Sök i Ratio Lex

Memorial, i anledning af Kamrarnes beslut öfver Banko-Utskottets förslag rörande, bankovinsten för år 186o.

1867-03-29 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1867:18, Memorial, i anledning af Kamrarnes beslut öfver Banko-Utskottets förslag rörande, bankovinsten för år 186o.

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Banko-Utskottets Memorial N:o 18.

sammanstämmande beslut afgjord, framlägga följande förslag till voteringsproposition:
Den,

som vill, att i texten å Bankens sedlar skall begagnas benämningen:

Sveriges Riksbank,

röstar Ja;

Den det ej vill,

röstar Nej;

Vinner Nej, kommer i texten å Bankens sedlar att begagnas benämningen

Sveriges Bank.

Stockholm den 29 Mars 1867.

W. F. T er smeden,

Utskottet8 Ordförande.

N:o 18.

Ank. till Riksd. Kansli d. 29 Mars 18(57, kl. 1 e. in.

Memorial, i anledning af Kamrarnes beslut öfver Banko-Utskottets

förslag rörande, bankovinsten för år 186o.

I anledning af Utskottets, i Memorialet N:o 13, afgifna förslag, att af

Riksbankens behållna vinst för år 1865 ett belopp af en million R:dr måtte

under år 1868 till Riksgälds-kontoret för Statens allmänna behof aflemnas,

men att återstoden af samma vinst måtte få för Bankens egna ändamål

användas, har, jemlikt Utskottet tillhandakomna protokolls-utdrag för

den 18 Mars.

Första Kammaren beslutat att, under närvarande förhållanden,

hela det till jemna hundratusental uppgående belopp af 1865 års bankovinst,

eller 1,800,000 R:dr, skulle till Riksgälds-kontoret öfverlemnas,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 18.

3

samt uppdragit åt Utskottet att inkomma med förslag till användande af

1866 års bankovinst;

Andra Kammaren åter bifallit Utskottets förslag.

I följd af Kamrarnes sålunda fattade skiljaktiga beslut, föreligga

rörande bankovinsten tre särskilda frågor, nemligen

dels huruvida af 1865 års vinst 1,800,000 eller allenast en million

B:d.r skola till Riksgälds-kontoret för Statens allmänna behof aflemnas,

dels, enär Första Kammarens beslut icke innehåller bestämmelse om

tiden när hela eller någon del af ifrågavarande vinst skall aflemnas, huruvida

utbetalningen från Banken till Riksgälds-kontoret af det vinstbelopp,

som kan komma att bestämmas, skall ske först under år 1868 eller redan

under innevarande år;

dels angående bankovinsten för år 1866.

Hvad angår förstnämnda fråga, så och då Andra Kammaren gillat

Utskottets förslag att allenast en million R:dr utaf 1865 års bankovinst

skulle till Statsverket aflemnas, men återstoden få användas för Bankens

egna ändamål, anser Utskottet sig ega full anledning att vidblifva detta

förslag samt hemställer fördenskull:

l:o

att Första Kammaren må, med frånträdande af sitt förra

beslut, förklara, att af 1865 års bankovinst en million

R:dr skall aflemnas till Riksgälds-kontoret för Statens

allmänna behof, men att återstoden får af Banken för

dess egna ändamål behållas.

Beträffande dernäst tiden, då 1865 års vinst, till det belopp, som

kan varda bestämdt, skall från Banken utbetalas, har Utskottet af den inom

Första Kammaren hållna öfverläggning funnit, att frågan, såsom redan är

nämndt, gäller huruvida berörda utbetalning bör försiggå under år 1868

eller redan under innevarande år.

Utskottet har, vid afgifvande af sitt första förslag rörande bankovinsten,

yttrat, hurusom Utskottet förutsatte, det Riksdagen icke skulle finna

rådligt att frånhända Banken dess influtna vinst förr, än ny dylik till

ungefärligen motsvarande belopp hunnit ytterligare ingå. Då nu emellertid

ifrågakommit att, förutom de 1,700,000 R:dr af bankovinsten för år 1864,

hvilka, jemlikt sistförflutna riksdags beslut, skola under innevarande år utbetalas,

jemväl anvisa till utgående likaledes under detta år ytterligare hela

eller en större del af 1865 års vinst, har Utskottet funnit sin pligt vara

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Banko-Utskottets Memorial N:o 18-

att taga i betraktande det inflytande en sådan utbetalning komme att utöfva

på Bankens egen ställning.

