Utlåtande, angående väckt motion om ändring i 1 § 5 mom. Tryck fr ihets-för ordning en, för vinnande af större frihet att anlägga boktryckerier.
1867-03-18 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1867:6, Utlåtande, angående väckt motion om ändring i 1 § 5 mom. Tryck fr ihets-för ordning en, för vinnande af större frihet att anlägga boktryckerier.
Dokumentets text
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 6.
1
N:o 6.
Ank. till Riksd. Kansli d. 18 Mars 1867, kl. 2 e. m.
Konstitutions-Utskottets Utlåtande, angående väckt motion om ändring
i 1 § 5 mom. Tryck fr ihets-för ordning en, för vinnande af
större frihet att anlägga boktryckerier.
Till Konstitutions-Utskottet har Riksdagens Andra Kammare, medelst
protokolls-utdrag af den 16 sistlidna Februari, hänvisat en af Herr Olof
Olsson från Olebyn i Wermlands län väckt motion (N:o 273), om den förändring
i Tryckfrihets-förordningen att dess 1 §:s 5 moment skulle erhålla
följande lydelse: »Privilegier å boktryckeri skola ej erfordras, utan stånde
hvar och en fritt att, utan hinder af någon särskild författning, äldre privilegier
eller något boktryckeri-reglemente, samt utan att vara underkastad
någon skråordning, anlägga sådana tryckerier af hvad beskaffenhet eller
vidd honom tjenligt synes, så väl på landet som i stad», samt att de bestämmanden
rörande tryckfrihetsmåls lagliga behandling, som nämnda förordning
innehåller, måtte ställas i öfverensstämmelse med den föreslagna
ändringen, uti hvilken motion Herrar D. Danielsson, Lars Dan. Andersson,
A. Jonsson, And. Andersson från Smedbyn, Nils Andersson och Arvid Jönsson
sig förenat.
Till stöd för det framställda förslaget är i motionen hufvudsakligen
anfördt: att en väsendtlig inskränkning ej mindre i den fria yttranderätten,
än i näringsfriheten, vore för handen derigenom, att i Tryckfrihets-förordningen
rättigheten att idka boktryckerihandtering blifvit inskränkt till
städer och orter på högst en half mils afstånd från dem belägna.
Denna inskränkning hade utan tvifvel föranledts af den åsigt, att man blott
i städer eller deras omedelbara närhet kunde rätt vaka öfver tryckfrihetens
Bih. till Riksd. Prof. 1867. 3 Sami. 6 Halt.
2
Konstitutions-Utskottets Utlåtande l\:o 6.
råtta utöfning och, i händelse af missbruk, med önskvärd skyndsamhet
rätta desamma samt finna erforderligt antal passande jurymän. Då likväl
Tryckfrihets-förordningen i afseende å bevakningen af tryckfrihetens utöfning
föreskrefve, att Justitie-Statsministern skall densamma sjelf eller genom
sitt förordnade ombud utöfva, kunde en sådan bevakning lika väl försiggå
på landet, så snart Justitie-Statsministern å tryckningsorten funnit
ett passande ombud. Hvad beträffade det skyndsamma beifrandet af tryckfrihetsbrott,
så egde, då dessa innefattade förbrytelser mot det allmänna,
Justitie-Statsministerns ombud att genast med qvarstad belägga de skrifter,
hvari sådana förbrytelser förekommit, hvilken åtgärd äfven på landet kunde
med tillräcklig skyndsamhet vidtagas. Bestode förbrytelserna åter i anfall
mot enskild person, så kunde onekligen upprättelse härutinnan lättare erhållas
i stad än på landet, men äfven der kunde den snart nog vinnas,
och för öfrigt vore icke förorättande!! af denna art svårare än många andra,
som lede af samma långsamma rättsskipning, hvilken alltså icke borde
förhindra en reform, hvarigenom millioner erhölle en dyrbar rättighet, utan
att någons bättre rätt derigenom på ett nämnvärdt sätt skadades. Svårigheterna
att erhålla passande jurymän vore icke heller så stora, att de
borde utgöra hinder för den föreslagna förändringen. Billigheten fordrade
dock, att, då jurymännens bostäder på landet kunde vara belägna på långt
afstånd från tingsstället, de erhölle passande rese- och dagtraktamenten.
