Sök i Ratio Lex

Opinion of Advocate General Richard de la Tour delivered on 16 April 2026

16 april 2026


Så kom texten hit

  • Källa: EUR-Lex, © Europeiska unionen (Publikationsbyråns förråd Cellar) — dokumentet hos EUR-Lex
  • Texten är hämtad av Ratio Lex den 18 november 2026 ur Publikationsbyråns förråd Cellar (XHTML, verk fdf06ae9-397e-11f1-814f-01aa75ed71a1).
  • EUR-Lex har dokumentet som svensk pdf: svensk pdf.

Dokumentets text

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT

JEAN RICHARD DE LA TOUR

föredraget den 16 april 2026 ( 1 )

Mål Mål C‑131/25

Axel Dris

mot

Gouvernement de la Communauté française

(begäran om förhandsavgörande från Conseil d’État (Högsta förvaltningsdomstolen, Belgien))

”Begäran om förhandsavgörande – Unionsmedborgarskap – Rätt att fritt röra sig och uppehålla sig på medlemsstaternas territorium – Artiklarna 18 och 21 FEUF – Direktiv 2004/38/EG – Icke-diskrimineringsprincipen – Tillträde till högre utbildning – Studenter som är medborgare i en medlemsstat och som beger sig till en annan medlemsstat för att där följa en utbildning – Kvoterad inskrivning av studenter som inte är bosatta i Belgien på grundutbildningen i medicin efter att de har klarat ett intagningsprov – Student som är bosatt i Luxemburg som har fullgjort sin gymnasieutbildning i Belgien”

I. Inledning

1 Universitetet i Storhertigdömet Luxemburg grundades under år 2003. ( 2 ) Sedan år 2020 erbjuder detta universitet en treårig kandidatexamen i medicin med möjlighet att från det andra året fortsätta vid dess partneruniversitet ( 3 ) i Belgien, Tyskland och Frankrike. ( 4 )

2 Fram till och med läsåret 2019/2020 kunde studenterna endast genomföra sitt första år av medicinstudierna vid universitet i Luxemburg och var tvungna att fortsätta sina studier vid ett av dessa partneruniversitet. Många studenter som var bosatta i Luxemburg föredrog att redan från första året av sina medicinstudier söka sig direkt till universiteten i Belgien, Tyskland, Frankrike, Italien, Österrike, Portugal, Storbritannien och Schweiz. Som exempel kan nämnas att Under läsåret 2018/2019 valde till exempel 133 av de studenter som var bosatta i Luxemburg och som ansökte om studiemedel för högre utbildning från den luxemburgska staten medicin att studera i Belgien. ( 5 )

3 Detta är bakgrunden till den situation som Axel Dris befinner sig i. Studenten Axel Dris som är luxemburgsk medborgare och bosatt i Luxemburg har fullgjort sin gymnasieutbildning vid en läroanstalt i Arlon (Belgien) och önskade skriva in sig vid ett universitet i Belgien för att där studera i medicin. Denna situation ligger till grund för begäran om förhandsavgörande från Conseil d’État (Högsta förvaltningsdomstolen, Belgien), avseende tolkningen av artikel 18 första stycket och artikel 21.1 FEUF.

4 Communauté française de Belgique (Den franskspråkiga gemenskapen i Belgien) ( 6 ) vägrade, på grund av det gällande systemet med kvotering för inskrivning av studenter som inte är bosatta i Belgien vid grundutbildningen i medicin (nedan kallat kvotering av studenter som inte är bosatta i Belgien), att utfärda det intyg om avklarat prov till Axel Dris som hade gjort det möjligt för honom att skriva in sig vid en medicinsk fakultet i den franskspråkiga gemenskapen, trots att han hade klarat intagnings- och tillträdesprovet till medicin- och odontologiutbildningen. I samband med överklagandet av detta beslut hävdade Axel Dris bland annat att hans situation liknar den för en student som betecknas som ”bosatt i Belgien” i den mening som avses i artikel 1 i den franskspråkiga gemenskapens dekret om reglering av antalet studenter inom vissa ämnesområden under den första delen av universitetsutbildningar, ( 7 ) av den 16 juni 2006, i den lydelse som är tillämplig i målet vid den nationella domstolen, ( 8 ) eftersom han har fullgjort sin gymnasieutbildning och erhållit slutbetyg från gymnasieutbildningen i denna medlemsstat.

5 Den belgiska lagstiftning som är aktuell i målet vid den nationella domstolen, särskilt detta dekret, blev under år 2006 föremål för en talan om ogiltigförklaring som föranledde Cour constitutionnelle (Författningsdomstolen, Belgien) att framställa en begäran om förhandsavgörande till EU-domstolen. Denna begäran gav upphov till domen av den 13 april 2010, Bressol m.fl., ( 9 ) till följd av vilken Cour constitutionnelle (Författningsdomstolen), i sin dom nr 89/2011 av den 31 maj 2011, ogiltigförklarade en del av artikel 8 i detta dekret.

6 Förevarande begäran om förhandsavgörande utgör således en uppföljning av domen Bressol m.fl. och anmodar EU-domstolen att mot bakgrund av artiklarna 18 och 21 FEUF bedöma likheten mellan situationen för studenter som är bosatta i ett gränsområde och som har fullgjort sin gymnasieutbildning i den angränsande medlemsstaten och situationen för studenter som är bosatta i sistnämnda medlemsstat.

7 Jag kommer att föreslå att EU-domstolen ger samma svar som i domen Bressol m.fl., samtidigt som jag preciserar de omständigheter som den hänskjutande domstolen måste beakta vid bedömningen av situationen för Axel Dris, som enligt min mening bör omfattas av samma bestämmelser som studenter som är bosatta i landet.

II. Tillämpliga bestämmelser

A.

