Sök i Ratio Lex

Banko-Utskottets Memorial N:o 32

1867-04-30 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1867:32, Banko-Utskottets Memorial N:o 32

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 32.

7

No 32.

Ant. till Riksd. Kansli d, 30 April 1867, kl. 2 m.

Memorial, med för slån till instruktion för nästkommande Riksdaqs Bankoutskott,

Jemlikt den för Utskottet utfärdade instruktion, åligger det Utskottet

att, före riksdagens slut, med fästadt afseende å de angående Bankoverket vidtagna

förändringar, hos Riksdagen föreslå instruktionen för Banko-Utskottet vid

nästföljande riksdag, hvilken instruktion, sedan den blifvit af Riksdagen profvad

och faststäld, kommer att tjena till efterrättelse, intilldess Riksdagen, efter

Utskottets hörande, någon förändring derutinnan beslutar.

Till följd häraf har Utskottet genomgått och granskat nu gällande instruktion,

dervid Utskottet fästat uppmärksamhet å den i sista punkten af 1

§ intagna föreskrift att »Utskottet bör, i sammanhang med det förslag till reglering

af Bankens låne- och kreditiv-rörelse, som Utskottet har att till Riksdagen

afgifva, meddela yttrande och förslag om användande af den sedan 1865

års början upplupna bankovinst».

Utom den ändring, som i denna del af instruktionen påkallas, såsom

följd deraf att 1865 års bankovinst blifvit vid innevarande riksdag disponerad

och att nästkommande Riksdag således eger att förordna endast om den

vinst, som från 1866 års början influtit eller kommer att tillflyta Banken,

torde stadgandet att Utskottet bör i sammanhang med förslag till reglering af

Bankens låne- och kreditiv-rörelse meddela yttrande och förslag om användande

af bankovinsten vara mindre lämpligt.

Nuvarande lydelsen af denna föreskrift tillkom först i den instruktion,

som fastställdes vid 1856—1858 års riksdag, efter det förut gällande instruktion

ålagt Utskottet att, så [ort sig gorå läte, yttra sig angående bankovinstens

användning. Men redan när den nya föreskriften, vid 1859—1860 års

riksdag, skulle första gången tillämpas, måste från densamma göras undantag,

i det Utskottet, af förekommen anledning, nödgades begära och äfven erhöll

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Banko-Utskottets Memorial N:o 32.

Ständernas tillåtelse att särskildt behandla frågan om hankovinsten: ett undantag,

soin vid innevarande riksdag ånyo måst göras.

Erfarenheten har alltså visat hurusom det nuvarande stadgandet för eu

ändamålsenlig behandling af ärendena inneburit ett hinder, hvilken desto heldre

torde böra undanrödjas, som för framtiden Riksdagarne sannolikt merendels

blifva i behof att sä tidigt som möjligt få del af Banko-Utskottets åsigt och

förslag rörande bankovinstens användning, under det Utskottet icke kan hinna

att, förr än riksdagen längre framskridit, afgifva förslag rörande alla detaljer

vid Inne- och kreditiv-!öreisen: och Utskottet finner sig derföre böra föreslå

ändring i nu berörda hänseende al förevarande stadgande.

För öfrig! har Utskottet funnit endast några obetydliga redaktionsförändringar

erforderliga uti 3 och 4 §§, samt föreslår alltså följande

Instruktion för nästkommande Riksdags Banko-Utskott.

§ I
Utskottet

eger att vid sitt första sammanträde emottaga följande berättelser,

nemligen:

l:o) af Banko-fullmägtige, dels om Bankens tillstånd, rörelse och förvaltning

i sin helhet, och dels angående Tumba pappersbruk, samt

2:o) af Styrelserna öfver Diskont- och. Lånekontor, om dessa diskontinrättningars

rörelse och förvaltning; åliggande Utskottet, att förstnämnda berättelse,

jemte öfrig» upplysningar till befordrande af fullständig kännedom om

Bankens ställning. Riksdagen vid dess början skyndsamligen meddela. Och

bör Utskottet, sä fort sig göra later, meddela yttrande och förslag om användande

af den sedan 1866 års början upplupna bankovinst.

§

Vid Utskottets öfverläggningar, sä väl angående ändring i redan gjorda

författningar, som nya författningars föreslående, åligger det Utskottet, att i

det nogaste följa banko-inrättningens hufvudgrunder, ursprungligen intagna i

Rikets Ständers beslut och förordning om Banken af den 22 September 1668.

samt numera, efter de förändringar, närvarande förhållanden påkallat, bestämda

genom de åt Kong!. Maj:t och Rikets Ständer är 1830 fastställda lagar, angående

myntbestämningen, och för Rikets Ständers Bank. Varande det Utskottet
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 32.

9

tet, uttryckligen förbjudet att omedelbart till öfverläggning upptaga något, som

syftar till rubbning eller förändring i dessa Bankens hufvadgrunder.

§ 3.

Utskottets ledamöter åligger att doldt och förtegadt hålla hvad som rörer

enskilda personers förhållande till Banken, eller för öfrigt, i afseende å

detta verks förvaltning, enligt Riksdagens beslut, tyst vara bör.

§ 4.

