Sök i Ratio Lex

Memorial, med bestämmande till hvithet Utskott en motion, angående kontrollstämpling å virke, som utflottas från skogarne i vissa län, m. m., bör hänvisas. Medelst protokolls-utdrag från Riksdagens båda Kamrar har för Konstitutionsutskottet blifvit tillkännagifvet, att en af Herr E. V. Almqvist väckt motion

1867-03-05 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1867:4, Memorial, med bestämmande till hvithet Utskott en motion, angående kontrollstämpling å virke, som utflottas från skogarne i vissa län, m. m., bör hänvisas. Medelst protokolls-utdrag från Riksdagens båda Kamrar har för Konstitutionsutskottet blifvit tillkännagifvet, att en af Herr E. V. Almqvist väckt motion

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutions- UIskottets Memorial N:o 4.

1

\:<> 4.

Ank. till Riltsd. Kansli d. 5 Mars 1807, kl. 1 e. ni.

Konstitutions- Utskottets Memorial, med bestämmande till hvithet Utskott

en motion, angående kontrollstämpling å virke, som

utflottas från skogarne i vissa län, m. m., bör hänvisas.

Medelst protokolls-utdrag från Riksdagens båda Kamrar har för

Konstitutionsutskottet blifvit tillkännagifvet, att en af Herr E. V. Almqvist

väckt motion (N:o 21), angående kontrollstämpling å virke, som utnöttas

från Kronans eller enskildes skogar i Stora Kopparbergs och de

IN oii Lindska länen, samt rörande andra åtgärder till befrämjande af skogshushållning,

hvilken motion blifvit af Första Kammaren remitterad till

Lag-Utskottet, men af detta Utskott återlemna^ af den anledning, som i

dess Utlåtande N:o 5 är anförd, sedermera af Första Kammaren förklarats

böla af Lag-Utskottet behandlas, hvaremot Andra Kammaren godkänt

bemälda Utskotts åtgärd att till Första Kammaren återlemna denna

motion.

Då sålunda Första Kammaren ansett ifrågavarande motion tillhöra

Lag-Utskottets handläggning, men Andra Kammaren i detta hänseende

vant af olika mening, tillkommer det, jemlikt 38 § 3 mom. Riksdagsordningen,

Konstitutionsutskottet att besluta till hvilket Utskott motionen

bör hänvisas.

Efter det i densamma åtskilliga åtgärder blifvit föreslagna för att

kontrollera afverkningen å Kronans skogar inom ofvannämnda län, innefattar

motionen tillika ett förslag, att, då svårligen något fullt tillfredsställande

resultat kunde vinnas af de yrkade kontrollerna, så länge virke från

Bth. till Riksd. Prot. 1867. 3 ScwiL 4 Hä/t.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Konslitutions-Utskottets Memorial N:o 4.

skatte- och frälsehemmans-skogarne finge utan stämpling efter godtfinnande

till afsalu utdrifvas, jemväl det på dessa skogar till flottning utdrifna virket

måtte underkastas kontroll och stämpling, samt att det virke, som i

flottled påträffas, utan att vara med krono- eller kontrollmärke försedt,

skulle vara förbrutet och till Kronan hemfallet; äfvensom, bland andra i

motionen yrkade föreskrifter för tillvägabringande af bättre skogshushållning,

förekommer i mom. f), att egare till sådana kronoskatte-, frälseskatteoch

kronohemman, som antingen redan erhållit ego-omraden sig tilldelade

eller ock å livilka nu gällande afvittringsstadgar vore att tillämpa, hvad

dessa sistnämnda hemman beträffade likväl först sedan de blifvit till

skatte lösta, väl skulle fortfarande förblifva i oförkränkt åtnjutande af deras

rätt att till husbehof och afsalu begagna skogen, så långt med dess

framtida bestånd vore förenligt; men att, om genom de besigtnmgar, som

i ett annat mom. af motionen blifvit föreslagna, ådagalades, att skogen till

dylika hemman anlitades hårdare, än sålunda vore medgifvet, Konungens

Befallningshafvande skulle ega att föreskrifva nödiga lättelsei samt kunna,

om dessa ej iakttoges, på förslag af vederbörande Jägeribetjening bestämma

de tunder och vilkor, hvarunder skogen, med betryggande af dess

framtida bestånd och till dess bevarande mot sköfling finge af egaren eller

åboen begagnas. . . o . r .

Grenom nu anförda föreskrifter, som sta i sa näia samband med ötn

era i motionen föreslagna åtgärder, att derförutan det med denna i dess

helhet åsyftade ändamål ej skulle ernås, afser motionen obestridligen eu

inskränkning eller ändring i den rätt att förfoga öfver skog, hvilken är

inbegripen under eganderätt till hemman, vid hvilket förhållande Konstitutions-Utskottet

funnit ifrågavarande motion (N:o 21) falla inom civillagstiftningens

område och följaktligen böra

till Lag-Utskottet hänvisas.

Stockholm den 5 Mars 1867.

På Utskottets vägnar:

77i. Mumie af Rosemchöld.

Ordförande.

STOCKHOLM, tryckt hos Eric Westrell, 1867.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.