Sök i Ratio Lex

Banko-Utsleottets Utlåtande N:o 13

1867-03-11 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1867:13, Banko-Utsleottets Utlåtande N:o 13

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Banko-Utsleottets Utlåtande N:o 13.

3

lika frågor ej mindre den Deputerade, som har uppsigt

öfver bruket, än Förvaltaren höras, samt deras utlåtanden,

jemte skälen för beslutet i Fullmägtiges protokoll fullständigt

intagas.

6:o

(motsvarar § 155.)

Sedan bokslutet för det föregående året blifvit uppgjordt,

sammanträda Fullmägtige, samfäldt eller genom

delegerade, på Tumba, så väl för att taga närmare kännedom

af förra årets förvaltning, som ock att tillse byggnaders

och maskineriers tillstånd m. m.; börande dervid

berättelser af den Deputerad, som har det speciela inseendet

öfver bruket, och Förvaltaren afgifvas om bruksdriften

under nästförflutna året.

Stockholm den 11 Mars 1867.

tf7. F. Tersmeden.

.\:o 13.

Ank. till Rikd. Kansli d. 11 Mars 1867, kl. 5 e. ro.

Tillåtande, med förslag rörande användandet af den sedan 1865

års början upplupna bankovinst.

Sedan Riksdagen bifallit Utskottets hemställan i Memorialet N:o 3,

om tillåtelse att, utan hinder af föreskriften i 1 § mom. 2 af Utskottets

instruktion, särsluldt behandla och till Riksdagen afgifva förslag i fråga om

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 13■

användande af den sedan 1865 års början upplupna banko vinst, går Utskottet

nu att i detta ämne göra framställning.

Till en början bör Utskottet upplysa:

att, enligt Bankens hufvudräkning, tillgångar och fordringar utöfver skulderna

utgjorde vid 1865 års slut:

Grundfond.............R:dr 25,000,000:

Behållning å bankovinsten för år 1863 utöfver

hvad som erfordrades för grundfondens uppbringande

till nyssnämnda belopp: R:dr 1,5 1 2,5 7 5:77.

Vinst år 1864 ....... . « 1,922,258:07.

Vinst år 1865 . . ...... « 1,860,359:52. 5 29& 193.36

Sgr R:dr 30,295,193:36.

att Rikets sistlidna år församlade Ständer beslutat, att af

den sedan 1863 års början upplupna bankovinst skulle

under åren 1866 och 1867 till Riksgälds-kontoret aflemnas,

med hälften under hvartdera året, tillhopa . . . 3,400,000.

S:gr R:dr 26,895,193:36.

alt alltså den vid 1865 års slut utöfver

grundfonden .... R:dr 25,000,000.

i Banken befintliga odisponerade behåll
ni"8

ut*)orde......26,895,193:30.

samt slutligen att beloppet utaf bankovinsten för nyss tilländagångna år

1866 ännu icke är kändt.

Vid frågan om bankovinstens användande har Utskottet haft att taga

i öfvervägande åtskilliga vid Riksdagen väckta och till Utskottet remitterade

motioner, i hvad de angå detta ämne, nemligen:

Herr Schartaus, F., (Första Kammaren N:o 8), att Riksbankens odisponerade

vinst och den, som härefter utfaller, må, intilldess annorlunda

förordnas, uteslutande i och för Bankens egna ändamål användas på det sätt,

som säkrast öfverensstämmeij med hufvudgrunderna för dess verksamhet

och det allmännas väl.

Herr Hasselrots, C., (törsta Kammaren N:o 35), att till allmänna hypotheksbanken

måtte emot dess till Riksbanken ställda obligationer öfverlemnas,

bland annat, den nu redovisade bankovinsten i män densamma bäfver

tillgänglig, eller minst en million deraf.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 13.

5

Friherre Raabs, C., (Första Kammaren N:o 48), att en million årligen

af bankovinsten måtte i sex år, för motsvarande allmänna hypotheksbankens

obligationer, till den sistnämnda öfverlemnas.

Herr Jons Pährssons (Andra Kammaren N:o 10), ‘ att Riksdagen beslutar

att af bankovinsten en million årligen utlemnas till Bankodiskontverket

under rättvis fördelning emellan Lånekontoren i Stockholm, Göteborg

och Malmö till utlåning åt endast jordbrukare.»

Herr Eric O/ssons (Andra Kammaren N:o 44), «att Riksdagen ville

för sin del besluta att bankovinsten icke, såsom hittills skett, måtte dragas

ifrån Riksbanken, utan i stället användas till att förstärka Bankens grundfond

så länge, till dess den uppnått ett visst belopp, eller att af vinsten

bildas en reserv- eller grundfond, hvarigenom Riksbankens ställning blifver

fullt betryggad och beviljandet af lån mera kunde afse befrämjandet af

sådana näringar, hvilka äro gagnande för fäderneslandet, än den enskilda

vinsten.»