Internationell rätt

8 I artikel 1 i det särskilda avtalet om universitetssamarbete inom området för medicinsk utbildning mellan Gouvernement de la Communauté française de Belgique (den franskspråkiga gemenskapens regering i Belgien) och Gouvernement du Grand-Duché de Luxembourg (Storhertigdömet Luxemburgs regering) ( 10 ) anges följande:

”Sjukhus i Storhertigdömet Luxemburg bidrar till den medicinutbildning som erbjuds av universiteten i den franskspråkiga gemenskapen …, särskilt genom att ta emot medicinstudenter på grundutbildningen och den andra delen av utbildningen för oavlönad praktik i sina inrättningar …”

9 I artikel 2 i detta avtal föreskrivs följande:

”Varje år kan högst 15 studenter från Universitet i Luxemburg som innehar slutbetyg från en gymnasieskola i Storhertigdömet Luxemburg och som uppfyller intagningskravet vid Luxemburgs universitet enligt ett urvalsförfarande som grundar sig på betyg få tillträde efter grundutbildningsprogrammet i medicin och odontologi vid ett universitet i den franska gemenskapen.

Dessa studenter väljs ut av Luxemburgs universitet bland dem som, endast under det året, har klarat det första året av ’Kandidatexamen i naturvetenskap – medicinstudier’ och som har blivit uttagna efter uttagningsproven i slutet av året, där platserna fördelas enligt meritordningen utifrån genomsnittet.

Villkoren för det praktiska samarbetet fastställs i särskilda avtal mellan universiteten som ingås mellan Universitet i Luxemburg och de berörda universiteten i den franskspråkiga gemenskapen …”

B.

Belgisk rätt

10 I artikel 1 i dekretet av den 16 juni 2006 föreskrivs följande:

”I detta dekret avses med en student bosatt i Belgien en student som, vid tidpunkten för inskrivningen vid ett lärosäte, kan styrka att vederbörande har sitt huvudsakliga hemvist i Belgien och att vederbörande uppfyller ett av följande villkor:

1°

Studenten har rätt att permanent uppehålla sig i Belgien.

2°

Studenten har vid inskrivningen vid ett lärosäte sitt huvudsakliga hemvist i Belgien sedan minst 15 månader och har samtidigt utövat avlönad eller oavlönad yrkesverksamhet eller erhållit ersättning som utgår i stället för förvärvsinkomster från en belgisk myndighet.

…

7°

Studenten har vid tidpunkten för inskrivningen vid ett lärosäte sitt huvudsakliga hemvist i Belgien sedan minst tre år.

…

’Rätten att permanent uppehålla sig’ i den mening som avses i första stycket punkt 1 innebär för medborgare i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen den rätt som erkänns enligt artiklarna 16 och 17 i direktiv [2004/38/EG ( 11 )] …”

11 I artikel 1.1 i den franskspråkiga gemenskapens dekret om studier i medicin och odontologi ( 12 ) av den 29 mars 2017, i den lydelse som är tillämplig i målet vid den nationella domstolen, ( 13 ) föreskrivs följande:

”Endast studenter som uppfyller de allmänna villkoren för tillträde till den grundutbildning som avses i artikel 107 i décret [de la Communauté française] du 7 novembre 2013 définissant le paysage de l’enseignement supérieur et l’organisation académique des études[ ( 14 )] (den franskspråkiga gemenskapens dekret av den 7 november 2013 om fastställande av förutsättningarna för högre utbildning och den akademiska organisationen av studier) och som innehar ett intyg om att de har klarat ett intagnings- och tillträdesprov till grundutbildningen i medicin och/eller i odontologi, nedan kallat intagnings- och tillträdesprovet, får tillträde till grundutbildningen i medicin och i odontologi för att erhålla motsvarande akademisk examen.”

12 Artikel 6 i dekretet av den 29 mars 2017 har följande lydelse:

”1. Senast 3 dagar efter överläggningarna ska ordföranden för juryn för intagnings- och tillträdesprovet informera de sökande om resultaten av provet genom [Académie de recherche et d’enseignement supérieur (Akademi för forskning och högre utbildning), Belgien (ARES)] och översända förteckningen över de sökande som har klarat provet till de akademiska institutioner som är behöriga att organisera och organiserar grundutbildningen i medicin och/eller i odontologi.

Senast 10 dagar efter det att provet har anordnats ska juryn för intagnings- och tillträdesprovet genom ARES utfärda ett intyg om avklarat intagnings- och tillträdesprov till de sökande som klarat provet. Utan att det påverkar andra villkor för tillträde ska den student som innehar detta intyg vara inskriven vid den universitetsinstitution som angetts vid inskrivningen till provet i enlighet med artikel 1 § 3.

Detta intyg om avklarat prov är giltigt för inskrivning endast för följande läsår. Det är personligt och kan inte överlåtas. I fall av force majeure som juryn för intagnings- och tillträdesprovet fastställt i vederbörlig ordning kan detta intyg gälla under två på varandra följande läsår.

2. Vid överläggningen tillämpar juryn för intagnings- och tillträdesprovet följande system: för varje utbildning fastställs ett antal T som motsvarar det totala antalet sökande som har klarat det intagnings- och tillträdesprov som avses i artikel 1 samt ett antal NR för varje utbildning som motsvarar antalet sökande som har klarat intagnings- och tillträdesprovet och som inte anses som studenter som är bosatta i Belgien i den mening som avses i artikel 1 i dekret av den 16 juni 2006 …

När förhållandet mellan antalet NR och antalet T uppnår en andel på över 30 procent ska juryn för intagnings- och tillträdesprovet rangordna de sökande som har klarat intagningsprovet och som inte kan anses vara studenter som är bosatta i Belgien, för att välja ut dem som ska få ett intyg om avklarat prov. Juryn ska rangordna dessa sökande i fallande ordning efter de sammanlagda poäng som var och en av de sökande erhållit på intagnings- och tillträdesprovet. Juryn ska utfärda intyg om avklarat prov till de sökande som har klarat uttagningsprovet till dess att andelen sökande som inte kan betraktas som studenter som är bosatta i Belgien motsvarar 30 procent av det totala antalet sökande som har klarat provet.

