Sök i Ratio Lex

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 6) Betänkande N:o 21

1867-03-11 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 6TU 1867:21, Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 6) Betänkande N:o 21

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 6) Betänkande N:o 21.

1

n o ®i.

Ank. till Riksd. Kansli d. 11 Mars 1867, kl. 1 e. m.

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (Ro 6) Betänkande Ro 3

med anledning af återremiss af andra punkten i Utskottets

Betänkande Ro /.

_ , Utskottet har uti sitt Betänkande N:o 1 föreslagit, det Riksdagen måtte hos

Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla:

1:0 att Kongl. Maj:t täcktes låta utfärda en ny förordning angående

mätning af handelsfartyg, innehållande sådana bestämmelser,

att det lästetal, som påföres fartygen, må vara i

möjligaste öfverensstämmelse med deras verkliga storlek och

lastdryghet samt att en gång uppmätt fartyg icke må vara

underkastadt . ommätning oftare, än då det undergått någon

pa lästetalet inverkande förändring;

2:o att Kongl. Maj:t täcktes förklara, det nu gällande förordningar

om skeppsmätning icke må tillämpas för fartyg, som

äro uppmätta före den 1 Juli 1866, utan dessas egare tillerkännas

rättighet att af vederbörande auktoriteter erhålla

bevis öfver fartygens lästetal, enligt den före nämnda tid

verkställda mätningen, samt sådana bevis få tjena till efterrättelse

vid skeppsumgälders erläggande, intilldess ett nytt

skeppsmätnings-reglemente blifver faststäldt.

Af förenämnda hemställan har första punkten blifvit i Andra Kammaren

bifallen, men andra punkten återremitterad, såsom det af diskussionen öfver frågan

vill synas, på den grund att Kammaren ej ansåg det vara tillräckligt

Bih. till .Riksd. Prot. 1867. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 10 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 6) Betänkande N:o 21.

bevisadt, att fartyg blifvit, vid uppmätning enligt nu gällande förordning, påförda

för stort lästetal. Utskottet har, sedan förra Betänkandet afgafs, blifvit i tillfälle

att meddela de kraftigaste bevis i detta fall och har äran här införa dylika,

uti hvilka af erfarne och trovärdige män intygas, att fartyg blifvit i enlighet

med den öfverklagade författningen uppmätta till ett så högt lästetal, att det

icke står i något rimligt förhållande till fartygens verkliga lastdryghet.

Af skrifter.

Undertecknad, befälhafvare på ångfartyget Svea, intygar härmed att den

största last i tyngd som hon intager utgör högst 2,000 centner.

Med detta, vatten i pannorna, behöfliga stenkol för resan, proviant, passagerare

med deras effekter, ligger Svea vanligen 10 % till 11 fot djupt, d. v. s.

Va fot djupare än hon borde ligga.

Konstruktören Herr Kapiten O. E. Carlsund har, enligt kontraktet med

rederiet, bestämt att Svea med full last, och allt om bord, får ligga endast

101/2 fot djupt. Med detta djupgående är hon i alla afseenden ett dugligt sjöångfartyg,

och uppfyller alla fordringar som ett passagerarefartyg bör hafva.

Enligt nya mätarebrefvet af den 29 Juli 1866, som tillämpades den 1

Juli detta år, är Svea mätt till 108 5/io nyläster, och deruti bestämmes äfven

att hon skall inlasta i tyngd 10,800 centner, således 8,800 centner mera än som

ofvan är anfördt. Skulle 10,800 centner inlastas i Svea, sjunker hon så djupt,

att det gör henne till ett fullkomligt odugligt sjö-ångfartyg, både i afseende på

last och passagerare, och man gjorde då bäst att ej släppa henne lös från land.

Af ofvan anförda sakförhållanden synes klart, att det nya mätare-reglementet ej

kan tillämpas på ångfartyget Svea.

Stockholm den 17 September 1866.

P. G. Nylén.

Halmstad den 7 September 1866.

S. H. T.

Kapitenen och Riddaren H. Herr O. E. Carlsund.

Motala.

