren ett försprång och därigenom avskräcka eller fördröja konkurrenternas investeringar. När det gäller investeringar i kapacitet inom sektorn (till exempel know-how, specialiserade arbetstagare eller tjänsteleverantörer, teknik) kan kapaciteternas storlek och karaktär också vara relevant för att avgöra om det kan vara till skada för konkurrensen.

2.4.4.4. Snedvridning av verksamheten på andra nivåer i värdekedjan

74.

Den utländska subventionen kan inverka på företagets beteende på ett sätt som inverkar negativt på värdekedjan.

75.

Utvidgningen av den subventionerade verksamheten kan till exempel leda till att efterfrågan på en viss insatsvara ökar, vilket skulle kunna göra det svårare eller dyrare för konkurrenterna att få tillgång till denna insatsvara, öka konkurrenternas kostnader eller till och med tränga ut dem från marknaden. Omvänt kan konkurrenternas minskade verksamhet inverka negativt på efterfrågan på insatsvaror från konkurrerande leverantörer. Till följd av detta kan lönsamheten minska för dessa leverantörer, vilket leder till att de investerar mindre i sina egna produkter eller potentiellt lämnar marknaden.

76.

På samma sätt kan utländska subventioner störa eller ändra konkurrensdynamiken på den inre marknaden på olika nivåer i värdekedjan, om de till exempel gynnar leverantörer av förmedlingstjänster, bidrar till omlokalisering av ett visst företag eller ett visst företags tillgångar utanför unionen och därigenom stör utbud eller efterfrågan på den inre marknaden eller bidrar till att hindra tillgången till know-how, databaser, patent eller andra immateriella rättigheter som används av företag som är verksamma på den inre marknaden.

77.

Den typ av indikatorer som kan användas vid bedömningen kan bero på den specifika snedvridning som analyseras. I allmänhet kan typen av utländsk subvention och dess belopp vara relevanta. I synnerhet är det mer sannolikt att kommissionen anser att ett relativt högt belopp av utländska subventioner är snedvridande. Det subventionerade företagets grad av vertikal integration i hela värdekedjan är också relevant, eftersom det kan underlätta kontrollen av viktiga insatsvaror. Egenskaperna hos den sektor där det subventionerade företaget är verksamt, tillsammans med andra ekonomiska aktörer, kan också belysa potentialen för att den utländska subventionen påverkar andra nivåer i värdekedjan. Kommissionen kan till exempel ägna särskild uppmärksamhet åt förekomsten av stordriftsfördelar eller diversifieringsfördelar samt beroenden i hela leverans- eller värdekedjan.

2.5. Tillämpning av kriterierna för att avgöra när en utländsk subvention orsakar eller riskerar att orsaka en snedvridning på den inre marknaden i samband med offentliga upphandlingsförfaranden

78.

I samband med offentliga upphandlingsförfaranden föreskrivs i artikel 27 i förordning (EU) 2022/2560 följande: ”Med utländska subventioner som orsakar eller riskerar att orsaka en snedvridning i ett offentligt upphandlingsförfarande avses utländska subventioner som gör det möjligt för en ekonomisk aktör att lämna ett anbud som är otillbörligt fördelaktigt i förhållande till de berörda byggentreprenaderna, varorna eller tjänsterna.” I artikel 27 anges dessutom att bedömningen i enlighet med artikel 4 i förordning (EU) 2022/2560 av huruvida det föreligger en snedvridning på den inre marknaden, inbegripet bedömningen av om ett anbud är otillbörligt fördelaktigt, är begränsad till det berörda offentliga upphandlingsförfarandet. Kommissionen ska i sin bedömning överväga förbättringen av den ekonomiska aktörens konkurrensläge på grund av utländska subventioner och den faktiska eller potentiella negativa effekten av subventionerna i det offentliga upphandlingsförfarandet, men bedömningen inriktas på om en utländsk subvention faktiskt eller potentiellt gör det möjligt för en ekonomisk aktör att lämna ett otillbörligt fördelaktigt anbud.

2.5.1. Förmåga att lämna ett otillbörligt fördelaktigt anbud

79.

Ett anbud som är fördelaktigt i förhållande till de byggentreprenader, varor och tjänster som berörs av det offentliga upphandlingsförfarandet påverkas av den utländska subventionen om denna utländska subvention gör det möjligt för den ekonomiska aktören att lämna ett anbud med mer attraktiva villkor, till exempel pris, än om det inte finns någon utländsk subvention och om dessa villkor inte rimligen kan förklaras av andra faktorer.

80.

En subvention som gör det möjligt för en ekonomisk aktör att lämna ett otillbörligt fördelaktigt anbud förväntas i princip vara en subvention som antingen beviljades den ekonomiska aktören eller en av de enheter som förtecknas i artikel 28.1 b i förordning (EU) 2022/2560. Om det finns ett linjärt samband i form av kontrollerande aktieinnehav mellan enheter som avses i artikel 28.1 b i förordning (EU) 2022/2560 och som tillhör samma företagskoncern som den ekonomiska aktören kan det både stimulera och underlätta överföringen av en utländsk subvention mellan dessa enheter. Alla koncernenheter som ingår i denna linjära struktur ingår därför i anmälningskravet i enlighet med förordning (EU) 2022/2560. Under vissa omständigheter kan dock en utländsk subvention som beviljas en enhet inom den ekonomiska aktörens eller en huvudunderleverantörs eller huvudleverantörs företagskoncern men som inte omfattas av artikel 28.1 b i förordning (EU) 2022/2560 också göra det möjligt för den ekonomiska aktören (i den mening som avses i artikel 27 i förordning (EU) 2022/2560) att lämna ett anbud som är otillbörligt fördelaktigt i förhållande till byggentreprenaderna, varorna eller tjänsterna.

81.

Det är därför värt att notera att det faktum att en utländsk subvention inte beviljas den ekonomiska aktören eller huvudunderleverantören eller huvudleverantören utan en enhet inom dess företagskoncern inte är tillräckligt för att utesluta att den utländska subventionen kan göra det möjligt för den ekonomiska aktören att lämna ett otillbörligt fördelaktigt anbud. I sådana fall räcker det inte heller med enbart det faktum att den utländska subventionen beviljades ett annat företag i den ekonomiska aktörens eller huvudunderleverantörens eller huvudleverantörens koncern för att utesluta att den utländska subventionen faktiskt eller potentiellt förbättrar den ekonomiska aktörens konkurrensläge inom ramen för det offentliga upphandlingsförfarandet.

82.

Den ekonomiska aktören eller huvudunderleverantören eller huvudleverantören kan gynnas av en sådan utländsk subvention, särskilt om en utländsk subvention som beviljas en enhet i dess företagskoncern inte är rättsligt eller faktiskt begränsad till den enheten och därför kan vara tillgänglig för den ekonomiska aktören eller huvudunderleverantören eller huvudleverantören för att direkt eller indirekt använda eller dra nytta av den för ett anbud (48). I detta avseende gäller punkt 26 i dessa riktlinjer, som beskriver potentiella incitament för korssubventionering, även för offentliga upphandlingsförfaranden. Exempelvis skulle detta vara fallet när det kan finnas tydliga incitament att överföra subventioner mellan koncernföretag inom ett särskilt affärsområde, även om det inte finns något formellt beroendeförhållande mellan enheterna. Dessa incitament härrör från ekonomiska och finansiella sammanlänkningar inom affärsområdet, som kan ha sin grund i samordnade strategier, ömsesidiga ekonomiska beroenden och avdelningsinterna transaktioner, såsom utbyte av varor och tjänster, eller finansiella eller andra materiella och immateriella tillgångar och synergier.

2.5.1.1. Anbudets fördelaktiga karaktär

83.

Kommissionen bedömer först om det anbud som lämnats in av den ekonomiska aktören är fördelaktigt i förhållande till de berörda byggentreprenaderna, varorna eller tjänsterna.

84.

Fördelen kan till exempel bestå i att sänka priset, höja kvaliteten eller erbjuda bättre villkor i samband med leverans- och ledtider, garanti- och eftermarknadsstöd, betalningsvillkor, servicenivåavtal, avtalsflexibilitet, efterlevnad av tekniska specifikationer, riskhantering, innovation, sociala värden och hållbarhetsvärden i förhållande till den berörda upphandlingen.

85.

Kommissionen kan komma fram till slutsatsen att ett anbud är fördelaktigt på olika sätt, särskilt genom följande metoder:

a.

Bedöma anbudet genom att jämföra dess villkor med villkoren i andra jämförbara anbud som lämnats in i samma offentliga upphandlingsförfarande för att identifiera de typiska element, faktorer och ekonomiska antaganden som vanligen används vid beräkningen av det specifika anbudet, så att kommissionen kan fastställa ett jämförande referensvärde. Målet är att fastställa hur anbudet skulle ha sett ut om det inte hade gynnats av utländska subventioner. När kommissionen jämför anbud kan den därför undersöka om det finns några indikationer på utländska subventioner i de anbud som används för jämförelse. Syftet är att från jämförelsen utesluta alla anbud som omfattades av utländska subventioner, eftersom endast anbud som inte omfattades av utländska subventioner kan utgöra ett giltigt riktmärke. Ju större antalet anbud, desto större betydelse kan kommissionen tillskriva deras villkor för att fastställa en giltig grund för jämförelse.

b.

Bedöma anbudet för att ytterligare jämföra villkoren med den upphandlande myndighetens eller upphandlande enhetens egna uppskattningar, bland annat om pris, kvalitet och andra relevanta urvals- och tilldelningskriterier som används som tillnärmning. I detta syfte får kommissionen ta del av alla förberedande dokument som den upphandlande myndigheten använder eller utarbetar (49). Detta omfattar dokument som den upphandlande myndigheten använder för att förbereda upphandlingen, inklusive eventuell efterforskning och information om den interna budget som är tillgänglig för upphandlingen, preliminära undersökningar och andra bedömningar som gjorts av den upphandlande myndigheten samt relevanta delar av upphandlingsdokumenten, inklusive ekonomisk och finansiell kapacitet, urvals- och tilldelningskriterier.

c.

Bedöma anbudet från den anbudsgivare som är föremål för utredning för att avgöra om dess villkor är bättre än de som sannolikt annars skulle ha lämnats in utan det utländska stödet. I sådana fall får kommissionen bedöma hur en utländsk subvention påverkar villkoren för ett anbud genom att jämföra det inlämnade anbudet med det anbud som skulle ha lämnats in i avsaknad av en sådan utländsk subvention. Denna bedömning omfattar därför både bedömningen av fördelen och fördelens tillbörliga eller otillbörliga karaktär. Denna typ av jämförelse kan i förekommande fall användas, till exempel när ett anbuds fördelaktiga karaktär kan tillskrivas särskilda typer av utländska subventioner såsom obegränsade garantier. I sådana fall kan effekten av en garanti från ett tredjeland utvärderas ändamålsenligt genom att ett anbud jämförs med och utan den utländska subventionen.

86.

