Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående väckt motion om ändring i 1 § 5 mom. Tryck fr ihets-för ordning en, för vinnande af större frihet att anlägga boktryckerier.

1867-03-18 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1867:6, Utlåtande, angående väckt motion om ändring i 1 § 5 mom. Tryck fr ihets-för ordning en, för vinnande af större frihet att anlägga boktryckerier.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 6.

1

N:o 6.

Ank. till Riksd. Kansli d. 18 Mars 1867, kl. 2 e. m.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, angående väckt motion om ändring

i 1 § 5 mom. Tryck fr ihets-för ordning en, för vinnande af

större frihet att anlägga boktryckerier.

Till Konstitutions-Utskottet har Riksdagens Andra Kammare, medelst

protokolls-utdrag af den 16 sistlidna Februari, hänvisat en af Herr Olof

Olsson från Olebyn i Wermlands län väckt motion (N:o 273), om den förändring

i Tryckfrihets-förordningen att dess 1 §:s 5 moment skulle erhålla

följande lydelse: »Privilegier å boktryckeri skola ej erfordras, utan stånde

hvar och en fritt att, utan hinder af någon särskild författning, äldre privilegier

eller något boktryckeri-reglemente, samt utan att vara underkastad

någon skråordning, anlägga sådana tryckerier af hvad beskaffenhet eller

vidd honom tjenligt synes, så väl på landet som i stad», samt att de bestämmanden

rörande tryckfrihetsmåls lagliga behandling, som nämnda förordning

innehåller, måtte ställas i öfverensstämmelse med den föreslagna

ändringen, uti hvilken motion Herrar D. Danielsson, Lars Dan. Andersson,

A. Jonsson, And. Andersson från Smedbyn, Nils Andersson och Arvid Jönsson

sig förenat.

Till stöd för det framställda förslaget är i motionen hufvudsakligen

anfördt: att en väsendtlig inskränkning ej mindre i den fria yttranderätten,

än i näringsfriheten, vore för handen derigenom, att i Tryckfrihets-förordningen

rättigheten att idka boktryckerihandtering blifvit inskränkt till

städer och orter på högst en half mils afstånd från dem belägna.

Denna inskränkning hade utan tvifvel föranledts af den åsigt, att man blott

i städer eller deras omedelbara närhet kunde rätt vaka öfver tryckfrihetens

Bih. till Riksd. Prof. 1867. 3 Sami. 6 Halt.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutions-Utskottets Utlåtande l\:o 6.

råtta utöfning och, i händelse af missbruk, med önskvärd skyndsamhet

rätta desamma samt finna erforderligt antal passande jurymän. Då likväl

Tryckfrihets-förordningen i afseende å bevakningen af tryckfrihetens utöfning

föreskrefve, att Justitie-Statsministern skall densamma sjelf eller genom

sitt förordnade ombud utöfva, kunde en sådan bevakning lika väl försiggå

på landet, så snart Justitie-Statsministern å tryckningsorten funnit

ett passande ombud. Hvad beträffade det skyndsamma beifrandet af tryckfrihetsbrott,

så egde, då dessa innefattade förbrytelser mot det allmänna,

Justitie-Statsministerns ombud att genast med qvarstad belägga de skrifter,

hvari sådana förbrytelser förekommit, hvilken åtgärd äfven på landet kunde

med tillräcklig skyndsamhet vidtagas. Bestode förbrytelserna åter i anfall

mot enskild person, så kunde onekligen upprättelse härutinnan lättare erhållas

i stad än på landet, men äfven der kunde den snart nog vinnas,

och för öfrigt vore icke förorättande!! af denna art svårare än många andra,

som lede af samma långsamma rättsskipning, hvilken alltså icke borde

förhindra en reform, hvarigenom millioner erhölle en dyrbar rättighet, utan

att någons bättre rätt derigenom på ett nämnvärdt sätt skadades. Svårigheterna

att erhålla passande jurymän vore icke heller så stora, att de

borde utgöra hinder för den föreslagna förändringen. Billigheten fordrade

dock, att, då jurymännens bostäder på landet kunde vara belägna på långt

afstånd från tingsstället, de erhölle passande rese- och dagtraktamenten.

