Sök i Ratio Lex

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 12

1867-02-04 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1867:12, Lag-Utskottets Utlåtande N:o 12

Dokumentets text

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 12.

gen och Riksdagen gemensamt stiftas, icke grundlagsenligen föranleder dertill,

att frågor om ändring af sistnämnda lagar skola behandlas af Lag-Utskottet,

hvars verksamhet, utöfver hvad 53 § Regeringsformen och 42 § Riksdags-ordningen

derom innehålla, är inskränkt till det fall, att Konungen vill åt Riksdagen

öfverlemna att gemensamt med honom något afgöra, som Rikets allmänna styrelse

rörer, föranlåtes Utskottet till Kammaren återlemna omförmälda motion;

hvilket för Riksdagen vördsamt tillkännagifves.

Stockholm den 4 Februari 1867.

Eric Sparre,

Utskottets ordförande.

Beservationer:

af Herrar Hasselrot, Rosenberg och Rosenqvast, hvilka åberopa den vid

Utlåtandet N:o 8 fogade reservation;

af Herrar Holmberg, Lemchen, Boven och Bälter Sven Ersson.

l:o 12,

Ank. till Riksd, Kansli den 5 Febr. 186L kl. 2 e. in.

Utlåtande, i anledning af Andra Kammarens remiss af motion angående

ändring i 23 § af Kongl. Förordningen om kyrkostämma,

kyrkoråd och skolråd.

Till Lag-Utskottets behandling har från Andra Kammaren blifvit remitterad

en af Herr Sven Hansson från Östergötlands län väckt motion, hvari hemställes,

att pastorers sjelfskrifvenhet att vara ordförande i skolråd måtte upphöra och

23 § i ofvanberörda förordning följaktligen ändras så, att från första punkten

uteslutes orden “såväl — — — som skolrådet" — — — och fjerde punkten

erhåller följande lydelse:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 12.

“Till ledamöter uti skolrådet utser församlingen å kyrkostämma lämpligt antal,

för nit om skolväsendet kände män, på enahanda sätt, soin om kommunalnämnd

är stadgadt. Stämman utser bland ledamöterna ordförande och vice ordförande. “

Men enär den sålunda väckta frågan icke är att hänföra till allmän civil-,

kriminal- eller kyrkolag, samt den omständighet att, jemlikt den i 57 § Regeringsformen

i sammanhang med frågan om utöfningen af särskilda menigheters

beskattningsrätt meddelade bestämmelse, kommunallagarne skola af Konungen

och Riksdagen gemensamt stiftas, icke grundlagsenligen föranleder dertill, att

frågor om ändring af sistnämnda lagar skola behandlas af Lag-Utskottet, hvars

verksamhet, utöfver hvad 53 § Regeringsformen och 42 § Riksdags-ordningen

derom innehålla, är inskränkt till det fall, att Konungen vill åt Riksdagen öfverlemna,

att gemensamt med honom något afgöra, som Rikets allmänna styrelse

rörer, föranlåtes Utskottet till Kammaren återlemna ofvan omförmälda motion;

hvilket för Riksdagen vördsamt tillkännagifves.

Stockholm den 4 Februari 1867.

Eric Sparre,

Utskottets ordförande.

Reservationer:

af Herrar Hasselrot, Rosenberg och Rosenqvast, hvilka åberopa den reservation,

som är vidfogad Utskottets Utlåtande N:o 8;

af Herr Holmberg;

af Herr Beckman: “Enär den här gifna motiveringen synes innebära, att

Kongl. Förordningen af den 21 Mars 1862 ang-ående kyrkostämma samt kyrkoråd

och skolråd skulle innefattas under benämningen kommunallagar, hvartill

enligt min tanke icke finnes tillräckligt skäl, då sagda förordning handlar om

den kyrkliga menigheten, hvilken fortfarande benämnes församling just till skillnad

från den borgerliga menigheten, som benämnes kommun, hvadan ock denna

förordning står jemnsides med, men alldeles skiljd från de förordningar, hvilka

handla om kommunalstyrelse på landet och i stad; enär under sådant förhållande

motiveringen ej synes mig angifva just det skäl för motionens återlemnande,

som är fullt giltigt, nemligen, att deri omhandlade ärende hörer till den administrativa

lagstiftningens område, så får jag mot beslutet att bibehålla ofvannämnda

motivering mig vördsamt reservera;"

af Herrar Lemchen, Bovin och Balter Sven Ersson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.