Utlåtande, angående väckt motion om rättighet för de särskilda länens Landsting att utse, jemte Ledamöter, jemväl Suppleanter till Riksdagens Första Kammare. P Från Riksdagens Andra Kammare har, medelst Protokolls-Utdräa af deri 31 sistlidne Januari, blifvit till Konstitutions-Utskottet hänvisad en af herr P. Peterson väckt motion
1867-02-25 · 2 sidor
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1867:2, Utlåtande, angående väckt motion om rättighet för de särskilda länens Landsting att utse, jemte Ledamöter, jemväl Suppleanter till Riksdagens Första Kammare. P Från Riksdagens Andra Kammare har, medelst Protokolls-Utdräa af deri 31 sistlidne Januari, blifvit till Konstitutions-Utskottet hänvisad en af herr P. Peterson väckt motion
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.
AV© 2.
Ank. till Biksd. Kansli d. 25 Febr. 186?'' kl. 11 f. m.
Utlåtande, angående väckt motion om rättighet för de särskilda
länens Landsting att utse, jemte Ledamöter, jemväl Suppleanter
till Riksdagens Första Kammare. P
Från Riksdagens Andra Kammare har, medelst Protokolls-Utdräa
af deri 31 sistlidne Januari, blifvit till Konstitutions-Utskottet hänvisad
en af herr P. Peterson väckt motion (N:o 246) hvaruti —
rande, att i deri nya Riksdagsordningen förefunnes en ofullständighet
derutinnan, att den icke bestämde, det, vid val till ledamöter i Riksdagens
Foi sta Kammare, jemväl borde utses suppleanter i ffilid hvar f
kunde hända och äfven inträffat, att, derest vakUedamot emedan valet
iniÄn at J;aga S=käl afeade sig förtroendet eller med döden afnmndö
Ä T !?gC ?ny? sammanträda — motionären, till förekomI
: kostriader for länet och det med utgifter förenade besvär
för landstingsmannen, som härigenom förorsakades, till föreskriften om
vai af ledamöter i Forsta Kammaren föreslagit följande tillägg:
»Till suppleanter för ledamöter uti Första Kammaren eo-er landsting
välja tvanne eller flere personer, om så nödigt anses på* det sätt
att den eller de, som erhållit det högsta röst-antafefterde välde leda''
moterne inträda som suppleanter uti tjenstgöring, då vald ledamot af
lagliga skal afsäger sig förtroendet, sedan han detsamma emottadt dör
“ ÄPÄ
ää, eiW —ä*
/ CJ —--------
Vid pröfning af detta
riksdagsman i Första Kammaren skall af vederbörandp [
ÄftÄdf °fta1ledi«h?t W**, härmed
téflfälle utse till ^J-Je
TÄ £ Z-******
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 2.
presenterade de åsigter, som vid detta deras inträde vore rådande hos
valförsamlingen, så blefve icke desto mindre denna, genom det föregående
valet af suppleanter, beröfvad sin rätt att till representant utse
den, som då ansåges dertill vara den lämpligaste. Äfven utan att behöfva
förutsätta eu sådan längre tids förlopp, är det tänkbart, att saknad
af de i Riksdagsordningens § 9 för ledamöter i Första Kammaren
föreskrift]a qvalifikationer vid det förra valet utgjort, ett hinder för valmännen
att till representant utse en person, som i annat fall funnits
böra företrädesvis ifrågakomma, men att detta hinder bortfallit, när någon
af de valde riksdagsmännen afginge, utan att valförsamlingen likväl
då kunde till representant utse en sådan person, emedan en undei
andra förhållanden vald suppleant redan inträdt i den afgångnes ställe.
Utom dessa betänkligheter, som i allmänhet möta mot att vid val
af riksdagsmän jemväl utse suppleanter, förekomma sådana äfven mot
det sätt motionären för suppleantvalen föreslagit, nemligen att de, som
vid riksdagsmannaval erhållit högsta röste-antalet efter de välde, skulle
blifva dessas suppleanter, genom hvilket valsätt, derest partier uppstått
inom valförsamlingen, de utsedde suppleanterne sannolikt lconime att
representera minoriteten af de väljande och icke majoriteten, hvars rätt
att utse representanter härigenom förnärmades.
För öfrigt anser Utskottet, att, derest en för våra representativa
förmer så ny institution, som förslaget afser, skulle höra införas, särdeles
så kort efter den nya Riksdagsordningens antagande, då följaktligen
den föreslagna institutionens behöflighet icke synes kunna hafva hunnit
tillräckligt bedömas, borde synnerligen vigtiga och för densamma särskildt
talande skäl förefinnas, och likväl hafva i motionen inga andra
blifvit anförda, än som gälla för riksdagsmannaval i allmänhet, hviska
alla i mer eller mindre mån äro med besvär och kostnader förenade,
utan att likväl några åtgärder till förekommande af deras förnyande
blifvit af motionären ifrågasatta.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har Utskottet ansett
ifrågavarande motion icke böra till någon vidare åtgärd
föranleda.
Stockholm den 25 Februari 1867.
På Utskottets vägnar:
Th. Mumie af Rosenschöld,
Ordförande.
Stockholm, Typografiska Föreningens Boktryckeri, 1S67.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.