Skulle emellertid svårigheterna blifva för stora, så borde det medgifvas den

kärande att anhängiggöra målet vid Rådhusrätten i den stad, som läge

tryckningsorten närmast. Någon fara för allmänt eller enskildt väl skulle

således icke uppstå genom att medgifva landsbygdens innevånare rätt till

boktryckerikonstens utöfvande, och framtiden torde snart visa, att deras

antal, som komme att begagna en sådan rättighet, blefve ganska stort. Inom

vårt land funnes många betydande köpingar och marknadsplatser, med

rörligt kommunal- och affärslif samt utgörande medelpunkten för vidsträckta

landsorter med omfattande handels- och näringsrörelse, för Indika den ifrågavarande

rättigheten vore en välgerning, då saknaden af annonsblad, som

vore af så stor vigt för kommunal- och affärslifvet, ofta derstädes varit

kännbar. Det vore likväl icke blott till dylika orter, som fördelarne af en

utvidgad tryckfrihet skulle sträcka sig. Öfverallt inom vårt land, der gemensamhet

i rättsskipning och förvaltning, likhet i läge, språk och seder,

samt i de religiösa och ekonomiska förhållandena förenade sig att af flera

smärre kommuner bilda en enda större, vare sig att denna omfattade det

större pastoratet, domsagan eller fögderiet, skulle en för denna större kommun

gemensam tidning verka gagneligt till åstadkommande af erforderlig

vexelverkan mellan de skiljda krafterna för gemensamma måls ernående.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utshottets Utlåtande N:o 6.

3

För den föreslagna förändringen talade ock den nya kommunal-lagstiftningen.

Om det varit statsmagternas afsigt med denna lagstiftning att hos

folket framkalla en lifligare allmän-anda, borde de också medgifva landtkommunerna

det kraftiga medel till en dylik andas väckande, som läge i

en fri tidningspress. Lika kraftigt talade den nya Riksdags-ordningen för

den önskade förändringen. Den fordrade större politisk bildning hos folket,

och ett af de verksammaste medel för att sprida en sådan bildning

vore pressen; men härtill vore ej de stora tidningarna tillräckliga, då de

dels vore för dyra, dels deras framställningssätt förutsatte en annan bildningsgrad

än mängdens, hvartill komme, att flertalet ännu icke egde nog

håg för läsning af ifrågavarande art, för att endast derföre hålla sig en

tidning; men innehölle denna meddelanden och underrättelser af den natur,

att deras kännedom vore nödvändig för den enskildes ekonomi och deltagande

i kommunallifvet, så tvingades han att anskaffa en dylik tidning och

på samma gång att tillegna sig det vetande, hvilket tidningens uppsatser

vore egnade att bibiånga, hvarigenom denna icke blott kunde meddela politisk

bildning, utan äfven i öfrig! verka upplysande och undervisande. Då

likväl endast en tidning, hvars område ej sträckte sig utom det större pastoratet

eller häradet, kunde innehålla dessa speciela meddelanden, som

vore nödvändiga att känna för hvarje derinom boende sjelfständig man, så

läge äfven häri ett skäl för den föreslagna förändringen.

Ett förslag i samma syftning, som denna motion, var under sistlidna

riksdag föremål för dåvarande Konstitutions-Utskotts pröfning, såsom af

dess Memorial N:o 13 synes, hvari Utskottet tillstyrkte, att boktryckeri

skulle kunna anläggas hvar som helst inom eller utom stad, hvilket i sjelfva

verket ej vore annat än en fullföljd af den grundsats, som i första stycket

af 1 § 5 mom. Tryckfrihets-förordningen funnes uttalad, hvadan ock för

denna grundlagsändrings formulerande endast erfordrades att borttaga de

sista orden i detta stycke, hvilka inskränkte den i föregående delen deraf

medgifna rättigheten till »stad eller ett afstånd derifrån af högst en half mil».

