Banko-Utsleottets Utlåtande N:o 13
1867-03-11 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1867:13, Banko-Utsleottets Utlåtande N:o 13
Dokumentets text
Banko-Utsleottets Utlåtande N:o 13.
3
lika frågor ej mindre den Deputerade, som har uppsigt
öfver bruket, än Förvaltaren höras, samt deras utlåtanden,
jemte skälen för beslutet i Fullmägtiges protokoll fullständigt
intagas.
6:o
(motsvarar § 155.)
Sedan bokslutet för det föregående året blifvit uppgjordt,
sammanträda Fullmägtige, samfäldt eller genom
delegerade, på Tumba, så väl för att taga närmare kännedom
af förra årets förvaltning, som ock att tillse byggnaders
och maskineriers tillstånd m. m.; börande dervid
berättelser af den Deputerad, som har det speciela inseendet
öfver bruket, och Förvaltaren afgifvas om bruksdriften
under nästförflutna året.
Stockholm den 11 Mars 1867.
tf7. F. Tersmeden.
.\:o 13.
Ank. till Rikd. Kansli d. 11 Mars 1867, kl. 5 e. ro.
Tillåtande, med förslag rörande användandet af den sedan 1865
års början upplupna bankovinst.
Sedan Riksdagen bifallit Utskottets hemställan i Memorialet N:o 3,
om tillåtelse att, utan hinder af föreskriften i 1 § mom. 2 af Utskottets
instruktion, särsluldt behandla och till Riksdagen afgifva förslag i fråga om
4
Banko-Utskottets Utlåtande N:o 13■
användande af den sedan 1865 års början upplupna banko vinst, går Utskottet
nu att i detta ämne göra framställning.
Till en början bör Utskottet upplysa:
att, enligt Bankens hufvudräkning, tillgångar och fordringar utöfver skulderna
utgjorde vid 1865 års slut:
Grundfond.............R:dr 25,000,000:
Behållning å bankovinsten för år 1863 utöfver
hvad som erfordrades för grundfondens uppbringande
till nyssnämnda belopp: R:dr 1,5 1 2,5 7 5:77.
Vinst år 1864 ....... . « 1,922,258:07.
Vinst år 1865 . . ...... « 1,860,359:52. 5 29& 193.36
Sgr R:dr 30,295,193:36.
att Rikets sistlidna år församlade Ständer beslutat, att af
den sedan 1863 års början upplupna bankovinst skulle
under åren 1866 och 1867 till Riksgälds-kontoret aflemnas,
med hälften under hvartdera året, tillhopa . . . 3,400,000.
S:gr R:dr 26,895,193:36.
alt alltså den vid 1865 års slut utöfver
grundfonden .... R:dr 25,000,000.
i Banken befintliga odisponerade behåll
ni"8
ut*)orde......26,895,193:30.
samt slutligen att beloppet utaf bankovinsten för nyss tilländagångna år
1866 ännu icke är kändt.
Vid frågan om bankovinstens användande har Utskottet haft att taga
i öfvervägande åtskilliga vid Riksdagen väckta och till Utskottet remitterade
motioner, i hvad de angå detta ämne, nemligen:
Herr Schartaus, F., (Första Kammaren N:o 8), att Riksbankens odisponerade
vinst och den, som härefter utfaller, må, intilldess annorlunda
förordnas, uteslutande i och för Bankens egna ändamål användas på det sätt,
som säkrast öfverensstämmeij med hufvudgrunderna för dess verksamhet
och det allmännas väl.
Herr Hasselrots, C., (törsta Kammaren N:o 35), att till allmänna hypotheksbanken
måtte emot dess till Riksbanken ställda obligationer öfverlemnas,
bland annat, den nu redovisade bankovinsten i män densamma bäfver
tillgänglig, eller minst en million deraf.
Banko-Utskottets Utlåtande N:o 13.
5
Friherre Raabs, C., (Första Kammaren N:o 48), att en million årligen
af bankovinsten måtte i sex år, för motsvarande allmänna hypotheksbankens
obligationer, till den sistnämnda öfverlemnas.
Herr Jons Pährssons (Andra Kammaren N:o 10), ‘ att Riksdagen beslutar
att af bankovinsten en million årligen utlemnas till Bankodiskontverket
under rättvis fördelning emellan Lånekontoren i Stockholm, Göteborg
och Malmö till utlåning åt endast jordbrukare.»