Den nya förordningen om skeppsmätning håller på att undergräfva Halländska

ångbåtsbolaget så väl som en del andra ångbåtar. Halland har blifvit

mätt till 24,5 nyläster i stället för förr 1,15, Ellida 25,0 i stället för förr 9,01

och Najaden 25,5 i stället för förr 9,01 nyläster; och i samma orimliga proportion

hafva icke allenast umgälderna till Kronan, lastpenningar och fyr- & båkafgift,

utan äfven hamnpenningar, sjömanshus-afgifter och dylika blifvit förhöjda.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 6) Betänkande N:o 21.

Hvarthän detta för oss skall föra behöfver jag icke påpeka, helst våra fartygsturer

måste vara sådana, ati 2:ne inklareringar och 2:ne utklareringar ega rum

hvarje resa, emedan fartygen anlöpa Köpenhamn under vägen mellan'' Malmö ocli

Landskrona, och således afgifterna till Kronan erläggas dubbelt.

Den nya mätningen är också för våra ångbåtar origtig, enär den bestämt

eu lastdryghet, som betydligen öfverstiger verkligheten. För att visa det så är

förhållandet, hafva vi låtit Najaden vid Göteborgs våg inlasta bestämda lasttyngden,

och resultatet visade sig då i enlighet med närlagda bevis. Besigtningsmännen

hafva väl inskränkt sig till att förklara det vådligt med sådan last

gå till sjös och hålla sjön, men det torde tryggt kunna tilläggas, att så lastadt

vore det rent omöjligt gå framåt under sjögång eller storm, i ett farvatten sådant

som Kattegat.

Vi måste alltså hos Regeringen söka rättelse uti mätningen och lindring i

de öfverdrifna utgifterna.

För att i förstnämnda hänseende kunna gifva skäl för oss, beder jag

ödmjukligen, att H. H. godhetsfullt ville vara oss behjelplig, genom att lemna

ett bevis, innefattande huru djupt hvartdera fartyget enligt dess konstruktion bör

och får ligga på last, och huru stor lasttyngd hvartdera fartyget (sedan det innehar

kolförråd och vatten) verkligen kan intaga för att blifva nedtryckt till rätta

lastlinien. Detta skulle ju då blifva fartygens rätta lastdryghet; och vid sidan

af beviset att Najaden, i stället för att ligga på rätt lastlinie, af den tyngd mätbrefvet

angifver nedtryckts så, att hjulvingarne ligga blott 8 1/i tum öfver den

In gna vattenytan, tyckes det mig, som om tvekan ej borde hos Regeringen uppstå

om rätta förhållandet. Huru H. Flis bevis bäst bör ställas, eller hvad det

närmare bör innehhålla för att mest gifva stöd för vår ansökan om upphäfvande

af de lästetal, som nu blifvit fartygen åsatte, och fastställande af skäliga och

rättvisa lästetal, förstår icke jag, och vill derom icke försöka att inlåta mig, men

jag lemnar saken i allt tillitsfullt till H. H., förvissad att den då ställes på sätt

som befinnes mest ändamålsenligt. Jag ber endast att få tillägga, huru det för

oss vore önskvärdt, att snarast möjligt få mottaga det bevis H. H. täcks

lemna oss, för att derefter kunna låta framställningen till Regeringen afcå. Af

Najadens mätbref bilägger jag en afskrift, och emotseende H. H:s ärade meddelanden,

tecknar jag,

med största högaktning,

Ödmjukligen

./. P. Dillberg.

På begäran af Herr Kapiten O. Lagerberg, befälhafvare på ångfartyget

Najaden, hafva undertecknade, sedan fartyget intagit en mot dess enligt skeppsmätare-reglementet

bestämda lästetal motsvarande tyngd af 2,550 centner jern,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 6) Betänkande N:o 21.

å fartyget infunnit oss för att bedöma, huruvida fartyget med en denna tyngd

motsvarande last kan gå till sjös.

Enligt oss förevisad vågattest, som här bifogas, innehar fartyget 2,550

centner jern, och befanns det med denna last hafva följande läge:

Djupgående akter.................9 fot 3 tum.