Kommissionen kan dessutom förlita sig på andra faktorer, såsom allmänt tillgänglig information, information från konkurrenter eller resultatet av sin egen utredning för att fastställa om ett anbud är fördelaktigt i förhållande till de berörda byggentreprenaderna, varorna eller tjänsterna.

2.5.1.2. Fördelens otillbörliga karaktär

87.

Om kommissionen konstaterar att anbudet är fördelaktigt undersöker den fördelens karaktär. Fördelen är otillbörlig om den i betydande omfattning (50) härrör från en utländsk subvention. Fördelen är inte otillbörlig om den rimligen kan motiveras av andra faktorer än den utländska subventionen (51). I det senare fallet anses fördelen bero på dessa andra faktorer och inte på utländska subventioner. Om den ekonomiska aktören inte på ett rimligt sätt kan motivera fördelens karaktär med andra faktorer bedömer kommissionen huruvida fördelen kan anses vara otillbörlig på grund av den utländska subventionen.

88.

Sådana andra faktorer som kan åberopas av den ekonomiska aktören för att motivera att fördelen inte är otillbörlig kan särskilt avse de faktorer som anges i artikel 69.2 i direktiv 2014/24/EU (52) eller artikel 84.2 i direktiv 2014/25/EU (53) för att motivera onormalt låga anbud (54), såsom kostnadseffektiviteten hos den relevanta produktionsprocessen, innovationer eller nya tekniska lösningar eller exceptionellt gynnsamma villkor som den ekonomiska aktören gynnas av vid leverans av varor och tjänster.

89.

I detta avseende får de principer som utvecklats av Europeiska unionens domstol vid analys av onormalt låga anbud (55) tillämpas när så är lämpligt, nämligen för att bedöma om det onormalt låga anbudet är motiverat på grund av de faktorer som avses i artikel 69.2 i direktiv 2014/24/EU eller artikel 84.2 i direktiv 2014/25/EU, som reglerar onormalt låga anbud.

90.

Kommissionen får dock tillämpa andra relevanta kriterier för att bedöma om det onormalt låga anbudet är motiverat. Den ekonomiska aktören får lägga till ytterligare faktorer utöver förteckningen över faktorer i artikel 69.2 i direktiv 2014/24/EU eller artikel 84.2 i direktiv 2014/25/EU, som också kan visa att anbudets fördelaktiga karaktär inte beror på en utländsk subvention.

91.

Om den ekonomiska aktören inte på ett rimligt sätt kan förklara varför dess anbud är fördelaktigt med faktorer som anges t.ex. i artikel 69.2 i direktiv 2014/24/EU undersöker kommissionen, på grundval av den information som den har tillgång till, om utländska subventioner kan ha gjort anbudet fördelaktigt. Bedömningen görs från fall till fall och kommissionen beaktar olika indikatorer och huruvida de kan påverka anbudsvillkoren. Förklaringarna i punkterna 49 till 54 i dessa riktlinjer är tillämpliga i det här sammanhanget. Under alla omständigheter är det mycket sannolikt att subventioner som täcker en betydande del av det uppskattade värdet av ett kontrakt påverkar anbudsvillkoren (56).

92.

Den utländska subventionen måste inte vara den enda bidragande faktorn till anbudets fördelaktiga karaktär. Det räcker med att kommissionen fastställer att den utländska subventionen potentiellt kan ha påverkat anbudsvillkoren i betydande omfattning.

2.5.1.3. Faktisk eller potentiell negativ effekt

93.

Förekomsten av ett otillbörligt fördelaktigt anbud för de berörda byggentreprenaderna, varorna eller tjänsterna kan för det första ha faktisk eller potentiell inverkan på den offentliga upphandlingen genom att den ekonomiska aktören tilldelas kontraktet eller för det andra genom att den ekonomiska aktören ges möjlighet att tilldelas kontrakt på grundval av ett ramavtal för vilket den har valts ut eller för det tredje genom att den ekonomiska aktören får möjlighet att påverka resultaten av till exempel det offentliga upphandlingsförfarandet inom ramen för ett förhandlat förfarande.

94.

Den utländska subventionen kan också inverka negativt på konkurrensresultatet i ett offentligt upphandlingsförfarande där ekonomiska aktörer med potentiellt intresse avskräcks eller avhålls från att delta eftersom de förväntar sig att konkurrera med en subventionerad ekonomisk aktör. Detta kan särskilt vara fallet när ekonomiska aktörer får kännedom om andra deltagares identiteter i samma offentliga upphandlingsförfarande eller när de, på grund av deltagande i återkommande förfaranden, förväntar sig att vissa subventionerade ekonomiska aktörer deltar i samma förfarande.

2.5.2. Processrättsliga överväganden

95.

Det är kommissionens eget ansvar att bedöma om ett anbud är otillbörligt fördelaktigt. Man bör dock komma ihåg att i enlighet med unionens direktiv om offentlig upphandling är den upphandlande myndigheten också skyldig att undersöka orsakerna till ett onormalt lågt anbud för att förhindra senare leveransproblem och säkerställa efterlevnad av rättsliga och sociala standarder. Det krävs därför samordning mellan kommissionen och den upphandlande myndigheten i fall där kommissionen bedömer att ett anbud är orimligt fördelaktigt med anledning av utländska subventioner, och den upphandlande myndigheten bedömer att ett anbud är onormalt lågt av andra skäl än utländska subventioner.

96.

I enlighet med artikel 69 i direktiv 2014/24/EU är den upphandlande myndigheten skyldig att begära en förklaring om ett anbud förefaller vara onormalt lågt. Om den har indikationer på att anbudet är onormalt lågt enbart på grund av utländska subventioner – till exempel på grund av utländska subventioner i form av en obegränsad garanti eller en exportfinansieringsåtgärd i den mening som avses i artikel 5 i förordning (EU) 2022/2560 – ska den dock informera kommissionen om denna misstanke och avstå från att genomföra sin egen översyn.

97.

Den upphandlande myndigheten får endast avvisa anbudet när de ingivna bevisen inte på ett tillfredsställande sätt motiverar att anbudet är onormalt lågt. I sådana fall ska den upphandlande myndigheten utan onödigt dröjsmål informera kommissionen i enlighet med artikel 32.6 i förordning (EU) 2022/2560. Om den upphandlande myndigheten beslutar att inte avvisa anbudet ska artikel 32.1 i förordning (EU) 2022/2560 tillämpas.

3. TILLÄMPNING AV AVVÄGNINGSTESTET I ENLIGHET MED ARTIKEL 6 I FÖRORDNING (EU) 2022/2560

3.1. Rättslig ram

98.

I enlighet med artikel 6.1 i förordning (EU) 2022/2560 får kommissionen på grundval av mottagen information väga de negativa effekterna av en utländsk subvention i form av snedvridning på den inre marknaden, i enlighet med artiklarna 4 och 5 i förordning (EU) 2022/2560, mot de positiva effekterna på utvecklingen av den relevanta subventionerade ekonomiska verksamheten på den inre marknaden, samtidigt som den beaktar andra positiva effekter av den utländska subventionen, till exempel de bredare positiva effekterna i förhållande till relevanta politiska mål, särskilt unionens mål.

99.

Utförandet av avvägningstestet är en bedömning från fall till fall som tar hänsyn till de särskilda omständigheterna i fallet, särskilt den faktiska eller potentiella snedvridning som orsakas av den utländska subventionen inom ramen för den relevanta ekonomiska verksamheten på den inre marknaden, och de positiva effekterna av den utländska subventionen i varje enskilt fall.

100.

Det är därför inte möjligt att i förväg fastställa att en utländsk subvention av en viss typ och som uppfyller vissa villkor nödvändigtvis skulle ha positiva effekter som uppväger den snedvridning av den inre marknaden som följer av den utländska subventionen. Dessa riktlinjer ger därför vägledning om den metod som kommissionen normalt tillämpar vid genomförandet av avvägningstestet, inklusive om positiva effekter som kommissionen kan beakta, och det förfarande som kommissionen följer vid genomförandet av avvägningstestet i enskilda fall.

101.

Medlemsstaterna och alla fysiska eller juridiska personer kan lämna information om de positiva effekterna av en utländsk subvention som kommissionen bör ta vederbörlig hänsyn till när den utför avvägningstestet. Kommissionen beaktar de positiva effekterna av den utländska subventionen på grundval av den bevisning om sådana positiva effekter som lämnas in under utredningen (57).

102.

I skäl 21 i förordning (EU) 2022/2560 fastställs följande: ”De positiva effekterna bör avse utvecklingen av den berörda subventionerade ekonomiska verksamheten på den inre marknaden. Andra positiva effekter bör beaktas när så är lämpligt för att undvika att avvägningen leder till omotiverad diskriminering. Kommissionen bör också undersöka vidare positiva effekter i förhållande till de relevanta politiska målen, särskilt unionens. Dessa politiska mål kan särskilt omfatta en hög nivå på miljöskydd och sociala standarder samt främjande av forskning och utveckling. I samband med ett offentligt upphandlingsförfarande bör kommissionen beakta tillgången till alternativa försörjningskällor för de berörda varorna och tjänsterna.” Vid avvägningstestet bör kommissionen väga dessa positiva effekter mot de negativa effekterna av en utländsk subvention i form av snedvridningar på den inre marknaden (58).

103.

I enlighet med artikel 6.2 i förordning (EU) 2022/2560 ska kommissionen ta hänsyn till avvägningstestet när den beslutar om huruvida man ska införa gottgörande åtgärder eller godta åtaganden samt dessa uppvägande åtgärders eller åtagandens karaktär och nivå. Avvägningstestet kan leda till slutsatsen att det inte är nödvändigt att ålägga gottgörande åtgärder eller att åtaganden inte är nödvändiga om tillämpningen av testet visar att de positiva effekterna av en utländsk subvention uppväger de negativa effekterna. Ju mer snedvridande den utländska subventionen är, desto mindre sannolikt är det att dess negativa effekter uppvägs av dess positiva effekter. När det gäller de kategorier av utländska subventioner som mest sannolikt snedvrider den inre marknaden är det därför mindre troligt att de positiva effekterna uppväger de negativa effekterna. Om de negativa effekterna överväger kan avvägningstestet bidra till att bestämma lämplig karaktär och nivå på åtagandena eller de gottgörande åtgärderna.

104.

Om kommissionen utför ett avvägningstest på grundval av den mottagna informationen redogör den för sitt resonemang i beslutet om avslutande av en fördjupad utredning (59).

3.2. Positiva effekter som ska beaktas

105.

I enlighet med artikel 6.1 i förordning (EU) 2022/2560 bör de positiva effekter som beaktas som en del av avvägningstestet avse utvecklingen av den relevanta subventionerade ekonomiska verksamheten på den inre marknaden och andra positiva effekter av det utländska stödet, såsom de bredare positiva effekterna i förhållande till de relevanta politiska målen, särskilt unionens mål. Kommissionen bör grunda sig på den information som lämnats av alla personer, såsom beskrivs närmare i punkt 136. De positiva effekterna kan skilja sig från dem som ursprungligen var avsedda för det tredjeland som tillhandahöll subventionen.