I sådant afseende, äfvensom med anledning af Första Kammarens

föreläggande att inkomma med förslag till användande af 1866 års bankovinst,

har Utskottet anmodat Banko-fullmägtige, bland annat, att yttra sig

huruvida Banken, utan olägenhet för sig sjelf eller inskränkning af dess

lånerörelse, kunde redan under detta år till Riksgälds-kontoret aflemna

såväl de 1,700,000 R:dr, om hvilkas utbetalning sistlidna Riksdag beslutat,

som hela eller någon större del af bankovinsten för år 1865; äfvensom att

meddela Utskottet upplysning om beloppet af Bankens behållna vinst för

år 1866.

Häruppå hafva Fullmäktige under den 21 -Mars, med öfverlemnande

af en approximativ kalkyl, enligt hvilken behållna vinsten för år 1866 utgör

2,079,697 R:dr 3 öre, i förstnämnda afseende anfört följande:

»Skilnaden emellan beloppet af högsta tillåtna sedelutgifning och

beloppet af beräknad sedelstock uppgick den 16 dennes till 8,084,160 R:dr

14 öre R:mt. Om det antages, att den del af behållna vinsten för detta

år, som under året blifver tillgänglig, i förening med ingående kapitalafbetalningar

å åtskilliga af Bankens innehafvande obligationer och förväntad

återbetalning af filialbankernas i Nyköping och Skellefteå återstående skuld

till Banken, lemnar full tillgång för den liqvid till Riksgälds-kontoret, som

det, enligt 4:de § i banko-reglementet, åligger Banken att till belopp af

1,700,000 R:dr under detta år verkställa; så visar det sig att utbetalning,

äfven i år, af behållna vinsten för 1865, utgörande 1,860,359 R:dr 52 öre,

derest sådan utbetalning skulle beslutas, icke komme att nedsätta ofvanberörda

skilnadssumma till mera än omkring 6,200,000 Rall-, en summa,

hvilken är tillräcklig att utgöra reserv för uttag å upp- och afskrifningssamt

kreditiv-räkningar utöfver kalkylsvis beräknade belopp. Från denna

synpunkt uteslutande betraktad, kan följaktligen utbetalningen i år af hela

behållna vinsten för 1865 hvarken medföra någon olägenhet för Banken

sjelf eller leda till någon inskränkning af Bankens lånerörelse; allt likväl

under förutsättning att under årets lopp deposit-räkningen icke får erfara

någon betydligare förminskning och dels att åtgärder icke behöfva vidtagas

i och för förminskning af Bankens ansvarighet på grund af utgifna sedlar.

Men det möjliga, lätt tänkbara behofvet af dylika åtgärder gör det nödigt

att betrakta verkan af den ifrågasatta utbetalningen äfven från synpunkten

af realisationens bestånd eller Bankens förmåga att fullgöra sitt hufvudsakliga

åliggande, att med silfver, vid anfordran, infria sina sedlar. Erfarenheten

har under de sednare åren gifvit vid handen angelägenheten för

Banken att icke låta den del af den beräknade sedelstocken, som saknar

s. 5 Kontrollera mot PDF

Banko-TJIskottets Memorial N:o 18.

5

motsvarighet i metallisk valuta, öfverstiga tjugotvå millioner R:dr, eller,

med andra ord, att hålla den s. k. reservfonden vid ett belopp af omkring

8,000,000 R:dr. Orsakerna härtill äro: dels upp- och afskrifnings-räkningarnes

starka fluktuationer, dels de beviljade kreditivernas storlek, jemförd

till den behållning i kassa, som vanligen förefinnes, och dels, hufvudsakligen,

att numera Riksbankens sedlar blifvit från allmänna rörelsen i landet

så utträngda af enskilda bankernas sedlar, att flera millioner af förstnämnda

sedlar kunna användas till uttag af metallisk valuta, utan att derigenom

någon kännbar inverkan på penniiigeställningen i landet låter förmärka sig.

