Banko-Utskottets Memorial N:o 32
1867-04-30 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1867:32, Banko-Utskottets Memorial N:o 32
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Banko-Utskottets Memorial N:o 32.
7
No 32.
Ant. till Riksd. Kansli d, 30 April 1867, kl. 2 m.
Memorial, med för slån till instruktion för nästkommande Riksdaqs Bankoutskott,
Jemlikt den för Utskottet utfärdade instruktion, åligger det Utskottet
att, före riksdagens slut, med fästadt afseende å de angående Bankoverket vidtagna
förändringar, hos Riksdagen föreslå instruktionen för Banko-Utskottet vid
nästföljande riksdag, hvilken instruktion, sedan den blifvit af Riksdagen profvad
och faststäld, kommer att tjena till efterrättelse, intilldess Riksdagen, efter
Utskottets hörande, någon förändring derutinnan beslutar.
Till följd häraf har Utskottet genomgått och granskat nu gällande instruktion,
dervid Utskottet fästat uppmärksamhet å den i sista punkten af 1
§ intagna föreskrift att »Utskottet bör, i sammanhang med det förslag till reglering
af Bankens låne- och kreditiv-rörelse, som Utskottet har att till Riksdagen
afgifva, meddela yttrande och förslag om användande af den sedan 1865
års början upplupna bankovinst».
Utom den ändring, som i denna del af instruktionen påkallas, såsom
följd deraf att 1865 års bankovinst blifvit vid innevarande riksdag disponerad
och att nästkommande Riksdag således eger att förordna endast om den
vinst, som från 1866 års början influtit eller kommer att tillflyta Banken,
torde stadgandet att Utskottet bör i sammanhang med förslag till reglering af
Bankens låne- och kreditiv-rörelse meddela yttrande och förslag om användande
af bankovinsten vara mindre lämpligt.
Nuvarande lydelsen af denna föreskrift tillkom först i den instruktion,
som fastställdes vid 1856—1858 års riksdag, efter det förut gällande instruktion
ålagt Utskottet att, så [ort sig gorå läte, yttra sig angående bankovinstens
användning. Men redan när den nya föreskriften, vid 1859—1860 års
riksdag, skulle första gången tillämpas, måste från densamma göras undantag,
i det Utskottet, af förekommen anledning, nödgades begära och äfven erhöll
8
Banko-Utskottets Memorial N:o 32.
Ständernas tillåtelse att särskildt behandla frågan om hankovinsten: ett undantag,
soin vid innevarande riksdag ånyo måst göras.
Erfarenheten har alltså visat hurusom det nuvarande stadgandet för eu
ändamålsenlig behandling af ärendena inneburit ett hinder, hvilken desto heldre
torde böra undanrödjas, som för framtiden Riksdagarne sannolikt merendels
blifva i behof att sä tidigt som möjligt få del af Banko-Utskottets åsigt och
förslag rörande bankovinstens användning, under det Utskottet icke kan hinna
att, förr än riksdagen längre framskridit, afgifva förslag rörande alla detaljer
vid Inne- och kreditiv-!öreisen: och Utskottet finner sig derföre böra föreslå
ändring i nu berörda hänseende al förevarande stadgande.
För öfrig! har Utskottet funnit endast några obetydliga redaktionsförändringar
erforderliga uti 3 och 4 §§, samt föreslår alltså följande
Instruktion för nästkommande Riksdags Banko-Utskott.
§ I
Utskottet
eger att vid sitt första sammanträde emottaga följande berättelser,
nemligen:
l:o) af Banko-fullmägtige, dels om Bankens tillstånd, rörelse och förvaltning
i sin helhet, och dels angående Tumba pappersbruk, samt
2:o) af Styrelserna öfver Diskont- och. Lånekontor, om dessa diskontinrättningars
rörelse och förvaltning; åliggande Utskottet, att förstnämnda berättelse,
jemte öfrig» upplysningar till befordrande af fullständig kännedom om
Bankens ställning. Riksdagen vid dess början skyndsamligen meddela. Och
bör Utskottet, sä fort sig göra later, meddela yttrande och förslag om användande
af den sedan 1866 års början upplupna bankovinst.
§
Vid Utskottets öfverläggningar, sä väl angående ändring i redan gjorda
författningar, som nya författningars föreslående, åligger det Utskottet, att i
det nogaste följa banko-inrättningens hufvudgrunder, ursprungligen intagna i
Rikets Ständers beslut och förordning om Banken af den 22 September 1668.
samt numera, efter de förändringar, närvarande förhållanden påkallat, bestämda
genom de åt Kong!. Maj:t och Rikets Ständer är 1830 fastställda lagar, angående
myntbestämningen, och för Rikets Ständers Bank. Varande det Utskottet
-
Banko-Utskottets Memorial N:o 32.
9
tet, uttryckligen förbjudet att omedelbart till öfverläggning upptaga något, som
syftar till rubbning eller förändring i dessa Bankens hufvadgrunder.
§ 3.
Utskottets ledamöter åligger att doldt och förtegadt hålla hvad som rörer
enskilda personers förhållande till Banken, eller för öfrigt, i afseende å
detta verks förvaltning, enligt Riksdagens beslut, tyst vara bör.
§ 4.