3.2.1. Positiva effekter på utvecklingen av den relevanta subventionerade ekonomiska verksamheten på den inre marknaden

106.

Det kan förekomma positiva effekter när de utländska subventionerna gör det möjligt att utveckla den ekonomiska verksamheten på den inre marknaden, dvs. när de gör det möjligt för den subventionerade ekonomiska verksamheten att existera över huvud taget eller leder till en förändring av utvecklingen av denna subventionerade ekonomiska verksamhet.

107.

Detta kan exempelvis vara fallet när subventionen åtgärdar ett marknadsmisslyckande på den inre marknaden. Ett marknadsmisslyckande uppstår när marknaden i sig inte tillhandahåller en effektiv resursfördelning i ekonomin, vilket leder till ineffektiva marknadsresultat (till exempel icke-konkurrensmässiga priser, suboptimal innovationsnivå eller produktkvalitet). Situationer kan uppstå där det är osannolikt att marknadskrafterna ger effektiva resultat för samhället, till exempel när det finns positiva externa effekter såsom i samband med forskning och utveckling, negativa externa effekter, såsom i samband med föroreningar, och mer allmänt verksamhet som rör kollektiva nyttigheter eller som kännetecknas av bristfällig information eller samordningsproblem. Enbart det faktum att ett visst projekt eller en viss verksamhet kanske inte är lönsam innebär inte nödvändigtvis ett marknadsmisslyckande, eftersom denna brist på lönsamhet kan bero på en välfungerande marknad (bristen på lönsamhet kan till exempel bero på kostnadsineffektivitet eller överkapacitet, och en välfungerande marknad skulle kräva att ett sådant projekt eller en sådan verksamhet är olönsam och i slutändan drivs ut från marknaden). Den part som åberopar de positiva effekterna bör i stället visa att det föreligger ett marknadsmisslyckande.

108.

Den relevanta subventionerade ekonomiska verksamhetens omfattning bör förstås som den som bedrivs av företaget och för vilken en snedvridning har fastställts. Positiva effekter på andra företag, särskilt den ekonomiska verksamhetens inverkan på verksamhet i senare eller tidigare led eller i annan relaterad verksamhet, bedöms i förekommande fall mot bakgrund av de bredare positiva effekterna i förhållande till de relevanta politiska mål som beskrivs i avsnitt 3.2.2. Detta skulle till exempel kunna vara fallet om den berörda subventionerade ekonomiska verksamheten bidrar till försörjningstryggheten i unionen inom en strategisk sektor, vilket ger positiva effekter för andra företag i värdekedjan, eller stöder kapacitetsuppbyggnad av en EU-bas i den övergripande värdekedjan. På samma sätt skulle positiva effekter på en annan ekonomisk verksamhet som bedrivs av samma företag inte betraktas som en del av den relevanta ekonomiska verksamheten och bör, om det är relevant, bedömas mot bakgrund av de bredare positiva effekterna i förhållande till de relevanta politiska mål som beskrivs i avsnitt 3.2.2.

3.2.2. Positiva effekter på andra politiska mål

109.

I enlighet med skäl 21 i förordning (EU) 2022/2560 kan kommissionen ta hänsyn till andra positiva effekter av de utländska subventionerna i förhållande till relevanta politiska mål, särskilt unionens mål (60).

110.

I samband med avvägningstestet kan relevanta politiska mål till exempel omfatta politiska mål som erkänns i unionsrätten, såsom de som fastställs i fördragen och politiska mål som syftar till att främja eller skydda rättigheter som garanteras i stadgan om de grundläggande rättigheterna. De kan särskilt röra en hög nivå av miljöskydd och sociala normer samt främjande av forskning och utveckling.

111.

Dessutom kan politiska mål som återspeglas i icke-bindande unionsakter vara relevanta för att identifiera politiska mål inom ramen för förordning (EU) 2022/2560. Politiska mål som omfattas av meddelanden, riktlinjer eller andra ramar som antagits av kommissionen med avseende på statligt stöd är till exempel av särskild betydelse vid tillämpningen av avvägningstestet inom ramen för förordning (EU) 2022/2560. Dessutom skulle kommissionen i förekommande fall också kunna beakta andra icke-bindande rättsakter som inte rör statligt stöd och som identifierar unionens politiska mål (61).

112.

Sådana relevanta politiska mål skulle till exempel kunna omfatta främjande av miljöskydd, ekonomisk utveckling i mindre gynnade områden i EU, energitrygghet, innovation, bidrag till EU:s ekonomis konkurrenskraft och motståndskraft eller bidrag till EU:s ekonomiska säkerhet eller försvarspolitik.

113.

De positiva effekterna av en snedvridande utländsk subvention kan också avse andra politiska mål än unionens, i den mån de ändå är relevanta för unionen. Detta kan till exempel vara fallet för utländska subventioner som ger positiva effekter för EU och/eller bidrar till en global välfärdsförbättring eller bevarande av globala kollektiva nyttigheter, såsom sådana som leder till att man främjar en hög miljöskyddsnivå (till exempel begränsning av klimatförändringarna i ett tredjeland, skydd av den biologiska mångfalden) och sociala standarder (inbegripet skydd av de mänskliga rättigheterna) eller främjande av forsknings- och utvecklingsverksamhet som leder till tillgång till innovativa produkter eller innovativ teknik.

3.2.3. Offentlig upphandling: tillgång till alternativa försörjningskällor

114.

Såsom förklaras i skäl 21 i förordning (EU) 2022/2560 bör kommissionen i samband med ett offentligt upphandlingsförfarande beakta tillgången till alternativa försörjningskällor för varorna och tjänsterna när den utför avvägningstestet (62).

115.

Syftet med detta beaktande är att säkerställa att kommissionen vid avvägning av snedvridningar på grund av utländska subventioner i sin bedömning tar hänsyn till att upphandlande myndigheter förvärvar byggentreprenader, varor eller tjänster genom ett offentligt kontrakt för att uppfylla offentliga mål. Om de upphandlande myndigheterna inte kan upphandla på ett ändamålsenligt sätt kan offentliga tjänster förbli otillgängliga, vilket kan få allvarliga återverkningar. Det förefaller därför nödvändigt att överväga ett subventionerat anbud även mot bakgrund av tillgängliga alternativa försörjningskällor. Kommissionen kan därför ta hänsyn till tillgången på alternativa försörjningskällor särskilt när den beslutar om huruvida åtagandena ska godtas och till dessa åtagandens karaktär och omfattning.

116.

I detta avseende kan möjligheten att ingå ett offentligt kontrakt betraktas som en positiv effekt, om alternativa försörjningskällor inte finns tillgängliga, även när det offentliga kontraktet ingås med en subventionerad anbudsgivare (63). Bedömningen görs när avvägningstestet utförs, men den positiva effekten anses inte vara en positiv effekt av själva subventionen. Förekomsten av alternativa försörjningskällor beror snarare på om andra ekonomiska aktörer uttrycker intresse och lämnar berättigande anbud. Den positiva effekten är således snarare den upphandlande myndighetens möjlighet att ändamålsenligt fullgöra sina uppgifter.

117.

För att kommissionen ska kunna bedöma tillgången på alternativa försörjningskällor bör anbudets villkor utformas så att icke-subventionerade anbudsgivare på ett realistiskt sätt också kan uppfylla villkoren i det, i stället för att struktureras på ett sätt som gör det osannolikt att icke-subventionerade anbudsgivare vinner på grund av utformningen av dessa villkor. I stället kan frågan om saknade alternativ för försörjning vara relevant i specifika fall, till exempel i samband med upphandling av innovation, om en viss teknik ännu inte finns tillgänglig på den inre marknaden, om föremålet för en offentlig upphandling är att säkerställa kritiska offentliga tjänster eller om den subventionerade anbudsgivaren är den enda anbudsgivaren som inte utgör en risk för säkerhet eller allmän ordning.

3.3. Principer som kommissionen tillämpar för att avväga de positiva och negativa effekterna av en utländsk subvention

3.3.1. De positiva effekternas specificitet

118.

För att positiva effekter ska beaktas vid avvägningstestet bör sådana positiva effekter vara specifika för de utländska subventioner som anses vara snedvridande. Vid bedömningen av de positiva effekterna av utländska subventioner överväger kommissionen om sådana positiva effekter inte skulle uppstå utan de utländska subventionerna eller inte i samma utsträckning.

119.

För att de positiva effekterna ska vara specifika för de utländska subventionerna bör den person som åberopar dessa positiva effekter i praktiken kunna fastställa att de utländska subventionerna har lett till, leder till eller sannolikt kommer att leda till en förändring av beteendet hos det företag som gynnas av de utländska subventionerna, vilket leder till dessa positiva effekter, till exempel på grundval av en kontrafaktisk analys.

120.

De påstådda positiva effekterna bör utvärderas på ett objektivt sätt. Denna utvärdering är inte beroende av att tredjelandet har för avsikt att bevilja de utländska subventionerna. Om de positiva effekterna är en avsiktlig konsekvens av subventionen eller oavsiktliga är i allmänhet inte relevant för kommissionens bedömning enligt avvägningstestet.

3.3.2. Genomförande av avvägningen

121.

I enlighet med artikel 6.1 i förordning (EU) 2022/2560 får kommissionen väga de negativa effekterna av en utländsk subvention i form av snedvridning på den inre marknaden i enlighet med artiklarna 4 och 5 i förordning (EU) 2022/2560 mot de positiva effekterna.

122.

Avvägningstestet innebär en jämförelse av betydelsen av både de negativa effekterna i form av snedvridning på den inre marknaden och de positiva effekterna.

123.

De negativa effekternas betydelse i form av snedvridningar på den inre marknaden beror på deras allvarlighetsgrad, som i sin tur kan bero på ett antal faktorer, särskilt den utländska subventionens art, syfte, villkor, användning och storlek, samt egenskaperna hos den snedvridning av den inre marknaden som kommissionen har fastställt, inbegripet de berörda sektorerna. När det gäller kategorier av utländska subventioner som anses vara mest sannolika att snedvrida den inre marknaden i enlighet med artikel 5.1 i förordning (EU) 2022/2560 är det på samma sätt mindre sannolikt att de positiva effekterna uppväger de negativa effekterna (64). Detta beror på att sådana utländska subventioner har en särskilt snedvridande karaktär eller effekt, vilket innebär att snedvridningen i samband med sådana utländska subventioner är allvarligare än andra subventioner som kan ge samma positiva effekter (65).

124.

I vilken utsträckning de utländska subventionerna bidrar till relevanta positiva effekter bör bedömas med beaktande av bland annat följande:

a.

Arten av de positiva effekterna på utvecklingen av den relevanta subventionerade ekonomiska verksamheten på den inre marknaden eller deras förhållande till de relevanta politiska målen.

b.

