Sök i Ratio Lex

Banko-Utskottets Memorial N:o 25

1867-04-23 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1867:25, Banko-Utskottets Memorial N:o 25

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 25,

1

N:o 25.

Ank. till Riksd. Kansli d. 23 April 18G7, kl. G e. m.

Memorial, i anledning af Kamrarnes beslut öfver Banko-Utskottets

Betänkande N:o 19, med förslag till reglering af Bankens

låne- och kreditiv-rörelse.

Jemlilct Utskottet tillkandakomna protokolls-utdrag- från Första Kammaren

af den 11 och från Andra Kammaren af den 12 dennes, kar allt hvad Utskottet i

dess Betänkande N:o 19 hemställt oek föreslagit, blifvit af Kamrarne bifallet, med

allenast följande, undantag:

1 punkten ll:o) kade Utskottet föreslagit, att motsvarigheten till mom. 2

al 61 § i nu gällande reglemente skulle få denna lydelse:

“Såsom inträdesafgift erlägges af bolag och enskilde personer en kalf procent

af kreditivets kela belopp. Biksgälds-kontoret ock Sparbankerna vare från

inträdesafgift befriade. “

Detta förslag, bifallet af Första Kammaren, är deremot afslaget af Andra

Kammaren, som beslutat, att mom. 2 i 61 § af nu gällande reglemente skulle oförändradt

bibehållas.

Då meningsskiljaktigheten mellan båda Kamrarne gäller frågan, huruvida

mträdesafgiften för kassakreditiv bör i reglementet fastställas, eller bestämmandet

ai denna afgifts belopp bör öfverlåtas åt Bankens Styrelse, finner Utskottet något

förslag Bil sammanjemkning af de olika meningarne icke lämpligen kunna afgifvasj

och då Första Kammaren gillat Utskottets förslag till det ifrågavarande stadgandet,

bemtar Utskottet häraf anledning att hemställa,

1:°)

det Andra Kammaren må, med frångående af sitt förra beslut, antaga

det af Utskottet i punkten 14:o) af dess Betänkande N:o 19 framställda

förslag.

Bih. till Riksd. Prot. 1867. 6 Sami. 1 Afd. 15 Käft,

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Banko-Utskottets Memorial N:o 25.

För den händelse likväl att Andra Kammaren icke bifaller denna hemställan,

och således frågan skall, jemlik! 65 § Riksdagsordningen, genom omröstning

i begge Kamrarne afgöras, får Utskottet derjemte uppställa följande förslag till omröstnings-;

^position:

2:o)

Bensöm vill att, i enlighet med Banko-Utskottets i 14:de punkten af Memorialet N:o

19 framställda och af Första Kammaren gillade förslag, motsvarigheten till mom.. 2 af 61

§ i nuvarande Bankoreglemente skall erhålla denna lydelse:

“Såsom inträdesafgift erlägges af bolag och enskilde personer en half procent

af kreditivets hela belopp. Riksgälds-kontoret och Sparbankerna vare från inträdesafgift

befriade “

röstar Ja.

Den det ej vill,

röstar Nej
Vinner

Nej, kommer nämnda stadgande att, i enlighet med Andra Kammarens

beslut, oförändradt bibehållas vid dess nuvarande lydelse, sålunda:

“Inträdesafgiften bestämmes af Styrelsen. Riksgälds-kontoret och Sparbankerna

vare från inträdesafgift befriade. “

I 17:de punkten hade Utskottet föreslagit en sådan ändring i föreskrifterna

rörande ränta för medel, som insättas på upp- och afskrifning, att Fullmägtiges

hittillsvarande rättighet till bestämmande af det högsta på en gång innestående belopp,

hvarå ränta finge godtgöras hvarje särskild räkningshafvare, skulle inskränkas

inom ett maximum af 400,000 R:dr.

Detta, af Andra Kammaren gillade förslag är deremot afslaget af Första

Kammaren, med förklarande att det motsvarande stadgandet i nu gällande Bankoreglemente

skulle bibehållas oförändradt.