Skulle emellertid svårigheterna blifva för stora, så borde det medgifvas den
kärande att anhängiggöra målet vid Rådhusrätten i den stad, som läge
tryckningsorten närmast. Någon fara för allmänt eller enskildt väl skulle
således icke uppstå genom att medgifva landsbygdens innevånare rätt till
boktryckerikonstens utöfvande, och framtiden torde snart visa, att deras
antal, som komme att begagna en sådan rättighet, blefve ganska stort. Inom
vårt land funnes många betydande köpingar och marknadsplatser, med
rörligt kommunal- och affärslif samt utgörande medelpunkten för vidsträckta
landsorter med omfattande handels- och näringsrörelse, för Indika den ifrågavarande
rättigheten vore en välgerning, då saknaden af annonsblad, som
vore af så stor vigt för kommunal- och affärslifvet, ofta derstädes varit
kännbar. Det vore likväl icke blott till dylika orter, som fördelarne af en
utvidgad tryckfrihet skulle sträcka sig. Öfverallt inom vårt land, der gemensamhet
i rättsskipning och förvaltning, likhet i läge, språk och seder,
samt i de religiösa och ekonomiska förhållandena förenade sig att af flera
smärre kommuner bilda en enda större, vare sig att denna omfattade det
större pastoratet, domsagan eller fögderiet, skulle en för denna större kommun
gemensam tidning verka gagneligt till åstadkommande af erforderlig
vexelverkan mellan de skiljda krafterna för gemensamma måls ernående.
Konstitutions-Utshottets Utlåtande N:o 6.
3
För den föreslagna förändringen talade ock den nya kommunal-lagstiftningen.
Om det varit statsmagternas afsigt med denna lagstiftning att hos
folket framkalla en lifligare allmän-anda, borde de också medgifva landtkommunerna
det kraftiga medel till en dylik andas väckande, som läge i
en fri tidningspress. Lika kraftigt talade den nya Riksdags-ordningen för
den önskade förändringen. Den fordrade större politisk bildning hos folket,
och ett af de verksammaste medel för att sprida en sådan bildning
vore pressen; men härtill vore ej de stora tidningarna tillräckliga, då de
dels vore för dyra, dels deras framställningssätt förutsatte en annan bildningsgrad
än mängdens, hvartill komme, att flertalet ännu icke egde nog
håg för läsning af ifrågavarande art, för att endast derföre hålla sig en
tidning; men innehölle denna meddelanden och underrättelser af den natur,
att deras kännedom vore nödvändig för den enskildes ekonomi och deltagande
i kommunallifvet, så tvingades han att anskaffa en dylik tidning och
på samma gång att tillegna sig det vetande, hvilket tidningens uppsatser
vore egnade att bibiånga, hvarigenom denna icke blott kunde meddela politisk
bildning, utan äfven i öfrig! verka upplysande och undervisande. Då
likväl endast en tidning, hvars område ej sträckte sig utom det större pastoratet
eller häradet, kunde innehålla dessa speciela meddelanden, som
vore nödvändiga att känna för hvarje derinom boende sjelfständig man, så
läge äfven häri ett skäl för den föreslagna förändringen.
Ett förslag i samma syftning, som denna motion, var under sistlidna
riksdag föremål för dåvarande Konstitutions-Utskotts pröfning, såsom af
dess Memorial N:o 13 synes, hvari Utskottet tillstyrkte, att boktryckeri
skulle kunna anläggas hvar som helst inom eller utom stad, hvilket i sjelfva
verket ej vore annat än en fullföljd af den grundsats, som i första stycket
af 1 § 5 mom. Tryckfrihets-förordningen funnes uttalad, hvadan ock för
denna grundlagsändrings formulerande endast erfordrades att borttaga de
sista orden i detta stycke, hvilka inskränkte den i föregående delen deraf
medgifna rättigheten till »stad eller ett afstånd derifrån af högst en half mil».