I slutet av detta förfarande ska ett antal L som motsvarar antalet studenter som får ett intyg om avklarat prov fastställas för varje utbildning.”

13 I artikel 17a, i detta dekret föreskrivs följande:

”Artiklarna 1–7 i detta dekret är inte tillämpliga på studenter som, i enlighet med avtalet [mellan den franskspråkiga gemenskapen och Luxemburg), har tillträde efter grundutbildningsprogrammet för medicin vid ett universitet.”

III. Bakgrund till det nationella målet och tolkningsfrågan

14 Axel Dris, som är luxemburgsk medborgare och bosatt i en kommun i Luxemburg som gränsar till Belgien, har fullgjort sin gymnasieutbildning vid en gymnasieskola i Arlon (Belgien).

15 Den 5 juli 2022 genomförde han intagnings- och tillträdesprovet till medicin- och odontologiutbildningen i Belgien, vilket han klarade. Axel Dris kunde emellertid inte betecknas som ”student som är bosatt i Belgien” i den mening som avses i artikel 1 i dekretet av den 16 juni 2006, varför han omfattades av kvoteringen för studenter som inte var bosatta i Belgien och erhöll med hänsyn till hans genomsnitt, inte något intyg om avklarat prov som gjorde det möjligt för honom att skriva in sig vid en medicinsk fakultet i den franskspråkiga gemenskapen.

16 Den 12 september 2022 väckte Axel Dris talan vid Conseil d’État (Högsta förvaltningsdomstolen) med yrkande om dels uppskov med verkställigheten av beslutet att inte tilldela honom ett intyg om avklarat prov, genom ett förfarande för brådskande handläggning, vilket han fick kännedom om den 14 juli 2022, vilket Conseil d’État (Högsta förvaltningsdomstolen) avslog genom dom av den 27 september 2022, dels ogiltigförklaring av beslutet.

17 Eftersom Axel Dris är luxemburgsk medborgare som innehar slutbetyg från gymnasieutbildning utfärdat av en gymnasieskola belägen i Belgien anser han för det första att han diskrimineras i förhållande till

– först och främst luxemburgska medborgare som innehar slutbetyg från gymnasieutbildning utfärdat av en gymnasieskola i Luxemburg vilka därigenom efter grundutbildningsprogrammet i medicin får tillträde till ett universitet i den franskspråkiga gemenskapen,

– vidare, studenter som innehar slutbetyg från gymnasieutbildning utfärdat av en gymnasieskola belägen i Belgien och som, på grund av att de är bosatta i Belgien i den mening som avses i artikel 1 i dekretet av den 16 juni 2006, endast måste klara intagningsprovet, och således inte omfattas av kvoteringen för studenter som inte är bosatta i Belgien, och

– slutligen, studenter som innehar slutbetyg från gymnasieutbildning utfärdat av en gymnasieskola belägen i Storhertigdömet Luxemburg och som, på grund av att de är bosatta i Belgien i den mening som avses i artikel 1 i dekretet av den 16 juni 2006, endast måste klara intagnings- och tillträdesprovet, och således inte omfattas av kvoteringen för studenter som inte är bosatta i Belgien.

18 Axel Dris anser för det andra att artikel 1 i dekretet av den 16 juni 2006, artiklarna 1, 6 och 17a i dekretet av den 29 mars 2017 samt avtalet mellan franskspråkiga gemenskapen och Luxemburg strider mot artiklarna 18 första stycket och 21.1 FEUF, eftersom de inte tar hänsyn till situationen för gränsöverskridande studenter vid införandet av systemet med intagningsprov och fastställandet av det undantag som införts till förmån för luxemburgska studenter.

19 Vad gäller hans ställning som gränsöverskridande student anser Axel Dris bland annat att hans situation liknar den för en student som betecknas som ”bosatt i Belgien”, i den mening som avses i artikel 1 i dekretet av den 16 juni 2006. Han har nämligen fullgjort hela sin skolgång i Belgien och har sin huvudsakliga anknytning till Belgien, då han har sina fritidsaktiviteter och vänner där. Han har tillagt att en unionsmedborgare inte får bli föremål för en ogynnsam behandling enbart på grund av att han eller hon har utövat sin rätt till fri rörlighet. Med hänvisning till domen Bressol m.fl. har han anfört att kvoteringen av studenter som inte är bosatta i Belgien endast kan motiveras med avseende på studenter som ännu inte har utövat sin rätt till fri rörlighet, men att den inte kan tillämpas på en student som har utövat sin rätt till fri rörlighet och redan har anknytning till den franskspråkiga gemenskapen.

20 Axel Dris har anfört att bosättningskravet utgör direkt diskriminering på grund av nationalitet och har tillagt att en student som studerar i en medlemsstat enligt domen av den 15 mars 2005 i målet Bidar ( 15 ) likställs med en person som är bosatt i denna stat. Han får därför inte särbehandlas i förhållande till studenter i den mottagande medlemsstaten, även om han inte har någon rättslig ställning som bosatt.

21 Axel Dris har även hävdat att elever från Luxemburg som har gått i skolan i Belgien och belgiska elever i provinsen Luxemburg delar samma stora sysselsättningsområde och att medicinskt utbildad personal kommer att arbeta inom detta stora sysselsättningsområde och den berörda stora regionen. En stor del av det vårdutbud som invånarna i provinsen Luxemburg erbjuds tillhandahålls av vårdgivare i Storhertigdömet Luxemburg. Det belgiska gränsområdet lider dessutom svårt av bristen på läkare.

