Sök i Ratio Lex

Betänkande, angående tullbevillningen. Jemlikt föreskriften i 40 § Riksdags-ordningen får Bevillnings-Utskottet härmed afgifva Betänkande angående de från Kamrarne till Utskottet hänvisade frågor, som angå förändring i nu gällande föreskrifter om tullbevillningens utgörande, samt i sammanhang dermed redogöra äfven för de förändringar, som Utskottet i detta afseende funnit billiga och nyttiga.

1867-03-11 · 20 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 17 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1867:9, Betänkande, angående tullbevillningen. Jemlikt föreskriften i 40 § Riksdags-ordningen får Bevillnings-Utskottet härmed afgifva Betänkande angående de från Kamrarne till Utskottet hänvisade frågor, som angå förändring i nu gällande föreskrifter om tullbevillningens utgörande, samt i sammanhang dermed redogöra äfven för de förändringar, som Utskottet i detta afseende funnit billiga och nyttiga.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillning*- Utskottets Betänkande N:o 0.

I

\ « 9.

Ank. till Eiksd. Kansli d. 13 ilars 1867, kl. 2 e. m.

Betänkande, angående tullbevillningen.

Jemlikt föreskriften i 40 § Riksdags-ordningen får Bevillnings-Utskottet

härmed afgifva Betänkande angående de från Kamrarne till Utskottet hänvisade

frågor, som angå förändring i nu gällande föreskrifter om tullbevillningens utgörande,

samt i sammanhang dermed redogöra äfven för de förändringar, som

Utskottet i detta afseende funnit billiga och nyttiga. Utskottet önskar likväl

härvid få anmäla, att, då nu gällande tulltaxa varit tillämpad en alltför kort tid,

för att erfarenheten skulle förmått afgifva något bestämdt vittnesbörd om dess

inverkan såväl på Statens finanser, som på landets ekonomiska välstånd, och då

dessutom nödig stadga i denna del af lagstiftningen måste anses såsom ett väsendtligt

vilkor för handelns och näringarnes ostörda utveckling, så har Utskottet

vid granskningen af tulltaxan utgått från den åsigt, att endast få och mera

oundgängliga förändringar böra deri vidtagas. Utskottet har således, ehuru det

visserligen inser, att de i tulltaxan numera antagna grundsatser i flera fall kunna

erhålla er. mera konseqvent och genomförd tillämpning, endast velat tillstyrka

eller föreslå sådana förändringar, som i följd af Statsverkets behof ansetts nödiga,

äfvensom sådana af mera formel beskaffenhet, som bort vidtagas, enär nu

gällande rubriker eller uppställning deraf dels föranledt svårigheter och förveckling

vid taxans tillämpning, dels äfven ledt till uppenbara oegentlighet^-.

Bill. till Riksd. Prot. 1S67. 5 Sami. 1 Afd. 6 Häft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 9.

Då såväl de nådiga Kong!. Propositioner angående tullbeviilningen, som

Utskottet fått emottaga, som äfven en del af de inom Kamrarne väckta motioner

i detta ämne, endast afse speciela tullbestämmelser, så bär Utskottet företagit

dem till behandling i sammanhang med granskningen af tulltaxans särskilda

stadganden, och anhåller att få för dem närmare redogöra vid de artiklar de

angå och vid hvilka de blifvit tagna i ompröfning. Angående de motioner åter,

som åsyfta en mera genomgripande förändring i grunderna för tull-lagstiftningen

och i tulltaxans bestämmelser, torde Utskottet här få främst och i ett sammanhang

afgifva yttrande. Dylika motioner hafva blifvit väckta:

inom Första Kammaren (motion N:o ll) af Friherre Sprengtporten, J, W.,

som föreslagit, “att med undantag för oarbetad! silfver och guld, apotheksvaror,

resförnödenheter och gångkläder till resandes och sjöfarandes eget bruk, en fastställd

och i taxan utförd inregistreringsafgift, beräknad efter högst fem procent

af medelvärdet, må vid införseln i riket åsättas alla varor, som i tulltaxan äro

antecknade såsom tullfria och icke åtnjuta denna tullfrihet på grund af traktater

med fremmande magter eller [konventionen med Norge“. Och har motionären

öfverlemnat åt Bevillnings-Utskottet, “att i hvarje särskilt fall föreslå den nedsättning

i den föreslagna afgiften, som af förekommande anledningar anses böra

ega rum, dock att alltid någon afgift bibehålies “ ;

samt inom Andra Kammaren (motion N:o 216) af Herr Jöns Pährsson,

som föreslagit, dels “att för alla slags utländska arbetade fabriks- och handtverksvaror

af hvad slag som helst måtte åsättas en införselstull af 25 procent af

värdet11, dels äfven “att alla råämnen och naturprodukter, som vårt land icke

kan producera, och hvilka införas till bearbetning och förädling, måtte åsättas

en ganska låg tullafgift af fyra å fem procent af värdet11, dels slutligen “att

alla jordbruks- och boskaps- samt ladugårdsalster må vara fria till in- och utförsel

utan afgifter“.

Den förstnämnda af dessa tvänne motioner uppgifver sig åsyfta att, på

det för landet minst tryckande sätt, bereda Statsverket tillgångar för “fullkomnandet

af Eikets försvar". Ehuru Utskottet visserligen ej vill bestrida, att genom

den i motionen föreslagna åtgärd Statens inkomster möjligen kunde i någon

mån stegras, måste Utskottet likväl uttala den åsigt, att denna vinst sannolikt

blefve endast alltför ringa för att förmå uppväga alla de bördor och nya

hinder, hvilka derigenom skulle åläggas handeln och industrien, och hvilka dessutom

naturligen i sista hand måste inskränka nationens förmåga att tillfredsställa

Statens behof, och sålunda direkt motverka det åsyftade ändamålet. Genom

den nu medgifna tullfrihet å en mängd varor, har det blifvit möjligt, att

ej obetydligt minska bevakningspersonalen vid tullstationerna, att göra kontrollerna

mindre tidsödande och besvärliga, att tillåta lossning af införda varor i

hamnar och på tider, som annars varit förbjudna sa*mt att i allmänhet vidtaga

flera åtgärder, som direkt tjenat att lätta omsättningen och minska bördorna för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N‘.o 9.