De skäl, som då anfördes för medgifvande af större frihet att anlägga
boktryckerier, äfvensom åtskilliga bland dem, hvilka i motionen förekomma,
anser Utskottet vara af den vigt, att afseende derå bör fästas. Det
kan nemligen ej förnekas, att stadgandet i 1 § 5 mom. Tryckfrihets-förordningen,
som förbjuder anläggandet af boktryckeri annorstädes än i stad
eller på ett afstånd derifrån af högst en half mil, innefattar både ett band
på ett så verksamt medel till befordrande af en allmännare bildning, som
boktryckerikonstens utöfvande, och tillika en inskränkning i näringsfriheten,
samt således står i strid mot de vigtiga grundsatser, som hos oss blifvit
mer och mer allmänt erkända, dels att bildningen bör i möjligaste mån
opaginerad Kontrollera mot PDF
A
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N;o 6.
spridas till alla samhällsklasser, och dels att hvarje loflig näring bör befrias
från de band, som hämma dess utveckling. Behofvet af särskilda
boktryckerier har äfven gifvit sig tillkänna inom flera delar af riket, i köpingar
och andra orter, ofta med lika talrik eller talrikare befolkning, än
i åtskilliga bland våra städer, och med icke mindre affärsrörelse.
Utskottet har alltså icke tvekat att instämma i det förslag, som i nu
ifrågavarande motion hufvudsakligen är afsedt, nemligen medgifvandet af
rättighet att anlägga boktryckerier på landsbygden, äfven på längre afstånd
från stad, än det nu i 1 § 5 mom. Tryckfrihets-förordningen bestämda,
men har deremot icke funnit sig kunna biträda de i motionen yttrade
åsigter i afseende å de kontroller en sålunda utvidgad frihet skulle påkalla.
Otvifvelaktigt har den inskränkning i friheten att anlägga boktryckerier,
som innefattas i nyss anförda grundlags-stadgande, icke haft sin grund i
någon afsigt hos denna grundlags stiftare att inskränka tryckfriheten eller
att bereda städerna en fördel framför landsbygden, utan i de svårigheter
man ansett der möta för utöfvande af nödig kontroll öfver missbruk af
tryckfriheten, samt att med erforderlig skyndsamhet kunna handlägga tryckfrihetsåtal,
hvilket ansetts kunna ega ruin endast vid permanenta stadsdomstolar.
Ur denna synpunkt har ock sistlidna riksdags Konstitutions-Utskott,
såsom vilkor för rättigheten att anlägga boktryckerier på landsbygden
i allmänhet, föreslagit, att sådana boktryckerier alltid skulle lyda under
närmaste stads-rätt, hvilket förslag äfven nuvarande Konstitutions-Utskott
funnit sig böra biträda, emedan, så länge domstolarne å landet icke
äro permanenta eller åtminstone sammanträda vida oftare än för närvarande
är fallet, det icke blefve möjligt att der beifra tryckfrihetsbrott med den
skyndsamhet, som uti 5 § 15 mom. Tryckfrihets-förordningen är föreskrifven
och hvarförutan verkan af anstäldt åtal ofta måste i väsendtlig mån
förfelas.
För öfrigt anser Utskottet, i likhet med hvad nästlidna riksdags
Konstitutions-Utskott, i dess ofvan åberopade Memorial N:o 13, föreslagit,
medgifvandet af rättighet till boktryckeriers anläggande å landsbygden föranleda,
att stämningstid i tryckfrihetsmål, hvarmed, enligt stadgandet i 5
§ 6 mom. Tryckfrihets-förordningen, skall, ehvad tryckeriet är beläget inom
eller utom stad, förhållas så, som om stämningstid i staden lag säger,
i stället blifver den, som i allmänhet är för tvistemål i lag stadgad, äfvensom
att hvad i samma mom. förekommer om tryckfrihetsmåls upptagande
»i Stockholm vid första allmänna Underrätt, i öfriga städer, der första
och andra Underrätt finnas, vid den sistnämnda, Akademiernas jurisdiktionsrätt,
enligt deras konstitutioner, dock oförkränkt,» bör utgå, såsom numera
saknande all tillämplighet, sedan, efter Kämners-rätternas upphörande,
Konstitutions-Utslcottets Utlåtande N:o 6.
5
jemlikt Kongl. Förordningen den 18 April 1849, hvarken i Stockholm eller
Rikets öfriga städer finnes mer än en Underrätt, och Universitetens domsrätt
blifvit upphäfd genom Kongl. Förordningen den 2 April 1852, samt att i
öfriga delar af Tryckfrihets-förordningen annan förändring i följd af den
föreslagna utvidgade friheten att anlägga boktryckerier icke erfordras, än
att, för erhållande af qvarstad å sådan skrift, som utgifvits från tryckeri å
landsbygden, må påkallas biträde äfven af vederbörande kronobetjent, hvarom
stadgande torde böra i 5 § 8 och 12 mom. Tryckfrihets-förordningen inflyta.
I öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit anfördt, får Konstitutions-Utskottet
vördsamt föreslå följande förändringar i
Tryckfrihets
§
(Nuvarande lydelse, hvari med kursiv
stil äro utmärkta de delar, hvilka
blifvit föreslagna att ändras eller utgå).
5:o. Privilegier å Boktryckeri skola
ej erfordras, utan stånde hvar och
en fritt att, utan hinder af någon särskild
Författning, äldre Privilegier
eller något Boktryckeri-Reglemente,
samt utan att vara underkastad någon
Skråordning, anlägga sådana Tryckerier,
af hvad beskaffenhet eller vidd
honom tjenligt synes, uti Stad eller
inom ett afstånd derifrån af högst en
half mil.
Då ett Boktryckeri sålunda utom
Stad anlägges, skola, i alla mål, som
Boktryckningen röra, Boktryckare,
Arbetare i Tryckeriet samt der tryckta
Skrifters Författare och Utgifvare lyda
under Stadens rätt.
förordningen.
1.
(Föreslagen lydelse, hvari ändringarne
och tilläggen äro med kursiv
stil utmärkta).
5:o. Privilegier å boktryckeri skola
ej erfordras, utan stånde hvar och en
fritt att, utan hinder af någon särskild
författning, äldre privilegier eller
något boktryckeri-reglemente, samt
utan att vara underkastad någon skråordning,
anlägga sådana tryckerier, af
hvad beskaffenhet eller vidd honom
tjenligt synes.
Då ett boktryckeri utom stad anlägges,
skola, i alla mål, som boktryckningen
röra, boktryckare, arbetare
i tryckeriet samt der tryckta
skrifters författare och utgifvare lyda
under närmaste stads-rätt.
6
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 6.
Deri---Justitie-Stats-Mini
stern.
§
6:o.. Förbrytelser emot denna Lag
upptagas vid allmän Under-Rätt i deu
stad, der Boktryckeriet, ifrån hvilket
den åklagade Skriften utkommit, anlagdt
är eller, på sätt 1 § innehåller,
vid anläggandet anmäldt blifvit. I
Stockholm sker detta upptagande vid
första allmänna Under-Rätt; i öfriga
städer, der första och andra UnderRätt
finnas, vid den sistnämnda; Akademiernas
Jurisdiktionsrätt, enligt deras
Konstitutioner, dock oförkränkt.
Stämningstid vare i allt fall, ehvad
Tryckeriet inom eller, på sätt nyssnämnde
§ utstakar, utom Staden är beläget,
enahanda, och förhålles dermed,
som, om Stämningstid i Staden, Lag
säger. Uppstår fråga om Boktryckares
eller Författares af en tryckt
Skrift tilltalande eller hörande, höra
han eller de vid sådan Rätt personligen
till svars stånda, men åtnjute
i öfrigt deras rättegångs-förmåner,
enligt allmän Lag och särskilda Författningar,
uti allt hvad genom detta
förordnande icke uttryckligen annorlunda
stadgadt är.
8:o. Finner Justitie-Statsministern
eller dess Ombud sig befogad, att, på
de grunder för qvarstad å tryckt Skrift,
här ofvan stadgade äro, förordna eller
äska, det någon Skrift med qvarstad
beläggas må, vare han eller det berättigad,
att i Stockholm genom biträ
-
Den — — — Justitie-Statsministern.
5.
6:o. Förbrytelser emot denna lag
upptagas vid allmän Underrätt i den
stad, der boktryckeriet, ifrån hvilket
den åklagade skriften utkommit, anlagdt
är eller, på sätt 1 § innehåller,
vid anläggandet anmäldt blifvit. Stämningstid
vare den, som i tvistemål är
i Allmänna Lagen stadgad. Uppstår
fråga om boktryckares eller författares
af en tryckt skrift tilltalande eller
hörande, böra han eller de vid Rätten
personligen till svars stånda; men
åtnjute i öfrigt deras rättegångsförmåner,
enligt allmän lag och särskilda
författningar, uti allt hvad genom
detta förordnande icke uttryckligen
annorlunda stadgadt är.