De positiva effekternas intensitet, dvs. hur väsentlig den utländska subventionens inverkan på utvecklingen av den relevanta subventionerade ekonomiska verksamheten på den inre marknaden är eller hur mycket den utländska subventionen bidrar till de relevanta politiska målen.

c.

Tidpunkten för de positiva effekterna, dvs. hur snart de sannolikt kommer att inträffa.

125.

Eftersom avvägningstestet inte är en numerisk beräkning behöver varken de negativa effekterna av de utländska subventionerna i form av snedvridning på den inre marknaden eller de positiva effekterna kvantifieras exakt.

126.

I vilken utsträckning den konstaterade snedvridningen är större än vad som är nödvändigt för att uppnå de positiva effekterna beaktas vid bedömningen av de positiva effekterna i avvägningstestet. Såsom framgår av praxis för statligt stöd kan positiva effekter uppnås samtidigt som negativa effekter minimeras, till exempel genom att den subventionsnivå som är nödvändig för att det subventionerade företaget ska kunna anta det önskade beteendet minimeras. Denna miniminivå kan medföra en snedvridning som därför är oundviklig för att uppnå det politiska målet.

127.

I avvägningstestet i enlighet med förordning (EU) 2022/2560 bör kommissionen sträva efter att differentiera negativa effekter som är oundvikliga om det relevanta politiska målet ska uppnås och de negativa effekter som går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de positiva effekterna. Utländska subventioner som medför negativa effekter som är onödiga eller går att undvika kan leda till större snedvridningar. Det är i sin tur mindre sannolikt att de snedvridningar som kan undvikas uppvägs av de positiva effekterna.

3.3.3. Resultatet av avvägningstestet

128.

Avvägningstestet kan leda till slutsatsen att det inte är nödvändigt att föreslå åtaganden för det företag som är föremål för utredning eller att det inte är nödvändigt att införa gottgörande åtgärder. Detta är fallet när kommissionen konstaterar att de positiva effekterna av det utländska stödet uppväger de negativa effekterna (66).

129.

Om de negativa effekterna överväger kan avvägningstestet bidra till att bestämma lämplig omfattning och karaktär på åtagandena eller de gottgörande åtgärderna.

130.

Kommissionen kan i detta sammanhang ta hänsyn till om åtagandena eller de gottgörande åtgärderna är lämpliga för att begränsa snedvridningen till vad som är nödvändigt för att uppnå de positiva effekterna, om den anser att de återstående negativa effekterna i form av snedvridning skulle uppvägas av dessa positiva effekter. I vissa specifika fall kan kommissionen komma fram till att även om snedvridningen är oundviklig på grund av de positiva effekterna kvarstår de negativa effekterna, så att det förblir nödvändigt att godta åtaganden eller anta gottgörande åtgärder som fullständigt och ändamålsenligt åtgärdar snedvridningen.

131.

När kommissionen bedömer omfattningen och karaktären på de åtaganden som ska godtas eller beslutar om vilka gottgörande åtgärder som ska vidtas kan den också överväga om dessa åtaganden eller gottgörande åtgärder också är lämpliga för att bevara de positiva effekterna. I vissa fall är det kanske inte möjligt att identifiera gottgörande åtgärder som skulle avhjälpa snedvridningen på den inre marknaden samtidigt som de är lämpliga för att bibehålla de positiva effekterna.

132.

Eftersom avvägningstestet beaktar de positiva effekterna av en utländsk subvention bör tillämpningen av avvägningstestet under alla omständigheter inte leda till ett resultat för företaget som skulle vara sämre än om inget avvägningstest hade tillämpats (67).

3.3.4. Möjlighet till kumulativ bedömning

133.

I fall där kommissionen har fastställt att ett företag har fått flera utländska subventioner och fastställt de särskilda och urskiljbara snedvridande effekterna av var och en av dessa utländska subventioner, bör den person som åberopar de positiva effekterna lämna information till kommissionen som fastställer hur varje påstådd positiv effekt är specifik för en snedvridande utländsk subvention. Utifrån detta bör kommissionen göra ett avvägningstest för varje typ av identifierad snedvridning.

134.

Under vissa omständigheter kan dock den negativa inverkan av varje utländsk subvention vara sammanflätad med, inte vara lätt att särskilja från och till och med förstärka den negativa inverkan av andra utländska subventioner. Kommissionen kan därför i bedömningen av snedvridningen (se punkt 40) bedöma de sammanlagda snedvridande effekterna av flera utländska subventioner till ett företag som är föremål för utredning. På motsvarande sätt kan kommissionen bedöma de sammanlagda positiva effekterna av flera utländska subventioner.

3.4. Processrättsliga överväganden

3.4.1. Bevisbörda

135.

I enlighet med artikel 6 i förordning (EU) 2022/2560 utför kommissionen avvägningstestet på grundval av den information som mottagits. Det är därför den person som är intresserad av att ta hänsyn till de positiva effekterna (bland annat det företag som är föremål för utredning) som ska lämna uppgifter som visar att sådana positiva effekter föreligger.

136.

Information om de positiva effekterna får lämnas till kommissionen av medlemsstaterna och varje fysisk eller juridisk person (68), inbegripet det företag som är föremål för utredning, andra berörda parter, som till exempel kan omfatta företag som är verksamma i samma värdekedja som det företag som är föremål för utredning, vissa parter i en koncentration eller ett offentligt upphandlingsförfarande, branschorganisationer eller tredjeländer.

3.4.2. Beviskrav

137.

De relevanta uppgifter och handlingar som ska lämnas till kommissionen bör omfatta följande:

a.

De positiva effekternas art, sannolikhet och betydelse samt när sådana positiva effekter sannolikt skulle uppstå.

b.

Varför de positiva effekterna är specifika för den utländska subventionen, till exempel på grundval av en kontrafaktisk analys.

c.

En analys som gör det möjligt för kommissionen att avgöra om de snedvridande effekterna av de utländska subventionerna går utöver vad som är nödvändigt för att generera de positiva effekter som åberopas.

d.

Varför de positiva effekterna mildrar eller uppväger den snedvridning som kommissionen fastställt.

138.

Ju mer exakta de påstått positiva effekterna är och ju mer övertygande den bevisning som lagts fram till stöd för förekomsten av dessa påstådda effekter är, desto bättre kan kommissionen utvärdera påståendena. Vaga, allmänna eller teoretiska påståenden eller påståenden som uteslutande bygger på personens egna kommersiella intressen är inte tillräckliga för att med tillräcklig grad av sannolikhet fastställa att de påstådda positiva effekterna föreligger. För att bevisa sådana effekter krävs ett övertygande och konsekvent bevismaterial, särskilt då de personer som lägger fram bevisen kan vara bättre lämpade än kommissionen att avslöja deras existens eller visa att de är relevanta.

139.

Bevisningen och de uppgifter som läggs fram bör också kunna kontrolleras av kommissionen. De bevis och uppgifter som lämnas bör därför inte vara teoretiska. Till stöd för sina påståenden kan personerna inkludera en kvantitativ eller kvalitativ analys baserad på fallspecifika, solida och empiriska uppgifter, såsom finansiella uppgifter. Kommissionen kan också komplettera sin bedömning av förekomsten av relevanta positiva effekter med annan tillgänglig information, till exempel offentlig information.

3.4.3. Tidsram för inlämning av information

140.

Uppgifter om de positiva effekterna av en utländsk subvention får lämnas till kommissionen i alla skeden av utredningen.

141.

För att säkerställa att kommissionen kan göra en korrekt bedömning av informationen bör det företag som är föremål för utredning, varje annan fysisk eller juridisk person, medlemsstaterna och det tredjeland som beviljat den utländska subventionen förse kommissionen med information om de positiva effekterna av de utländska subventioner som identifierats i beslutet om att inleda en fördjupad utredning i enlighet med artikel 10.3 i förordning (EU) 2022/2560 inom den tidsfrist som föreskrivs av kommissionen i enlighet med artikel 8.1 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1441 (69).

142.

Kommissionen bör göra alla rimliga ansträngningar för att beakta och införliva alla inlämnade bevis. För att säkerställa att kommissionens förmåga att anta sitt beslut inte försenas i onödan är kommissionen inte skyldig att ta hänsyn till bevis som lagts fram i ett sent skede av förfarandet.

143.

I samband med anmälda koncentrationer och offentliga upphandlingsförfaranden bör denna information komplettera den information som de anmälande parterna uppmanas att lämna om de positiva effekterna av de utländska subventionerna i de anmälningsformulär som anges i genomförandeförordning (EU) 2023/1441.

144.

Det företag som är föremål för utredning kan lämna ytterligare information om de positiva effekterna av de utländska subventioner som identifierats när det lämnar synpunkter på de skäl på vilka kommissionen avser att anta sitt beslut (redogörelse för grunderna). I enlighet med artikel 17.1 i genomförandeförordning (EU) 2023/1441 är kommissionen inte skyldig att beakta inlagor från det företag som är föremål för utredning som inkommer efter det att den tidsfrist som kommissionen fastställt i sin redogörelse för grunder har löpt ut.

3.4.4. Tidsram för bedömning av information

145.

På grundval av den mottagna informationen utför kommissionen avvägningstestet i den fördjupade utredning som genomförs i enlighet med artikel 11 i förordning (EU) 2022/2560 och ange sin bedömning av den mottagna informationen i sitt slutliga beslut.

3.5. Illustration av hur ett avvägningstest utförs

146.

Följande exempel syftar till att illustrera kommissionens strategi när ett avvägningstest görs. Det föregriper inte på något sätt resultatet av en sådan bedömning i ett konkret fall.

147.

Detta exempel rör en fördjupad – teoretisk – utredning där kommissionen anser att det finns tillräckliga indikationer på en snedvriden utländsk subvention som en regering i ett tredjeland beviljar ett företag som är verksamt inom byggsektorn, särskilt när det gäller att bygga energieffektiva bostäder till överkomliga priser i vissa medlemsstater.

148.

I sin inlaga beskriver det företag som är föremål för utredning sitt bidrag till utvecklingen av den energieffektiva byggsektorn i unionen och hävdar att den utländska subventionen gjorde det möjligt för företaget att utveckla innovativa byggtekniker och byggmaterial. Det företag som är föremål för utredning och vissa konsumentorganisationer beskriver också detta företags bidrag till unionens politiska mål om hållbara bostäder till överkomliga priser i unionen och klimatförändringar. Konkurrerande branscher lämnar information om den negativa inverkan av de påstådda utländska subventionerna, till exempel effekten att konkurrenter marginaliseras och att konkurrensen därmed minskar och, på lång sikt, en risk för prishöjningar för energieffektiva bostäder och en negativ inverkan på innovationen inom sektorn. Medlemsstaterna där det företag som är föremål för utredning är verksamt lämnar uppgifter om bostadsbehov och fastställda energieffektivitetsmål.

149.

För att bedöma de påstådda positiva effekterna skulle kommissionen först avgöra om de är specifika för den utländska subventionen, dvs. om de skulle förverkligas även utan den utländska subventionen. Till stöd för kommissionens bedömning skulle parterna kunna uppmanas att lämna in en kontrafaktisk analys.

