Memorial, med bestämmande till hvithet Utskott en motion, angående kontrollstämpling å virke, som utflottas från skogarne i vissa län, m. m., bör hänvisas. Medelst protokolls-utdrag från Riksdagens båda Kamrar har för Konstitutionsutskottet blifvit tillkännagifvet, att en af Herr E. V. Almqvist väckt motion
1867-03-05 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1867:4, Memorial, med bestämmande till hvithet Utskott en motion, angående kontrollstämpling å virke, som utflottas från skogarne i vissa län, m. m., bör hänvisas. Medelst protokolls-utdrag från Riksdagens båda Kamrar har för Konstitutionsutskottet blifvit tillkännagifvet, att en af Herr E. V. Almqvist väckt motion
Dokumentets text
Konstitutions- UIskottets Memorial N:o 4.
1
\:<> 4.
Ank. till Riltsd. Kansli d. 5 Mars 1807, kl. 1 e. ni.
Konstitutions- Utskottets Memorial, med bestämmande till hvithet Utskott
en motion, angående kontrollstämpling å virke, som
utflottas från skogarne i vissa län, m. m., bör hänvisas.
Medelst protokolls-utdrag från Riksdagens båda Kamrar har för
Konstitutionsutskottet blifvit tillkännagifvet, att en af Herr E. V. Almqvist
väckt motion (N:o 21), angående kontrollstämpling å virke, som utnöttas
från Kronans eller enskildes skogar i Stora Kopparbergs och de
IN oii Lindska länen, samt rörande andra åtgärder till befrämjande af skogshushållning,
hvilken motion blifvit af Första Kammaren remitterad till
Lag-Utskottet, men af detta Utskott återlemna^ af den anledning, som i
dess Utlåtande N:o 5 är anförd, sedermera af Första Kammaren förklarats
böla af Lag-Utskottet behandlas, hvaremot Andra Kammaren godkänt
bemälda Utskotts åtgärd att till Första Kammaren återlemna denna
motion.
Då sålunda Första Kammaren ansett ifrågavarande motion tillhöra
Lag-Utskottets handläggning, men Andra Kammaren i detta hänseende
vant af olika mening, tillkommer det, jemlikt 38 § 3 mom. Riksdagsordningen,
Konstitutionsutskottet att besluta till hvilket Utskott motionen
bör hänvisas.
Efter det i densamma åtskilliga åtgärder blifvit föreslagna för att
kontrollera afverkningen å Kronans skogar inom ofvannämnda län, innefattar
motionen tillika ett förslag, att, då svårligen något fullt tillfredsställande
resultat kunde vinnas af de yrkade kontrollerna, så länge virke från
Bth. till Riksd. Prot. 1867. 3 ScwiL 4 Hä/t.
2 Konslitutions-Utskottets Memorial N:o 4.
skatte- och frälsehemmans-skogarne finge utan stämpling efter godtfinnande
till afsalu utdrifvas, jemväl det på dessa skogar till flottning utdrifna virket
måtte underkastas kontroll och stämpling, samt att det virke, som i
flottled påträffas, utan att vara med krono- eller kontrollmärke försedt,
skulle vara förbrutet och till Kronan hemfallet; äfvensom, bland andra i
motionen yrkade föreskrifter för tillvägabringande af bättre skogshushållning,
förekommer i mom. f), att egare till sådana kronoskatte-, frälseskatteoch
kronohemman, som antingen redan erhållit ego-omraden sig tilldelade
eller ock å livilka nu gällande afvittringsstadgar vore att tillämpa, hvad
dessa sistnämnda hemman beträffade likväl först sedan de blifvit till
skatte lösta, väl skulle fortfarande förblifva i oförkränkt åtnjutande af deras
rätt att till husbehof och afsalu begagna skogen, så långt med dess
framtida bestånd vore förenligt; men att, om genom de besigtnmgar, som
i ett annat mom. af motionen blifvit föreslagna, ådagalades, att skogen till
dylika hemman anlitades hårdare, än sålunda vore medgifvet, Konungens
Befallningshafvande skulle ega att föreskrifva nödiga lättelsei samt kunna,
om dessa ej iakttoges, på förslag af vederbörande Jägeribetjening bestämma
de tunder och vilkor, hvarunder skogen, med betryggande af dess
framtida bestånd och till dess bevarande mot sköfling finge af egaren eller
åboen begagnas. . . o . r .
Grenom nu anförda föreskrifter, som sta i sa näia samband med ötn
era i motionen föreslagna åtgärder, att derförutan det med denna i dess
helhet åsyftade ändamål ej skulle ernås, afser motionen obestridligen eu
inskränkning eller ändring i den rätt att förfoga öfver skog, hvilken är
inbegripen under eganderätt till hemman, vid hvilket förhållande Konstitutions-Utskottet
funnit ifrågavarande motion (N:o 21) falla inom civillagstiftningens
område och följaktligen böra
till Lag-Utskottet hänvisas.
Stockholm den 5 Mars 1867.
På Utskottets vägnar:
77i. Mumie af Rosemchöld.
Ordförande.
STOCKHOLM, tryckt hos Eric Westrell, 1867.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.