Dito för.................9 „ 1 „

Däckets höjd öfver vattnet vid förkant af vingen 2 „ 2 „

Underkant af hjulvingarne öfver vattnet.....— 8Y2 „

Med anledning häraf, och i betraktande af detta fartygets hårdt nedtryckta

läge, få vi, såsom vår åsigt förklara det vara för fartyget vådligt att så hårdt

lastadt gå till sjös eller hålla sjön. Göteborg den 1 September 18 66.

A. R. Leuliusen, J. E. Gadelius,

Chef för vestra lotsdistriktet. Kapiten-löjtnant vid K. M:ts flotta.

Carl E. Norrman, A. Trygg er,

Ingeniör vid Lindholmens verkstad. Premier-löjtnant vid flottans

konstruktions-korps

Rätteligen afskrifvet

./. P. Dillberg.

Undertecknad, som för Halländska ångfartygsbolaget konstruerat och byggt

ångfartygen “Halland", “Kattegat“, “Najaden" och “Ellida", får härmed på

begäran intyga:

l:o att ångfartyget “Halland" blifvit enligt kontrakt af den 15 Januari

1851 konstrueradt att ej ligga djupare än 7 l/2 fot med last och passagerare,

och blef samma fartyg uppmätt till 12,25 läster, då det levererades år 1852.

2:o att ångfartyget “Kattegat“ blifvit enligt kontrakt af den 1 September

1853 konstrueradt att icke ligga mer än 7 fot djupt med last och passagerare;

under uttryckligt förbehåll i kontraktet, att samma fartyg icke fick öfverstiga

14,50 läster; och mätningen som skedde i Norrköping 1854 öfversteg ej heller

detta lästetal.

3:o att ångfartyget “Najaden" enligt kontrakt af den 6 December 1856

blifvit, under uttryckligt förbehåll deri, konstrueradt att ligga 7, högst 7 l/% fo t

djupt med last och passagerare.

4:o att ångfartyget “Ellida“ enligt kontrakt af den 25 Juli 1861 blifvit

konstrueradt och bygdt till alla delar hufvudsakligen lika med ångfartyget

Najaden.

Och får jag derjemte förklara, att anledningen till att dessa fartyg blifvit

konstruerade att ej nedlastas djupare än 7 y2 fot varit den, att inloppet till

Halmstad ej medgifva ett större djupgående vid vanlig sjösättning; samt att

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 6) Betänkande N:o 21. 5

anledningen till det gjorda förbehåll, att lästetalet efter då varande mätningssätt

icke fick öfverstiga 141/2 läster, var mig veterligen den, att då gällande tullreglemente

vid Öresund och tullkonventionen med Danmark medgaf tullfrihet

för kustfarare under 15 svenska läster derstädes.

Då numera, enligt nya målningssättet, ångfartyget Najaden blifvit mätt

till 25Ya nyläster, motsvarande 2,550 centner last och fartyget dermed blifvit

proflastadt och enligt mig förevisade intyg dermed nedtryckt till 9 fot 3 tum

akterut och 9 fot 1 tum förut, så att underkanten af hjulhusvingarne icke låg

mer än S1/^ tum öfver vattnet och däcket blott 2 fot 2 tum öfver vattnet, anser

jag, som varande detta fartygs konstruktör, detsamma så nedlastadt och

djupgående, icke sjövärdigt.

Ångfartyg, som blifvit byggda för att gå till sjös och föra 14*^ å 15

läster efter gamla mätningsreglementet, borde ej i lag inedgifvas rättighet att

föra 25Va nyläster; eller skyldighet att erlägga afgifter för en så betydligt större

last. Det öfverensstämmer ej med de föreskrifter och åtgärder, som blifvit till

allmänhetens betryggande och säkerhet förut påbudne.

Motala verkstad den 1 Februari 1867.

O. E. Carlsund.

Såsom bevis på origtigheten af det nya mätningssättet, i hvad som hufvudsakligast

rörer hjulångfartyg, får jag äran upplysa, att det af mig förda ångfartyget

“Sten Sture“ är uppmätt till 31 nyläster; måste således erlägga afgifter

för en last af 3,100 centner, då det i verkligheten ej kan lasta mer än

2,350 centner, hvilket af nedanstående uppgift synes.

Ängfartyget “Sten Sture“ innehade, på resa ifrån Gefle till Stockholm den

24 Oktober 1863, följande last, nemligen:

Under däck: Svafvel i lådor...........Centner 542.

