Sök i Ratio Lex

Banko- Utskottets Utlåtande N:o 8

1867-03-04 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1867:8, Banko- Utskottets Utlåtande N:o 8

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

‘2

Banko- Utskottets Utlåtande N:o 8.

skolande texten å dessa sedlar lyda sålunda

: Sveriges Riksbank inlöser, vid anfordran,

denna sedel å Riksdaler 00

Riksmynt med 00 Riksdaler i silfver eller

00 ort tolflödigt myntadt silfver. Hvarjemte

sedeln bör innehålla erinran om

lagen mot banksedlars efterapning och

förfalskning samt om gällande bestämmelse

angående belöning för upptäckandet

af sådant brott.

Ofriga 2:ne momenter i 29 § to

skolande texten å dessa sedlar lyda sålunda:

Sveriges Rikes Ständers Bank

inlöser, vid anfordran, denna sedel å

Riksdaler 00 Riksmynt med 00 Riksdaler

i silfver eller 00 ort tolflödigt

myntadt silfver. Hvarjemte lagen emot

bankosedlars efterapning och förfalskning

samt den deruti tillika stadgade

belöning för upptäckandet af sådant

brott bör å sedeln åberopas.

le få förblifva oförändrade.

Stockholm den 4 Mars 1867.

W. F. Tersmeden.

Utskottets ordförande.

AT:0 §•

Ank. till Eiksd. Kansli d. 4 Mars 1867, kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning af vackt motion angående myntfotens bestämmande

i guld.

Till Utskottet har blifvit remitterad en i Första Kammaren af Herr A. O.

Wallenberg afgifven motion, N:o 70, om införande af en ny myntenhet, benämnd

frank, fördelad i 100 öre och utmyntad i guld sålunda, att en vigt af 1,000

franska gramm, bestående af 900 delar fint guld och 100 delar koppar, utmyntas

till 3,100 frank.

Anförande åtskilliga af de anmärkningar, hvilka kunna göras emot det

här i landet nu gällande myntsystem, och utgående från den allt allmännare

s. 3 Kontrollera mot PDF

Banko- Utskottets Utlåtande N:o 8.

3

insigten om fördelen af ett för alla folkslag gemensamt eller likartadt myntväsende,

har motionären, efter hvad hans förslag visar, trott det lämpligt att för

Sveriges del ett steg i denna rigtning nu toges, och det på ett sådant sätt, att

det för Frankrike, Belgien, Italien och Schweitz genom inbördes öfverenskommelse

antagna myntsystem äfven här i landet infördes, ehuru af hans hemställan

att, intill dess större erfarenhet vunnits, endast myntstycken å 20 och 10 frank

skulle utmyntas, det vill synas, som vore hans mening att den hittills varande, i

silfver bestämda myntgrunden borde tillsvidare hufvudsakligen bibehållas.

Ehuru Utskottet fullkomligt uppskattar vigten för samfärdseln mellan folkslagen

af gemensamt eller åtminstone likartadt mynt, tror Utskottet likväl tiden

icke ännu vara inne för Sverige att i sådant ändamål uti sitt myntväsende vidtaga

en förändring.

De högst betydliga svårigheter och olägenheter, Indika ifrån verkställigheten

af hvarje sådan förändring äro oskiljaktiga, måste föranleda dertill, att

dylika förändringar icke böra vidtagas utan att de å andra sidan med dem

afsedda fördelar i så fullt mått som möjligt vinnas. Dessa fördelar, bestående,

för så vidt förändringen afser öfverensstämmelse i skiljda länders mynt, hufvudsakligen

uti lättnad och dermed förenad besparing vid liqvider de olika länderna

emellan, äfvensom uti en lättare vunnen öfversigt af alla slags prisförhållanden,

ernås alltså endast i mån af den internationela rörelsens betydenhet. Men genom

den förändring af Sveriges myntväsende till likhet med det i Frankrike,

Belgien, Italien och Schweitz antagna, hvarom nu är fråga, skulle fördelarne

blifva jemförelsevis till olägenheterna ringa, då Sveriges handelsrörelse ännu åtminstone

hufvudsakligast är rigtad icke på dessa länder, utan på de öfriga

Skandinaviska länderna, Tyskland och England, hvilkas myntväsende är fotadt

på helt andra grunder.

Om det ock kan härvid anmärkas att de undersökningar och förhandlingar,

hvilka alltjemt pågå för åvägabringande af ett gemensamt myntsystem,

synas gå i den rigtningen, att guldet slutligen blifver allmänt antaget till myntmetall

och att först omförmälda länders myntenhet blifver den herrskande, torde

det likväl ännu vara för tidigt att på ett sådant antagande bygga en så högst

genomgripande förändring af vårt lands myntväsende, helst grannländerna ännu

icke, så vidt Utskottet har sig bekant, äro beredda på vidtagandet af enahanda

åtgärd.

Enär för öfrigt motionen, hvilken Utskottet funnit i åtskilliga afseenden

sakna önskvärd bestämdhet, synes åsyfta, att myntstycken, präglade både i silfver

och i guld, skulle tillsvidare jemte hvarandra utgifvas och gälla med ett dem

emellan genom allmänt påbud faststäldt värde, bör Utskottet icke underlåta att

anmärka, hurusom ganska kännbara olägenheter, härflytande af de oundvikliga

vexlingarne i sjelfva metallernas inbördes värden, härifrån äro oskiljaktiga, såsom

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Banko- Utskottets Utlåtande N:o 8.

ock torde bestyrkas af erfarenheten i de ofta nämnda länderna, der mynt af

båda slagen i rörelsen användas.

Ofvanstående i korthet antydda skäl hafva varit de väsendtligaste, som,

enligt Utskottets förmenande, tala emot de åtgärder, hvilka ifrågavarande motion

föreslår, och hvilka dessutom synas vara af beskaffenhet att en förändring uti

Regeringsformens stadgande i 7 2 § derom, att Riksbankens sedlar skola med

silfver inlösas, torde böra föregå. Af denna anledning har Utskottet funnit öfverflödigt,

att ingå uti de siffer- och andra detaljer, som till en utförligare utredning

af ämnet vore behöfliga; och då härtill kommer att Utskottet af ett vid

motionens remitterande utaf en bland Stats-Rådets ledamöter afgifvet yttrande

inhemtat, hurusom från Franska och Italienska regeringarne till den Svenska

nyligen ankommit en inbjudning att sluta sig till den emellan Frankrike, Italien,

Belgien och Schweitz ingångna, ofvan omförmälda myntkonvention, äfvensom att

öfver denna framställning utlåtanden infordrats, efter inhemtande af hvilka Kong!.

Maj:ts Regering utan tvifvel komme att taga i moget öfvervägande skälen för

och emot förslaget samt, om svårigheterna icke blefve för stora, till antagande

förorda ifrågavarande reform, finner Utskottet häruti ett ytterligare skäl att afvakta

den vidare utredning af frågan, som med säkerhet kan vara att emotse

samt att fördenskull hemställa,

att Herr Wallenbergs förevarande motion icke må till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 4 Mars 1867.

W. F. Tcrsmetlen.

Utskottets ordförande.

STOCKHOLM, TRYCKT HOS ISAAC MAR, CHS, 1867.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.