Det har, såsom följd häraf, visat sig vara nödigt att, då metalliska kassan

är i sjunkande, vidtaga åtgärder för bibehållande af reservfonden vid nämnda

belopp, och den af dessa åtgärder, som ligger närmast till hands och

hvilken på samma gång är den verksammaste, utgöres af lånerörelsens förminskning.

Det är alltså gifvet att, om under en tidpunkt af metalliska

kassans sjunkande en ovilkorlig utbetalning från reservfonden förestår, densamma

skall tvinga till större inskränkning i utlåningsrörelsen, än som

kunde vara behöflig, i fall reservfonden måste anlitas ensamt för att ersätta

utöfver tillgång i kassa ifrågakommande uttag på upp- och afskrifnings-

samt kreditiv-räkningar.

Således och ehuru, efter hvad det kan vara anledning hoppas, sådana

förhållanden icke skola under det löpande året inom landet inträda, som

låta befara den ovilkorliga nödvändigheten för Fullmägtige att förminska

Bankens sedelansvarighet; hvadan ock någon olägenhet icke torde vara att

emotse deraf, att Banken redan i år frånhänder sig den behållna vinsten

för 1865; anse Fullmägtige likväl nödig försigtighet bjuda att, derest Riksdagen

skulle besluta, att meranämnda behållna vinst för år 1865 skall till

hela beloppet eller till någon del från Banken till Riksgälds-kontoret utbetalas,

vid en sådan utbetalning må fästas det vilkor, att densamma under

året skall verkställas endast i det fall att Bankens säkerhet det medgifver.»

Hittills har alltid i afseende på bankovinsten iakttagits, att beslut om

dess användande fattats endast för den statsregleringsperiod, som vid hvarje

riksdag varit i fråga, och att de delar af ifrågavarande vinst, hvilka anvisats

till Statsverket, icke från Banken utbetalts förr, än på tredje året efter

det, under hvilket vinsten upplupit, samt i allmänhet först under sednare

delen af detta år. Sålunda anvisades vid sistförflutna riksdag 1863 års

vinst att utgå under år 1866 och 1864 års att utgå under år 1867; och i

öfverensstämmelse härmed är det, då Utskottet nu föreslagit, att den del

af 1865 års vinst, som Utskottet ansett böra lemnas till Statsverket, hänförts

till den statsreglering, som denna riksdag har att uppgöra, eller för år 1868

opaginerad Kontrollera mot PDF

()

Banko-Utskottets Memorial N:o 18.

Om Riksdagen nu beslutar att 1865 års vinst skall utbetalas under

innevarande år, kommer alltså Banken att under ett och samma år frånhändas

två års vinster; och det torde med säkerhet kunna antagas blifva

en följd häraf att äfven för framtiden Bankens vinstmedel komma att, för

så vidt de anses böra aflemnas till Statsverket, afhändas Banken ett år

tidigare, än hittills varit vanligt. Att detta måste i sin mån försvaga Banken,

synnerligen under det år, då utbetalningen af två års vinster på en

gång skall verkställas, är uppenbart; och Banko-fullmägtige hafva fästat

uppmärksamheten härpå, då de anfört hurusom reservfonden, eller det belopp,

som bibehålies obegagnadt, för att i händelse af behof kunna användas

utan öfverskridande af det mellan metalliska kassan och sedelstocken bestämda,

för myntvärdets tryggande nödigt ansedda högsta förhållande, skulle

komma att minskas till omkring 6,200,000 R:dr, inberäknadt de kapitalinbetalningar

på obligationer och på filialbankförsträckningar, som äro att

under året påräkna.

Utan afseende derpå, huruvida nämnda belopp må vara tillräckligt

eller icke för det ändamål, reservfonden afser, vill Utskottet endast erinra

att, om en tidigare utbetalning af 1865 års vinst, än påräknadt varit, nu

skall ske och sannolikt efterföljas äfven för framtiden af tidigare vinstutbetalningar,