8

deraf beroende industrigrenar. En återgång i det förra afseendet skulle oundvikligen

medföra en återgång äfven i det sednare, och dessutom göra nödvändig

en förstärkning af tullbevakningen och af kontrollerna såväl för tullbehandlingen

af de beskattade artiklarne, som äfven för debiteringen och uppbörden af afgifterna,

hvarigenom måste uppstå nya kostnader för tullverket, hvilka åter i ej

ringa mån skulle reducera Statens nettobehållning af de nya tullsatserna. Redan

i och för sig sjelf innebär förslaget dessutom en återgång från flera af de

grundsatser vår tullagstiftning en längre tid sökt tillämpa, genom hvilka den

äfven till någon del lyckats lösa det svåra problemet, att förena sitt eget ändamål,

att bidraga till fyllande af Statsverkets behof, med det afseende på omsättningens

otvungenhet och konsumtionens lättnad, som ingen sund lagstiftning

får förlora ur sigte. Vår tulltaxa har sålunda temligen konseqvent sträfvat, att

alltmera inskränka antalet af tullpligtiga artiklar, och deremot söka afvinna det

återstående fåtalet en större inkomst, genom att till beskattning företrädesvis

välja sådana, som utgöra föremål för en vidsträckt förbrukning, utan att likväl

vara för denna alldeles oundgängliga. Att Statsverket genom ett dylikt system

funnit sina på tullbeskattningen beroende inkomster i ej ringa grad tillvexa,

torde väl erfarenheten få anses hafva ådagalagt, likasom äfven att dels den allmänna

förbrukningen funnit sig mycket lättad genom befrielsen från tull på de

flesta dess nödvändigaste artiklar, dels slutligen näringarne i ej mindre grad

gynnats genom upphäfvandet af tullsatserna å såväl de råämnen de bearbeta,

som de redskap och maskinerier de för denna bearbetning ’ använda. En återgång

från detta system anser sig Utskottet ej böra tillstyrka, men den blefve

dock, såsom antydts, en sjelfklar följd af en lag i motionens syfte, enär denna

skulle komma att underkasta, med få undantag, alla varor en afgift, som det

för öfrigt kan vara likgiltigt om den benämnes tull- eller inregistreringsafgift.

Af hvad redan blifvit anfördt torde äfven få anses följa, att nu gällande tullfrihet

för en mängd artiklar ej skäligen kan anses, enligt motionärens uttryck,

såsom “ett verkligt premium för den privilegierade importören på bekostnad af

andra importörer och konsumenter", men väl deremot såsom ett erkännande af

rörelsens behof, att ej utan tvingande skäl betungas med afgifter och hinder, på

grund af hvilket erkännande äfven lagstiftningen länge sträfvat att gorå tullfriheten

till regel, tullbeskattningen till undantag.

Utskottet anser sig slutligen äfven böra framhålla, att förslaget ganska

kännbart angriper det skydd, som tull-lagstiftningen ansett billigt att ännu medgifva

landets industri. En tullafgift af äfven endast fem h tre procent af råvarans

värde måste naturligen i de flesta fall ej obetydligt höja tillverkningspriset

för industrien, och sålunda i samma mån förringa det skydd, som för

hvarje särskild industri-partikel blifvit beräknadt och i tulltaxan utfördt under

förutsättning af tullfrihet för råvaran. För att behålla detta skydd oförändradt,

måste man följaktligen höja tullen å fabrikatet, men från en sådan åtgärd år

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillning*- Utskottets Betänkande N:o 9.

dock lagstiftningen i många fall förhindrad af såväl gällande traktater, som af

omtanke för förbrukningens behof. Men äfven om en dylik förhöjning kunde

ske, skulle dock industrien genom den föreslagna råvarutullcn beröfvad hvarje

föihoppning att kunna utsträcka sin afsättning till fremmande länder, hvilken

afsättning likväl bör anses såsom ett lifsvilkor särdeles för vår industri, som, i

följd af den ringa marknad landet förmår erbjuda, vid hvarje rikare utveckling

hotas med ögonblicklig förqväfning i sitt eget öfverflöd.

På grund af hvad sålunda här ofvan blifvit anfördt, får Utskottet vördsamt

hemställa,

att Friherre Sprengtportens omförmälda motion N:o 11 ej

må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Den sednare af dessa motioner af mera allmän natur, eller Herr Jöns

Pährsons, förklarar sig egentligen afse en förminskning i importen af utländska

öfverflödsvaror, eller, om en sådan ej kan vinnas, åtminstone vilja ålägga dem

en högre beskattning. Hvad nu angår det första af de i motionen förekommande,

ofvan omnämnda yrkanden, nemligen att åsätta alla utländska fabriksoch

handtverksvaror en införselstull af 25 procent af värdet, så torde dels lagstiftningen

i ej så få fall vara från en dylik åtgärd förhindrad genom gällande

traktater, dels äfven i öfrigt de nu åsätta tullafgifter för dessa slags varor få

anses tillräckligt höga, med afseende såväl på den allmänna förbrukningens förmåga

att bära skatter, som pa det modererade skydd lagstiftningen medgifver

vår industri. Hvad dernäst angår förslaget att bestämma “en ganska låg tullafgift“

för alla utländska råvaror, som införas till förädling, så har lagstiftningen

^ falf gått längre än motionären sjelf, och, der Statsverkets behof så

tillåtit, alldeles frigifvit sådana artiklar, hvilket dessutom äfven redan skett med

alla. egentliga jordbruksalster. Utskottet torde sålunda ej behöfva ytterligare

motivera sin vördsamma hemställan,

att ifrågavarande motion (N:o 216) i de delar deraf,

som här blifvit omförmälda, ej må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Angående öfriga i motionen förekommande yrkanden vill Utskottet dels

här nedan, dels i särskildt utlåtande sig yttra.

Sedan sålunda blifvit redogjordt för de förslag af en allmännare omfattning,

som till Utskottet inkommit, vill Utskottet i den ordning, nu tulltaxans uppställning

föranleder, afgifva yttranden rörande såväl de Kong]. Propositionerna,

som öfriga från Kamrarne emottagna motioner, och derjemte anmäla de förslag

till ändringar, som Utskottet funnit sig böra tillstyrka.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Betalnings-Utskottets Betänkande N:o 9. 5

lnförscls-tarifcn.

Enär tull-lagstiftningen för artikeln bränvin och sprit är i väsendtlig mån

beroende af de beslut, Riksdagen kommer att fatta angående beskattningen af

den inhemska bränvinstillverkningen, har Utskottet funnit sig böra hemställa,

att pröfningen af tullbestämmelserna angående ifrågavarande

artiklar må få uppskjutas, intilldess att Riksdagen i

nyssberörda hänseende fattat beslut.

I den nu till 10 öre per skålpund bestämda tullen för kaffe har Kong].

Maj:t, under åberopande af hvad i den nådiga Propositionen om Statsverkets

tillstånd och behof redan blifvit vid beräkning af tullinkomsterna för år 1868

yttradt, föreslagit en förhöjning af 2 öre, hvarjemte Herr Schartau, Frans, inom

Första Kammaren i väckt motion (N:o 9) föreslagit en förhöjning af 3 öre.