De skäl, som då anfördes för medgifvande af större frihet att anlägga

boktryckerier, äfvensom åtskilliga bland dem, hvilka i motionen förekomma,

anser Utskottet vara af den vigt, att afseende derå bör fästas. Det

kan nemligen ej förnekas, att stadgandet i 1 § 5 mom. Tryckfrihets-förordningen,

som förbjuder anläggandet af boktryckeri annorstädes än i stad

eller på ett afstånd derifrån af högst en half mil, innefattar både ett band

på ett så verksamt medel till befordrande af en allmännare bildning, som

boktryckerikonstens utöfvande, och tillika en inskränkning i näringsfriheten,

samt således står i strid mot de vigtiga grundsatser, som hos oss blifvit

mer och mer allmänt erkända, dels att bildningen bör i möjligaste mån

opaginerad Kontrollera mot PDF

A

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N;o 6.

spridas till alla samhällsklasser, och dels att hvarje loflig näring bör befrias

från de band, som hämma dess utveckling. Behofvet af särskilda

boktryckerier har äfven gifvit sig tillkänna inom flera delar af riket, i köpingar

och andra orter, ofta med lika talrik eller talrikare befolkning, än

i åtskilliga bland våra städer, och med icke mindre affärsrörelse.

Utskottet har alltså icke tvekat att instämma i det förslag, som i nu

ifrågavarande motion hufvudsakligen är afsedt, nemligen medgifvandet af

rättighet att anlägga boktryckerier på landsbygden, äfven på längre afstånd

från stad, än det nu i 1 § 5 mom. Tryckfrihets-förordningen bestämda,

men har deremot icke funnit sig kunna biträda de i motionen yttrade

åsigter i afseende å de kontroller en sålunda utvidgad frihet skulle påkalla.

Otvifvelaktigt har den inskränkning i friheten att anlägga boktryckerier,

som innefattas i nyss anförda grundlags-stadgande, icke haft sin grund i

någon afsigt hos denna grundlags stiftare att inskränka tryckfriheten eller

att bereda städerna en fördel framför landsbygden, utan i de svårigheter

man ansett der möta för utöfvande af nödig kontroll öfver missbruk af

tryckfriheten, samt att med erforderlig skyndsamhet kunna handlägga tryckfrihetsåtal,

hvilket ansetts kunna ega ruin endast vid permanenta stadsdomstolar.

Ur denna synpunkt har ock sistlidna riksdags Konstitutions-Utskott,

såsom vilkor för rättigheten att anlägga boktryckerier på landsbygden

i allmänhet, föreslagit, att sådana boktryckerier alltid skulle lyda under

närmaste stads-rätt, hvilket förslag äfven nuvarande Konstitutions-Utskott

funnit sig böra biträda, emedan, så länge domstolarne å landet icke

äro permanenta eller åtminstone sammanträda vida oftare än för närvarande

är fallet, det icke blefve möjligt att der beifra tryckfrihetsbrott med den

skyndsamhet, som uti 5 § 15 mom. Tryckfrihets-förordningen är föreskrifven

och hvarförutan verkan af anstäldt åtal ofta måste i väsendtlig mån

förfelas.

För öfrigt anser Utskottet, i likhet med hvad nästlidna riksdags

Konstitutions-Utskott, i dess ofvan åberopade Memorial N:o 13, föreslagit,

medgifvandet af rättighet till boktryckeriers anläggande å landsbygden föranleda,

att stämningstid i tryckfrihetsmål, hvarmed, enligt stadgandet i 5

§ 6 mom. Tryckfrihets-förordningen, skall, ehvad tryckeriet är beläget inom

eller utom stad, förhållas så, som om stämningstid i staden lag säger,

i stället blifver den, som i allmänhet är för tvistemål i lag stadgad, äfvensom

att hvad i samma mom. förekommer om tryckfrihetsmåls upptagande

»i Stockholm vid första allmänna Underrätt, i öfriga städer, der första

och andra Underrätt finnas, vid den sistnämnda, Akademiernas jurisdiktionsrätt,

enligt deras konstitutioner, dock oförkränkt,» bör utgå, såsom numera

saknande all tillämplighet, sedan, efter Kämners-rätternas upphörande,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utslcottets Utlåtande N:o 6.

5

jemlikt Kongl. Förordningen den 18 April 1849, hvarken i Stockholm eller

Rikets öfriga städer finnes mer än en Underrätt, och Universitetens domsrätt

blifvit upphäfd genom Kongl. Förordningen den 2 April 1852, samt att i

öfriga delar af Tryckfrihets-förordningen annan förändring i följd af den

föreslagna utvidgade friheten att anlägga boktryckerier icke erfordras, än

att, för erhållande af qvarstad å sådan skrift, som utgifvits från tryckeri å

landsbygden, må påkallas biträde äfven af vederbörande kronobetjent, hvarom

stadgande torde böra i 5 § 8 och 12 mom. Tryckfrihets-förordningen inflyta.

I öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit anfördt, får Konstitutions-Utskottet

vördsamt föreslå följande förändringar i

Tryckfrihets

§

(Nuvarande lydelse, hvari med kursiv

stil äro utmärkta de delar, hvilka

blifvit föreslagna att ändras eller utgå).

5:o. Privilegier å Boktryckeri skola

ej erfordras, utan stånde hvar och

en fritt att, utan hinder af någon särskild

Författning, äldre Privilegier

eller något Boktryckeri-Reglemente,

samt utan att vara underkastad någon

Skråordning, anlägga sådana Tryckerier,

af hvad beskaffenhet eller vidd

honom tjenligt synes, uti Stad eller

inom ett afstånd derifrån af högst en

half mil.

Då ett Boktryckeri sålunda utom

Stad anlägges, skola, i alla mål, som

Boktryckningen röra, Boktryckare,

Arbetare i Tryckeriet samt der tryckta

Skrifters Författare och Utgifvare lyda

under Stadens rätt.

förordningen.

1.

(Föreslagen lydelse, hvari ändringarne

och tilläggen äro med kursiv

stil utmärkta).

5:o. Privilegier å boktryckeri skola

ej erfordras, utan stånde hvar och en

fritt att, utan hinder af någon särskild

författning, äldre privilegier eller

något boktryckeri-reglemente, samt

utan att vara underkastad någon skråordning,

anlägga sådana tryckerier, af

hvad beskaffenhet eller vidd honom

tjenligt synes.

Då ett boktryckeri utom stad anlägges,

skola, i alla mål, som boktryckningen

röra, boktryckare, arbetare

i tryckeriet samt der tryckta

skrifters författare och utgifvare lyda

under närmaste stads-rätt.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 6.

Deri---Justitie-Stats-Mini
stern.

§

6:o.. Förbrytelser emot denna Lag

upptagas vid allmän Under-Rätt i deu

stad, der Boktryckeriet, ifrån hvilket

den åklagade Skriften utkommit, anlagdt

är eller, på sätt 1 § innehåller,

vid anläggandet anmäldt blifvit. I

Stockholm sker detta upptagande vid

första allmänna Under-Rätt; i öfriga

städer, der första och andra UnderRätt

finnas, vid den sistnämnda; Akademiernas

Jurisdiktionsrätt, enligt deras

Konstitutioner, dock oförkränkt.

Stämningstid vare i allt fall, ehvad

Tryckeriet inom eller, på sätt nyssnämnde

§ utstakar, utom Staden är beläget,

enahanda, och förhålles dermed,

som, om Stämningstid i Staden, Lag

säger. Uppstår fråga om Boktryckares

eller Författares af en tryckt

Skrift tilltalande eller hörande, höra

han eller de vid sådan Rätt personligen

till svars stånda, men åtnjute

i öfrigt deras rättegångs-förmåner,

enligt allmän Lag och särskilda Författningar,

uti allt hvad genom detta

förordnande icke uttryckligen annorlunda

stadgadt är.

8:o. Finner Justitie-Statsministern

eller dess Ombud sig befogad, att, på

de grunder för qvarstad å tryckt Skrift,

här ofvan stadgade äro, förordna eller

äska, det någon Skrift med qvarstad

beläggas må, vare han eller det berättigad,

att i Stockholm genom biträ
-

Den — — — Justitie-Statsministern.

5.

6:o. Förbrytelser emot denna lag

upptagas vid allmän Underrätt i den

stad, der boktryckeriet, ifrån hvilket

den åklagade skriften utkommit, anlagdt

är eller, på sätt 1 § innehåller,

vid anläggandet anmäldt blifvit. Stämningstid

vare den, som i tvistemål är

i Allmänna Lagen stadgad. Uppstår

fråga om boktryckares eller författares

af en tryckt skrift tilltalande eller

hörande, böra han eller de vid Rätten

personligen till svars stånda; men

åtnjute i öfrigt deras rättegångsförmåner,

enligt allmän lag och särskilda

författningar, uti allt hvad genom

detta förordnande icke uttryckligen

annorlunda stadgadt är.