Herr Eric O/ssons (Andra Kammaren N:o 44), «att Riksdagen ville
för sin del besluta att bankovinsten icke, såsom hittills skett, måtte dragas
ifrån Riksbanken, utan i stället användas till att förstärka Bankens grundfond
så länge, till dess den uppnått ett visst belopp, eller att af vinsten
bildas en reserv- eller grundfond, hvarigenom Riksbankens ställning blifver
fullt betryggad och beviljandet af lån mera kunde afse befrämjandet af
sådana näringar, hvilka äro gagnande för fäderneslandet, än den enskilda
vinsten.»
Herr J. Rundbäcks (Andra Kammaren N:o 134), att för den s. k. allmänna
diskontfondens ökande måtte anvisas, bland annat, bankovinsten.
Herr And. Gudmundssons (Andra Kammaren N:o 136), att, bland
andra Riksbankens tillgångar, jemväl bankovinsten borde användas för afsättande
af en särskild fond, till ett belopp af 5,000,000 R:dr, till utlåning
på uppgifvet sätt eller inköp af hypotheksbankens obligationer.
Herr C.
af en fond, som hufvudsakligen borde användas att befordra omloppet af på
jordfastighetshypothek grundade obligationer, måtte, bland andra Riksbankens
medel, disponeras Bankens upplupna vinst, i händelse densamma icke oundgängligen
för Statsverkets behof erfordrades; samt
Herr Magnus Svenssons (Andra Kammaren N:o 270), att den årliga
bankovinsten ej må beräknas såsom tillgång för Statens behof, utan qvarstadna
i Bankens vård, samt att af densamma bildas en alltjemt vexande
lånefond, att till jordbruket lemna amorteringslån på fem års tid, till högst
sex procents ränta.
Utskottet antager, att Riksdagen icke vill fatta något beslut, som har
afseende på användandet af framdeles blifvande bankovinst, utan liädanef
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
(5
Banko-Utskottets Utlåtande N:o 13.
ter såsom hittills inskränker sig till den vinst, som redan till Banken ingått.
Med afseende härpå och i öfverensstämmelse med föreskriften i Utskottets
instruktion, enligt hvilken Utskottet endast har att yttra sig angående
den sedan 1865 års början upplupna vinst, lemnar Utskottet för närvarande
å sido de framställningar uti nyss omförmälda motioner, hvilka
afse att redan nu för en längre eller kortare framtid afgöra om användandet
af Bankens blifvande vinst; liksom Utskottet, jemväl förutsättande att
Riksdagen icke finner rådligt frångå den hittills följda grundsatsen att disponera
allenast öfver den del af influten vinst, som är till beloppet känd,
och att icke frånhända Banken sådan, förrän ny till ungefärligen motsvarande
belopp hunnit ytterligare ingå, i detta förslag endast afser den under
år 1865 upplupna vinsten, hvilken, enligt hvad redan är angifvet, uppgår
till R:dr 1,860,359: 52.
I afseende på användandet af denna, är att taga i betraktande, å ena
sidan, att Kongl. Maj:t i sin nådiga Proposition angående Statsverkets tillstånd
och behof ifrågasatt såsom en tillgång för fyllande af statsbehofven
ett belopp af 1,800,000 R:dr utaf Bankens vinstmedel, samt att, efter hvad
kändt är, beredandet af utvägar till bestridande af oundgängligen nödiga
statsutgifter och tillgodoseendet af för Riket vigtiga angelägenheter möter
svårigheter, så att utomordentliga eller föiy Rikets innebyggare betungande
åtgärder möjligen kunna ifrågakomma. A andra sidan åter förekommer,
att den vigtiga angelägenhet, hvilken här i landet till så högst väsendtlig
del beror på Riksbanken, nemligen att bibehålla stadga uti och gifva ökad
styrka åt myntväsendet, kan befrämjas genom förökande och användande
på ett mot ändamålet svarande sätt af de behållna inkomster, Bankens rörelse
lemnar; och ehuru det kapital Riksbanken redan eger samt den ställning,
hvari densamma befinner sig, icke lemna rum för något tvifvel att ju
icke berörda vigtiga angelägenhet kan på ett fullt betryggande sätt vårdas,
samt fördenskull någon oafvislig nödvändighet icke är för handen att nu
för Riksbanken bibehålla dess upplupna vinst, har Utskottet likväl trott de
fördelar, som härigenom kunde ernås, förtjena att hållas i sigte.
Med afseende på de förhållanden, hvilka nu blifvit antydda, har Utskottet
ansett sig böra till Riksdagen hemställa,
att af Riksbankens behållna vinst för år 1865 ett belopp
af en million Riksdaler må under år 1868 till Riksgäldskontoret
för Statens allmänna behof aflemnas, men att
återstoden af samma vinst må få för Bankens egna ändamål
användas.
Utskottet inskränker sig för närvarande till denna hemställan, och
kommer således först sedan Riksdagen deröfver meddelat sitt beslut att
Banko-Utskottets Utlåtande N:o 13.