Utskottet erkänner visserligen att artikeln kaffe, såsom utgörande en allmän förbrukningsvara,

utan att likväl egentligen kunna hänföras till oumbärliga lifsförnödenheter,

och såsom ej heller varande föremål för någon inhemsk produktion,

bör, när Statsverkets behof så fordrar, lämpligen kunna åsättas en högre tullsats.

Då likväl hvarje stegrad beskattning af en så betydande förbrukningsartikel

måste vara för allmänheten särdeles betungande, har Utskottet ansett sig

icke böra under några förhållanden föreslå Riksdagen att förhöja tullen å kaffe

med mera än Kong]. Maj:t ansett för Statsverkets behof oundgängligen nödigt,

och får sålunda, under förutsättning att denna förhöjning vid en stundande statsreglering

visar sig vara af behofvet påkallad, med afstyrkande af Herr Schartaus

förslag, hemställa,

att nu gällande tullsats å artikeln kaffe, förhöjes till 12 öre

per skålpund.

För den händelse, att den af Utskottet tillstyrkta förhöjningen af tullen

å kaffe skulle af Riksdagen bifallas, har Utskottet funnit sig böra föreslå,

att äfven den nu till 15 öre per skålpund fastställda tullen

å “kaffe, brändt och alla till kaffesurrogat användbara brända

vexter“ måtte efter samma proportion höjas, och sålunda

bestämmas till 18 öre per skålpund.

Då artikeln kakao hittills i allmänhet varit i afseende på tullafgiften likställd

med kaffe, och äfven för närvarande drager lika tull, eller 10 öre per

skålpund, så har Utskottet funnit skäligt att föreslå en förhöjning af 2 öre äfven

för denna artikel, så mycket heldre, som den egentligen endast af de mera välmående

klasserna i samhället förbrukas. Utskottet hemställer aliså

att tullafgiften å artikeln kakao bestämmes till 12 öre per

skålpund.

Genom 1866 års tulltaxa förhöjdes tullen å karkassband från 50 till 75 öre

skålpundet, emedan man funnit att införseln af dessa artiklar var i starkt stigande, och

Bränvin och

Sprit.

Kaffe.

Kaffe, brändt.

Kakao.

Karkasstr och

Karkassband.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Metaller,

sammansatta.

6 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 9.

genom en lämplig tullförhöjning derå sålunda borde vinnas en icke obetydlig

tillökning i Statens inkomster. Samma taxa bestämmer likväl äfven, att “krinoliner,

förfärdigade af fjedrar, med tråd eller garn omspunna eller omväfda, och

sammanhållna genom vidsydda band, förtullas såsom “kläder“ af band; äro de

af tyg, försedda med fjedrar, tullbehandlas de såsom “kläder11 af det tyg hvaraf

krinolinen består“. I enlighet med dessa stadganden erlägga sålunda krinoliner

sammansatta med t. ex. bomullsband en tull af 50 öre jemte 20 procent förhöjning,

tillsammans 60 öre; krinoliner af t. ex. bomullsväfnad erlägga 40 öre

jemte 20 procent förhöjning, tillsammans 48 öre, under det att sjelfva fjedrarne

eller karkasserna betala 7 5 öre, allt per skålpund. Deraf måste naturligen följa,

dels att den inhemska industrien för tillverkande af färdiga krinoliner omöjliggöres,

dels äfven, att den genom förhöjningen å karkasser och karkassband åsyftade

vinsten för Statsverket icke erhålles, enär det naturligen blifver billigare att

införa färdiga krinoliner, som draga en lägre tull. Ett annat förhållande förtjenar

derjemte att härvid tagas i betraktande, nemligen att karkasser, eller krinolinfjedrar

kunna mot vida lindrigare afgift hit införas öfver Norge, der tullen

endast utgör omkring 11 öre, och hvarifrån varan får införas mot half tull,

eller 87Y2 öre. Utskottet har äfven erfarit, att handeln med denna artikel

redan vidtagit åtgärder för att begagna denna mera billiga och fullkomligt lofliga,

ehuru för statsintraderna ofördelaktiga, omväg. Under sådana förhållanden

har Utskottet, särdeles med fästadt afseende å Statsverkets behof af ökade inkomster,

ej kunnat undgå, att finna sig böra hos Riksdagen föreslå,

att tullen å karkasser och karkassband nedsättes till den i

förut gällande tulltaxa bestämda, 50 öre per skålpund.

För vinnande ai mera enkelhet och system i uppställningen af rubriken

Metaller, sammansatta, äfvensom för att äfven här få genomförd den grundsats,

att ämnen, som införas till ytterligare bearbetning, böra vara tullfria, har Utskottet

funnit sig böra föreslå en ny redaktion i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med den för artikeln koppar nu gällande, af följande lydelse:

Metaller, sammansatta:

Oarbetade.........................fria.

Arbetade :

plåtar, latun och trådband, äfvensom andra ämnen för ytterligare

bearbetning..................fria.

bleck och spik till fartygs förhydning.........fria.

andra slag, oäkta lahn och metallduk derunder inbegripna:

mer eller mindre förgylda försilfrade, eller pläterade eller

med s. k. guldfernissa öfverstrukna 1 tf . . SO öre.

utan sådan beläggning eller bestickning 1 . . 15 öre.

skrot samt gammal och brukad metall, sammansatt, endast

tjenlig till omsmältning...............fria.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N''.o 9. 7

I nu stadgade tull för artikeln socker har Kongl. Maj:t i nådig Proposition,

(N:o 23) och med afseende på Statsverkets behof, föreslagit en förhöjning af 2 öre

per skålpund, eller för oraffineradt af mörkare färg till 10 öre, och för ljusare,

oraffineradt samt raffineradt till 14 öre, allt per skålpund; hvarjemte Herr Schartau

Frans, i motion (N:o 9) föreslagit en förhöjning för det förra slaget till 11 öre,

och för de sednare till 16 öre per skålpund; samt slutligen Herr Jons Pährsson

i motion (N:o 216) yrkat, att artikeln socker icke må förhöjas öfver den tull,

den nu drager. Under åberopande af hvad vid artikeln kaffe blifvit yttradt

angående denna artikels lämplighet för tullbeskattning, hvilket i sin helhet äfven

torde få gälla för socker, och då derjemte iakttagits, att äfven socker redan

förut burit lika tunga utgifter, som de nu föreslagna, utan att förbrukningen

deraf märkbart aftagit; hvadan man således eger anledning antaga, att den med

förhöjningen åsyftade tillökning i Statens inkomster verkligen skall derigenom

vinnas, anser sig Utskottet, under förutsättning att en stundande statsrecderincr

visar behofvet deraf, icke kunna undgå att tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts

nådiga Proposition. Utskottet erkänner likväl fullkomligt alla de olägenheter,

som äro oskiljaktiga från en ökad beskattning på en af landets allmännaste förbrukningsartiklar,