22 Den franskspråkiga gemenskapens regering har bestritt dessa argument och har bland annat, för det första, gjort gällande att situationen för gränsöverskridande studenter inte skiljer sig från situationen för andra personer som inte är bosatta i Belgien vilka har erhållit slutbetyg från sin gymnasieutbildning utfärdat av en gymnasieskola belägen i Belgien. För det andra kan argumentet att en gränsöverskridande student skulle kunna erbjuda sina tjänster som läkare i Belgien inte heller godtas, eftersom det gäller för alla studenter som inte är bosatta i Belgien och som beslutar sig för att bosätta sig i Belgien efter dessa studier. Genom detta argument antas dessutom att en sådan gränsöverskridande student kommer att vara en ”gränsöverskridande” läkare efter avslutad medicinutbildning, vilket endast är en spekulation.

23 Den rättspraxis från EU-domstolen som Axel Dris har åberopat är för övrigt inte relevant, i den mån den rör nationella bestämmelser om studiestöd och sociala förmåner, eftersom tvisten vid den nationella domstolen avser inskränkningar som är motiverade av hänsyn till folkhälsan.

24 Mot denna bakgrund beslutade Conseil d’État (Högsta förvaltningsdomstolen) att vilandeförklara målet och ställa följande fråga till EU-domstolen:

”Ska artiklarna 18 första stycket och 21.1 [FEUF], var för sig eller jämförda med artiklarna 165.1 och 165.2 andra strecksatsen [FEUF] och 14.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, tolkas så, att dessa bestämmelser utgör hinder för ett sådant system med kvotering av studenter som ’inte är bosatta i Belgien’, såsom det system som införts genom artikel 1 i [dekretet av den 16 juni 2006] samt artiklarna 1, 6 och 17a i [dekretet av den 29 mars 2017] vilket begränsar tillträde till universitetsstudier i medicin i syfte att upprätthålla en väl avvägd och allmänt tillgänglig kvalitetssjukvård samt säkerställa kvalitetsmålen för handledningen under utbildningen och skyddet för folkhälsan på grund av den stora andelen studenter som inte är bosatta i Belgien vilka lämnar landet efter avslutad medicinutbildning.”

25 Axel Dris, den belgiska regeringen och Europeiska kommissionen har inkommit med skriftliga yttranden och deltagit i förhandlingen den 14 januari 2026, under vilken de muntligen besvarade de frågor som EU-domstolen ställt.

IV. Bedömning

26 Innan den hänskjutande domstolens fråga prövas om huruvida artikel 18 första stycket och artikel 21.1 FEUF utgör hinder för lagstiftning enligt vilken tillträde till medicinutbildning kvoteras för studenter som inte är bosatta i den medlemsstat som anordnar dessa studier, är det viktigt att inledningsvis precisera två omständigheter.

A.

Inledande anmärkningar

27 För det första anser jag, i motsats till vad kommissionen har påstått i sitt skriftliga yttrande, vilka påståenden upprepades vid förhandlingen, att direktiv 2004/38 inte kan tillämpas i förevarande fall för att motivera en rätt till bosättning för Axel Dris i Belgien. I artikel 6.1 i detta direktiv anges att ”[u]nionsmedborgare skall ha rätt att uppehålla sig på en annan medlemsstats territorium i högst tre månader utan några andra villkor eller formaliteter än kravet på att inneha ett giltigt identitetskort eller pass”. Enbart den omständigheten att en unionsmedborgare beger sig till en annan medlemsstat över dagen, utan att sova där, räcker inte för att karaktärisera denna rätt som tillfällig uppehållsrätt som gör det möjligt för denna medborgare att komma i åtnjutande av den likabehandling som föreskrivs i artikel 24.1 i nämnda direktiv. I punkt 2 i denna artikel föreskrivs dessutom undantag, bland annat att den mottagande medlemsstaten inte ”innan permanent uppehållsrätt beviljats [ska] vara skyldig att bevilja bistånd till uppehälle för studier inklusive yrkesutbildning i form av studiebidrag eller studielån till andra personer än anställda eller egenföretagare, personer som behåller sådan ställning eller deras familjemedlemmar”.

28 Jag anser inte att en motsatt slutsats kan dras av domen Bressol m.fl., ( 16 ) i vilken EU-domstolen enbart anmodade den hänskjutande domstolen att pröva om huruvida vissa sökande uppehöll sig i Belgien innan de beslutade att skriva in sig på en av de aktuella utbildningarna. Det har emellertid inte bestritts att Axel Dris är luxemburgsk medborgare och bosatt i Luxemburg.

29 Av detta drar jag slutsatsen att direktiv 2004/38 inte är tillämpligt i det nationella målet.

30 För det andra föreskrivs i avtalet mellan den franskspråkiga gemenskapen och Luxemburg, till vilket det hänvisas i artikel 17a i dekretet av den 29 mars 2017, i huvudsak att ett visst antal studenter vid Luxemburgs universitet, som har ett luxemburgskt slutbetyg från gymnasieutbildning, kan fullfölja sina medicinstudier som påbörjats vid Luxemburgs universitet vid ett universitet i den franskspråkiga gemenskapen, eftersom universitetet i Luxemburg inte erbjuder något fullständigt utbildningsprogram i medicin.

31 Det ska i detta hänseende erinras om att Axel Dris inte uppfyller villkoren för tillträde till detta samarbete mellan universitet, eftersom han inte innehar slutbetyg från en gymnasieskola i Storhertigdömet Luxemburg och inte har påbörjat medicinstudier vid Luxemburgs universitet.