150.

Kommissionen skulle därefter bedöma karaktären på de påstådda positiva effekter som är specifika för den utländska subventionen genom att särskilt bedöma om den utländska subventionen gör det möjligt för det företag som är föremål för utredning att utveckla och använda innovativ teknik. Den skulle bedöma inverkan på tillgången till bostäder till överkomliga priser och de positiva effekternas intensitet – med beaktande av till exempel antalet bostadsprojekt som det berörda företaget har slutfört och planerat, den totala byggkapaciteten i de medlemsstater där företaget är verksamt och de bostadsbehov som identifierats i dessa medlemsstater.

151.

När de specifika positiva effekterna av den utländska subventionen har bedömts skulle kommissionen väga dem mot de negativa effekterna av snedvridningen. Exempelvis skulle en utländsk subvention kunna leda till en minskning av försäljning och vinst för företag som är verksamma inom samma sektor, vilket skulle leda till att de potentiellt minskar i storlek, marginaliseras och/eller får minskade incitament att investera. I extrema fall kan det leda till att de lägger ned sin verksamhet och därmed till mindre konkurrens och högre priser på energieffektiva bostäder i unionen. I den mån den utländska subventionen är oproportionerlig för att uppnå de positiva effekterna, så att samma positiva effekt kan uppnås med mindre snedvridande medel, kan det vara nödvändigt att åtgärda den del av snedvridningen som går att undvika genom åtaganden eller gottgörande åtgärder.

152.

Om till exempel den utländska subventionen hade tagit formen av en obegränsad garanti, med tanke på att sådana åtgärder i sig är snedvridande, är det osannolikt att de specifika positiva effekter som identifierats skulle uppväga de konstaterade negativa effekterna, särskilt om den obegränsade garantin skulle vara oproportionerlig i förhållande till de positiva effekterna och leda till snedvridningar som kan undvikas. En utländsk subvention som står i proportion till de positiva effekterna kan däremot, beroende på omständigheterna i fallet, anses ha snedvridande effekter som vägs upp av de positiva effekter som uppnås.

4. TILLÄMPNING AV KOMMISSIONENS BEFOGENHET ATT BEGÄRA FÖRHANDSANMÄLAN AV EVENTUELLA KONCENTRATIONER I ENLIGHET MED ARTIKEL 21.5 I FÖRORDNING (EU) 2022/2560, ELLER UTLÄNDSKA EKONOMISKA BIDRAG SOM MOTTAGITS AV EN EKONOMISK AKTÖR I ETT OFFENTLIGT UPPHANDLINGSFÖRFARANDE I ENLIGHET MED ARTIKEL 29.8 I FÖRORDNING (EU) 2022/2560

4.1. Rättslig ram

153.

I enlighet med artikel 21.5 i förordning (EU) 2022/2560 får kommissionen när som helst före genomförandet begära anmälan av koncentrationer som inte är anmälningspliktiga, om kommissionen misstänker att de berörda företagen (70) kan ha beviljats utländska subventioner under de tre år som föregått koncentrationen.

154.

I enlighet med artikel 29.8 i förordning (EU) 2022/2560 får kommissionen, om den misstänker att en ekonomisk aktör kan ha gynnats av utländska subventioner under de tre år som föregått inlämningen av ett anbud eller en anbudsansökan i ett offentligt upphandlingsförfarande, före tilldelningen av kontraktet begära en anmälan av de utländska ekonomiska bidrag som tredjeländer tillhandahållit den ekonomiska aktören i samband med ett offentligt upphandlingsförfarande och som inte är anmälningspliktiga i enlighet med artikel 28.1 eller omfattas av artikel 30.4.

155.

Det framgår av ordalydelsen i dessa två artiklar att om villkoren i dessa är uppfyllda har kommissionen ett utrymme för skönsmässig bedömning när den beslutar att begära förhandsanmälan av en koncentration eller av utländska ekonomiska bidrag från tredjeländer till en ekonomisk aktör som deltar i ett offentligt upphandlingsförfarande.

156.

Dessa bestämmelser bör tolkas mot bakgrund av skälen 36 och 40 i förordning (EU) 2022/2560. I skäl 36 anges att kommissionen kan kräva anmälan av potentiellt subventionerade koncentrationer som ännu inte genomförts eller anmälan av potentiellt subventionerade anbud före tilldelningen av ett kontrakt, om den anser att koncentrationen eller anbudet skulle motivera en förhandsgranskning med tanke på dess inverkan i unionen. I skäl 36 klargörs att kommissionen också bör ha möjlighet att på eget initiativ genomföra en översyn av koncentrationer som redan är genomförda eller kontrakt som redan tilldelats i enlighet med förfarandet på eget initiativ.

157.

I skäl 40 i förordning (EU) 2022/2560 betonas också att kommissionen, inom ramen för kommissionens befogenhet att begära förhandsanmälan av ett utländskt ekonomiskt bidrag under ett offentligt upphandlingsförfarande vars uppskattade värde understiger tröskelvärdena för anmälan, bör sträva efter att begränsa störningen i offentliga upphandlingsförfaranden, genom att beakta hur nära datumet för tilldelningen av kontraktet är när den beslutar om huruvida en sådan förhandsanmälan ska begäras.

158.

När kommissionen kräver anmälan av en koncentration eller ett utländskt ekonomiskt bidrag som beviljas ett företag som deltar i ett offentligt upphandlingsförfarande, ska en sådan koncentration eller ett sådant utländskt ekonomiskt bidrag anses vara anmälningspliktig(t) och därför lyda under bestämmelserna i kapitlen 3 och 4 i förordning (EU) 2022/2560 (71).

4.2. Villkor för kommissionens begäran om förhandsanmälan

159.

I enlighet med artikel 21.5 i förordning (EU) 2022/2560 får kommissionen begära en förhandsanmälan av i) en koncentration ii) som inte är en anmälningspliktig koncentration i den mening som avses i artikel 20 i förordning (EU) 2022/2560 iii) när som helst innan koncentrationen genomförs iv) om kommissionen misstänker att de berörda företagen kan ha beviljats utländska subventioner under de tre år som föregått koncentrationen.

160.

I enlighet med artikel 29.8 i förordning (EU) 2022/2560 får kommissionen begära en anmälan av de utländska ekonomiska bidrag som tredjeländer tillhandahållit en ekonomisk aktör i) i samband med ett offentligt upphandlingsförfarande ii) och som inte är anmälningspliktiga i enlighet med artikel 28.1 i förordning (EU) 2022/2560 eller omfattas av artikel 30.4 i förordning (EU) 2022/2560 iii) före tilldelningen av kontraktet iv) om kommissionen misstänker att den ekonomiska aktören kan ha gynnats av utländska subventioner under de tre år som föregått inlämningen av ett anbud eller en anbudsansökan i ett offentligt upphandlingsförfarande.

161.

I återstoden av avsnitt 4.2 ger kommissionen vägledning om vart och ett av dessa villkor.

4.2.1. Begreppen koncentration eller offentligt upphandlingsförfarande

162.

Kommissionens befogenheter i enlighet med artiklarna 21.5 och 29.8 i förordning (EU) 2022/2560 kan endast tillämpas på koncentrationer respektive offentliga upphandlingsförfaranden. Dessa begrepp bör förstås i enlighet med definitionen i förordning (EU) 2022/2560 (72).

4.2.2. Begreppen icke anmälningspliktig koncentration eller utländska ekonomiska bidrag till en ekonomisk aktör i ett offentligt upphandlingsförfarande som inte är anmälningspliktiga

163.

Kommissionen får i enlighet med artikel 21.5 i förordning (EU) 2022/2560 endast begära förhandsanmälan av koncentrationer för vilka minst ett av de tröskelvärden som anges i artikel 20.3 i förordning (EU) 2022/2560 inte är uppfyllt.

164.

Dessutom får kommissionen i enlighet med artikel 29.8 i förordning (EU) 2022/2560 endast begära förhandsanmälan av utländska finansiella bidrag från tredjeländer till en ekonomisk aktör i ett offentligt upphandlingsförfarande om de utländska finansiella bidragen a) inte är anmälningspliktiga eftersom minst ett av de tröskelvärden som anges i artikel 28.1 i förordning (EU) 2022/2560 inte är uppfyllt eller b) omfattas av tillämpningsområdet för artikel 30.4 i förordning (EU) 2022/2560.

165.

När det gäller det senare omfattas utländska finansiella bidrag av tillämpningsområdet för artikel 30.4 i förordning (EU) 2022/2560 om kommissionen, trots att en anmälan eller förklaring tidigare har lämnats in, i) antingen hade avslutat en preliminär prövning utan att anta ett beslut, men får ny information som gör att den misstänker att en inlämnad anmälan eller förklaring var ofullständig, eller ii) en sådan anmälan eller förklaring inte överförs till kommissionen.

4.2.3. Tidsram för begäran om förhandsanmälan

166.

I enlighet med artikel 21.5 i förordning (EU) 2022/2560 får kommissionen endast begära förhandsanmälan av koncentrationer ”när som helst innan koncentrationen genomförs”. Vid tillämpningen av artikel 21.5 i förordning (EU) 2022/2560 bör ”genomförande” förstås som ett fullständigt (och inte bara delvis) genomförande av koncentrationen (73).

167.

I enlighet med artikel 29.8 i förordning (EU) 2022/2560 får kommissionen endast begära förhandsanmälan av utländska ekonomiska bidrag till en ekonomisk aktör i ett offentligt upphandlingsförfarande ”före tilldelningen av kontraktet”. I detta sammanhang bör med tilldelning av kontrakt avses det rättsligt bindande ingåendet av kontraktet mellan den upphandlande myndigheten och den särskilda anbudsgivare vars anbud valdes på grundval av på förhand fastställda tilldelningskriterier (74).

4.2.4. Misstanke om att de berörda företagen kan ha beviljats utländska subventioner under de tre år som föregått koncentrationen eller att en ekonomisk aktör kan ha gynnats av utländska subventioner under de tre år som föregått inlämningen av ett anbud eller en anbudsansökan i ett offentligt upphandlingsförfarande

168.

Kommissionen får endast begära förhandsanmälan av koncentrationer eller utländska ekonomiska bidrag från tredjeländer till en ekonomisk aktör i ett förfarande för offentlig upphandling om kommissionen misstänker att utländska subventioner, enligt definitionen i artikel 3 i förordning (EU) 2022/2560, har beviljats under de tre år som föregick koncentrationen eller inlämningen av anbudet eller anbudsansökan i förfarandet för offentlig upphandling till de företag som berörs av koncentrationen respektive till den ekonomiska aktör som deltar i förfarandet för offentlig upphandling (även i situationer där den ekonomiska aktören gynnas av potentiella utländska subventioner som beviljats andra enheter som förtecknas i artikel 28.1 b i förordning (EU) 2022/2560 och som berörs av det anbud som den ekonomiska aktören lämnade i förfarandet för offentlig upphandling).

169.