och skulle således gerna hafva sett om Statsverkets tillstånd

och behof medgifvit, att, på sätt af en motionär blifvit yrkadt, ingen förhöjning

i tullen på socker nu behöfc ifrågasättas, hvaraf åter å andra sidan torde följa,

att Utskottet ej heller anser sig böra tillstyrka någon förhöjning utöfver hvad

detta behof oafvisligen krafvel-. Genom den af Kongl. Maj:t föreslagna lika

förhöjningen af 2 öre såväl å råsocker som å raffineradt socker kommer visserligen

någon, ehuru ringa, förminskning i det skydd, den inhemska sockerraffineringsindustrien

hittills åtnjutit, att inträda; men då genom sednaste Tullkomités

utredning kan anses ådagalagdt, att äfven detta så förminskade skydd

uppgår till något öfver 32 procent af tillverkningskostnaden, så vågar Utskottet

antaga, att någon svårighet för industriidkare icke bör uppkomma att än vidare

med oförminskad kraft och framgång uppehålla den inhemska sockerförädlingen,

och har sålunda af denna betänklighet ej bordt finna sig förhindradt att så i

ena som andra hänseendet tillstyrka den af Kongl. Maj:t ifrågasatta tullförhöjning.

Med afstyrkande såväl af Herr Jöns Pährssons som af Herr Schartaus

ifrågavarande motioner i alla delar, får Utskottet alltså vördsamt föreslå,

att tullen å oraffineradt socker, till färgen mörkare än N:o

18 af den i handeln gällande Holländska standard bestämmes

till 10 öre, samt å raffineradt, alla slag, äfvensom oraffineradt,

icke mörkare än ofvannämnda nummer, till 14 öre per skålpund.

För säckar, nya, tomma, utgår tullen för närvarande med 5 procent förhöjning

utöfver den å väfnaden. Då likväl dels sömnadskostnaden i förhållande

till varuvärdet icke kan vara af någon synnerlig betydenhet, dels äfven andra

jemförliga artiklar, såsom t. ex. segel, få införas utan någon förhöjning utöfver

Socker.

Säckar.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Tobak.

8 Bevittnings-Ulskottets Betänkande N:o 9.

tullen å väfnader, så liar Utskottet ansett denna förhöjning äfven för ifrågavarande,

för landtbruket och industrien angelägna artikel böra bortfalla, och den

således endast draga lika tull med den väfnad, hvaraf den består. Då dessutom

äfven säckar, gamla eller brukade, för såväl industrien som särdeles jordbruket

utgöra eu ganska vigtig artikel, och nu gällande taxerubrik lemnar obestämdt,

om, och på hvilka vilkor, dylika få i riket införas, så vill Utskottet derjemte

föreslå, att ett tillägg måtte i rubrikens sednare afdelning göras, som stadgar, att

säckar, synbart brukade, få införas utan tullafgift; rubriken skulle sålunda komma

att lyda:

Säckar, nya, tomma, tullbehandlas lika med den väfnad,

hvaraf de bestå;

med varor fyllda, såsom emballage, äfvensom tomma, synbart

brukade.....................fria.

För artikeln tobak, oarbetad, blad och stjelk, har Kongl. Maj:t i nådig

Proposition (N:o 23), och under åberopande af sin Proposition om Statsverkets

tillstånd och behof, föreslagit en förhöjning i nu gällande tullafgift af 1 öre

per skålpund; derjemte har Herr Scharlau, Frans, i motion (N:o 9) föreslagit

en förhöjning för oarbetad tobak af 5 öre, för cigarrer af 20 öre, samt för öfrig»

i tulltaxan specificerade slag af arbetad tobak äfvenledes en förhöjning af 5 öre,

allt per skålpund.

På till en del samma skäl och grunder, som redan vid artiklarne kaffe

och socker blifvit anförda, och under enahanda förutsättning, att statsregleringen

visar densamma af behofvet påkallad, anser sig Utskottet äfven i ifrågavarande

fall böra tillstyrka bifall till den af Kongl. Mnj:t föreslagna förhöjning. Att

deremot, såsom en motionär föreslagit, i betydligare mån höja tullbeskattningen

å tobak torde möta flera svårigheter, särdeles med afseende derpå, att, då nu

gällande tull å denna vara i Norge endast utgör 25,04 öra per skålpund, hvarje

större tullförhöjning måste ytterligare stegra den redan nu befintliga böjelsen

till oloflig införsel öfver vår mot detta land vidt utsträckta landgräns.

I afseende på den föreslagna förhöjningen i de olika tullsatserna å arbetad

tobak, torde Utskottet endast dermed behöfva motivera sitt afstyrkande, att införseln

af dylika varor redan nu är ytterst obetydlig och genom den föreslagna

förhöjningen skulle till Statsverkets förlust ytterligare komma att förminskas,

samt att enligt sednastc Tullkomités utredning t. ex. artikeln cigarrer genom nu gällande

tullafgifter åtnjuter ett skydd af mellan 50 — 60 procent, karfvad tobak

af omkring 100 procent o. s. v., allt af tillverkningskostnaden, hvarföre, äfven

om den af Utskottet tillstyrkta förhöjningen å oarbetad tobak bifalles, någon

dylik å “arbetad" icke torde böra ifrågakomma. Med afstyrkande af Herr

Schartaus omförmälda motion i här berörda delar, får Utskottet alltså hemställa,

att tullen å artikeln tobak, oarbetad, blad och stjelk bestämmes

till..............26 öre per skålpund.

Angående

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 9.

9

Angående en inom Första Kammaren af Friherre Sprengtporten väckt

motion (N:o 30) om på öfverenskommelse med Norge grundad ömsesidig förhöjning

af införselstullen å tobak, eller i händelse sådan förhöjning ej kan vinnas,

införande af accis vid all minutförsäljning af arbetad tobak, kommer Utskottet

att genom särskildt utlåtande sig yttra.

I en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 216) har Herr Jöns Vin alla »lag

Pährsson bland annat yrkat, “att alla utländska viner och spritvaror, af hvad

slag som helst, med undantag af Malaga eller kommunionvin, åsättes en tullafgift

af 20 procent af värdet.“ Då likväl tullen å dylika varor är beroende

dels af gällande handelstraktater, dels äfven af bestämmelserna angående vilkoren

för den inhemska bränvinsbränningen, torde

Herr Jöns Pährssons förslag i dessa hänseenden få förfalla.

Då den tull, som bör utgå för ättika, är beroende af den tullsats, som Ättika.

kan komma att bestämmas för bränvin, hemställes,

att frågan om tullen å ättika må få uppskjutas, till dess Utskottet

kommer i tillfälle att afgifva förslag till införseltull å

bränvin och sprit.

Taxe-underrättelserna.