Koppar i tackor......... „ 600.

Vitriol i tunnor . . . . •...... „ 150.

Rödfärg i tunnor.......... „ 225.

På däck:

Svafvel i lådor............

Stål i lådor.............

Rödfärg i tunnor..........

J ern.................

Tomfat, paketer m. m.....circa

Centner

»5

348.

294.

75.

25.

91.

833.

Summa centner 2,350.

och var fartyget med då innehafvande last så djupt tryckt, att hjulhusvingarne

nästan tangerade vattnet.

c5

Stockholm den 3 Januari 1867.

J. W. Lundgren.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra Kammar ms Tillfälliga Utskotts (N:o 6) Betänkande N:o 21.

Till

Herrar Ivomiterade, som i anledning af sammankomsten den 20 innevarande

December godhetsfullt åtagit sig uppsättandet af petition till Kongl. Maj:t,

angående förändrad mätning för Svenska ångfartyg.

Närvarande vid sammankomsten den 20 December underlät jag yttra

mig om sak i fråga. Jag anser mig dock böra på detta sätt gifva H. Herrar

Komiterade del af hvad som rörer det fartyg, jag har förtroende att föra och

om det ej medför olägenheter, få detsamma upptaget i protokollet — hvaromicke

torde det likväl lända till någon upplysning i sak.

Ångfartyget Carlstad, bygdt vid Motala mekaniska verkstad år 1859, som

paketångfartyg på Göta kanal, enligt då gällande lagar för fartygsmätning och

deraf beroende taxering, har nu, efter sjutton års oafbruten verksamhet på Göta

kanal, blifvit ommätt och befunnits innehålla icke mindre än 21 nyläster, och

då gamla mätarebrefvet angaf 11,21 nyläster, har fartyget derigenom blifvit större

9,79 nyläster.

Fartygets djupgående med last är, så väl af byggmästaren, som ock enligt

gamla mätarebrefvet bestämdt till 8 fot. Den största last fartyget kan intaga

är 120,000 €é. viktualievigt eller 12 fiyläster och sjunker då ned till 91/2

fot och derutöfver; hvadan fartyget icke i trångt farvatten kan manövrera.

Och då reglementet för Göta kanal bestämmer, att fartyg, som ligger

öfver 9‘/a fot, icke får passera Göta kanal, så har detta fartyg blifvit utdömdt

från sin bestämmelse att som paket- och passagerare-ångfartyg befara Göta

kanal.

Skulle, försöket vågas att inlasta 21 nyläster — 210,000 ff. viktualievigt,

är troligt att fartyget sjönk långt förr än det blifvit inlastadt, men då ett sådant

experiment icke lärer kunna företagas, i strid mot Kongl. Förordningen af

den 16 November 1849, angående hvad till allmänhetens betryggande emot

olyckshändelser genom ångbåtsfarten, bör i afseende på passagerareångfartygs

byggnad, utrustning och begagnande iakttagas; så får jag härmed anhålla, att

i den petition, som till Kongl. Maj:t kommer att ingå, äfven upptagas propellerångfartyg

så väl som skofvelhjulångfartyg. Jag anser, att det nya mätningssystemet

icke bör tillämpas på paketångfartyget Carlstad, som blifvit bygdt under

förutsättande, att de lagar, som då voro gällande, skulle allt framgent blifva

tillämpade, samt att då fartyget icke kan lastas till mera än cirka hälften af

hvad mätarebrefvet bestämmer, det icke heller bör vara mätt större.

Stockholm den 27 December 1866.

C, E. Blixt.

Befälhafvare å ångfartyget Carlstad.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 6) Betänkande N:o 24. 7

Ångfartyget Skåne är enligt mätebref af den 1 Juli 1866 i Göteborg

nyläster 66,5, utgörande sex tusen sexhundrafemtio centner. Fartyget är beräknadt

att med full last ligga 9,5 fot akter och 8,5 fot förut.

År 1864 den 2 December afgick ångfartyget Skåne från Stockholm till

Liibeck med svår last af jern och diverse till en sammanlagd vigt af 4,600

centner och låg då HV2 fot akter och 93/4 fot förut. Samt anser jag, som

varit fartygets befälhafvare under 6 år, att större last än 4,600 centner kan ej

utan stor risk inlastas.

