Sök i Ratio Lex

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1

1867-02-01 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1867:1, Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.

1

N;o 1

Ank. till Riksd. Kansli d. 6 Febr. 1867, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Första Kammarens remiss af motion angående

ändring i gällande förordning om''vilkor en för

hemmansklyfning och jorda]söndring.

En af Herr W. Cronehorg inom Första Kammaren väckt motion, hvari

föreslås: att Riksdagen för sin del måtte besluta, att 7 § 2 mom. och 8 § af

Kongl. Maj :ts förnyade Förordning angående grunderna och vilkoren för hemmansklyfning

och jordafsöndring den 6 Augusti 1864 måtte upphäfvas, äfvensom att

afsöndrad mark må kunna åsättas visst mantal, äfven om derifrån icke kan hemtas

så beskaffad afkastning, som i 2 § af oftanämnda Kongl. Förordning förmäles,

har af Kammaren blifvit öfverlemnad till Lag-Utskottets behandling. Men

enär de i motionen väckta frågor icke kunna hänföras till allmän civil-, lcriminaleller

kyrkolag och således icke falla inom omfånget för Lag-Utskottets i 53 §

Regeringsformen och 42 § Riksdags-ordningen utstakade verksamhet, föranlåtes''

Utskottet till Kammaren återlemna den ifrågavarande motionen;

hvilket för Riksdagen vördsamt anmäles.

Stockholm den 1 Februari 1867.

Eric Sparre,

Utskottets ordförande.

Reservationer:

af Herr Hasselrot: ”Då den fråga Utskottet i förestående Utlåtande

underställer Riksdagens pröfning är af synnerlig vigt för framtida behandlingssättet

af många vigtiga ärenden, och jag är i hög grad tveksam huruvida UtBih.

till Likså. Prof. 1867. 7 Sami 1 Afd. 1 Eäft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.

skottet handlat rätt, då det skjutit ifrån sig förevarande fråga, har jag ansett

»nig böra underställa mina betänkligheter Riksdagens pröfning.

Genom afskaffande! af Ekonomi-Utskottet och införandet i dess ställe af tillfälliga

Utskott har man inkommit på en bana, som är oförsökt och der de första

stegen måste tagas med varsamhet. Vid uppdragandet af gränserna för dessa

Utskotts verksamhet är stadgadt att till Lag-Utskottet, enligt 42 § Riksdagsordningen,

höra frågor om stiftande, ändring, förklaring eller upphäfvande af allmän

civil-, kriminal- och kyrkolag och till tillfälliga Utskott, enligt 37 § 3 inom., frågor,

som icke tillhöra de ständiga Utskottens behandling. Om man nu i lagstiftningsfrågor

alltid hade för sig klart hvad som i hvarje särskildt fall är af civillags

natur, hvad som hör till privaträtt, den enskildes rätt mot den enskilde, eller

hvad som är att hänföra till den ekonomiska lagstiftningen och den allmänna

hushållningen eller Statens rätt mot den enskilde, vore saken lätt att reda; men

i inånga fall är det, i fråga om en författning, svårt att afgöra till hvilken kategori

den i sin helhet bör hänföras, enär i densamma ofta finnas om hvarandra

sammanförda stadganden hörande än till den ena än till den andra kategorien.

Sådant är förhållandet med nu förevarande förordning om hemmansklyfning

och jordafsöndring, sådant i afseende på skiftesstadgan, den äldre förordningen

om skogarne i riket och en stor del af de i Byggninga-Balken upptagna

lagbestämmelser och de förordningar, som uti dem göra förändringar eller

tillägg, såsom om vägunderhållsskyldigheten, in. fl. frågor. I dessa förordningar

förekomma om hvarandra bestämmelser, som dels äro af civillags natur och

dels falla under ekonomirätten; och det har icke varit sällsynt att vid öfverlemnanie

af lagförslag den ena statsmakten ansett vissa stadganden höra till den

förra kategorien, som den andra hänfört till den motsatta. Vid behandlingen

hittills af dylika frågor har man ej varit i någon tvekan, utan hänskjuta dem

dels till Lag Utskottet och dels till Ekonomi-Utskottet, hvilka med hvarannan sammant.

rädt och utredt frågorna, hvarefter Rikets Ständer såsom önskningsmål öfverle,

ornat dem till Kongl. Maj:t, som, efter Högsta Domstolens hörande, såsom sådana

afgjort dem och i ämnet utfärdat förordningar, uti hvilka Ständernas önskningar

icke alltid vunnit fullständigt bifall. Om nu, sedan Ekonomi-Utskottet upphört,

Lag-Utskottet skjuter ifrån sig alla dessa ärenden af blandad egenskap och de

följaktligen skola behandlas af tillfälliga Utskott, skola deraf, efter min uppfattning,

uppkomma flera olägenheter. För det första afsäger sig derigenom Riksdagen

sin rättighet att öfver dylika frågor, hvilka i många hänseenden ingripa i den

enskilda rätten, få inhemta Lag-Utskottets yttrande och det kan blifva tvifvel

underkastadt huruvida i framtiden, sedan dessa frågor helt och hållet skjutits in

på det ekonomiska området, Kongl. Maj:t kan finna nödigt att öfver dem inhemta

Riksdagens mening och Högsta Domstolens yttrande.

För det andra tvifla!- jag på att ärendena i de tillfälliga Utskotten, be
-

WvU \

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 1.

handlade på samma gång eller vid olika tider af två särskilda tillfälliga Utskott

och skjutna fram och tillbaka mellan Kamrarne för vinnande af enhet i besluten,

utan någon delegation af Riksdagen, som sammanjemka!'' och till enhet bereder

frågorna, kunna vinna på en sådan behandling. Åtminstone synes mig visst

vara, att dermed icke skall vinnas tid.

Emot dessa ärendens behandling af Lag-Utskottet har man anmärkt, att de

derigenom skulle få civillags natur, derigenom åter eu inkräktning skedde å

regeringsmaktens område. Jag kan icke fatta denna mening. Icke kan eu fråga

ändra natur derför att den handlägges af Lag-Utskottet. Dessa ärenden lära

väl framdeles såsom hittills förblifva önskningsmål, ehvad de handläggas af Lagutskottet

eller tillfälligt Utskott och för att få visshet härom behöfver man

endast med hvarannan jemföra stadgandet i 89'' § sista mom., jemfördt med 87 §

1 mom. Regeringsformen.

Vid sådant förhållande och då Lag-Utskottet icke kan sammanträda med de

tillfälliga Utskotten, men uti ifrågavarande författningar ingå frågor, som röra

mitt och ditt och som falla under civilrätten och följaktligen äro af civillags

natur, anser jag dem tillhöra Lag-Utskottets behandling och nu förevarande förordning

om hemmansklyfning och jordafsöndring desto hellre, som den innefattar

ett upphäfvande af civil!agens stadgande!! i 4 Kap. 9 § Jorda-Balken om skattskyldig

jords minskning.

Slutligen heder jag att få anmärka att Utskottet, såsom mig synes i strid

med sitt beslut i förevarande fråga, behållit frågor rörande skyldighet att deltaga

i kyrko- och tingshusbyggnad, hvilka frågor, hittills behandlade af Lagoch

Ekonomi-Utskottet, ansetts såsom önskningsmål.”

Häri hafva instämt Herrar Holmberg, Lemchen, Rosenberg, Bovin och

Bälter S. Ersson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.