Sök i Ratio Lex

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 31

1867-04-30 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1867:31, Banko-Utskottets Utlåtande N:o 31

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 31.

5

eljest, öfvertager eller inköper; allt under vilkor att det

stadgade maximum för sedelstock ej öfverskrides.

Stockholm den 30 April 1867.

W. F. Ter smed en,

Ordförande.

N:o 31.

Ank. till Riksd. Kansli d. 30 April 1867, kl. 2 e. m.

* Utlåtande, i anledning af Herr E. Dofséns motion om upphörande af

utländsk skuldsättning och inlärande af eif inhemskt statskreditsystem.

Till Banko-Utskottet har blifvit remitterad en af Herr E. Dofsén i An ti ra

Kammaren väckt motion, N:o 70, deri föreslås, att Riksdagen under förhanden

varande konjunkturer vid denna riksdag icke måtte besluta upptagande af

några nya lån på utrikes ort, utan införa ett inhemskt statskredit-system.

Anförande att en vidare utsträckt utländsk skuldsättning skulle medföra

menliga påföljder, åsyftar motionären att för fyllande af den brist, som antagligen

komme att uppstå i tillgångarne för fyllande af statsbehofven vid denna,

riksdag, söka frammana de tillgångar, hvilka kunna vara tillgängliga, inom landet.

och föreslår i sådant afseende, att Riksgälds-kontoret skulle utgifva obligationer

till det belopp, som af Riksdagen för statsregleringen bestämmes,

ställda på innehafvaren och uppsägbara endast å Statens sida, samt att i den

mån penningar behöfvas, Riksgälds-kontoret skulle öfverlemna obligationerna till

Riksbanken, som genast i sina sedlar skulle utbetala det erforderliga beloppet,

och derefter i män af behof försälja obligationerna: framställande motionären

derjemte åtskilliga förslag, som afse att göra dessa obligationer begärliga och

lätt gångbara i den allmänna rörelsen.

*

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 31.

Utskottet bör vid detta förslag i första rummet fästa uppmärksamheten på

hurusom detsamma till väsendtlig del hvilar derpå, att Riksbanken skulle förpligtas

att, emot statsobligationer, tillhandahålla medel för statsverkets behof.

Af Riksbankens kapital är redan en så stor summa nedlagd i obligationer,

deribland äfven Svenska Statens till ett ganska betydligt belopp, att eu ytterligare

placering af dess fonder i sä beskaffade valutor icke kan vara till fördel

för Riksbanken sjelf. På Bankens utlåningsrörelse skulle en dylik åtgärd,

som den ifrågasatta, verka inskränkande, i det att de för denna rörelse tillgängliga

fonder blefve mindre i samma man som obligationsbeloppet. ökades,

emedan bibehållandet af det, för tryggande af Bankens silfvervexlingsförmäga,

fastställda förhållandet emellan metalliska kassan och sedelstocken icke kunde

tillåta utgifvandet af ett betydligt belopp sedlar emot obligationer, på samma

gäng som sedelutgifningen i låneväg hölles oförminskad.

Frågan om upptagande af inhemska statslån och åvägabringande af ett

s. k. inhemskt fondsystem, med hvad dertill liörer, hvilken fråga redan länge

varit föremål för uppmärksamhet och åtskilliga förslag, torde hafva att förvänta

eu praktisk lösning endast i direkt sammanhang med regleringen af Statens inkomster

och utgifter; och Utskottet tror det derföre icke leda till något ändamål

att särskild!, utan ett sådant sammanhang, framställa förslag i sådant afseende;

lärande Stats-Utskottet icke underlåta att taga detta ämne i öfvervägande,

om samma Utskott finner möjligt och för landet nyttigt att söka åvägabringa

en inhemsk upplåning för Statens räkning.

På dessa skäl finner Utskottet sig böra hemställa:

att Herr E. Dofséns förevarande motion icke må till någon

särskild åtgärd föranleda.

Stockholm den 30 April 1867.

»

VP. F. T er smeden,

Ordförande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.