7
afgifva vidare yttrande i fråga om de flerahanda förslag, ofvan omnämnde
motionärer framställt till användande af bankovinsten eller vissa delar deraf;
liksom Utskottet äfven i sinom tid vill yttra sig om de öfriga ämnen, motionerna
beröra.
Stockholm den 11 Mars 1867.
W. F. Tersmeden.
Reservationer:
af Herr Kock: »Om Riksbanken fortfarande varder med urskiljning
och uppmärksamhet handhafd, och icke ålägges några ytterligare förbindelser,
då är den, genom de utvägar, hvartill Banko-reglementet hänvisar, under
alla eventualiteter fullkomligt konsoliderad med dess nu egande grundfond,
tjugufem millioner Riksdaler, samt dessutom en reservfond af närmare sex
millioner . Riksdaler, detta sednare äfven med fråndrag af 1865 års vinst.
Det kan icke vara meningen att lägga hög på hög, att göra anstalten rikare
på dess egares bekostnad. Det torde äfven kunna ifrågasättas, huruvida
det länder landet till någon verklig fromma att af sålunda hopsamlade medel
bilda nya lånekällor, hvilka, likasom de många redan befintliga, i sin
Öl Aning snart skulle tömmas, utan att ropet för dagen dermed vore tystadt.
De skattskyldige allena fingo bringa offret till denna lånekälla, tv genom
att undanhålla Statsverket en betydlig del af bankovinsten, som bidrag till
de allmänna utgifternas bestridande, måste ett motsvarande belopp utgå genom
ökad beskattning. Och det är jemväl den stora massan af befolkningen,
hvilken står under lånelinien, som får offra, utan att omedelbart kunna
komma i åtnjutande af den dermed afsedda fördel. Man säger att Staten,
som under hvarje omständighet måste upptaga lån, om statsregleringen
skall gå ihop, nu kan låna så mycket mera som motsvarar den till Banken
föreslagna reserverade vinstandelen, men återbetalningen af äfven detta
lån åtel faller i sinom tid på den skattdragande och blir honom slutligen
öfvermägtig, så framt icke för lånandet i alla rigtningar en gång sättes
en gräns.
Då, efter min åsigt, vidare reserverande af vinstmedel nu är för Riksbanken
obehöflig, för lånesökande föga eller intet båtande, för Statsverket
skadligt och för de skattdragande betungande, tillåter jag mig alltså tillstyrka,
8
Banko-Utskottets Utlåtande N.o 13-
att, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts nådiga Proposition
angående Statsverkets ställning och behof, af 1865
års bankovinst 1,800,000 Riksdaler öfverlemnas till Riksgälds-kontoret.
»
af Herr Malmsten: »Då Riksbankens grundfond, hvilken år 1845
ökades från 71 till 15 millioner Riksdaler, sedermera — och detta så nyligen
som år 1864 — blifvit ytterligare förstärkt med 10 millioner, så att
den för närvarande uppgår till 25 millioner Riksdaler, eller ett belopp
tre och en tredjedel gånger större än hvad densamma för icke fullt 25 år
sedan utgjorde;
då Riksbanken, utom nämnda grundfond, för närvarande eger ett öfverskott,
hvilken äfven om 1865 års bankovinst fråndrages, belöper till mer
än 5 millioner Riksdaler;
då vidare, såsom af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om Statsverkets
tillstånd och behof framgår, det torde möta nära nog oöfvervinnerliga svårigheter
att, äfven med iakttagande af den största sparsamhet, uppgöra
statsregleringen, utan att bland tillgångarne få beräkna här ifrågavarande
bankovinst; och
då slutligen, genom den af Utskottet föreslagna delning af nämnda
vinst, hvarken i afseende på Bankens säkerhet eller till lättnad för lånerörelsen,
någon ens nämnvärd fördel vunnes, i jemförelse med de stora olägenheter
vid statsregleringens uppgörande, hvilka, ifall detta förslag af Riksdagen
godkändes, måste blifva en följd; hemställer jag,
att, under närvarande förhållanden, hela det till jemna
hundratusental uppgående belopp af 1865 års bankovinst
eller 1,800,000 Riksdaler måtte till Riksgälds-kontoret
öfverlemnas.»
Uti denna reservation hafva Friherre Ter smeden, TF. F., Friherre Gyllenstjerna,
E., Herrar Lönnberg, Rehnström och Lindström förklarat sig instämma.
af Herrar Schartau och De Mars, som ville hafva antecknadt, att de
tillhört den starka minoritet inom Utskottet, som önskat för Banken bibehålla
hela 1865 års vinst.
N:o 14.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.