Vid den Utskottet åliggande undersökning och granskning af Bankoverkets

tillstånd och huru detsamma efter nästförflutna riksdag styrdt och förvaltadt

blifvit, bör Utskottet med synnerlig uppmärksamhet följa de Fullmägtiges

åtgärder, som afse silfver-utvexlingens fortgång och bestånd.

Efter fulländandet af denna granskning, skall Utskottet berättelse deröfver

så tidigt till Riksdagen afgifva, att Riksdagen må ega rådrum till anställande

af nytt val utaf Fullmägtige; och skall Utskottet, i sammanhang dermed

yttra sig, huruvida Utskottet anser Fullmägtige böra för deras förvaltning

tillerkännas decharge, eller om anmärkning förekommit af den beskaffenhet, att

Utskottet funnit åtal i anledning deraf böra anställas.

§ 5.

Rörande sådana administrativa, ekonomiska eller räkenskapsärenden,

som endast afse tillämpning af redan utaf Rikets Ständer eller Riksdagen gifna

stadgande!!, eger Utskottet att med Riksdagens rätt besluta och förordna; börande

dock, vid afgörandet af dylika mål, minst tre fjerdedelar af Utskottets

samtlige ledamöter vara närvarande.

Öfver anbud och ansökningar, som af Bankens och Lönekontorens gäldenärer

hos Utskottet kunna blifva gjorda, i fråga om liqvid af skulder till

Banken och Lånekontoren. har Utskottet att definitivt besluta, såvida dervid

blott afse? förlängning i den föreskrifna tiden för skuldens betalande, utan

minskning eller afskrifning i sjelfva fordringsbeloppet, hvaremot, om eftergift

å kapital- eller räntefordran anses böra få ega rum, sådant skall af Utskottet

till Riksdagens slutliga pröfning och afgörande anmälas.

Så skall ock, i allt hvad som afser upp- eller utlåning genom Banken,

eller de utstakade allmänna grunderna för verkets förvaltning och styrelse, eller

Bill. till Kiksd. Prat. 1867. 6 Samt. 1 Afd. 16 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bart ko-ö t skottets Memorial N:o 32.

nya anslags beviljande, eller balanserade fordringars afskrifning i räkenskaperna,

intet förordnande af Utskottet meddelas utan Riksdagens föregående bifall;

hvadan Utskottet åligger att, i afseende på de förändringar, som i dessa ämnen

kunna pröfvas nödiga, ingå med utlåtande och förslag till Riksdagen, iakttagande

dervid uti dess tillstyrkanden den öfverensstämmelse med hufvudgrunderna

för Banko-inrättningen, hvilken uti 2 § här ofvan finnes föreskrifven.

§ 6.

Utan Riksdagens vetskap och samtycke, må icke någon ny stat. eller

lön vid Bankoverket fastställas. Med tillsättning af tjensteman eller betjente

derstädes eger Utskottet ej heller att sig befatta, utan bör sådant besörjas af

Fullmägtige, under vederbörligt ansvar inför Utskottet, som, uppå inkommande

besvär, eger pröfva, huruvida någon i dess tillständiga befordran kunde vara

för när skedt, samt den, som lidande befinnes, till rättelse förhjelpa.

§ 7-

Utom den aflöning, som för Utskottets betjening, i likhet med hvad för

betjeningen vid Riksdagens öfriga Utskott eger rum, fastställes, och af de till

rik,sdagskostnadernas bestridande anslagna medel utgår, eger Utskottet att,

vid slutet af Hksdagen, för den tjensteman vid Bankoverket, som, jemte sin

egentliga befattning, bär sig uppdraget att ordna, registrera och vårda BankoUtskottets

och Revisorernes handlingar och protokoll, bestämma en efter tiden

och handlingarnes vidlyftighet afpassad vedergällning, hvilken af Bankens medel

utbetalas. Men derest någon gratifikation för öfrig! skulle anses oundgänglig,

bör densamma, i öfverensstämmelse med stadgandet uti ofvannämnda § 5,

Riksdagens pröfning och godkännande underställas.

§ 8.

Sådana reglementariska föreskrifter för Bankens rörelse och förvaltning,

som härleda sig från Riksdagens eller Utskottets under riksdagens lopp fattade

beslut, skola af Utskottet hos Riksdagen till dess fastställelse anmälas; hvarefter

Utskottet bör i ett helt sammanfatta och utfärda det reglemente, som,

efter riksdagens slut. skall vid Bankens förvaltning tjena till efterrättelse. De

föreskrifter, som gemensamt böra gälla för Banko- och Riksgäldsverken, skola,

innan de varda Fullmägtige meddelade, till vinnande af nödig enhet, undergå

justering inför Stats- och Banko-Utskotten, antingen särskilt eller vid sammanträde

dem emellan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 32.

1!

§ 9-

Utskottet åligger att, före riksdagens slut, under fästadt afseende å de

angående Bankoverket vidtagna författningar, hos Riksdagen föreslå instruktionen

för Banko-Utskottet vid den nästpåföljande Riksdagen, hvilken instruktion,

sedan den af Riksdagen blifvit pröfvad och fastställd, kommer att tjena till efterrättelse

intilldess Riksdagen, efter Utskottets hörande, någon förändring derutinnan

beslutar.

Stockholm den 30 April 1867.

B. F. Tersmeden.

Ordförande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.