Taxe-underrättelsernas § 8 inskränker rättigheten att tillgodonjuta restitu- f n.

tion af erlagda införselsafgifter för vid skeppsbyggnad använda materialier och

förnödenheter till vid Svenskt skeppsvarf nybyggda fartyg. Utskottet har ej

velat undertrycka den anmärkningen, att denna inskränkning torde böra anses

för något mera än en blott oegentlighet, då den beröfvar en ganska betydlig

del af skeppsbyggnadsindustrien en fördel, som den medgifver åt en annan.

Derigenom skadas likväl i ganska hög grad den näringsgren, som sysselsätter

sig med förbyggnad och i allmänhet reparation af fartyg. Utskottet får således

vördsamt föreslå,

att rättigheten till sådan tullrestitution, under i öfrigt samma

vilkor och förpligtelser, som i paragrafen stadgas, utsträckes

äfven till vid Svensk hamn repareradt fartyg, och att § 8

i följd deraf må erhålla följande lydelse: Egare af fartyg

som vid Svensk skeppsvarf repareras eller nybyggas äro

berättigade, att — — — — — — — — — — —-

få tillgodonjuta restitution af erlagda införselsafgifter för de

Bill. till Riksd. Prot. 1861. 5 Sami. 1 Afd. 6 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 9,

materinlier och skeppsförnödenheter, dem egaren genom behöriga

intyg visat hafva varit till fartygets reparering, byggnad

Då genom ifrågasatt förhöjning af tullen å råsocker till 10 öre per skålpund,

den tullafgift tillverkaren erlägger för i ett tf. raffineradt socker ingående

råsocker, efter ett beräknadt “rendement“ af 8Sy3 procent, hvari sirap, som ej

tillgodonjuter någon tullrestitution, ej är inberäknad, kommer att ökas till 12

öre, så har Utskottet bort föreslå,

att den restitution af tullmedlen § 9 medgifver må för raffineradt

socker, alla slag, höjas till 12 öre per skålpund.

Stadgandet i sista momentet § 9, att den i samma § medgifna tullrestitution

icke eger rum vid utförsel till Norge, har tillkommit egentligen för

att undanrödja det menliga inflytande på Norska Statsverkets tullinkomster, som

i annat fall kunde uppstå till följd af det i mellanrikslagen af år 1825 inrymda

medgifvande, enligt hvilket flere i Sverige och Norge tillverkade varor få från

det ena landet till det andra införas mot endast half tull, och har derjemte

äfven i Norge med afseende på Svenska Statsverkets trygghet ett dylikt undantags-stadgande

blifvit tillämpad!. Då likväl å ömse sidor sådant skett fritt och

utan gemensamt bindande aftal, så har helt naturligt inom båda rikena uppstått

den önskan, att åtgärder måtte vidtagas, genom hvilka någon större trygghet för

hvarderas på tull-lagstiftningen beroende inkomster, kunde vinnas. Särdeles har

denna önskan gjort sig gällande hvad angår artikeln socker, som i båda rikena

utgör en af de förnämsta kassa-artiklar, och för dess vinnande föreslagits dels

att genom ömsesidigt aftal undantaga artikeln raffineradt socker från rättighet

till drawback vid utförsel från ena riket till det andra, dels äfven att upphäfva

mellanrikslagens bestämmelser rörande denna vara, så att raffineradt socker

icke vidare må mot endast half tull föras från det ena riket till det andra. Då

likväl genom antagande af det förra förslaget hvarje utbyte mellan de båda länderna

af denna artikel skulle fortfarande omöjliggöras, och Svenska sockerförädlingsindustrien

således ännu längre finna sig utesluten från den marknad

Norge kan densamma erbjuda, så har Kong]. Maj:t behagat fästa sig vid det

sednare förslaget, och, med tillkännagifvande af sin nådiga afsigt, att, så snart

omförmälda undantagsstadgande blifver i afseende å artikeln raffineradt socker

upphäfdt, äfven vidtaga nödiga åtgärder för att denna vara icke vidare må mot

half tull kunna införas från det ena till det andra af de förenade rikena, föreslagit

Riksdagen i nådig Proposition (N:o 24), att för dess del medgifva upphåfvandet

af ifrågavarande undantagsstadgande i hvad det afser raffineradt socker,

så att jemväl vid utförsel till Norge af denna artikel må tillgodonjutas den derför

i allmänhet medgifna tullrestitution. Utskottet, som fullkomligt inser, att

genom upphäfvande af ifrågavarande stadgande, samfärdseln mellan rikena bör

kunna erhålla en ökad liflighet och betydenhet, skulle visserligen gerna hafva

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillning»- Utskottets Betänkande N:o 9.

11

sett om åtgärder kunnat vidtagas för att bereda samma fördel äfven åt andra

alster af Svensk industri, hvilka nu genom samma stadgande finna sig afstängda

från all afsättning i Norge, men kan dock af denna önskan ej finna sig förhindradt

att tillstyrka bifall åt Kong!. Maj:ts Nådiga Proposition, och får alltså

föreslå,

att sista momentet § 9 må erhålla följande lydelse: Den här

ofvan medgifna tullrestitution eger icke rum vid utförsel till

Norge, utom i afseende å artikeln socker, raffineradt, alla slag.

Stockholm den 1 1 Mars 1867.

På Utskottets vägnar:

Gast. af Ugglas.

Reservationers

l:o af Friherre af Ugglas: “Uti ingressen till sitt Betänkande om tullbevillningen

har Utskottet uttalat den åsigt, att då nu gällande tulltaxa, som är

utfärdad den 16 November 1866, alltför kort tid varit tillämpad, för aftal dess

verkningar någon erfarenhet hunnit samlas, samt dessutom nödig stadga i tulllagstiftningen

måste anses såsom ett väsendtligt vilkor för handelns och näringarnes

ostörda utveckling, Utskottet endast bort föreslå sådana förändringar, som i följd

af Statsverkets behof eller af rent formela skäl ansetts nödiga.

Denna åsigt har Utskottet också i allmänhet tillämpat. Endast i några

få fall har Utskottet, enligt min uppfattning, derifrån afvikit, och då jag är af

den mening att hvarje, äfven den minsta rubbning i förhållanden, som af tulllagstiftningen

äro beroende, såvida den ej föranledts af Statsverkets behof, bör

vid denna Riksdag undvikas, får jag emot Utskottets tillstyrkanden i nedannämnda

punkter anmäla min reservation.

l:o. Metaller, sammansatta.