Stockholm den 7 Januari 1867.

Fredr. Malmberg.

År 1856 hade ångfartyget Götha på sig till last cirka 1,600 centner

och var då mycket hårdt lastad eller hvad man kallar krabbad.

Full bränvinslast har jag haft uti henne, hon lastar i båda rummen

140 hundrakanns-kärl bränvin, val stufvade, man antar att hvarje kärl väger

brutto 7 centner högst, hvilket utgör under däck en last af 980 centner, lägger

man nu till 60 fat, som möjligen kunna läggas på däck, så utgör dessa 60

fat 4 20 centner och hela lasten således 1,400 centner, hvilket fartyget kan

bära, men då är hela däcket belamradt med fat och ligger fartyget nära nio fot

för. Uti spanmål lastar hon cirka 500 tunnor korn under däck, om man då

antar att hvarje tunna väger 13 lispund, gör det en tyngd af 1,300 centner

och ligger då fartyget 8Y2 för samt 8Y4 akter. Detta är med vilkor att ej

fullt kolförråd innehafves (utan cirka 130 tunnor). Om man nu skulle lägga, vi

antaga 200 centner gods på däcket, så skulle fartyget innehafva 1,500 centner,

men skulle då ligga 9Y4 fot för och 8Y2 styfva akter, så att intet skulle jag

önska vara uti någon sjögång med henne, utan vore bäst att hålla sig i smult

vatten, och farten skulle blifva mycket dålig.

Obs. Sedan år 1856 har fartyget blifvit tyngre, dels genom nya förstärkningsplåfar

och stöttor på sidorna samt ett tvärskeppsskott till, samt allting

surt och vått i hjulhusen. När fartyget ligger nio fot för, så ligga vingarne

2 fot och 8 verktum öfver vattnet.

Nils Aug. Djurberg.

Att förestående åtta afskrifter äro öfverensstämmande med de oss företedde

originalen, intyga

Ludv. Fredliolm.

C. Engel

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 6) Betänkande N:o 21.

Då förestående bevis tydligen angifva, att något misstag föranledt stadgandena

i den öfverklagade författningen, kan Utskottet ej finna billigt, att de

fartyg, som voro lagligen uppmätta, innan nämnda författning blef gällande,

skola vara i saknad af sina på laglig väg bekomna mätbref. Andra Kammaren

har redan, genom antagande af första punkten i Betänkandet, uttalat den grundsats,

att det endast är förändring af fartygen, således icke förändring af mätningssättet,

som bör förbinda till ommätning. Riksdagen har redan, genom

begge Kamrarnes bifall till Stats-Utskottets Betänkande N:o 20 Litt E., beslutat

en underdånig skrifvelse med begäran att de fartyg, som före nya skeppsmätriingsförordningens

tillämpning voro fria från fyr- och båkafgifter, hädanefter må

åtnjuta samma frihet, hvilket är alldeles detsamma som att gifva deras gamla

mätbref gällande kraft. Af dessa anledningar finner Utskottet fullt skäl att tillstyrka

de gamla mätbrefvens gällande kraft äfven för andra fartyg, och vågar

således ännu en gång vördsamt hemställa, det Kammaren måtte besluta, att uti

den underdåniga skrifvelsen jemväl anhålla:

Bo att Kongl. Maj:t täcktes förklara det nu gällande förordningar

om skeppsmätning icke må tillämpas för fartyg, som

äro uppmätta före den 1 Juli 1866, utan dessas egare tillerkännas.

rättighet att af vederbörande auktoriteter erhålla

bevis öfver fartygens lästetal, enligt den före nämnda tid

verkställda mätningen, samt sådana bevis få tjena till efterrättelse

vid skeppsumgälders erläggande, intilldess ett nytt

skeppsmätnings-reglemente blifver faststäldt.

Stockholm den 11 Mars 1867.

På Utskottets vägnar :

ti. C. WITT.

Utskottets ordförande.

Herrar Rönblad och Hellerström åberopa sin vid Betänkandet N:o 1 afgifna

reservation.

N:o 22.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.