8:o. Finner Justitie-Statsministern
eller dess ombud sig befogad att, på
de grunder för qvarstad å tryckt skrift,
här ofvan stadgade äro, förordna eller
äska, det någon skrift med qvarstad
beläggas må, vare han eller det berättigad
att sådan qvarstad erhålla,
Knnetitntions-Utskottets Utlåtande N;o 6.
7
de af Öfver-Ståthällare-Embetet, och i
öfriga städer samt orterna medelst
skyndsam handräckning, som ej får
vägras af den Magistrat, hvarunder
Boktryckeriet, enligt § 1, lyder, sådan
qvarstad erhålla; Börande öfver förloppet
af qvarstadsförrättningen och
orsakerna dertill, samt i afseende på
den åklagade Skriften, om och huru
många exemplar då ännu finnas uti
Boktryckarens värjo, anteckning trefallt
författas, hvaraf den ena tillställes
Justitie-Stats-Ministern eller hans
Ombud, den andra Magistraten och
den tredje Boktryckaren. Magistraten
vare pligtig, att, vid ansvar såsom
för Embets-försummelse, med näst afgående
Post, en afskrift af denna ananteckning
till Justitie-Kansleren insända.
I Stockholm varde samma
anteckning, genast eller sist inom nästföljande
dags utgång, till Justitie-Kansleren
aflemnad. Justitie-Kansleren må
sedermera i Stockholm, inom Åtta dagar,
och i landsorterna, allrasist inom
Trenne veckor, efter det qvarstaden
lagd blifvit, hafva hänvist målet
till vederbörlig Domstol och Aktor förordnat,
då Domstolen, sist inom Åtta
dagar, må pröfva, om qvarstaden skall
äga bestånd. Sker det ej, och är icke
qvarstad inom en månad häfven, äge
Boktryckare rätt, i enahanda ordning,
som handräckning af Magistraten till
qvarstadens beläggande meddelad blifvit,
att fordra dess brytande, hvilket
icke vägras må, vid ansvar af Embetets
förlust. Justitie-Stats-Ministern
— — — erhållas.
medelst skyndsam handräckning, som
ej får vägras, af vederdörande Konungens
Befallningshafvande, Magistrat
eller Kronobetjent; Börande öfver
förloppet af qvarstadsförrättningen
och orsakerna dertill, samt i afseende
på den åklagade skriften, om och
huru många exemplar då ännu finnas
uti boktryckarens värjo, anteckning
trefallt författas, hvaraf den ena tillställes
Justitie-Statsministern eller
hans ombud, den andra Magistraten
i den stad, hvarunder boktryckeriet,
enligt § 1, lyder, och den tredje boktryckaren.
Magistraten vare pligtig
att, vid ansvar såsom för embetsförsummelse,
med näst afgående post
en afskrift af denna anteckning till
Justitie-Kansleren insända. I Stockholm
varde samma anteckning genast
eller sist inom nästföljande dags utgång
till Justitie-Kansleren aflemnad.
Justitie-Kansleren må sedermera, i
Stockholm inom åtta dagar, och i
landsorterna aldrasist inom trenne
veckor efter det qvarstaden lagd blifvit,
hafva hänvist målet till vederbörlig
domstol och aktor förordnat,
då domstolen sist inom åtta dagar
må pröfva, om qvarstaden skall ega
bestånd. Sker det ej, och är icke
qvarstad inom en månad häfven, ege
boktryckare rätt, i enahanda ordning,
som handräckning till qvarstadens
beläggande meddelad blifvit, att fordra
dess brytande, hvilket icke vägras
må, vid ansvar af embetets förlust.
Justitie-Statsministern — — —
erhållas.
8
Kontitustions-U tskottets Utlåtande N:o 6.
12:o. I frågor om qvarstad böra, i 12:o. I frågor om qvarstad böra, i
sådant fall, Konungens Befallnings- sådant fall, vederbörande Konungens
hafvande och vederbörande Magistra- Befallningshafvande, Magistrat eller
ter ovägerligen och vid ansvar biträ- Kronobetjent ovägerligen och vid anda;
dock må — — — inlemnad. svar biträda; dock må — — — in
lemnad.
Stockholm den 18 Mars 1867.
På Utskottets vägnar:
Th. Munck af Rosenschöld.
Ordförande.
af Herr Trolle.
Reservation:
STOCKHOLM, tryckt hos Eric Westrell, 18G7.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.