Den tullfrihet, som för närvarande är medgifven “Marinmetall eller annan

komposition i form af bleck och spik till förhydning af fartyg11 och “andra slag:

oarbetade, latun och trådband derunder inbegripna", har Utskottet utsträckt jemväl

till “plåtar “ och “ andra ämnen för ytterligare bearbetning. “ Då bleck och

spik till fartygs förhydning äro vid införsel tullfria, ansågs inom Utskottet att

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillning»-Utskottets Betänkande N:o 9.

ett annat till fartygsbyggnad nödigt ämne, eller skeppsbult, som af sammansatta

metaller tillverkas, af samma orsak icke borde draga tull. Då emellertid egare

af fartyg, som vid Svenskt skeppsvarf nybyggas, enligt 8 § i tulltaxe-underrättelserna,

redan nu äro berättigade att, sedan fartyget kommit i fullfärdigt skick,

tillgodonjuta restitution af erlagda införselsafgifter för vid fartygets byggnad

m. m. använda materialier, och Utskottet ytterligare föreslagit, att enahanda förmån

skulle beviljas vid fartygs reparation, synes den eljest fullt berättigade omsorgen

för skeppsbyggnadsindustrien icke nu påkalla en rubbning i bestående

förhållanden, desto mindre som Utskottet icke kunnat i någon mån utreda hvad

inverkan den af Utskottet föreslagna tull-lindring kan komma att utöfva på den

industri, som inom landet kan vara sysselsatt med tillverkning af dylika metallarbeten,

enär utom valsade stänger, användbara till skeppsbult, enligt Utskottets

förslag jemväl alla andra ämnen tjenliga till vidare bearbetning skulle blifva tullfria.

Helt och hållet torde under närvarande förhållanden icke heller böra förbises

den minskning i tullinkomster, som af Utskottets förslag nödvändigt blir

en följd; en minskning, som dock icke kunnat med bestämdhet angifvas. Jag

hemställer sålunda, att Riksdagen behagade besluta,

att nu gällande tulltaxas bestämmelser angående metaller,

sammansätta, må förblifva oförändrade.

2:o. Socker.

I afseende å denna artikel har Utskottet, i öfverensstämmelse med Kongl.

Maj:t8 nådiga Proposition, föreslagit, att tullen å oraffineradt socker måtte från

8 öre förhöjas till 10 öre samt tullen å raffineradt från 12 till 14 öre. Genom

en sådan lika förhöjning'' af 2 öre såväl å råsocker som raffineradt socker upp
kommer,

enligt Utskottets eget medgifvande, en förminskning i det skydd den

inhemska sockerraffinerings-industrien hittills åtnjutit. Att denna näring kan bära

en sådan förminskning, vill jag icke bestrida, men all undersökning derom är

för min uppfattning af frågan alldeles främmande. För mig gestaltar den sig

helt enkelt sålunda: Skulle, om Statens behof för närvarande icke kraft en förhöjning

i sockertullen, någon rubbning i nu bestående förhållanden ifrågasatts?

Att så icke skett, derom tror jag att alla äro ense, och om så är; bör man väl

då begagna tillfället af ett ögonblickets behof för att uttaga ett steg, som man

eljest icke hade tagit? Utan allt inflytande vid bedömande af denna fråga,

torde heller de omständigheter icke vara, att nu gällande tullsats å raffinad,

12 öre, först tillämpats från den 1 Januari 1866, hvadan dess verkningar icke

kunna vara officielt kända; att före denna tid tullen å den raffinerade varan

utgjort 13 öre, allt med en tullsats å råsockret af 8 öre, och att äfven med

den högre tullbestämmelsen af 13 öre, hvilken vidtog med år 1858, importen

af raffineradt socker, som år 1857 utgjorde 2,068,033 skålpund, år 1865 upp
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 9.

gått till 7,972,198 skålpund, under det att tillverkningen vid de Svenska raffineringsverken,

som år 1857 utgjorde 24,697,846 skålpund, år 1865 uppgått

till 28,859,253 skålpund, af hvillta siffror tydligen framgår, att redan tullsatsen

af 13 öre icke lagt hinder i vägen för denna närings, för den Svenska konsumenten

gagnelig täflan med utlandet.

På de skäl jag nu anfört, anser jag att den nya tullsatsen å raffineradt,

socker bör, i förhållande till den föreslagna råsockertullen af 10 öre, ställas så,

att den innefattar samma skydd, som nu gällande tullsats af 12 öre lemnar vid

eu råsockertull af 8 öre, — och får, med tillämpning af denna åsigt, föreslå,

att Riksdagen behagade besluta,

att tullen å oraffineradt socker till färgen mörkare än N:o 18

af den i handeln gällande Holländska standard bestämmes

till 10 öre skålpundet eller per centner 10 R:dr, samt å

raffineradt, alla slag, äfvensom oraffineradt icke mörkare än

ofvannämnda nummer till 14,40 öre per skålpund, eller per

centner 14 Riksdaler 40 öre.

Till grund för detta förslag åberopas följande beräkning, dervid jag antagit

ett rendement af 83,38 skålpund socker och 16,40 skålpund sirup af 100

skålpund råsocker, eller samma rendement, som, enligt de af Tullkomiterade

lemnade uppgifter från tre särskilda sockerbruk, derstädes i medeltal erhållits:

Nuvarande förhållande:

100 skålpund råsocker å 8 öre införselstull......... 8 R:dr

Produkten af 100 skålpund råsocker är nu åsatt följande

tullafgifter:

83,38 skålpund raffineradt socker h 12 öre .... 10,0056.

16,40 „ sirup å 4 öre........... °»6560- 10 R:dr 66,16 öre.

Skilnad 2 R:dr 66,16 öre.

Föreslaget förhållande:

100 skålpund råsocker ä 10 öre införselstull........ 10 R:dr.

Produkten af 100 skålpund råsocker åsättes följande

af gifter:

83,38 skålpund raffineradt socker ä 14,40 ...... 12,0067.

16,40 „ sirup å 4 öre...........• Q)6560- 12 K:dr 66,27 öre.

Skilnad 2 R:dr 66,27 öre.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillning»- Utskottets Betänkande N:o 9,

3:o. Säckar.

Jemte det Utskottet ansett säckar, nya, tomma, icke böra underkastas

den förhöjning af fem procent utöfver tullen å väfnaden, hvaraf de äro tillverkade,

som nu finnes stadgad, har Utskottet i sista momentet af taxe-rubriken

intagit en bestämd föreskrift derom att 11tomma, synbart brukade säckar “ skola

vara tullfria. Då endast nya säckar nu äro underkastade tull, synes väl Utskottets

förslag endast innefatta ett förtydligande och sålunda, då svårighet vid

tillämpningen uppgifvits hafva egt rum, vara på sin plats; tnen Utskottets förslag

skulle, om det antages, sannolikt leda derhän, att framdeles ingå nya utan

endast synbart brukade säckar till införsel ifrågakomma, tv svårigheten att bibringa

en säck utseendet af att vara synbart brukad är icke stor. Värdet af

införda nya säckar ar 186o uppgick till öfver 34,000 Riksdaler, och den nedsättning

i tullinkomst, som af Utskottets förslag kan föranledas, är väl icke af

behofvet påkallad, synnerligast som jordbrukets och industriens behof af denna

artikel antagligen kan till billigt pris inom landet fyllas.

