Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af en inom Riksdagens Första Kammare väckt motion, om framställning till Norges Regering och Störtning, angående ömsesidig förhöjning af tullen för tobak eller, i händelse sådan ej kan vinnas, upptagande af accis vid all minutförsäljning af arbetad tobak.

1867-03-11 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1867:10, Betänkande, i anledning af en inom Riksdagens Första Kammare väckt motion, om framställning till Norges Regering och Störtning, angående ömsesidig förhöjning af tullen för tobak eller, i händelse sådan ej kan vinnas, upptagande af accis vid all minutförsäljning af arbetad tobak.

Dokumentets text

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillning a- Utskottets Betänkande N:o ''i 0.

21

Nio fi®.

Ank. till Riksd. Kansli d. 14 Mars 1867, kl. 1 e. m.

Betänkande, i anledning af en inom Riksdagens Första Kammare

väckt motion, om framställning till Norges Regering och

Störtning, angående ömsesidig förhöjning af tullen för

tobak eller, i händelse sådan ej kan vinnas, upptagande

af accis vid all minutförsäljning af arbetad tobak.

Uti en inom Riksdagens Första Kammare af Friherre Sprengtporten, J. W.,

väckt och till Bevillnings-Utskottet hänvisad motion (N:o 30) har blifvit föreslaget,

“att Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det täcktes

Kongl. Maj:t till Norges Regering och Storthing göra framställning om en ömsesidig

förhöjning i tobakstullen, samt att för den händelse detta från Norges sida

icke skulle bifallas, Kongl. Maj:t då ville vara betänkt uppå, att efter behörig

utredning för nästkommande Riksdag framlägga ett förslag till införandet af en

accis vid all minutförsäljning af arbetad tobak, ehvad densamma inom riket tillverkats

eller blifvit utifrån införd. “ Till stöd för detta förslag har motionären

hufvudsakligen anfört, att Statens inkomster behöfva förstärkas, så framt landet

icke skall förblifva försvarslöst eller stillastående i sin ^moraliska och materiela

utveckling, och att af alla beskattningsformer för detta ändamål torde i allmänhet

den indirekta genom afgifter på förbrukningen, och särskildt på förbrukningen

af tobak, vara att föredraga. Äfven med fullt erkännande af motionärens

yttrande, “att all beskattning är i afseende å”dess inflytande på det allmänna

välståndet relativ," torde det ej kunna förnekas, att hvarje skatt är för''^nationen

en börda, emedan huru den än må uppbäras, den dock måste,1 tagas af den allmänna

produktionen, således minska nationens behållning deraf och dermed äfven

verka hämmande på dess deraf beroende, såväl moraliska, som materiela utveckling.

Följaktligen bör äfven hvarje skatt påläggas endast för fyllande af

de Statens behof, som anses oundgängliga, och derjemte först efter noga be
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillninys- Utskottets Betänkande N:o 40.

profvande, huruvida den lättare och med mindre verklig tunga för nationen kan

utgöras, än hvarje annan. Då Statsregleringen ännu ej är afslutad, saknar

Utskottet tillräcklig grund för att kunna bestämdt yttra sig, om den föreslagna

“betydliga förhöjningen“ af beskattningen å tobak kan vara af behofvet påkallad,

men vågar dock hoppas, med stöd af Kong!. Maj:ts nådiga Proposition om

Statsverkets tillstånd och behof, att någon dylik förhöjning utöfver den af

Kongl. Maj:t föreslagna, och af Utskottet i dess Betänkande om tullbevillningen

tillstyrkta, ej skall befinnas erforderlig. Ehuru Utskottet visserligen vill erkänna,

att tobak skäligen kan betraktas såsom en i allmänhet och i viss mån företrädesvis

lämplig beskattningsartikel, anser dock Utskottet, att en ökad beskattning

deraf måste dels möta stora praktiska svårigheter, dels äfven, ur den allmänna

synpunkten af landets trefnad och välmåga, endast ytterst försigtigt böra tillgripas.