Vid den Utskottet åliggande undersökning och granskning af Bankoverkets
tillstånd och huru detsamma efter nästförflutna riksdag styrdt och förvaltadt
blifvit, bör Utskottet med synnerlig uppmärksamhet följa de Fullmägtiges
åtgärder, som afse silfver-utvexlingens fortgång och bestånd.
Efter fulländandet af denna granskning, skall Utskottet berättelse deröfver
så tidigt till Riksdagen afgifva, att Riksdagen må ega rådrum till anställande
af nytt val utaf Fullmägtige; och skall Utskottet, i sammanhang dermed
yttra sig, huruvida Utskottet anser Fullmägtige böra för deras förvaltning
tillerkännas decharge, eller om anmärkning förekommit af den beskaffenhet, att
Utskottet funnit åtal i anledning deraf böra anställas.
§ 5.
Rörande sådana administrativa, ekonomiska eller räkenskapsärenden,
som endast afse tillämpning af redan utaf Rikets Ständer eller Riksdagen gifna
stadgande!!, eger Utskottet att med Riksdagens rätt besluta och förordna; börande
dock, vid afgörandet af dylika mål, minst tre fjerdedelar af Utskottets
samtlige ledamöter vara närvarande.
Öfver anbud och ansökningar, som af Bankens och Lönekontorens gäldenärer
hos Utskottet kunna blifva gjorda, i fråga om liqvid af skulder till
Banken och Lånekontoren. har Utskottet att definitivt besluta, såvida dervid
blott afse? förlängning i den föreskrifna tiden för skuldens betalande, utan
minskning eller afskrifning i sjelfva fordringsbeloppet, hvaremot, om eftergift
å kapital- eller räntefordran anses böra få ega rum, sådant skall af Utskottet
till Riksdagens slutliga pröfning och afgörande anmälas.
Så skall ock, i allt hvad som afser upp- eller utlåning genom Banken,
eller de utstakade allmänna grunderna för verkets förvaltning och styrelse, eller
Bill. till Kiksd. Prat. 1867. 6 Samt. 1 Afd. 16 Raft. 2
10
Bart ko-ö t skottets Memorial N:o 32.
nya anslags beviljande, eller balanserade fordringars afskrifning i räkenskaperna,
intet förordnande af Utskottet meddelas utan Riksdagens föregående bifall;
hvadan Utskottet åligger att, i afseende på de förändringar, som i dessa ämnen
kunna pröfvas nödiga, ingå med utlåtande och förslag till Riksdagen, iakttagande
dervid uti dess tillstyrkanden den öfverensstämmelse med hufvudgrunderna
för Banko-inrättningen, hvilken uti 2 § här ofvan finnes föreskrifven.
§ 6.
Utan Riksdagens vetskap och samtycke, må icke någon ny stat. eller
lön vid Bankoverket fastställas. Med tillsättning af tjensteman eller betjente
derstädes eger Utskottet ej heller att sig befatta, utan bör sådant besörjas af
Fullmägtige, under vederbörligt ansvar inför Utskottet, som, uppå inkommande
besvär, eger pröfva, huruvida någon i dess tillständiga befordran kunde vara
för när skedt, samt den, som lidande befinnes, till rättelse förhjelpa.
§ 7-
Utom den aflöning, som för Utskottets betjening, i likhet med hvad för
betjeningen vid Riksdagens öfriga Utskott eger rum, fastställes, och af de till
rik,sdagskostnadernas bestridande anslagna medel utgår, eger Utskottet att,
vid slutet af Hksdagen, för den tjensteman vid Bankoverket, som, jemte sin
egentliga befattning, bär sig uppdraget att ordna, registrera och vårda BankoUtskottets
och Revisorernes handlingar och protokoll, bestämma en efter tiden
och handlingarnes vidlyftighet afpassad vedergällning, hvilken af Bankens medel
utbetalas. Men derest någon gratifikation för öfrig! skulle anses oundgänglig,
bör densamma, i öfverensstämmelse med stadgandet uti ofvannämnda § 5,
Riksdagens pröfning och godkännande underställas.
§ 8.
Sådana reglementariska föreskrifter för Bankens rörelse och förvaltning,
som härleda sig från Riksdagens eller Utskottets under riksdagens lopp fattade
beslut, skola af Utskottet hos Riksdagen till dess fastställelse anmälas; hvarefter
Utskottet bör i ett helt sammanfatta och utfärda det reglemente, som,
efter riksdagens slut. skall vid Bankens förvaltning tjena till efterrättelse. De
föreskrifter, som gemensamt böra gälla för Banko- och Riksgäldsverken, skola,
innan de varda Fullmägtige meddelade, till vinnande af nödig enhet, undergå
justering inför Stats- och Banko-Utskotten, antingen särskilt eller vid sammanträde
dem emellan.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Banko-Utskottets Memorial N:o 32.
1!
§ 9-
Utskottet åligger att, före riksdagens slut, under fästadt afseende å de
angående Bankoverket vidtagna författningar, hos Riksdagen föreslå instruktionen
för Banko-Utskottet vid den nästpåföljande Riksdagen, hvilken instruktion,
sedan den af Riksdagen blifvit pröfvad och fastställd, kommer att tjena till efterrättelse
intilldess Riksdagen, efter Utskottets hörande, någon förändring derutinnan
beslutar.
Stockholm den 30 April 1867.
B. F. Tersmeden.
Ordförande.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.