Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af verkställd granskning af Riksdagens Justitie-ombudsmans embetsförvaltning.

1867-02-06 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1867:32, Utlåtande, i anledning af verkställd granskning af Riksdagens Justitie-ombudsmans embetsförvaltning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.

1

N:o 32,

Ank. till Riksd. Kansli den 11 Febr. 1867, kl. 6 e. in.

Utlåtande, i anledning af verkställd granskning af Riksdagens

Justitie-ombudsmans embetsförvaltning.

Sedan begge Kamrarne till Lag-Utskottet remitterat Riksdagens Justitieombudsmans

genom trycket offentliggjorda embetsberättelse för tiden från sistlidna

riksdags början, och Justitieombudsmannen till Utskottet öfverlemnat sina embetsdiarier

och registratur för samma tid, har Utskottet, enligt föreskriften i 42

§ Riksdagsordningen, granskat nämnda handlingar och får härmed vördsamt

afgifva det i samma grundlagsbud påkallade utlåtande.

Då föga mer än ett år förflutit, sedan den af Justitie ombudsmannen sist

afgifna embetsberättelse för Riksdagen framlades, ligger det i sakens natur, att

icke något i väsendtlig mån från hans nästföregående redogörelse afvikande omdöme

om lagskipningens tillstånd kan i den nu afgifna vara till finnandes.

Den ökade erfarenhet, som vunnits i afseende på tillämpningen af de mera

omfattande nya lagar, hvilka under de sednaste åren trädt i verksamhet, såsom

strafflagen och konkurslagen, har emedlertid gifvit Justitieombudsmannen anledning

till en framställning rörande rätta tolkningen af åtskilliga bestämmelser,

som synts hafva framkallat tvifvelsmål och osäkerhet i tillämpningen; dervid

Justitieombudsmannen dels framhållit behöfligheten för lappmarkstingslagen af

någon författning, som för dem ej mindre stadgade längre fatalietid i de fall,

der konkurslagens tidsbestämningar i fråga om delgifning af ansökning om gäldenär

försättande i konkurstillstånd m. m. visat sig, i anseende till befolkningens

kringirrande lefnadssätt och de bristfälliga kommunikationsanstalterna, omöjliga

att efterlefva, än äfven, med anledning af de kostnader urtima ting i dessa orter

förorsaka, medgåfve, att, då konkursmål skall af Rätten handläggas, sådant alltid

Bill. till Rilisd. Prof. 1867. 7 Sami. 1 Afd. 3 Häft, 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag- Utskottets''- Utlåtande N:o 32.

bör ske å lagtima ting, derest icke urtima ting uttryckligen begäres och för

kostnaden ställes antaglig säkerhet; dels ock sökt ådagalägga behofvet deraf, att,

i öfverensstämmelse med hvad i Norge är förhållandet, landtdomaren alltid må

hafva eu ställföreträdare (i Norge kallad fullmägtig) utrustad med behörighet att

å embetets vägnar handlägga extrajudiciela angelägenheter, såsom intecknings-,

förmynderskaps- in. fl. ärenden, äfvensom de förberedande åtgärderna i konkursmål,

enär dessa ärenden sannolikt komma att ökas i mängd, helst om, såsom

snart torde vara att förvänta, s. k. hypotheksböckers upprättande och förande

påbjudes. Men till någon förändring i lagstiftningen har Justitie-ombudsmannen

icke denna gång framlagt något nytt förslag utan endast hänvisat till några

äldre, af honom i sadant hänseende väckta frågor, hvilka han anser icke ännu

hafva erhållit sin lösning. Beträffande dessa förbehåller sig Utskottet att framdeles

få afgifva yttrande i sammanhang med de från Kamrarne till Utskottet

remitterade frågor, som dermed hafva gemenskap.

Justitie ombudsmannens diarier och registratur utvisa, att ingen, som påkallat

hans bistånd och haft verkligt skäl till klagan, lemnats utan hjelp; och redogörelsen

för Justitie-ombudsinannens embetsresor ådagalägger den omsorg, hvarmed

han aktgifvit uppå och förskaffat sig kännedom om alla de förhållanden, som

falla inom det vidsträckta omfånget för hans väktarekall.

Utskottet anser sig alltså ega fullt skäl till det förklarande, att Justitieombudsmannen

fortfarande genom nit, oväld och skicklighet motsvarat Riksdagens

förtroende.

Stockholm den 6 Februari 1867.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.