Utan att kunna yttra sig i hvad mån förslaget om en öfverenskommelse

med Norge kan hafva utsigt till framgång, vill Utskottet i förstnämnda hänseende

endast anmärka, att, äfven om en dylik öfverenskommelse kommer till stånd,

skulle likväl faran för oloflig införsel öfver vår vidsträckta och nästan obevakade

landgräns mot detta rike ganska hotande qvarstå, enär redan nu, trots den i

Norge något högre tullsatsen å tobak, eu ej obetydlig oloflig handel med denna

vara lärer bedrifvas, hvilken sannolikt komme att stegras i bredd med ökade

tullafgifter.

Lämpligheten åter att medelst en saluaccis till Statens förmån höja beskattningen

å tobak, torde med skäl kunna ifrågasättas, och Utskottet för sin

del vagar ej hoppas, att denna nya skatt skulle kännas mindre tung än de flesta

andra, då bruket af denna vara numera så införlifvats med våra vanor, att den

nästan kan anses såsom en förnödenhetsvara. Då dertill kommer, att tobaken

egentligen för de mindre bemedlade klasserna utgör en särdeles begärlig förbrukningsartikel,

skulle förhöjd beskattning deraf möjligen kunna anses såsom obillig,

emedan den komme att stå i motsatt förhållande till förmågan att genom skatt

bidraga till Statens upprätthållande. En dylik accis på en artikel, som är föremål

för så allmän förbrukning, skulle dessutom betinga flera reglementariska

föreskrifter, ett öfvervakande och en kontroll på handeln, hvilka Svenska nationen,

sedan länge derifrån befriad, säkerligen endast ogerna skulle underkasta sig-,

och derjemte betunga omsättningen med åtskilliga kostnader, af hvilka endast en

del komme Statsverket till godo. Bästa exemplet derpå torde kunna hemtas från

Frankrike, så mycket heldre, som motionären sjelf anfört detta lands förhållanden

till fördel för sitt förslag. Genom det monopol å såväl odling som försäljning

af tobak, Staten der förbehållit sig, har den visserligen lyckats uppdrifva

sin inkomst af denna artikel till det höga belopp motionären uppgifvit, men det

bör dock observeras, att detta endast angifver bruttoinkomsten, hvarifrån böra

dragas Statens utgifter för produktionen, försäljningen m. m. Dessa utgifter

uppgingo för ej så särdeles länge sedan till ett belopp, som motsvarade 30—40

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 10.

procent af bruttobehållningen, och ehuru de numera äro reducerade till 20—25

procent, har dock den uppgifna stora inkomsten endast derigenom kunnat vinnas,

att Regeringen bestämt försäljningspriset för de ordinära tobakssorterna till 6 a 7

gånger produktionspriset, och att det just är af dessa ordinära sorter, det fattigare

folkets förbrukning, som öfver 4/5 af hela inkomsten erhålles. Utskottet

våo-ar ei afo-öra om Svenska folket kan vara hugadt att underkasta sig en dylik

beskattning, men anmärkas kan, att ehuru tobaksmonopolet existerat i b ranlmke,

med endast få undantag, sedan snart 200 år, har man dock der så föga förmått

vänja sig dervid, att oupphörligen nya förslag till dess upphäfvande förekomma,

och att endast Statens ständigt vexande behof hafva tvungit till dess

bibehållande.

Slutligen önskar Utskottet få vördsamt erinra, att man hos oss redan gått

länore i beskattningen af tobak än man i flera andra länder, äfven i dem, som

upptaga afgifter deraf såväl vid införseln som vid försäljningen, ansett sig kunna

våga, och att äfven ur denna synpunkt försigtighet och billighet således tyckas

bjuda, att ej nu ytterligare beskatta denna vara, åtminstone ej utan särdeles

tvingande skäl. På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får Utskottet vördsamt

hemställa,

att Friherre Sprengtportens omförmälda motion icke må till

någon särskild Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 11 Mars 1867.