Jag hemställer sålunda,

nu gällande bestämmelser rörande säckar må förblifva

oförändrade. “

Uti denna reservation hafva instämt Herr E. V. Almqvist och, i hvad densamma

angår metaller, sammansatta, och säckar, Friherre J. Ahtrömer.

2:o af Herr P. Muren: "Emot Utskottets förslag att åsätta raffineradt socker

en införselstull af 14 öre och medgifva samma eu drawback eller restitution vid

utförsel af 12 öre per skålpund, får jag, på här nedan i möjligaste korthet anförde

grunder, vördsammast nedlägga min reservation.

Utskottets förslag om införselstullen stödjer sig visserligen på Kongl.

Maj:ts nådiga Proposition af den 22 sistlidne Januari, men deruti yttrar dock

Kongl. Maj:t äfven, att “enligt den utredning af ämnet, som den sednast tillsatta

Tullkomiteen meddelat, eu mot i 0 öre tullsats å råsocker svarande tull f 3,5 öre för

raffinad, synes lemna den inhemska raffineringen ett fullt tillräckligt skydd.*

Någon vederläggning af denna Tullkomitéens utredning förekommer icke

hvarken i den nådiga Propositionen eller i Utskotts-betänkandet, men det oaktadt

föreslås dock i begge tullsatsen högre, än hvad som för “ett fullt tillräckligt

skydd“ erfordras.

Såväl af den Kongl. Propositionen som af Utskottets Betänkande synes

det som skulle enda skälet till denna öfvertaxering härleda sig derifrån, att

skyddet för raffineringen tillförene varit och för närvarande är, mera än * fullt

tillräckligt . Något annat skäl för den föreslagna tullsatsen förefinnes sannerligen

icke heller, och detta borde väl billigtvis kunna tillerkännas vara alldeles

s. 15 Kontrollera mot PDF

B evillnings-Utskottets Betänkande N:o 9,

15

otillräckligt, hvarföre jag vågar hoppas, att Riksdagen, om den gjorda framställningen

om råsockertullens förhöjning till 10 öre bifalles, på skäl som af sednaste

Tullkomité efter omsorgsfull utredning blifvit anförda, åsätter det raffinerade

sockret en införselstull af 13Y2 öre per skålpund, men till undvikande af

half-öre-beräkningen, på sätt nämnda komité äfven föreslagit, utsätter vigten i

centner och således

socker, raffineradt, alla slag &c..............1 centner R:dr 13: 50.

„ till färgen mörkare &c.............. „ „ 10: —

Denna, visserligen till utseendet obetydliga nedsättning, skulle likväl bereda

landets innevånare en minskning af 180 å 190,000 R:dr i den förökade

beskattning, som nu ålägges dem medelst två öres förhöjning i sockertullen af

öfver 800,000 R:dr, och iakttages icke denna på fullt giltiga skäl grundade bestämmelse

nu, då en så kännbar tillökning i sockertullen pålägges, så lärer väl

föga hopp förefinnas derom, att rättelse sedermera kan åstadkommas.

Angående drawback eller restitution af erlagd införselstull, vid utförsel af

raffinadsocker, namnes intet i den nådiga Propositionen, men oftanämnda Tullkomité

har på grund af anförda noggranna beräkningar föreslagit densamma,

vid en införselstull å råsocker af 10 R:dr, till 11 R:dr 25 öre per centner. Att

all den tull, som blifvit för råsockret erlagd, härigenom vid utförsel af raffinerad

vara blefve återställd, visar komitén medelst beräkning af att 100 skålpund

råsocker lemna 89 skålpund raffinad, “inberäknadt sirup, hvaraf 3 skålpund

ansetts i värde motsvara ett skålpund raffineradt socker11, men hvilket förhållande

måhända ännu enklare visar sig af beräkningen att 100 skålpund råsocker

i införselstull betala 1,000 öre och att derutaf erhålles 83 skålpund raffinad

samt 17 skålpund sirup samt att vid utförsel al'' dessa 83 skålpund raffinad

erhålles en restitution af ll1/* öre per skålpund.......... 9333/4 öre

och då införselstullen å sirup är 4. öre per skålpund, lemnar denna 68 „

Summa l,0013/4 öre

och då det ej kan vara afsigten att medelst drawback bereda en utförselspremie

och någon anledning att betvifla rigtigheten af Tullkomitéens här anförda

beräkning icke förefinnes, så måste den af nämnda komité föreslagna bestämmelsen

vara rigtig och för sitt ändamål tillräcklig, hvarföre jag vördsammast

anhåller om densammas fastställande, så att drawback eller restitution vid utförsel

af raffineradt socker bestämmes till 11 R:dr 25 öre per centner".

3:o af Grefve H. A. Hamilton samt Herrar C. Storckenfeldt, W. Thorburn

och A. Medin: “De genom Kong!. Maj:ts nådiga Proposition äskade anslagen afse

hufvudsakligen fyllande af tillfälliga behof, hvilkas omfång dock icke kan bestämmas,

förr än dessa anslag blifvit af Riksdagen beviljade. Bevillnings-Utskottet

har under detta förhållande, enligt vårt förmenande, bort uppskjuta föreslå

förhöjning i tullarne äfvensom i beskattningen å bränvin, tilldess hela omfånget

af den beviljade skatteförhöjningen blifvit kändt, hvarefter Utskottet med vida

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 9.

större säkerhet kunnat bedöma, om och til] hvilken grad den direkta eller den

indirekta beskattningen bort eller behöft anlitas.

Asigterna kunna vara delade i afseende på företrädet af det direkta eller

af det indirekta beskattningssättet, då fråga är om tillämpning af det ena eller

af det andra under en följd af år. Då likväl fråga är om fyllande af ett tillfälligt

statsbehof, torde den direkta beskattningen hafva ett bestämdt företräde,

enär derigenom undvikas alla de rubbningar, som äro en oundviklig följd af

den indirekta beskattningens tillämpning.

Om likväl den indirekta beskattningen måste tillgripas, torde en tullförhöjning

å nödvändighetsvaror, till hvilka kaffe och socker med fullt skäl kunna

hänföras, blott i yttersta nödfall böra anlitas.

På grund häraf få vi vördsamt föreslå, att Riksdagen måtte antaga de tullsatser,

som hittills varit bestämda för kaffe och socker, med förbehållen rättighet

att, sedan den beviljade skatteförhöjningen blifvit känd, antaga den förhöjning

i tullen å dessa voror, som anses behöflig till fyllande af den statsbrist,

som icke lämpligen på annat sätt kan betäckas, och hvarom Bevillnings-Utskottet

bör anmodas afgifva förslag samtidigt med förslaget om bevillningsbeloppet."

