Sök i Ratio Lex

Memorial, med bestämmande till hvilket Utskott en motion angående kr onobrefbdring s-skyldig - helens ordnande bor hänvisas.

1867-02-28 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1867:3, Memorial, med bestämmande till hvilket Utskott en motion angående kr onobrefbdring s-skyldig - helens ordnande bor hänvisas.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

[{onslitulions-Utskotlcts Memorial N:e 3.

I

N:o 3-

Ank. till Uiksd. Kansli <1. 88 .Febr. 1867, kl. 12 midt!.

Konstitutions-Utskotlcls Memorial, med bestämmande till hvilket

Utskott en motion angående kr onobrefbdring s-skyldig - helens ordnande bor hänvisas.

Sedan en af Herr Per Nilsson från Christianstads län väckt motion (JU 64),

hvaruti föreslagits: 4:o att kronobrefbärings-skyldigheten inom hvarje härad må

bestridas af hvar och en i förhållande till den bevillning, som blifvit honom påförd

att till Staten erlägga; och 2:o att bref i tjensteärende emellan Kronolänsmännen

och Konungens Befallningshafvande samt Domhafvanderne, äfvensom emellan

Kronolänsmännen, må, der sådant utan olägenhet ske kan, med de ordinarie posterna

afsändas, blifvit af Riksdagens Andra Kammare remitterad till Lag-Utskottet,

men af detta Utskott, medelst Utlåtande M 6, återlemnad, enär de i motionen

väckta frågor icke vore att hänföra till allmän civil-, kriminal- eller kyrkolag

och således icke kunde falla inom omfånget för Lag-Utskottets i 53 § Regeringsformen

och 42 § Riksdagsordningen utstakade verksamhet; så har, enligt hvad

Konstitutions-Utskottet, af detsamma tillhandakomna protokolls-utdrag inhemtat,

denna motion af Riksdagens Första Kammare funnits böra af Stats-Utskottet behandlas,

men af Andra Kammaren blifvit hänvisad till handläggning af Kammarens

tillfälliga Utskott ,Ss 2, vid hvilket förhållande, och då olika meningar så
lunda

mellan Kamrarne uppstått, till hvilket Utskott ifrågavarande motion bort

hänvisas, det, jemlikt 38 § 3 mom. Riksdagsordningen, tillhör Konstitutions
utskottet

att härom besluta.

Vid pröfning af denna fråga har Utskottet i afseende å behandlingen vid

föregående riksdagar af sådana förslag, som i ofvan omförmiilda motion innefattas,

funnit, att en vid sistlidna riksdag väckt motion, det kronobrefbärings-skyldigheten

måtte bestridas af hvar och eu i mån af den bevillning, som på landet blifvit

honom påförd att till Staten erlägga, varit handlagd af Allmänna Besvärs- och

Bih. till Ritad. Prat. 1867. 3 Samt. 3 B afl. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konslitulions-UlskoUels ‘Memorial N:o 3.

2

Ekonomi-Utskottet, enligt hvad dess Betänkande M 21 utvisar, samt att vid näst

föregående riksmöte eu motion, att kronobref måtte, så vidt möjligt vore, med

allmänna posterna fortskaffas, likaledes hlifvit af bemälda Utskott behandlad, på

sätt af dess Betänkande M 65 synes. En sådan behandling kan emellertid vid

innevarande riksdag icke ifrågakomma, emedan, enligt nu gällande Riksdags-ordning,

något Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskott icke tilisättes. Hvad åter

beträffar de i 53 § Regeringsformen och 57 § Riksdags-ordningen omförmiilda

ständiga Utskott, så kunna de förslag, som i nu ifrågavarande motion äro framställda,

icke tillhöra Stats-Utskottets pröfning, då de icke inverka på Stats- eller

Riksgälds-verkens inkomster eller utgifter, utan endast afse eu förändrad fördelning

af ett jorden åliggande besvär, samt ett sätt att häri bereda lindring genom

utsträckt fribrefsrätt. icke heller är motionen af beskaffenhet att böra af Bevilinings-Utskottet

handläggas, då den icke åsyftar någon förändring uti föreskrifterna

om bevillnings utgörande, utan blott ett ordnande af kronobrefbärings-skyldigheten

i förhållande till den hvar och en påförda bevillning. Lika litet faller denna

motion inom omfånget af Lag-Utskottets verksamhet, af de här ofvan anförda

skäl, hviska ock af båda Kamrarne blifvit godkända, och ännu mindre skulle den

kunna hänvisas till någotdera bland de båda öfriga ständiga Utskotten

Vid sådant förhållande, och då 57 § 5 mom. Riksdags-ordningen föreskrifver,

att, derest i någondera Kammaren fråga väckes, som icke tillhör ständigt Utskotts

behandling, men är af beskaffenhet, att Utskotts yttrande deröfver erfordras, skall

för dess beredande ett tillfälligt Utskott inom Kammaren tillsättas, har Konstitutions-Utskottet

funnit

ofvan omförmälda motion (M 64) böra af tillfälligt Utskott handläggas.

Stockholm den 28 Februari 1867.

På Utskottets vägnar:

TO. MIMIK af ROSENSCHÖLD.

Ordförande.

lleservatiöner:

af Herrar Hammarhjelm, von Kock och Slaaff.

STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOH, BECKMAN, 1807.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.