När det gäller artikel 29.8 i förordning (EU) 2022/2560 är det inte nödvändigt att de misstänkta utländska subventionerna har beviljats direkt till den ekonomiska aktören själv. Det skulle också vara tillräckligt om de misstänkta utländska subventionerna beviljades en huvudunderleverantör eller huvudleverantör som deltar i samma offentliga upphandlingsförfarande som den ekonomiska aktören, eftersom sådana utländska subventioner potentiellt också skulle kunna ha en snedvridande effekt på det berörda anbudet. På grundval av denna misstanke får kommissionen begära förhandsanmälan i enlighet med artikel 29.8 i förordning (EU) 2022/2560, för vilken tillämpningsområdet anges i artikel 28.1 b i den förordningen.

4.3. Inverkan i unionen av koncentrationen eller utländska ekonomiska bidrag som mottagits av en ekonomisk aktör i ett offentligt upphandlingsförfarande

170.

I enlighet med skäl 36 i förordning (EU) 2022/2560 får kommissionen kräva anmälan av potentiellt subventionerade koncentrationer som ännu inte genomförts eller anmälan av potentiellt subventionerade anbud före tilldelningen av ett kontrakt, om den anser att koncentrationen eller anbudet bör förhandsgranskas med tanke på dess inverkan i unionen, trots att koncentrationen eller anbudet inte uppfyller de tröskelvärden för anmälan som fastställs i förordning (EU) 2022/2560.

4.3.1. Begreppet inverkan i unionen

171.

Begreppet inverkan i unionen bör förstås mot bakgrund av det grundläggande målet i förordning (EU) 2022/2560, som är att säkerställa lika villkor genom att ta itu med snedvridningar på den inre marknaden som orsakas av utländska subventioner (75). Vid tillämpningen av detta begrepp försöker kommissionen därför hitta en balans mellan ett ändamålsenligt skydd av den inre marknaden och behovet av att minimera den administrativa bördan för företag.

172.

Begreppet inverkan i unionen bör förstås som att det omfattar både faktisk och potentiell inverkan i unionen och kan innebära effekter genom flera kanaler, till exempel de berörda företagens produktion av varor eller tillhandahållande av tjänster i unionen, tillgång till teknik eller immateriella rättigheter eller tillgång till tjänster.

4.3.2. Faktorer som kommissionen överväger vid bedömningen av huruvida koncentrationen eller de utländska ekonomiska bidragen till en ekonomisk aktör i ett offentligt upphandlingsförfarande förtjänar förhandsgranskning

173.

Vid bedömningen av om ett fall kräver en förhandsgranskning med hänsyn till dess inverkan i unionen överväger kommissionen bland annat hur viktig den berörda koncentrationen eller hur viktigt det berörda upphandlingsförfarandet är i unionen.

174.

Vid granskningen av huruvida fallet kräver en förhandsgranskning med hänsyn till dess inverkan i unionen beaktar kommissionen bland annat följande:

a.

I koncentrationer: kontextuell information som visar att omfattningen av den relevanta ekonomiska verksamheten för målet (och särskilt dess omsättning) inte återspeglar dess faktiska eller framtida ekonomiska betydelse.

b.

Den aktuella eller framtida ekonomiska verksamhetens strategiska eller viktiga karaktär, den underliggande eller anknutna sektorn, den relevanta leverans- eller värdekedjan samt i koncentrationer de berörda företagens strategiska eller viktiga karaktär (och i synnerhet målet), särskilt när de äger strategiska tillgångar såsom kritisk infrastruktur (76) eller innovativ teknik (77). I offentliga upphandlingsförfaranden: den strategiska betydelsen av föremålet för det offentliga upphandlingsförfarandet.

c.

Mönster i investeringar, förvärv eller deltagande i offentliga upphandlingsförfaranden (78) under vilka inflytande eller ekonomisk närvaro byggs upp inom dessa sektorer.

d.

Huruvida kommissionen redan har antagit ett slutligt beslut i enlighet med förordning (EU) 2022/2560 om fastställande av att de berörda företagen (särskilt förvärvaren i koncentrationer eller den ekonomiska aktören i offentliga upphandlingsförfaranden) eller anknutna företag redan har mottagit snedvridande utländska subventioner eller huruvida kommissionen redan har antagit ett beslut om att inleda en fördjupad utredning i enlighet med förordning (EU) 2022/2560 om fastställande av att det finns tillräckliga indikationer på detta.

e.

Kontextuell information som anger möjligheten till en snedvridning, som skulle kunna avse i) huruvida de eventuella utländska subventioner som identifierats ”mest sannolikt är snedvridande för den inre marknaden” i enlighet med artikel 5 i förordning (EU) 2022/2560, särskilt utländska subventioner som direkt underlättar den berörda koncentrationen, eller gör det möjligt för den ekonomiska aktören att lämna ett otillbörligt fördelaktigt anbud, eller ii) de indikatorer som förtecknas i artikel 4.1 i förordning (EU) 2022/2560, i kombination med de riktlinjer och faktorer som förtecknas i punkt 57 i dessa riktlinjer (79).

175.

Kommissionen begär inte förhandsanmälan av en koncentration eller av utländska finansiella bidrag i ett offentligt upphandlingsförfarande när kommissionen med tillräcklig säkerhet – utan att det behövs en anmälan – kan fastställa att det sammanlagda beloppet av de utländska subventioner som den misstänker har beviljats de berörda företagen eller ekonomiska aktörerna inte under de tre år som föregår koncentrationen eller inlämnandet av anbudet eller begäran om att delta i det offentliga upphandlingsförfarandet överstiger det tröskelvärde på 4 miljoner euro som fastställs i artikel 4.2, eller om dessa utländska subventioner uppfyller villkoren i artikel 4.4 i förordning (EU) 2022/2560 (80). I enlighet med förordning (EU) 2022/2560 är det osannolikt att sådana utländska subventioner snedvrider den inre marknaden, så fallet kräver inte en förhandsgranskning.

176.

Anbud i offentliga upphandlingsförfaranden med ett uppskattat värde som ligger under de tillämpliga tröskelvärden som anges i artikel 4 a, b och c i direktiv 2014/24/EU får sannolikt inte någon inverkan i unionen som skulle innebära att fallet kräver förhandsgranskning.

177.

Vid offentliga upphandlingsförfaranden bör kommissionen sträva efter att begränsa störningen i det berörda offentliga upphandlingsförfarandet, genom att ta hänsyn till hur nära tilldelningsdatumet är när den beslutar om huruvida en sådan förhandsanmälan ska begäras (81). Samtidigt är det viktigt att notera att kommissionen på grund av särdragen i offentliga upphandlingsförfaranden som inte omfattas av anmälningsskyldigheten i enlighet med artikel 29.1 i förordning (EU) 2022/2560 inte kan fastställa en särskild tidsfrist för att begära förhandsanmälan.

178.

De faktorer som förtecknas i detta avsnitt är inte uttömmande och kommissionen kan också beakta andra faktorer för att bedöma koncentrationens eller det offentliga upphandlingsförfarandets inverkan i unionen.

4.4. Förfarandemässiga överväganden vid utövandet av befogenheten att begära förhandsanmälan av koncentrationer och av utländska ekonomiska bidrag som mottagits av en ekonomisk aktör i ett offentligt upphandlingsförfarande

4.4.1. Bevis som ska läggas fram

179.

I enlighet med artikel 35 i förordning (EU) 2022/2560 får medlemsstaterna (och i synnerhet vid offentliga upphandlingsförfaranden, upphandlande myndigheter (82)) och alla fysiska eller juridiska personer (och i synnerhet konkurrenter till de berörda företagen) kontakta kommissionens avdelningar och informera dem om en utländsk subvention som kan snedvrida den inre marknaden. Kommissionen får på grundval av denna information begära en förhandsanmälan i enlighet med artikel 21.5 eller artikel 29.8 i förordning (EU) 2022/2560. För att kommissionen ska kunna bedöma om den ska begära en förhandsanmälan eller inte bör uppgiftslämnaren inkludera tillräcklig information (i den mån den är tillgänglig) för att möjliggöra en preliminär bedömning av huruvida kriterierna för förhandsanmälan är uppfyllda. Så långt det är möjligt kontrollerar kommissionen att de uppgifter som lämnats är korrekta och rimliga.

180.

Kommissionen får också på eget initiativ samla in information om koncentrationer och offentliga upphandlingsförfaranden som senare kan bli föremål för en begäran om förhandsanmälan, bland annat genom att samla in information från företag som deltar i koncentrationen eller i det offentliga upphandlingsförfarandet, från medlemsstaterna (de upphandlande myndigheterna särskilt vid offentliga upphandlingsförfaranden) eller från andra fysiska eller juridiska personer.

181.

När kommissionen antar ett beslut om att begära förhandsanmälan av koncentrationer eller av utländska finansiella bidrag som mottagits av en ekonomisk aktör i ett offentligt upphandlingsförfarande (eller en huvudunderleverantör eller huvudleverantör som deltar i samma offentliga upphandlingsförfarande) bör den tillhandahålla uppgifter om de bevis (83) som gör det möjligt att misstänka att utländska subventioner har beviljats de företag som berörs av koncentrationen eller att den ekonomiska aktören gynnats av utländska subventioner i det offentliga upphandlingsförfarandet, med beaktande av definitionen av utländska subventioner i artikel 3 i förordning (EU) 2022/2560 och den potentiella inverkan i unionen av koncentrationen eller de utländska finansiella bidrag som gynnar en ekonomisk aktör i ett offentligt upphandlingsförfarande.

4.4.2. Förfarandemässiga överväganden efter begäran om förhandsanmälan

4.4.2.1. För koncentrationer

182.

Kommissionens beslut om att begära förhandsanmälan av en koncentration i enlighet med artikel 21.5 i förordning (EU) 2022/2560 anmäls till det förvärvande företaget i enlighet med artikel 41.1 i förordning (EU) 2022/2560.

183.

Vid antagandet av kommissionens beslut om begäran om förhandsanmälan av koncentrationen i enlighet med artikel 21.5 i förordning (EU) 2022/2560 betraktas koncentrationen som en anmälningspliktig koncentration i enlighet med förordning (EU) 2022/2560.

184.

Till följd av detta omfattas koncentrationen från och med detta datum av tillämpningen av kapitel 3 i förordning (EU) 2022/2560 (särskilt artikel 24 om uppskjutande av koncentrationer) och av genomförandeförordning (EU) 2023/1441 (särskilt artikel 4 i och bilaga I till den förordningen).

4.4.2.2. För offentliga upphandlingsförfaranden

185.

Kommissionens beslut om att begära förhandsanmälan av utländska ekonomiska bidrag i enlighet med artikel 29.8 i förordning (EU) 2022/2560 anmäls till den ekonomiska aktören. Den upphandlande myndigheten informeras så tidigt som möjligt för att säkerställa ett ändamålsenligt samarbete vid tillämpningen av förordning (EU) 2022/2560, särskilt för att förhindra tilldelning av kontraktet till den ekonomiska aktör som kommissionen begär en förhandsanmälan från (84).