32 Det nationella målet avser emellertid en talan om ogiltigförklaring av juryns beslut att inte utfärda ett intyg om avklarat prov till Axel Dris, efter att i hans fall ha tillämpat systemet med kvotering av studenter som inte är bosatta i Belgien. Tolkningsfrågan är därför enligt min mening hypotetisk i den del den avser artikel 17a i dekretet av den 29 mars 2017.

B.

Prövning i sak

33 Vad gäller saken i målet ska det erinras om att nationell lagstiftning enligt vilken vissa av landets egna medborgare missgynnas, endast på grund av att de har utnyttjat rätten att fritt röra sig och uppehålla sig i en annan medlemsstat, utgör en begränsning av de friheter som tillkommer varje unionsmedborgare enligt artikel 21.1 FEUF, ( 17 ) bland annat på utbildningsområdet. ( 18 )

34 I domen Bressol m.fl. erinrade EU-domstolen om att icke-diskrimineringsprincipen inte bara förbjuder direkt diskriminering på grund av nationalitet, utan även alla former av indirekt diskriminering som, genom tillämpning av andra särskiljningskriterier, i praktiken leder till samma resultat. ( 19 ) Om det inte finns sakliga skäl för en bestämmelse i nationell rätt eller om den inte står i proportion till det eftersträvade målet, ska den anses som indirekt diskriminerande, om den till sin natur innebär en risk för att medborgare i andra medlemsstater påverkas i högre grad än landets egna medborgare och följaktligen riskerar att särskilt missgynna de förstnämnda. ( 20 )

35 I den domen preciserade EU-domstolen dessutom att medlemsstaterna får välja ett undervisningssystem som grundas på urvalet av studenter, förutsatt att detta inte är diskriminerande. ( 21 )

36 I förevarande fall fastställs i de aktuella dekreten olika urvalsregler beroende på studenternas bosättningsorter och definierar detta begrepp utifrån ett antal kriterier. För studenter som inte är bosatta i Belgien kan det vara otillräckligt att ha klarat intagningsprovet för att få tillträde till studier i medicin i Belgien. Om de sistnämnda utgör mer än 30 procent av det totala antalet studenter som har klarat intagningsprovet, rangordnas de på grundval av sina resultat, vilket innebär att andelen studenter som inte är bosatta i Belgien och som får det intyg om avklarat prov som krävs för att få tillträde till studier i medicin begränsas till 30 procent av det totala antalet studenter som har klarat intagningsprovet. ( 22 )E contrario erhåller studenter som är bosatta i Belgien och som har klarat intagningsprovet ett intyg om avklarat prov oberoende av deras antal.

37 Genom den nationella lagstiftningen införs således en skillnad i behandling mellan studenter som är bosatta i Belgien och studenter som inte är bosatta i Belgien. Ett bosättningskrav av den typ som är aktuell i förevarande mål uppfylls lättare av de nationella medborgarna, som oftare har hemvist i Belgien, än av medborgare i andra medlemsstater som i regel har hemvist i en annan medlemsstat. ( 23 ) En sådan särbehandling utgör en begränsning av rätten att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier.

38 Enligt EU-domstolens fasta praxis kan en begränsning av rätten att fritt röra sig och uppehålla endast vara motiverad enligt unionsrätten om den grundar sig på objektiva skäl av allmänintresse som inte är beroende av de berörda personernas nationalitet och om den står i proportion till ett legitimt mål som eftersträvas i nationell rätt. ( 24 )

39 Domen Bressol innehåller ett antal anvisningar som gör det möjligt att besvara tolkningsfrågan. EU-domstolen erkände att målet att ”upprätthålla en väl avvägd och allmänt tillgänglig kvalitetssjukvård” var legitimt i den mån det bidrar till att säkerställa en hög nivå vad avser hälsoskyddet ( 25 ) bland annat genom att säkerställa en god kvalitet på handledningen under utbildningen. ( 26 ) I detta syfte hänvisade den till den hänskjutande domstolens behörighet att bedöma om den nationella lagstiftningen är ägnad att säkerställa förverkligandet av det mål som eftersträvas med den och om den inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. ( 27 ) För att ge den nationella domstolen ett användbart svar, ( 28 ) anger EU-domstolen ett resonemang i tre steg.

40 För det första ska den hänskjutande domstolen kontrollera att det verkligen föreligger en risk för skyddet för folkhälsan, ( 29 ) varvid medlemsstaten kan vidta skyddsåtgärder utan att behöva invänta att bristen på sjukvårdspersonal eller risken för utbildningens kvalitet materialiseras. ( 30 ) De behöriga myndigheterna ska dessutom visa att dessa risker föreligger genom att göra en analys underbyggd med sifferuppgifter. Analysen ska först och främst beakta hur gruppen av studenter som inte är bosatta i Belgien och som har erhållit sina belgiska slutbetyg från gymnasieutbildning som fullgjorts vid en inrättning i den franskspråkiga gemenskapen påverkar strävan att garantera tillgången till utbildade personer inom den franskspråkiga gemenskapen. Vidare ska möjligheten beaktas att studenter bosatta i Belgien beslutar att utöva sitt yrke i en annan medlemsstat än Belgien efter sina studier. Analysen ska slutligen beakta att personer som inte studerat i den franskspråkiga gemenskapen senare kan komma att etablera sig där för att utöva läkaryrket. ( 31 )

41 Inom ramen för denna analys kan det även beaktas att hela eller delar av den praktiska utbildningen kan genomföras vid sjukhus i Storhertigdömet Luxemburg i enlighet med artikel 1 i avtalet mellan den franskspråkiga gemenskapen och Luxemburg.

42 För det andra, om den hänskjutande domstolen finner att det föreligger en risk för folkhälsoskyddet ska nämnda domstol, mot bakgrund av de omständigheter som lagts fram av de behöriga myndigheterna, göra en bedömning av om den lagstiftning som är aktuell i de nationella målen kan anses vara ägnad att säkerställa förverkligandet av målet att skydda folkhälsan. ( 32 )

43 I detta sammanhang ska den hänskjutande domstolen bedöma huruvida den kvot som grundar sig på det bosättningskriterium som tillämpats på Axel Dris bidrar till att uppnå detta mål.