än efter hittills iakttagna norm, nyssnämnda kapitaltillgångar

för obligationer, för åter inflytande försträckningar till filialbanker, med

flera medel, som från förutvarande, numera upphörda utlåningsgrenar återgå

till Banken, måste till en del qvarhållas i reservfonden och icke vidare

kunna användas vare sig till utlåning eller på annat sätt; hvaraf följer, att

Banken i samma mån mindre, än eljest, kan bispringa landets näringar och

handel med förlag. Att vidtaga ett steg, som medför en så beskaffad påföljd,

kan Utskottet icke tillstyrka under en tidpunkt, sådan som denna,

då näringarne äro i stort behof af understöd medelst penningeförlag; och

Utskottet bör fästa uppmärksamheten derpå, att det belopp, som nu är i

fråga att under detta år, utöfver hvad förut bestämts, frånhändas Banken,

möjligen kommer landet mindre till nytta, om det direkt användes till

statsutgifter, än om det får qvarstadna i Banken till stärkande af dess

förmåga att uppfylla sina förbindelser och bispringa näringarne.

Till upplysning för bedömande af frågan, betraktad från synpunkten

af Bankens ställning och förhållande till affärsrörelsen under olika tidpunkter

och omständigheter, torde Utskottet få meddela några sifferuppgifter

för sistlidet år 1866, hvilket, i anseende till de derunder för handen

varande förhållanden, lemnar eu värderik erfarenhet. Dessa uppgifter, till

livilka jemväl fogas dylika för den närmaste tiden, äro hemtade från de

till Banko-fullmägtige ingående rapporter och omfatta i runda tal såväl

s. 7 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 18.

7

Bankens hufvudkontor, som Lånekontoren i orterna. Metalliska kassan var

vid 1866 års början 15,651,000 R:dr; i slutet af Mars 16,604,000 R:dr; i

slutet af Juni 12,192,000 R:dr; i slutet af September 10,802,000 R:dr; i

slutet af December 14,429,000 R:dr och den 16 Mars detta år 16,150,000

R:dr; under år 1866 högst i slutet af Mars och lägst i förra delen af

September med omkring 10,600,000 R:dr. Sedelstocken, med inberäkning

af depositionsskulden, men afdrag af obegagnade andelar utaf låne- och

kreditivförlag, var: vid 1866 års början 36,564,000 R:dr; i slutet af Mars

34.370.000 R:dr; i slutet af Juni 30,920,000 Rall-; i slutet af September

28.030.000 R:dr; i slutet af December 32,880,000 R:dr och den 16 Mars 1867

32.853.000 R:dr; under år 1866 högst vid årets början och lägst i slutet

af Augusti med 27,132,000 R:dr.

Reservfonden: vid 1866 års början 6,280,000 R:dr; i slutet af Mars

8.496.000 R:dr; i slutet af Juni 8,230,000 R:dr; i slutet af September

8.864.000 R:dr; i slutet af December 7,526,000 R:dr och den 16 Mars

detta år 8,084,000 R:dr; under år 1866 högst i förra delen af September

med 9,320,000 R:dr och lägst i början af året med nyssnämnda belopp.

A upp- och afskrifning innestodo i Diskont- och Lånekontoren: vid

1866 års början 4,430,000 R:dr; i slutet af Mars 5,950,000 R:dr; i slutet

af Juni 4,540,000 R:dr; i slutet af September 3,990,000 R:dr; i slutet af

December 5,120,000 R:dr och den 16 Mars innevarande år 5,326,000 R:dr;

under år 1866 högst i medlet af Mars med 6,485,000 R:dr och lägst i

medlet af Juni med 3,514,000 R:dr.

På depositräkning innestodo: vid 1866 års början 3,672,000 R:dr;

i slutet af Mars 3,767,000 R:dr; i slutet af Juni 4,115,000; i slutet af

September 4,519,000 R:dr; i slutet af December 4,589,000 R:dr och den

16 Mars detta år 5,623,000 R:dr. Denna räkning har, med endast mindre

betydande undantag för några tidpunkter, ständigt stigit under hela året.

I diskontering och utlåning från handels- och näringsdiskontfonden

utestodo vid 1866 års början 15,830,000 R:dr; i slutet af Mars 16,080,000

R:dr; i slutet af Juni 14,030,000 R:dr; i slutet af September 11,990,000

R:dr; i slutet af December 14,148,000 och den 16 Mars detta år 15,946,000

R:dr; under år 1866 högst i början af April med 16,098,000 R:dr och

lägst i förra hälften af September med 11,870,000 R:dr.