Herr J. Rundbäcks (Andra Kammaren N:o 134), att för den s. k. allmänna

diskontfondens ökande måtte anvisas, bland annat, bankovinsten.

Herr And. Gudmundssons (Andra Kammaren N:o 136), att, bland

andra Riksbankens tillgångar, jemväl bankovinsten borde användas för afsättande

af en särskild fond, till ett belopp af 5,000,000 R:dr, till utlåning

på uppgifvet sätt eller inköp af hypotheksbankens obligationer.

Herr C.

af en fond, som hufvudsakligen borde användas att befordra omloppet af på

jordfastighetshypothek grundade obligationer, måtte, bland andra Riksbankens

medel, disponeras Bankens upplupna vinst, i händelse densamma icke oundgängligen

för Statsverkets behof erfordrades; samt

Herr Magnus Svenssons (Andra Kammaren N:o 270), att den årliga

bankovinsten ej må beräknas såsom tillgång för Statens behof, utan qvarstadna

i Bankens vård, samt att af densamma bildas en alltjemt vexande

lånefond, att till jordbruket lemna amorteringslån på fem års tid, till högst

sex procents ränta.

Utskottet antager, att Riksdagen icke vill fatta något beslut, som har

afseende på användandet af framdeles blifvande bankovinst, utan liädanef
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

(5

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 13.

ter såsom hittills inskränker sig till den vinst, som redan till Banken ingått.

Med afseende härpå och i öfverensstämmelse med föreskriften i Utskottets

instruktion, enligt hvilken Utskottet endast har att yttra sig angående

den sedan 1865 års början upplupna vinst, lemnar Utskottet för närvarande

å sido de framställningar uti nyss omförmälda motioner, hvilka

afse att redan nu för en längre eller kortare framtid afgöra om användandet

af Bankens blifvande vinst; liksom Utskottet, jemväl förutsättande att

Riksdagen icke finner rådligt frångå den hittills följda grundsatsen att disponera

allenast öfver den del af influten vinst, som är till beloppet känd,

och att icke frånhända Banken sådan, förrän ny till ungefärligen motsvarande

belopp hunnit ytterligare ingå, i detta förslag endast afser den under

år 1865 upplupna vinsten, hvilken, enligt hvad redan är angifvet, uppgår

till R:dr 1,860,359: 52.

I afseende på användandet af denna, är att taga i betraktande, å ena

sidan, att Kongl. Maj:t i sin nådiga Proposition angående Statsverkets tillstånd

och behof ifrågasatt såsom en tillgång för fyllande af statsbehofven

ett belopp af 1,800,000 R:dr utaf Bankens vinstmedel, samt att, efter hvad

kändt är, beredandet af utvägar till bestridande af oundgängligen nödiga

statsutgifter och tillgodoseendet af för Riket vigtiga angelägenheter möter

svårigheter, så att utomordentliga eller föiy Rikets innebyggare betungande

åtgärder möjligen kunna ifrågakomma. A andra sidan åter förekommer,

att den vigtiga angelägenhet, hvilken här i landet till så högst väsendtlig

del beror på Riksbanken, nemligen att bibehålla stadga uti och gifva ökad

styrka åt myntväsendet, kan befrämjas genom förökande och användande

på ett mot ändamålet svarande sätt af de behållna inkomster, Bankens rörelse

lemnar; och ehuru det kapital Riksbanken redan eger samt den ställning,

hvari densamma befinner sig, icke lemna rum för något tvifvel att ju

icke berörda vigtiga angelägenhet kan på ett fullt betryggande sätt vårdas,

samt fördenskull någon oafvislig nödvändighet icke är för handen att nu

för Riksbanken bibehålla dess upplupna vinst, har Utskottet likväl trott de

fördelar, som härigenom kunde ernås, förtjena att hållas i sigte.

Med afseende på de förhållanden, hvilka nu blifvit antydda, har Utskottet

ansett sig böra till Riksdagen hemställa,

att af Riksbankens behållna vinst för år 1865 ett belopp

af en million Riksdaler må under år 1868 till Riksgäldskontoret

för Statens allmänna behof aflemnas, men att

återstoden af samma vinst må få för Bankens egna ändamål

användas.

Utskottet inskränker sig för närvarande till denna hemställan, och

kommer således först sedan Riksdagen deröfver meddelat sitt beslut att

s. 7 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 13.