44 Det kriterium som kan ligga till grund för en kvotering av studenter som inte är bosatta i Belgien för att få tillträde till högre utbildning har varit föremål för diskussioner. Kriteriet stat i vilken ett slutbetyg från gymnasieutbildning har erhållits har således som enda kriterium godtagits av kommissionen som i maj 2017 ( 33 ) avslutade det överträdelseförfarande som inleddes mot Republiken Österrike den 24 januari 2007. ( 34 ) Vid förhandlingen uppgav kommissionen däremot att ett nytt förfarande, i form av ett EU-Pilot-ärende, hade inletts mot Konungariket Belgien angående kvotering av studenter som inte är bosatta i Belgien för tillträde till studier i medicin baserat på studentens bosättning, och att det klagomål som Axel Dris lämnat in 2023 hade fogats till detta.

45 Även om förekomsten av ett bosättningskriterium kan vara förståeligt för att begränsa tillträdet till studier i medicin och förhindra akademisk ”turism” i syfte att fullgöra studier i en medlemsstat där tillträdet till dessa studier är mindre strikt än i andra medlemsstater för att sedan utöva yrket i en annan medlemsstat, visar fallet med Axel Dris att detta enda kriterium i sig är olämpligt i vissa situationer.

46 Eftersom Axel Dris har fullgjort hela sin gymnasieutbildning i Belgien, och har erhållit slutbetyg från gymnasieutbildningen där, har han tillbringat den största delen av sin tid i denna medlemsstat, vilket har bidragit till att han skapat vänskapsband med andra elever och deltagit i fritidsaktiviteter i Arlon. Eftersom ett barns liv i stor utsträckning bestäms av dess skolgång och fritidsaktiviteter, skulle det kunna anses att han har en anknytning till Belgien som motsvarar den som en person som är bosatt i Belgien har i den mening som avses i den nationella lagstiftningen.

47 En liknande omtvistad fråga om det kriterium som ska användas vid tilldelning av studiemedel till studenter som inte är bosatta i landet har avgjorts av domstolen.

48 I detta avseende ( 35 ) har EU-domstolen redan slagit fast att ett enda villkor avseende platsen för erhållande av slutbetyg från gymnasieutbildning är alltför allmänt och exkluderande, och att ett sådant villkor på ett otillbörligt sätt fokuserar på en omständighet som inte nödvändigtvis är ett uttryck för den verkliga och effektiva graden av anknytning mellan en sökande av särskild arbetslöshetsersättning och den geografiska arbetsmarknaden. ( 36 )

49 EU-domstolen har i detta avseende slagit fast att det förhållandet att en student har genomfört en betydande del av sina gymnasiestudier i en medlemsstat innebär att den berörda studenten har skaffat sig en faktisk anknytning till samhället i denna medlemsstat. ( 37 ) I det mål som avgjordes genom domen Bidar säkerställs en tillräcklig grad av samhällsintegration i värdmedlemsstaten av kravet på tidigare bosättning i medlemsstaten. ( 38 ) EU-domstolen slog emellertid fast att de bestämmelser som var i fråga i det målet, som avsåg ett bistånd som endast beviljades i form av ett subventionerat lån till studenter som hade hemvist i det nationella territoriet, gjorde det omöjligt för en medborgare i en annan medlemsstat att uppfylla detta villkor, oberoende av hans faktiska grad av integration i samhället i värdmedlemsstaten. EU-domstolen slog följaktligen fast att en sådan behandling inte kunde anses motiverad av det legitima syfte som eftersträvas av de bestämmelser som var aktuella. ( 39 )

50 Jag anser att begreppet ”anknytning” skulle kunna vara användbart vid bedömningen av situationer där unionsmedborgare som har utövat sin rätt till fri rörlighet för att fullfölja gymnasieutbildning och erhålla ett slutbetyg från gymnasieutbildningen, i en annan medlemsstat, men som inte är bosatta där, behandlas annorlunda än unionsmedborgare som är bosatta i den medlemsstaten. Denna anknytning skulle kunna konkretiseras, för att undvika en prövning i det enskilda fallet vid tillträdesprovet, genom kravet på en viss skolgångstid i Belgien under åren omedelbart före slutbetyget från gymnasieutbildningen. Farhågorna för akademisk turism skulle således undanröjas när det gäller unga människor, unionsmedborgare, som har gått i skola i Belgien vid en ålder där valet av yrke ännu inte står klart.

51 Jag anser således att det system med kvotering av studenter som inte är bosatta i Belgien, vilket för närvarande föreskrivs för studier i medicin, skulle kunna diskuteras vad gäller dess förmåga att säkerställa förverkligandet av folkhälsomålet, särskilt vad gäller frågan huruvida en begränsning av antalet studenter i samma situation som Axel Dris verkligen kan öka antalet högskoleutbildade personer som på sikt kan garantera tillgången på sjukvård i den franskspråkiga gemenskapen. ( 40 )

52 För det tredje ska den hänskjutande domstolen under alla omständigheter avgöra om de bestämmelser som är aktuella i det nationella målet, i den mån de inte likställer studenter som, i likhet med Axel Dris, har genomgått en stor del av sin gymnasieutbildning, och erhållit ett slutbetyg från gymnasieutbildningen i Belgien, men som är bosatta i Luxemburg, med ”personer som är bosatta i Belgien”, i den mening som avses i artikel 1 i dekretet av den 16 juni 2006, inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det eftersträvade målet, det vill säga om det inte finns åtgärder med mindre begränsande verkan som gör det möjligt att uppnå målet. ( 41 )