På Utskottets vägnar:

(lust. af Ugglas.

Reservationer:

Ilo af Herr E. W. Almqvist: “Delande de åsigter, hvilka ligga till grund

för den af Friherre Sprengtporten, J. W., inom Första Kammaren väckta motion

N:o 11, angående åsättande af inregistrerings eller viss mindre afgift å alla till

Riket inkommande tullfria varor, der sådant af gällande traktater eller konventioner

ej hindras, har ''jag icke kunnat biträda Utskottets beslut att afstyrka bifall

till den af motionären föreslagna åtgärd.

Ehuru landets tull-lagstiftning för närvarande hvilar på den grundsats, att

några få mera allmänt förbrukade varor böra åsättas så höga tullsatser, att Stats
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillnings- Utskottets Betänkande JSf:o 10.

verkets af tullrnedlen beräknade inkomster derigenom kunna erhållas, under det

att öfriga importartiklar, allt efter som detta mål uppnås, frigifvas från alla tullafgifter,

vill dock synas, då för inregistrering samt undersökning och kontroll

angående beskaffenheten af alla tullfria varor, som till Eiket införas, kostnader

icke kunna undvikas, att billighet och rättvisa talar derför, att dylika varor

åläggas en sådan lägre afgift, som här blifvit ifrågasatt, till betäckande af de

omkostnader, som för deras tullbehandling gifvet måste uppstå.

Påståendet derom, att landets industri och materiela utveckling skulle

komma att lida af en sådan ringa afgift, kan jag så mycket mindre tro, som

på sätt motionären antydt, den ifrågasatta afgiften borde efter omständigheterna

modifieras, och en del näringar derigenom komma att erhålla ett för deras bedrifvande

välbehöfligt, om än ringa skydd.

Huruvida något hinder af nämnvärd beskaffenhet för handeln och industrien,

eller väsentligt höjda omkostnader för tullbehandlingen och uppbörden af

den ifrågasatta afgiften skulle vållas, torde först efter en närmare opartisk utredning

kunna med bestämdhet besvaras, men då både i England och Frankrike,

der eljest en ganska vidsträckt tullfrihet eger rum, en motsvarande afgift lärer

finnas bestämd, är påtagligt att principen utan alltför stora svårigheter äfven

hos oss skulle kunna genomföras14.

Uti ofvanstående reservation har Herr A. Medin till alla delar instämt.

2:o af Grefve H. A. Hamilton samt Herrar Carl Storckenf''eldt, W. Thorburn

och B. Meijer: “Då vi icke anse Utskottet hafva på ett tillfredsställande sätt

vederlagt de skäl, som Friherre Sprengtporten anfört för sin motion, i fråga om

en ömsesidig förhöjning af tullsatserna å tobak i så väl Sverige som Norge, få

vi reservera oss emot Utskottets beslut, och tillstyrka vördsamt antagande af

Friherre Sprengtportens förslag44.

STOCKHOLM, TRYCKT HOS ISAAC MARGUS, 1867.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rättelse

uti

Bevillniugs-Ltskottets Betänkande flit» 9,

Uti Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 9, angående tullbevillningen, har

genom förbiseende Herr E. V. Almqvists reservation emot Utskottets yttrande

öfver en af Friherre Sprengtporten i Första Kammaren väckt motion (N:o 11)

rörande inregistrerings-afgift å tullfria varor (sidan 4 i nämnda Betänkande) blifva

införd, vid slutet af bemälda Utskotts tryckta Betänkande N:o JO, i stället

för att densamma bort intagas bland reservationerna vid Betänkandet N:o 9;

hvilket till rättelse anmäles.

Bill. till Biksd. Prot. 1867. 5 Sami. 1 Afd. 7 Häft.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.