8:o. Finner Justitie-Statsministern

eller dess ombud sig befogad att, på

de grunder för qvarstad å tryckt skrift,

här ofvan stadgade äro, förordna eller

äska, det någon skrift med qvarstad

beläggas må, vare han eller det berättigad

att sådan qvarstad erhålla,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Knnetitntions-Utskottets Utlåtande N;o 6.

7

de af Öfver-Ståthällare-Embetet, och i

öfriga städer samt orterna medelst

skyndsam handräckning, som ej får

vägras af den Magistrat, hvarunder

Boktryckeriet, enligt § 1, lyder, sådan

qvarstad erhålla; Börande öfver förloppet

af qvarstadsförrättningen och

orsakerna dertill, samt i afseende på

den åklagade Skriften, om och huru

många exemplar då ännu finnas uti

Boktryckarens värjo, anteckning trefallt

författas, hvaraf den ena tillställes

Justitie-Stats-Ministern eller hans

Ombud, den andra Magistraten och

den tredje Boktryckaren. Magistraten

vare pligtig, att, vid ansvar såsom

för Embets-försummelse, med näst afgående

Post, en afskrift af denna ananteckning

till Justitie-Kansleren insända.

I Stockholm varde samma

anteckning, genast eller sist inom nästföljande

dags utgång, till Justitie-Kansleren

aflemnad. Justitie-Kansleren må

sedermera i Stockholm, inom Åtta dagar,

och i landsorterna, allrasist inom

Trenne veckor, efter det qvarstaden

lagd blifvit, hafva hänvist målet

till vederbörlig Domstol och Aktor förordnat,

då Domstolen, sist inom Åtta

dagar, må pröfva, om qvarstaden skall

äga bestånd. Sker det ej, och är icke

qvarstad inom en månad häfven, äge

Boktryckare rätt, i enahanda ordning,

som handräckning af Magistraten till

qvarstadens beläggande meddelad blifvit,

att fordra dess brytande, hvilket

icke vägras må, vid ansvar af Embetets

förlust. Justitie-Stats-Ministern

— — — erhållas.

medelst skyndsam handräckning, som

ej får vägras, af vederdörande Konungens

Befallningshafvande, Magistrat

eller Kronobetjent; Börande öfver

förloppet af qvarstadsförrättningen

och orsakerna dertill, samt i afseende

på den åklagade skriften, om och

huru många exemplar då ännu finnas

uti boktryckarens värjo, anteckning

trefallt författas, hvaraf den ena tillställes

Justitie-Statsministern eller

hans ombud, den andra Magistraten

i den stad, hvarunder boktryckeriet,

enligt § 1, lyder, och den tredje boktryckaren.

Magistraten vare pligtig

att, vid ansvar såsom för embetsförsummelse,

med näst afgående post

en afskrift af denna anteckning till

Justitie-Kansleren insända. I Stockholm

varde samma anteckning genast

eller sist inom nästföljande dags utgång

till Justitie-Kansleren aflemnad.

Justitie-Kansleren må sedermera, i

Stockholm inom åtta dagar, och i

landsorterna aldrasist inom trenne

veckor efter det qvarstaden lagd blifvit,

hafva hänvist målet till vederbörlig

domstol och aktor förordnat,

då domstolen sist inom åtta dagar

må pröfva, om qvarstaden skall ega

bestånd. Sker det ej, och är icke

qvarstad inom en månad häfven, ege

boktryckare rätt, i enahanda ordning,

som handräckning till qvarstadens

beläggande meddelad blifvit, att fordra

dess brytande, hvilket icke vägras

må, vid ansvar af embetets förlust.

Justitie-Statsministern — — —

erhållas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kontitustions-U tskottets Utlåtande N:o 6.

12:o. I frågor om qvarstad böra, i 12:o. I frågor om qvarstad böra, i

sådant fall, Konungens Befallnings- sådant fall, vederbörande Konungens

hafvande och vederbörande Magistra- Befallningshafvande, Magistrat eller

ter ovägerligen och vid ansvar biträ- Kronobetjent ovägerligen och vid anda;

dock må — — — inlemnad. svar biträda; dock må — — — in
lemnad.

Stockholm den 18 Mars 1867.

På Utskottets vägnar:

Th. Munck af Rosenschöld.

Ordförande.

af Herr Trolle.

Reservation:

STOCKHOLM, tryckt hos Eric Westrell, 18G7.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.