4:o af Herr A. J. Sandstedt: “Den sorgfälliga behandling af tulltaxan,

som såväl inom Afdelning som Bevillnings-Utskott alltid egt rum, har denna

riksdag uteblifvit. Anledningen är helt enkelt att söka uti Bevillnings-Utskottets

sammansättning, der stor pluralitet råder för frihandels-idéernas tillämpning och

således vanmägtigt att göra andra tänkesätt gällande. Jag begagnar nu derföre

min rättighet att reservera mig mot Utskottets förfarande, att icke besluta

behörigt eller likställigt skydd åt hvarken jordbruket eller andra näringar; utan

förgäfves klagar landtmannen öfver sin betryckta ställning, hos BevillningsUtskottets

pluralitet finner han ingen skonsamhet.

Vid framställningar om förhöjdt. ehuru billigt skydd för näringar i allmänhet

hafva frihandels-förfäktarne alltid framhållit nödvändigheten af låga eller

inga tullsatser, emedan motsatsen skulle endast gifva anledning till smuggling

och tullförsnillning; nu finner dock sagda fraktion i sitt intresse för godt att

yrka förhöjda tullar å några de mest behöfliga förnödenhets-artiklar. Denna

inkonseqvens i handling förefaller besynnerlig, men är dock ett faktum. De

förhöjda tullar å kaffe, socker, tobak, som Bevillnings-Utskottet föreslagit, måste

jag på det högsta bestrida. Hvar och en vet ganska val, att kaffe numera utgör

en nödvändighetsvara, och att fördyra för den arbetande klassen dessa lif3- förnödenheter står icke väl tillsammans med de tullnedsättningar, man föregående

riksdag beslutat och äfven nu låter opåkallad! fortfara för lyx, öfverflöd och

läckerheter för de förmögnare samhällsklasserna. Jag begär att nu gällande

tullar å kaffe, socker, tobak måtte blifva oförändrade; varande detta endast ett

på rättvisa och billighet stödt yrkande för de arbetande klassernas behof."

Förslag

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillning s- til skottets Betänkande N:o 9.

17

¥ ti r s 1 a g

till

ändringar i gällande tulltaxa.

Tarif för Införselstullen.

Qvantitet för

Införsels-

tullberäk-

tull.

ningen.

Riksmynt.

Kaffe.............................

1 skalp.

12

brändt och alla till kaffesurrogat användbara, brända

vexter.......................

1 skålp.

—

18

Kakao.........................

1 skålp.

—

12

Karkasser och Karkassband............

1 skålp.

—

50

Metaller, sammansatta:

1

oarbetade.......................

—

Fria.

arbetade:

plåtar, latun och trådband, äfvensom andra ärn-

nen för ytterligare bearbetning........

—

Fria.

|

bleck och spik till fartygs förhydning......

----

Fria.

andra slag, oäkta lahn och metallduk derunder

inbegripna:

mer eller mindre förgylda, försilfrade, eller

pläterade, eller med s. k. guldfernissa

öfverstrukna................

1 skålp.

—

30

utan sådan beläggning eller bestrykning . .

1 skålp.

—

15

skrot samt gammal och brukad metall, samman-

satt, endast tjenlig till omsmältning.....

—

Fria.

-- - *- - - - -'' - ------ -

|

Bih. till Riksd. Prot. i867. 5 Sami. 1 Afd. 6'' Höft.

8

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningå- Utskottets Betänkande N:o 9.

Qvantitet för

Införsels- 1

tullberäk-

tull.

ningen.

Riksmynt.

:

Socker:

raffinera^, alla slag, såsom topp-, kandi- och kak-, I

samt krossadt eller pulveriseradt socker.....| 1 skålp.

oraffineradt:

a) till färsen icke mörkare än N:o 18 af den

i verldshandeln gällande Holländska standard,

hvarå normalprof genom General-tullstyrelsens

försorg hållas vederbörande tullkammare tillhända.

....................1 skålp.

b) till färgen murkalk än nämnda standard
nummer,

äfven om varan inkommer i upp- j

löst eller flytande tillstånd..........j 1 skålp.

Anm. Derest — — —---hela innehållet.

14

14

10''l

Säckar.''

nya, tomma; tullbehandlas lika med den väfnad,

hvaraf de bestå.

med varor fyllda, såsom emballage, äfvensom tomma,

synbart brukade ...............

Fria.

Tobak:

oarbetad, blad och stjelk

2fi

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillning$-Ut skoitets Betänkande N:o 9.

19

Underrättelser

om hvad vid Taxans tillämpning iakttagas bör.

§ 8-

Egare af fartyg, som vid Svenskt skeppsvarf repareras eller nybygges, äro

berättigade att, sedan fartyget kommit i fullfärdigt skick, och sådant inför General-tullstyrelsen

styrkt blifvit, få tillgodonjuta restitution af erlagda införselsafgifter

för de materialier och skeppsförnödenheter, dem egaren genom behöriga

intyg visat hafva varit till fartygets reparering, byggnad, tackling och utredning använda

och för sådant ändamål från utrikes ort införda.

§ 9.

Vid utförsel sjöledes — — — — — — — — — — — — — — ■

beviljas restitutionsvis af tullmedlen — — — — — — —- — — — —

för 1 skålpund raffineradt socker, alla slag...............12 öre.

Den här ofvan medgifna tullrestitutionen eger icke rum vid utförsel till

Norge utom i afseende å artikeln raffineradt socker.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Beoillnings-Utskottets Betänkande N:o 9.

Tabell,

utvisande den tillökning i Statsverkets på tull-lagstiftningen beroende inkomst,

hvilken, så vidt den kunnat beräknas, torde komma att härflyta af de utaf Bevillnings-Utskottet

föreslagna förändringar i gällande tullbestämmelser för nedannämnda

artiklar.

Under åren

1863-1865 i

medeltal införd

Beräknad tillökning

i inkomst.

1

qvantitet.

!

it

R:dr.

öre

: Kaffe (från 10 till 12 öre för 1 få.).....

10,184,784

323,695

68

brändt och alla till kaffesurrogat använd-

bara brända vexter (från 15 till 18 öre)

7,005

210

15

j Kakao (från 10 till 12 öre för 1 få.).....

Socker: raffinerad t, alla slag (från 12 till 14

39,746

794

92

öre för 1 få.)......

6,622,859

132,457

18

oraffineradt: till färgen icke mörkare

l

än N:o 18 (från 12 till

14 öre för 1 få) ...

69,396

1,387

92

mörkare än N:o 18 (från

8 till 10 öre för 1 få)

35,300,734

706,014

68

Tobak, oarbetad (från 25 till 26 öre för 1 få.)

5,089,592

50,895

92

Summa Bunt R:dr

1,215,456

45

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.