53 Alltjämt inom området för studiemedel för högre utbildning har EU-domstolen, vid den proportionalitetsprövning som föreskrivs i föregående punkt i detta förslag till avgörande, medgett att ett bosättningsvillkor inte nödvändigtvis är den enda omständigheten som ger uttryck för den faktiska anknytningsgraden mellan den berörda personen och den berörda medlemsstaten och därför är alltför exkluderande. ( 42 ) I domen Giersch m.fl. slog EU-domstolen fast att ”det [kan] skapas en rimlig sannolikhet för att de som mottagit studiemedlet återvänder och etablerar sig i Luxemburg och blir tillgängliga på den luxemburgska arbetsmarknaden för att bidra till landets ekonomiska utveckling, utifrån andra omständigheter än ett krav på att den berörda studenten är bosatt i Luxemburg”. ( 43 ) I den domen slog EU-domstolen fast att det kan beaktas att studenten bor ensam eller med sina föräldrar i en medlemsstat som gränsar till den i vilken föräldrarna, sedan lång tid, arbetar. ( 44 )

54 Domen Bidar och domen Giersch m.fl., vilka inte avser tillträde till högre utbildning, handlar dock om ekonomiskt stöd för att genomföra sådana studier. Detta integrationskriterium i betydelsen av verklig anknytning eller verklig grad av anknytning till samhället i värdmedlemsstaten, såsom det tolkas i dessa domar, kan vara av sådan art att det ger den fria rörligheten inom utbildningsområdet verkan när den inte åtföljs av en permanent vistelse i den medlemsstat där gymnasieutbildningen genomförs och ett slutbetyg från gymnasieutbildningen erhålls, vilket är fallet i gränsområden. För elever på internatskola skulle anknytningen vara ännu starkare.

55 Den geografiska närhet som är knuten till den gränsöverskridande situationen hindrar inte heller, i liknande situationer som den som Axel Dris befinner sig i, en yrkesmässig etablering inom den berörda regionens sysselsättningsområde, som, även då den är belägen på luxemburgska sidan av gränsen, skulle kunna gynna luxemburgska och belgiska patienter. Det finns ett direktiv som reglerar gränsöverskridande hälso- och sjukvård ( 45 ) som har gett upphov till rättspraxis avseende ersättning för gränsöverskridande vård. ( 46 ) Dessutom har den franskspråkiga gemenskapen, mot bakgrund av bristen på personal inom hälso- och sjukvård, infört sysselsättningsbidrag i syfte att locka unga yrkesverksamma för att utöka personalstyrkan i denna region. ( 47 )

56 Jag föreslår följaktligen att den hänskjutande domstolens fråga ska besvaras enligt följande. Artiklarna 18 och 21 FEUF ska tolkas så, att de utgör hinder för nationell lagstiftning enligt vilken studenter som har fullgjort hela eller en stor del av sin gymnasieutbildning och erhållit slutbetyg från sin gymnasieutbildning i Belgien, men som är bosatta i en annan medlemsstat, inte likställs med personer som är bosatta i Belgien, i syfte att begränsa antalet studenter som inte är bosatta i Belgien vilka för första gången kan skriva in sig på medicinutbildningen vid ett lärosäte för högre utbildning.

V. Förslag till avgörande

57 Mot bakgrund av samtliga ovanstående överväganden föreslår jag att domstolen ska besvara tolkningsfrågan från Conseil d’État (Högsta förvaltningsdomstolen, Belgien) på följande sätt:

Artiklarna 18 och 21 FEUF ska tolkas så, att de utgör hinder för nationell lagstiftning enligt vilken studenter som har fullgjort hela eller en stor del av sin gymnasieutbildning och erhållit slutbetyg från sin gymnasieutbildning i Belgien, men som är bosatta i en annan medlemsstat, inte likställs med personer som är bosatta i Belgien, i syfte att begränsa antalet studenter som inte är bosatta i Belgien vilka för första gången kan skriva in sig på medicinutbildningen vid ett lärosäte för högre utbildning.

( 1 ) Originalspråk: franska.

( 2 ) Se lagen om inrättande av Universitet i Luxemburg av den 12 augusti 2003 (Mémorial A 149, s. 2990), som trädde i kraft den 10 oktober 2003. Universitetet i Luxemburg övertog de utbildningar som dittills hade erbjudits av Centre Universitaire de Luxembourg, l’Institut Supérieur de Technologie, l’Institut Supérieur d’Études et de Recherches Pédagogiques et l’Institut d’Études Éducatives et Sociales (se artiklarna 54–57 i denna lag).

( 3 ) Se antagningskriterierna för denna ”kandidatexamen” på Universitetet i Luxemburgs webbplats: https://www.uni.lu/fstm-fr/study-programs/bachelor-en-medecine/.

( 4 ) Se närmare uppgifter om antalet antagna studenter i vart och ett av dessa länder på Universitetet i Luxemburgs webbplats: https://www.uni.lu/fstm-fr/study-programs/bachelor-en-medecine/universites-partenaires/.

( 5 ) Se förarbetena till den lag som ligger till grund för loi portant organisation d’études spécialisées en médecine à l’Université du Luxembourg (lagen om organisation av särskilda studier i medicin vid universitetet i Luxemburg av den 31 juli 2020 (Mémorial A 662), tillgängliga på följande webbplats: https://wdocs-pub.chd.lu/docs/Dossiers_parlementaires/7531/20250515_Dep%C3%B4t.pdf (s. 3).

( 6 ) Nedan kallad den franskspråkiga gemenskapen.

( 7 ) Moniteur belge av den 6 juli 2006, s. 34055.

( 8 ) Nedan kallat dekret av den 16 juni 2006.

( 9 ) C‑73/08, EU:C:2010:181 (nedan kallad domen Bressol m.fl.).