186.

Efter anmälan av kommissionens beslut om begäran om förhandsanmälan av det utländska ekonomiska bidraget i enlighet med artikel 29.8 i förordning (EU) 2022/2560 anses det utländska ekonomiska bidraget vara ett anmälningspliktigt utländskt ekonomiskt bidrag i ett offentligt upphandlingsförfarande.

187.

Till följd av detta ska det utländska ekonomiska bidraget omfattas av bestämmelserna i kapitel 4 i förordning (EU) 2022/2560, med undantag för kravet att uppnå tröskelvärdena i artikel 28.1 i förordning (EU) 2022/2560, och det omfattas av genomförandeförordning (EU) 2023/1441 (särskilt artiklarna 5 och 7 i samt bilaga II till den förordningen). I enlighet med artikel 29.5 i förordning (EU) 2022/2560 ska skyldigheten att anmäla utländska ekonomiska bidrag gälla för ekonomiska aktörer, grupper av ekonomiska aktörer samt huvudunderleverantörer och huvudleverantörer som deltar i samma anbud, om de är kända vid tidpunkten för den fullständiga anmälan. Anmälan om de utländska ekonomiska bidragen bör lämnas till den upphandlande myndigheten med hjälp av formuläret i bilaga II till genomförandeförordning (EU) 2023/1441. Bestämmelserna i kapitel 4, inbegripet de tidsfrister som fastställs i artikel 30 i förordning (EU) 2022/2560, gäller för den ekonomiska aktör som är föremål för en begäran om förhandsanmälan i enlighet med artikel 29.8 i förordning (EU) 2022/2560. På samma sätt får de upphandlande myndigheterna fortsätta att genomföra alla steg i det offentliga upphandlingsförfarandet. Ett anbud som lämnas in av en ekonomisk aktör som inte har ombetts lämna in en förhandsanmälan kan därför tilldelas ett kontrakt också innan kommissionen avslutar bedömningen av förhandsanmälan, förutsatt att det utgör det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. En försening i förfarandet kan således endast uppstå om det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet har lämnats in av den ekonomiska aktör som ombetts lämna in en förhandsanmälan.

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2560 av den 14 december 2022 om utländska subventioner som snedvrider den inre marknaden (EUT L 330, 23.12.2022, s. 1, http://data.europa.eu/eli/reg/2022/2560/oj).

(2) Artikel 1 i förordning (EU) 2022/2560.

(3) Se i detta avseende meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, En industriplan i den gröna given för nettonollåldern (COM(2023) 62 final), avsnitt 2.4, meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, En konkurrenskraftskompass för EU (COM(2025) 30 final), s. 14, och meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Given för en ren industri: en gemensam färdplan för konkurrenskraft och fossilfrihet (COM(2025) 85 final), avsnitt 6.3.

(4) Artikel 3 och skäl 11 i förordning (EU) 2022/2560.

(5) Skäl 17 i förordning (EU) 2022/2560.

(6) Skäl 73 i förordning (EU) 2022/2560.

(7) Begreppet koncentration används i dessa riktlinjer i den mening som avses i artikel 20.1, 20.2, 20.4, 20.5 och 20.6 i förordning (EU) 2022/2560.

(8) Begreppet ekonomisk aktör i ett offentligt upphandlingsförfarande används i dessa riktlinjer i enlighet med definitionen i artikel 2.1 i förordning (EU) 2022/2560 som hänvisar till respektive definition i unionens direktiv om offentlig upphandling och innebär ”varje fysisk eller juridisk person, offentlig enhet eller grupp av sådana personer och/eller enheter, inbegripet tillfälliga företagssammanslutningar, som erbjuder sig att utföra byggentreprenader och/eller ett byggnadsverk, leverera varor eller tillhandahålla tjänster på marknaden” (t.ex. artikel 2.1.10 i direktiv 2014/24/EU och nästan identiska formuleringar i andra direktiv om offentlig upphandling). En ekonomisk aktör kan vara ett företag som lämnar in ett anbud eller begär att få delta i ett offentligt upphandlingsförfarande. Det kan också vara ett konsortium av företag som lämnar in ett gemensamt anbud.

(9) Begreppet offentligt upphandlingsförfarande används i dessa riktlinjer i enlighet med definitionen i artikel 2.3 i förordning (EU) 2022/2560 som hänvisar till respektive definition i EU:s direktiv om offentlig upphandling och innebär ”alla typer av tilldelningsförfaranden som omfattas av direktiv 2014/24/EU för ingående av ett offentligt kontrakt eller direktiv 2014/25/EU för ingående av ett varu-, byggentreprenad- och tjänstekontrakt” (och nästan identiska formuleringar i andra direktiv om offentlig upphandling).

(10) Se den offentliga inbjudan att lämna synpunkter på riktlinjerna för utländska subventioner: https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your-say/initiatives/14516-Riktlinjer-for-utlandska-subventioner_sv.

(11) Se det offentliga samrådet om utkastet till riktlinjer för utländska subventioner: https://single-market-economy.ec.europa.eu/consultations/consultation-fsr-guidelines_sv.

(12) Skäl 18 i förordning (EU) 2022/2560. Detta innebär att om den relevanta informationen om den utländska subventionen (särskilt information om dess omfattning eller belopp) inte är tillgänglig eller om den information som erhållits under utredningen inte är tillförlitlig, kan kommissionen använda vilken indikator som helst som relevant referensvärde beroende på omständigheterna i fallet. I enlighet med artikel 4.1 andra meningen i förordning (EU) 2022/2560 omfattar dessa indikatorer följande: a) Den utländska subventionens belopp. b) Den utländska subventionens art. c) Situationen för företaget, inbegripet dess storlek och de berörda marknaderna eller sektorerna. d) Omfattningen och utvecklingen av företagets ekonomiska verksamhet på den inre marknaden. e) Syftet med och villkoren för den utländska subventionen samt dess användning på den inre marknaden.

(13) Definieras som ”ett företag som sannolikt kommer att lägga ned sin verksamhet på kort eller medellång sikt utan subventioner” (artikel 5.1 i förordning (EU) 2022/2560).

(14) Definieras som ”utan någon begränsning av garantins belopp eller varaktighet” (artikel 5.1 i förordning (EU) 2022/2560).

(15) Skäl 20 i förordning (EU) 2022/2560.

(16) Se skäl 7 i förordning (EU) 2022/2560: ”Utländska subventioner kan snedvrida den inre marknaden om ett företag som gynnas av den utländska subventionen bedriver ekonomisk verksamhet i unionen.”

(17) Se artikel 1.2 i förordning (EU) 2022/2560. Kommissionen kan också anse att ett företag bedriver ekonomisk verksamhet på den inre marknaden om den på grundval av objektiva bevis i ärendet kan dra slutsatsen att det finns verkliga och konkreta möjligheter för företaget att ta sig in på den inre marknaden.

(18) Kommissionen omfattas dock av den begränsning som fastställs i artikel 44.9 vad gäller de åtgärder som den kan vidta i enlighet med förordning (EU) 2022/2560 (se punkt 14).

(19) För att fastställa att ett företag använder eller avser att använda de utländska subventionerna för sin ekonomiska verksamhet på den inre marknaden kan kommissionen beakta alla tillgängliga bevis, t.ex. analysen av företagets räkenskaper eller interna dokument.

(20) Vid bedömningen av om företaget kan korssubventionera får kommissionen överväga företagets förmåga och incitament att göra detta.

(21) Kommissionen får överväga om en utländsk subvention som beviljas för verksamhet utanför unionen kan frigöra resurser som företaget kan överföra till sin verksamhet på den inre marknaden. Detta kan till exempel vara fallet när den utländska subventionen tillhandahåller medel för investeringar som företaget sannolikt skulle ha gjort även utan den utländska subventionen. Korssubventionering kan ske även om överföringen av vinst ännu inte har genomförts. Till exempel kan det subventionerade företaget göra det möjligt för enheten som är verksam på den inre marknaden att bedriva verksamhet med förlust eller med mycket låga marginaler, vilket vid behov kan uppvägas i ett senare skede genom överföring av den utländska subventionen.

(22) Detta beror på att i teorin innebär en överföring av vinster från en enhet till en annan en dekapitalisering av den förstnämnda, vilket kan leda till ekonomisk skada för aktieägare som inte har andelar i den senare.

(23) En sådan överföring kan anses strida mot en rationell ekonomisk aktörs beteende, eftersom det skulle leda till att fördelarna med den utländska subventionen delas med tredje parter.

(24) Kommissionen kan ta hänsyn till företagets tidigare beteende när det gäller överföring av medel. Avsaknaden av tidigare överföringar av medel är dock inte en avgörande faktor för att kommissionen ska utesluta möjligheten till korssubventionering.

(25) När den utländska subventionen däremot överstiger behovet av att övervinna detta marknadsmisslyckande tränger den ut privata investeringar och frigör resurser som skulle kunna överföras till den inre marknaden.

(26) Denna bedömning beror på omständigheterna i varje enskilt fall och indikatorer såsom subventionens belopp och art samt omfattningen av det subventionerade företagets faktiska eller potentiella verksamhet på den inre marknaden. De parametrar som används för att mäta omfattningen av den relevanta ekonomiska verksamheten (till exempel omsättning, lönsamhet, investeringar) kan variera beroende på omständigheterna i fallet, särskilt verksamhetens art. För denna bedömning får kommissionen också beakta den sannolika utvecklingen av de relevanta sektorerna och av företagets ekonomiska verksamhet på den inre marknaden och dynamiken i hela den relevanta värdekedjan. Fördelen kan i vissa fall (till exempel i samband med framväxande sektorer eller sektorer som kännetecknas av flaskhalsar i leveranskedjan eller av en oligopolistisk struktur) vara större än den inledningsvis verkar vara.

(27) Artikel 4 i förordning (EU) 2022/2560.

(28) Skälen 4, 6, 8 och 76 i förordning (EU) 2022/2560.

(29) Om inte annat anges avser ekonomisk aktör i dessa riktlinjer företag som faktiskt eller potentiellt är verksamma på den inre marknaden eller andra kategorier av ekonomiska aktörer (till exempel konsumenter, arbetstagare). Stater som bedriver ekonomisk verksamhet kan också betraktas som ekonomiska aktörer i dessa riktlinjer.

(30) Om till exempel ett företag utan verksamhet på den inre marknaden beviljas en subvention för att utveckla en ny teknik för avfallsåtervinning, och det två år senare överväger att investera i en ny återvinningsanläggning på den inre marknaden, är det först vid tidpunkten då den nya investeringen övervägs som företaget kan bedöma den utländska subventionen mot bakgrund av förordning (EU) 2022/2560, och alla kommissionens bedömningar av denna subvention i enlighet med förordning (EU) 2022/2560 kommer att baseras på det ekonomiska och rättsliga sammanhang som råder vid tidpunkten då investeringen övervägs.

(31) Skäl 20 i förordning (EU) 2022/2560.