A kassakreditiv utestodo: i början af år 1866 5,300,000 R:dr; i

slutet af Mars 4,413,000 R:dr; i slutet af Juni 5,656,000 R:dr; i slutet af

September 6,033,000 R:dr; i slutet af December 4,470,000 R:dr och den

16 Mars detta år 4,113,000 R:dr; under år 1866 högst i förra hälften af

Oktober med 6,085,000 R:dr och lägst i slutet af Januari med 3,850,000 R:dr.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Banko-Utskottets Memorial N:o 18.

Af dessa uppgifter torde ledning i flera hänseenden kunna hemtas

för omdömet huruvida det må vara nyttigt eller rådligt att ännu starkare

än tillförene anlita Banken för Statsverkets utgifter, och Utskottet vill i

detta afseende ytterligare erinra om Fullmägtiges i slutet af deras utlåtande

yttrade åsigt, det nödig försigtighet bjöde att, derest Riksdagen skulle besluta,

att 1865 års vinst skall till hela beloppet eller till någon del från

Banken till Riksgälds-kontoret redan under detta år utbetalas, det vilkor

borde fästas vid en sådan utbetalning, att densamma under året skulle

verkställas endast i det fall, att Bankens säkerhet det medgåfve. Att för

utbetalningen af medel, afsedda till vissa utgifter, bestämma ett sådant

vilkor, låter sig naturligtvis icke göra; men enär Första Kammaren ännu

icke bestämt tiden för utbetalning från Banken af hvad som kan beslutas

böra utaf 1865 års vinst aflemnas till Statsverket, får Utskottet, under

förklarande, det Utskottet ej kan förorda en sådan utbetalning under innevarande

år, hemställa,

2:o

att Första Kammaren måtte i denna del af Rågan fatta

beslut.

För den händelse de blifvande besluten öfver Utskottets nu gjorda

framställningar komma att föranleda sådan omröstning, som i Riksdagsordningens

65:te § omförmäles, skall Utskottet icke underlåta att skyndsamt

inkomma med förslag till voteringspropositioner härutinnan.

Slutligen får Utskottet, i anledning af Första Kammarens uppdrag

till Utskottet att inkomma med förslag till användande af 1866 års bankovinst,

i afseende på beloppet af denna vinst, åberopa den af Banko-fullmägtige

meddelade upplysning, att densamma, enligt approximativ kalkyl,

utgör 2,079,697 R:dr 3 öre.

Som berörda vinst, efter hittills iakttaget förfaringssätt, icke skulle

komma i fråga att aflemnas till Statsverket förr än år 1869 och således

tillhöra en statsreglering, hvilken först nästkommande Riksdag har att uppgöra,

samt, äfven i det fall att dess användande under år 1868 befunnes

oundgängligt, den i början på nästa år sammanträdande Riksdagen kan

derom hinna besluta, får Utskottet, under åberopande i öfrigt af de skäl,

som här ofvan blifvit anförda mot afhändande tidigare, än hittills varit

o

vanligt, utaf Bankens vinstmedel, tillkännagifva,

3:o

s. 9 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 18.

9

3:o

det Utskottet icke kan tillstyrka nu

att fatta beslut om användandet

vinst för år 1866.

församlade Riksdag

af Bankens behållna

Stockholm den 29 Mars 1867.

W. F. Tersmeden,

Utskottets .Ordförande.

Reservation:

, 1?.af H(^r Frilierre Ters™eden, W. F., som ansett ätt någon inbjudning

1 forsta Kammaren om frånträdande af dess förut fattade beslut i fråga

om det belopp af 1865 ars bankovinst, som skall till Statsverket aflemna^

tid6 anhållan ^t St att Utskottet ^ till eu början bort inskränka sig

till anhållan, det Forsta Kammaren matte fatta beslut om tiden för ut
etalmng

af berörda belopp, och, först efter det sådant beslut blifvit fattadt

ingå till Riksdagen med de framställningar, som vidare kunde påkallas. ’

denna reservation har Herr C. J. Kock instämt.

fattandPt^f TTi ViU- hafva1 antecknadt, det han vid tiden för

ttaudet af Utskottets ofvan intagna beslut varit med vederbörligt tillstånd

framilande och således icke i besluten deltagit.

Bill. till Kikna. B ro t. 1867. 6 Sand. 1 Å/d. 11 Haft.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.