Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående väckt motion om rättighet för de särskilda länens Landsting att utse, jemte Ledamöter, jemväl Suppleanter till Riksdagens Första Kammare. P Från Riksdagens Andra Kammare har, medelst Protokolls-Utdräa af deri 31 sistlidne Januari, blifvit till Konstitutions-Utskottet hänvisad en af herr P. Peterson väckt motion

1867-02-25 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1867:2, Utlåtande, angående väckt motion om rättighet för de särskilda länens Landsting att utse, jemte Ledamöter, jemväl Suppleanter till Riksdagens Första Kammare. P Från Riksdagens Andra Kammare har, medelst Protokolls-Utdräa af deri 31 sistlidne Januari, blifvit till Konstitutions-Utskottet hänvisad en af herr P. Peterson väckt motion

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

AV© 2.

Ank. till Biksd. Kansli d. 25 Febr. 186?'' kl. 11 f. m.

Utlåtande, angående väckt motion om rättighet för de särskilda

länens Landsting att utse, jemte Ledamöter, jemväl Suppleanter

till Riksdagens Första Kammare. P

Från Riksdagens Andra Kammare har, medelst Protokolls-Utdräa

af deri 31 sistlidne Januari, blifvit till Konstitutions-Utskottet hänvisad

en af herr P. Peterson väckt motion (N:o 246) hvaruti —

rande, att i deri nya Riksdagsordningen förefunnes en ofullständighet

derutinnan, att den icke bestämde, det, vid val till ledamöter i Riksdagens

Foi sta Kammare, jemväl borde utses suppleanter i ffilid hvar f

kunde hända och äfven inträffat, att, derest vakUedamot emedan valet

iniÄn at J;aga S=käl afeade sig förtroendet eller med döden afnmndö

Ä T !?gC ?ny? sammanträda — motionären, till förekomI

: kostriader for länet och det med utgifter förenade besvär

för landstingsmannen, som härigenom förorsakades, till föreskriften om

vai af ledamöter i Forsta Kammaren föreslagit följande tillägg:

»Till suppleanter för ledamöter uti Första Kammaren eo-er landsting

välja tvanne eller flere personer, om så nödigt anses på* det sätt

att den eller de, som erhållit det högsta röst-antafefterde välde leda''

moterne inträda som suppleanter uti tjenstgöring, då vald ledamot af

lagliga skal afsäger sig förtroendet, sedan han detsamma emottadt dör

“ ÄPÄ

ää, eiW —ä*

/ CJ —--------

Vid pröfning af detta

riksdagsman i Första Kammaren skall af vederbörandp [

ÄftÄdf °fta1ledi«h?t W**, härmed

téflfälle utse till ^J-Je

TÄ £ Z-******

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 2.

presenterade de åsigter, som vid detta deras inträde vore rådande hos

valförsamlingen, så blefve icke desto mindre denna, genom det föregående

valet af suppleanter, beröfvad sin rätt att till representant utse

den, som då ansåges dertill vara den lämpligaste. Äfven utan att behöfva

förutsätta eu sådan längre tids förlopp, är det tänkbart, att saknad

af de i Riksdagsordningens § 9 för ledamöter i Första Kammaren

föreskrift]a qvalifikationer vid det förra valet utgjort, ett hinder för valmännen

att till representant utse en person, som i annat fall funnits

böra företrädesvis ifrågakomma, men att detta hinder bortfallit, när någon

af de valde riksdagsmännen afginge, utan att valförsamlingen likväl

då kunde till representant utse en sådan person, emedan en undei

andra förhållanden vald suppleant redan inträdt i den afgångnes ställe.

Utom dessa betänkligheter, som i allmänhet möta mot att vid val

af riksdagsmän jemväl utse suppleanter, förekomma sådana äfven mot

det sätt motionären för suppleantvalen föreslagit, nemligen att de, som

vid riksdagsmannaval erhållit högsta röste-antalet efter de välde, skulle

blifva dessas suppleanter, genom hvilket valsätt, derest partier uppstått

inom valförsamlingen, de utsedde suppleanterne sannolikt lconime att

representera minoriteten af de väljande och icke majoriteten, hvars rätt

att utse representanter härigenom förnärmades.

För öfrigt anser Utskottet, att, derest en för våra representativa

förmer så ny institution, som förslaget afser, skulle höra införas, särdeles

så kort efter den nya Riksdagsordningens antagande, då följaktligen

den föreslagna institutionens behöflighet icke synes kunna hafva hunnit

tillräckligt bedömas, borde synnerligen vigtiga och för densamma särskildt

talande skäl förefinnas, och likväl hafva i motionen inga andra

blifvit anförda, än som gälla för riksdagsmannaval i allmänhet, hviska

alla i mer eller mindre mån äro med besvär och kostnader förenade,

utan att likväl några åtgärder till förekommande af deras förnyande

blifvit af motionären ifrågasatta.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har Utskottet ansett

ifrågavarande motion icke böra till någon vidare åtgärd

föranleda.

Stockholm den 25 Februari 1867.

På Utskottets vägnar:

Th. Mumie af Rosenschöld,

Ordförande.

Stockholm, Typografiska Föreningens Boktryckeri, 1S67.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.