7

afgifva vidare yttrande i fråga om de flerahanda förslag, ofvan omnämnde

motionärer framställt till användande af bankovinsten eller vissa delar deraf;

liksom Utskottet äfven i sinom tid vill yttra sig om de öfriga ämnen, motionerna

beröra.

Stockholm den 11 Mars 1867.

W. F. Tersmeden.

Reservationer:

af Herr Kock: »Om Riksbanken fortfarande varder med urskiljning

och uppmärksamhet handhafd, och icke ålägges några ytterligare förbindelser,

då är den, genom de utvägar, hvartill Banko-reglementet hänvisar, under

alla eventualiteter fullkomligt konsoliderad med dess nu egande grundfond,

tjugufem millioner Riksdaler, samt dessutom en reservfond af närmare sex

millioner . Riksdaler, detta sednare äfven med fråndrag af 1865 års vinst.

Det kan icke vara meningen att lägga hög på hög, att göra anstalten rikare

på dess egares bekostnad. Det torde äfven kunna ifrågasättas, huruvida

det länder landet till någon verklig fromma att af sålunda hopsamlade medel

bilda nya lånekällor, hvilka, likasom de många redan befintliga, i sin

Öl Aning snart skulle tömmas, utan att ropet för dagen dermed vore tystadt.

De skattskyldige allena fingo bringa offret till denna lånekälla, tv genom

att undanhålla Statsverket en betydlig del af bankovinsten, som bidrag till

de allmänna utgifternas bestridande, måste ett motsvarande belopp utgå genom

ökad beskattning. Och det är jemväl den stora massan af befolkningen,

hvilken står under lånelinien, som får offra, utan att omedelbart kunna

komma i åtnjutande af den dermed afsedda fördel. Man säger att Staten,

som under hvarje omständighet måste upptaga lån, om statsregleringen

skall gå ihop, nu kan låna så mycket mera som motsvarar den till Banken

föreslagna reserverade vinstandelen, men återbetalningen af äfven detta

lån åtel faller i sinom tid på den skattdragande och blir honom slutligen

öfvermägtig, så framt icke för lånandet i alla rigtningar en gång sättes

en gräns.

Då, efter min åsigt, vidare reserverande af vinstmedel nu är för Riksbanken

obehöflig, för lånesökande föga eller intet båtande, för Statsverket

skadligt och för de skattdragande betungande, tillåter jag mig alltså tillstyrka,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Banko-Utskottets Utlåtande N.o 13-

att, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts nådiga Proposition

angående Statsverkets ställning och behof, af 1865

års bankovinst 1,800,000 Riksdaler öfverlemnas till Riksgälds-kontoret.

»

af Herr Malmsten: »Då Riksbankens grundfond, hvilken år 1845

ökades från 71 till 15 millioner Riksdaler, sedermera — och detta så nyligen

som år 1864 — blifvit ytterligare förstärkt med 10 millioner, så att

den för närvarande uppgår till 25 millioner Riksdaler, eller ett belopp

tre och en tredjedel gånger större än hvad densamma för icke fullt 25 år

sedan utgjorde;

då Riksbanken, utom nämnda grundfond, för närvarande eger ett öfverskott,

hvilken äfven om 1865 års bankovinst fråndrages, belöper till mer

än 5 millioner Riksdaler;

då vidare, såsom af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om Statsverkets

tillstånd och behof framgår, det torde möta nära nog oöfvervinnerliga svårigheter

att, äfven med iakttagande af den största sparsamhet, uppgöra

statsregleringen, utan att bland tillgångarne få beräkna här ifrågavarande

bankovinst; och

då slutligen, genom den af Utskottet föreslagna delning af nämnda

vinst, hvarken i afseende på Bankens säkerhet eller till lättnad för lånerörelsen,

någon ens nämnvärd fördel vunnes, i jemförelse med de stora olägenheter

vid statsregleringens uppgörande, hvilka, ifall detta förslag af Riksdagen

godkändes, måste blifva en följd; hemställer jag,

att, under närvarande förhållanden, hela det till jemna

hundratusental uppgående belopp af 1865 års bankovinst

eller 1,800,000 Riksdaler måtte till Riksgälds-kontoret

öfverlemnas.»

Uti denna reservation hafva Friherre Ter smeden, TF. F., Friherre Gyllenstjerna,

E., Herrar Lönnberg, Rehnström och Lindström förklarat sig instämma.

af Herrar Schartau och De Mars, som ville hafva antecknadt, att de

tillhört den starka minoritet inom Utskottet, som önskat för Banken bibehålla

hela 1865 års vinst.

N:o 14.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.