(32) Om till exempel en utländsk subvention beviljas företag för att finansiera investeringar i mer hållbara produktionsprocesser kan kommissionen i princip anse att beteendet hos det företag till vilket den utländska subventionen bidrar kommer att utgöras av investering i en hållbar produktionsprocess, utan att det behövs någon ytterligare bedömning.

(33) I vissa situationer kan dock en utländsk subvention till ett relativt begränsat belopp också inverka på den inre marknaden (till exempel i sektorer med mycket låga marginaler). Detta beror på de särskilda omständigheterna i fallet.

(34) Om den utländska subventionen täcker en liten del av inköpspriset utesluter detta dock inte att det förekommer snedvridning.

(35) Skäl 19 i förordning (EU) 2022/2560.

(36) Skäl 19 i förordning (EU) 2022/2560.

(37) Skäl 19 i förordning (EU) 2022/2560.

(38) Exempelvis lån till marknadsvillkor som har möjliggjorts genom en subventionerad garanti.

(39) Se kommissionens beslut av den 24 september 2024 i ärende FS.100011 – e&/PPF Telecom Group, C(2024) 6745 final, skäl 281.

(40) Se kommissionens beslut i ärende FS.100011 – e&/PPF Telecom Group, skäl 284.

(41) Se kommissionens beslut i ärende FS.100011 – e&/PPF Telecom Group, skäl 281.

(42) Skäl 19 i förordning (EU) 2022/2560.

(43) Se kommissionens beslut i ärende FS.100011 – e&/PPF Telecom Group, punkt 282.

(44) Kommissionen får också beakta den strategiska karaktären hos eller bristen på förvärvade tillgångar, eftersom detta kan påverka deras värde. Den ekonomiska grunden för förvärvet kan också vara en relevant faktor i bedömningen.

(45) Utländska subventioner i form av obegränsad statlig garanti är garantier som beviljas direkt eller indirekt av ett tredjeland utan någon begränsning av garantins belopp och/eller varaktighet. Obegränsade garantier kan ha en negativ inverkan på konkurrensen eftersom de ändrar det subventionerade företagets begränsade ansvar.

(46) I slutändan kan en obegränsad garanti leda till att det subventionerade företaget på ett ineffektivt sätt går in i, expanderar eller (artificiellt) bibehåller verksamheten på bekostnad av konkurrenter vars försäljning och vinster kan minskas, vilket leder till lägre investeringar, marginalisering och, i sista hand, utträde från marknaden.

(47) I vissa fall kan förekomsten av en obegränsad statlig garanti till exempel förbättra det stödmottagande företagets kreditbetyg, vilket direkt eller indirekt kan leda till mer attraktiva finansiella villkor för lån eller kreditfaciliteter. Högre risktagande kan till exempel återspeglas av first mover-fördelar vid inträde i vissa sektorer och ökad kapacitet att göra FoU-investeringar eller kunskapsrelaterade investeringar jämfört med konkurrenter. I slutändan kan ett högre risktagande leda till att det subventionerade företaget blir ineffektivt, att det expanderar på bekostnad av icke-subventionerade konkurrenter vars försäljning och vinster kan minska, vilket leder till lägre investeringar, marginalisering och, i sista hand, utträde från marknaden.

(48) När kommissionen identifierar ett utländskt ekonomiskt bidrag som beviljats ett företag inom den ekonomiska aktörens företagskoncern men som inte omfattas av artikel 28.1 b i förordning (EU) 2022/2560, får kommissionen utfärda en begäran om information för att bekräfta huruvida detta utländska ekonomiska bidrag i) utgör en utländsk subvention och ii) indirekt gynnar den ekonomiska aktören. Syftet med denna bedömning är att kontrollera om en utländsk subvention som beviljas direkt till ett företag inom den ekonomiska aktörens företagskoncern, men utanför tillämpningsområdet för artikel 28.1 b i förordning (EU) 2022/2560, kan göra det möjligt för den ekonomiska aktören att lämna ett otillbörligt fördelaktigt anbud.

(49) I dessa riktlinjer avses med upphandlande myndighet i enlighet med artikel 2.4 i förordning (EU) 2022/2560 även en upphandlande enhet i enlighet med definitionen i artikel 2.5 i förordning (EU) 2022/2560.

(50) Se punkt 43 ovan.

(51) Skälen 20 och 53 i förordning (EU) 2022/2560.

(52) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 65, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2014/24/oj).

(53) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 243, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2014/25/oj).

(54) Skäl 53 i förordning (EU) 2022/2560.

(55) Domstolens dom av den 11 maj 2023, Sopra Steria, C-101/22 P, ECLI:EU:C:2023:396, domstolens dom av den 15 september 2022, Veridos, C-669/20, ECLI:EU:C:2022:684, domstolens dom av den 10 september 2020, Tax-Fin-Lex, C-367/19, ECLI:EU:C:2020:685, domstolens dom av den 19 oktober 2017, Agriconsulting Europe SA, C-198/16, ECLI:EU:C:2017:784, tribunalens dom av den 2 februari 2017, European Dynamics, T-74/15, ECLI:EU:T:2017:55 samt domstolens dom av den 27 november 2001, Impresa Lombardini, C-285/99, ECLI:EU:C:2001:640.

(56) Skäl 19 i förordning (EU) 2022/2560.

(57) Skäl 21 i förordning (EU) 2022/2560.

(58) Skäl 21 i förordning (EU) 2022/2560.

(59) Skäl 21 i förordning (EU) 2022/2560.

(60) Andra positiva effekter kan behöva beaktas för att undvika en situation där avvägningen skulle leda till omotiverad diskriminering. Kommissionen har dock ännu inte identifierat en sådan situation i de fall som den har undersökt sedan förordning (EU) 2022/2560 trädde i kraft.

(61) Till exempel rådets förordning (EU) 2025/1106 av den 27 maj 2025 om inrättande av instrumentet säkerhetsaktion för Europa (Safe) genom förstärkning av den europeiska försvarsindustrin.

(62) Skäl 21 i förordning (EU) 2022/2560.

(63) Detta kan särskilt vara relevant vid översyner som genomförs i enlighet med kapitel 2 i förordning (EU) 2022/2560 i samband med offentliga upphandlingsförfaranden som omfattas av artikel 32.2 b i direktiv 2014/24/EU, när produkter eller tjänster skyddas av ensamrätt.

(64) Skäl 21 i förordning (EU) 2022/2560.

(65) Även utländska subventioner som omfattas av artikel 5.1 i förordning (EU) 2022/2560 kan dock, under de särskilda omständigheterna i varje enskilt fall, anses ha snedvridande effekter som uppvägs av specifika positiva effekter.

(66) Skäl 21 i förordning (EU) 2022/2560.

(67) Skäl 21 i förordning (EU) 2022/2560.

(68) Skäl 21 i förordning (EU) 2022/2560.

(69) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1441 av den 10 juli 2023 om närmare bestämmelser för kommissionens förfaranden i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2560 om utländska subventioner som snedvrider den inre marknaden (EUT L 177, 12.7.2023, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2023/1441/oj).

(70) Begreppet berörda företag avser, i enlighet med artikel 20.3 b i förordning (EU) 2022/2560, parterna i koncentrationen, dvs. vid en fusion, de fusionerande företagen, vid förvärv av kontroll, det eller de förvärvande företagen och det eller de förvärvade företagen, och vid bildande av ett samriskföretag, de företag som bildar det samriskföretaget.

(71) Artiklarna 21.5 och 29.8 i förordning (EU) 2022/2560.

(72) Se hänvisning till definitionerna i fotnoterna 7 och 9.

(73) För tydlighetens skull noterar kommissionen att ”genomförande” med avseende på den uppskjutandeskyldighet som anges i artikel 21.1 i förordningen ska tolkas i enlighet med domstolens dom av den 31 maj 2018, Ernst & Young, C-633/16, EU:C:2018:371, punkterna 41–46, 52, 53, 59 och 61 samt domen av den 9 november 2023, Altice Group Lux v Commission, mål C-746/21 P, EU:C:2023:836, punkt 137, genom att en koncentration ska anses ha genomförts så snart parterna i koncentrationen utför transaktioner som bidrar till att varaktigt förändra kontrollen över målföretaget.

(74) I flera medlemsstater betraktas tilldelningen av ett kontrakt och ingåendet av kontraktet som två separata och olika rättsliga handlingar. Tilldelningen, som regleras av offentlig rätt, bör tillkännages, och först när den inte längre går att bestrida rättsligt ingås det civilrättsliga avtalet. I andra medlemsstater är däremot den rådande principen att tilldelningen och ingåendet av kontraktet sker samtidigt. I sådana system ska den upphandlande myndighetens tilldelning av kontraktet som svar på en anbudsgivares anbud betraktas som godtagande av anbudsgivarens godkännande av att göra det civilrättsliga avtalet rättsligt bindande. Under alla omständigheter bör tilldelningsdatumet betraktas som den dag då en upphandlande myndighet ingår ett rättsligt bindande avtal om tillhandahållande av varor, tjänster eller byggentreprenader.

(75) Skäl 6 i förordning (EU) 2022/2560.

(76) Skäl 3 i förordning (EU) 2022/2560 med hänvisning till artikel 4.1 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/452 av den 19 mars 2019 om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen (EUT L 79 I, 21.3.2019, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2019/452/oj).

(77) Skäl 2 i förordning (EU) 2022/2560.

(78) Kommissionen skulle i sin bedömning kunna beakta följande mönster för investeringar, förvärv eller deltagande i offentliga upphandlingsförfaranden: flera tidigare, pågående eller förväntade förvärv eller deltaganden i offentliga upphandlingsförfaranden, över eller under tröskelvärdena, av samma eller anknutna företag och/eller avseende samma eller liknande mål eller offentliga upphandlingsförfaranden, till exempel inom samma eller anknutna sektorer.

(79) Kommissionen får till exempel beakta de utländska subventionernas egenskaper, t.ex. belopp, art, syfte, villkor och användning. Kommissionen får också beakta till exempel kontextuell information, som exempelvis finns i finansiell information, pressmeddelanden eller affärsplaner, som rör koncentrationen eller det offentliga upphandlingsförfarandet, eller parterna i koncentrationen eller den ekonomiska aktören i ett offentligt upphandlingsförfarande, med beaktande av företagets situation, inbegripet dess storlek och berörda marknader eller sektorer, eller nivån på och utvecklingen av företagets ekonomiska verksamhet på den inre marknaden.

(80) Skäl 19 samt artikel 4.2 och 4.4 i förordning (EU) 2022/2560.

(81) Skäl 40 i förordning (EU) 2022/2560.

(82) Se fotnot 49 för en förklaring av detta begrepp.

(83) Detaljerna i bevisningen ska respektera tystnadsplikt och konfidentialitet i enlighet med artikel 43 i förordning (EU) 2022/2560.

(84) Skäl 58 i förordning (EU) 2022/2560.

ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2026/224/oj

ISSN 1977-1061 (electronic edition)