Då denna meningsskiljaktighet, liksom den här ofvan först nämnda, är af

sådan beskaffenhet, att förslag till samman]Pinkning deraf icke lämpligen kan framställas,

och Andra Kammaren godkänt Utskottets först framställda förslag, anser

Utskottet sig böra, med vidblifvande deraf, hemställa,

3: o)

att Första Kammaren må afstå från sitt i ämnet fattade beslut och antaga

Utskottets förslag.

Men för det fall att denna hemställan icke bifalles, och frågan fördenskull

måste genom omröstning jemlik! 65 § Riksdagsordningen afgöras, framställer Utskottet

härmed följande förslag till omröstnings-proposition:

4:o)

Den som, i enlighet med Banko-Utskottets, af Andra Kammaren antagna förslag,

vill att motsvarigheten till mom. ej i 63 § af nu gällande Bankoreglemente skall lyda

sålunda:

“Å insatta medel beräknas, från och med första helgfria dag efter insättningen,

å högsta fulla 100-tal af behållningen den ränta, Fullmägtige ega att bestämma,

och hvilken, icke understigande en procent, för öfrigt kan vara olika för

de särskilda diskont- och lånekontoren. På Fullmägtige ankommer likaledes att,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 25.

3

inom ett maximum af 400,000 Kull'' bestämma å huru stort, på en gång innestående

belopp ränta må hvarje särskild räkningshafyare godtgöras. Om räntefotens förändring

skall allmänheten genom kungörelse i tidningarne underrättas, “

röstar Ja.

Den det ej vill,

röstar Nej.

Vinner Nej, kommer, i enlighet med Första Kammarens beslut, berörda stadgande

att oförändradt bibehållas vid följande, dess nuvarande lydelse:

“A insatta medel beräknas, från och med första helgfria dag efter insättningen,

å högsta fulla 100-tal af behållningen den ränta, Fulhnägtige ega att bestämma,

och hvilken, icke understigande en procent, för öfrigt kan vara olika för

de särskilda diskont- och låne-kontoren. På Pullmägtige ankommer likaledes åt:

bestämma å huru stort på en gång innestående belopp ränta må hvarje särskilt

räkningshafyare godtgöras. Om räntefotens förändring skall allmänheten genom

kungörelse i tidningarne underrättas. “

Härförutan har Andra Kammaren, med anledning af den reservation Herr

C. J. L. Lönnberg afgifvit mot Utskottets beslut att icke till Riksdagen aflåta någor

hemställan om ändring af stadgandet i 53 § 2 mom. af nuvarande Bankoreglemente.

återförvisat den å Betänkandets första sida gjorda anmälan derom, att der ändring

af något stadgande icke blifvit ifrågasatt, detsamma icke särskildt omnämnts, utan

ansetts böra i blifvande reglemente oförändradt inflyta.

Herr Lönnbergs ifrågavarande reservation afser uteslutande af sednare delen

utaf nämnda §, som innehåller att utlåning mot pant af vågförda effekter och

vexeldiskontering sker företrädesvis framför annan utlåning, samt att å någon betydligare

del af utlåningstillgångarne kreditiv beviljas till det belopp, Styrelser!!

bestämma.

Något förslag rörande ändring af det ifrågavarande stadgandet har icke vi<:

denna riksdag blifvit af enskild riksdagsman i behörig ordning väckt, och Utskottet

har icke heller, vid behandlingen af frågorna om ordnande af Bankens låne

och kreditiv-rörelse, för sin del ansett någon ändring af detsamma höra göras.

Yid sådant förhållande och då Första Kammaren godkänt Utskottets ar.

mälan om bibehållande oförändrad af bland andra 53 §, får Utskottet nu endas

tillkännagifva

5:o)

att Utskottet anser den af Andra Kammaren beslutade återförvisniii

icke kunna till någon åtgärd föranleda.

Stockholm den 23 April 1867.

W. F. Tersmeden,

Ordförande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.