( 10 ) Undertecknat i Bryssel den 17 juli 2017 (nedan kallat avtalet mellan den franskspråkiga gemenskapen och Luxemburg). Detta avtal har upphävts och ersatts av Accord particulier relatif à la coopération universitaire en formation médicale entre le Gouvernement du Grand-Duché de Luxembourg et le Gouvernement de la Communauté française) (det särskilda avtalet om universitetssamarbete inom området för medicinsk utbildning mellan Storhertigdömet Luxemburgs regering och den franskspråkiga gemenskapens regering), ingånget i Luxemburg den 4 januari 2022, vilket ännu inte hade trätt i kraft vid tidpunkten för de omtvistade händelserna i målet vid den nationella domstolen.

( 11 ) Europaparlamentets och rådets direktiv av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EUT L 158, 2004, s. 77, samt rättelser i EUT L 229, 2004, s. 35 och EUT L 197, 2005, s. 34).

( 12 ) Moniteur belge av den 14 april 2017, s. 51063.

( 13 ) Nedan kallat dekret av den 29 mars 2017.

( 14 ) Moniteur belge av den 18 december 2013, s. 99347.

( 15 ) C‑209/03, EU:C:2005:169 (nedan kallad domen Bidar).

( 16 ) Se domen Bressol m.fl. (punkterna 34, 37 och 39).

( 17 ) Se dom av den 16 januari 2025, Ministarstvo financija (Bourse Erasmus+) (C‑277/23, EU:C:2025:18, punkt 38 och där angiven rättspraxis).

( 18 ) Se dom av den 16 januari 2025, Ministarstvo financija (Bourse Erasmus+) (C‑277/23, EU:C:2025:18, punkt 40 och där angiven rättspraxis).

( 19 ) Se domen Bressol m.fl. (punkt 40 och där angiven rättspraxis).

( 20 ) Se domen Bressol m.fl. (punkt 41 och där angiven rättspraxis).

( 21 ) Se domen Bressol m.fl. (punkt 29).

( 22 ) Se artikel 6.2 i dekretet av den 29 mars 2017.

( 23 ) Se domen Bressol m.fl. (punkt 45 och där angiven rättspraxis).

( 24 ) Se dom av den 16 januari 2025, Ministarstvo financija (Bourse Erasmus+) (C‑277/23, EU:C:2025:18, punkt 53 och där angiven rättspraxis).

( 25 ) Se domen Bressol m.fl. (punkt 62 och där angiven rättspraxis).

( 26 ) Se domen Bressol m.fl. (punkterna 54 och 67).

( 27 ) Se domen Bressol m.fl. (punkterna 63 och 64).

( 28 ) Se domen Bressol m.fl. (punkt 65).

( 29 ) Se domen Bressol m.fl. (punkterna 66–74).

( 30 ) Se domen Bressol m.fl. (punkt 70).

( 31 ) Se, analogt, domen Bressol m.fl. (punkt 73). Cour constitutionnelle (Författningsdomstolen) drog i dom nr 89/2011 av den 31 maj 2011 konsekvenserna av domen Bressol m.fl. genom att analysera var och en av de studier som berördes av den då aktuella lagstiftningen mot bakgrund av de kriterier som EU-domstolen hade angett. Således ansågs kvoteringen av studenter som inte är bosatta i Belgien vara motiverad när det gäller utbildningarna i sjukgymnastik och veterinärmedicin, men ansågs inte vara motiverad när det gäller de sju övriga utbildningarna som, efter den nationella domstolens analys mot bakgrund av EU-domstolens anvisningar, inte berördes av en brist på utexaminerade i sådan utsträckning att detta medförde en verklig risk för folkhälsan. Konungariket Belgien upphörde följaktligen att tillämpa detta system med kvotering av studenter som inte är bosatta i Belgien inom sju av de nio utbildningsområden med avseende på vilka det inte förelåg någon verklig risk för folkhälsan.

( 32 ) Se domen Bressol m.fl. (punkt 75).

( 33 ) Se kommissionens pressmeddelande som finns på följande webbadress: https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/fr/ip_17_1282.

( 34 ) Se förfarande INFR(1998)2308 och kommissionens pressmeddelande med rubriken ”Fri rörlighet för studenter: kommissionen skickar formella underrättelser till Österrike och Belgien” av den 24 januari 2007, som finns på följande webbplats: ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/fr/ip_07_76.

( 35 ) Till skillnad från den ståndpunkt som kommissionen intagit gentemot Republiken Österrike när det gäller kvotering av studenter som inte är bosatta i landet (se punkt 44 i förevarande förslag till avgörande).

( 36 ) Se dom av den 11 juli 2002, D’Hoop (C‑224/98, EU:C:2002:432, punkt 39).

( 37 ) Se domen Bidar (punkt 62).

( 38 ) Se domen Bidar (punkt 60).

( 39 ) Se domen Bidar (punkt 61).

( 40 ) Se domen Bressol m.fl. (punkt 76).

( 41 ) Se domen Bressol m.fl. (punkt 77).

( 42 ) Se dom av den 20 juni 2013, Giersch m.fl. (C‑20/12, EU:C:2013:411, punkt 73) (nedan kallad domen Giersch m.fl.).

( 43 ) Se domen Giersch m.fl. (punkt 77).

( 44 ) Se domen Giersch m.fl. (punkt 78).

( 45 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård (EUT L 88, 2011, s. 45).

( 46 ) Se, till exempel, dom av den 4 september 2025, Casa Judeţeană de Asigurări de Sănătate Mureș m.fl. (C‑489/23, EU:C:2025:651).

( 47 ) Se i detta avseende, vad gäller sjuksköterskor i provinsen Luxemburg: https://www.province.luxembourg.be/actualites/subvention-infirmier.