Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion

1867-02-08 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1867:37, Utlåtande, i anledning af väckt motion

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande S:o 37.

1

N:o 37.

Ank till Riksd. Kansli d. 19 Febr. 1867, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion (iV.-o 56) om en underdånig

framställning till Kongl. Maj:t, att Kongl. Maj:t

ville för Riksdagen framlägga Lagberedningens [årslag

till civillag.

Uti ett till Andra Kammaren ingifvet memorial har Herr II IV. IJessle, hufvudsakligen

med åberopande af de olägenheter bristen på en codifierad lag medförde,

och på i öfrigt anförda skäl, hemställt, att Riksdagen måtte ingå tilf Kongl.

Maj:t med underdånig anhållan, »del Kongl. Maja behagade till Riksdagens profning

successivt eller balk efter balk framlägga Lagberedningens förslag till allmän civillag

med de modifikationer i detaljer, som kunna påkallas af förändrade tidsförhållanden

och utvecklade röt t så sigt er»; varande motionärens förmodan, att på sådant

satt hela civillagen hunne på fyra års tid blifva antagen, enär, med lagverkets

afdelande i fyra grupper, deraf den första skulle omfatta giftermåls- och ärfdabalkarne,

den andra jorda- och byggninga-, den tredje handels- och utsökningssamt

den (jerde rättegångsbalken, hvarje Riksdag borde medhinna en grupp, hvarvid

dock början borde ske med handels- och utsökningsbalkarne, såsom eft r

motionärens förmenande de af behofvet mest påkallade; och har Kammaren öfv r

detta memorial infordrat Lag-Utskottets yttrande.

Utskottet anser sig redan deraf förhindradt understödja motionären, att e t

tillstyrkande af hans framställning nödvändigt förutsätter en närmare granskni g

åtminstone af hufvudgrunderna i det ifrågavarande förslaget, som icke numera b - finner sig i samma ställning till lagstiftningens ståndpunkt i landet, som då d t

först framlades. Lika med motionären får Utskottet erinra, att det är mer '' n

fyratio år sedan Lagkomité^) blef färdig med sitt förslag till civillag. Den rev - sion deraf, som uppdrogs åt den s. k. Lagberedningen hade medhunnits år 184 .

En återblick på dessa decenniers lagstiftningsarbete inom vårt land visar ic e

allenast de förändringar, som egt rum, utan ock huruledes arbetet måst gå st

Bill. till ftiksd. Prat 18b7. 7 Sami. 1 Afd. 5 Höft. \

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 37

för steg, samt att, hvad äfven synes ligga i sakens natur, det gifves en gräns,

utöfver hvilken det icke kan fortskyndas. Också blef genast, efter det Lag
komitéen

afgifvit sitt förslag till civillag, i anseende till den mängd förändringar i

den äldre lagen, som Komitén föreslagit, den anmärkning framställd och af mången

biträdd, att det icke kunde vara lör ett samhälle nyttigt, utan måhända tvärtom

vådlig!, att på en gång företaga eu så beskaffad omskapning af hela lagen, emedan

det åtminstone kunde befaras, att lagen, som dock borde utgå från folkets tänkesätt,

vanor och behof, länge förblefve främmande för folket, som skulle efterlefva

honom, ja äfven för domaren, som borde tillämpa honom. Det nya lagverket,

hvars värde Utskottet ingalunda underskattar, har tjenat till ledning vid de ombildningar,

vår lag i många vigtiga stycken under det sista fjerdedels-århundradet

undergått; och enahanda gagn kommer detta verk otvifvelaktigt äfven framgent

att utöfva; men de liera stycken, som återstå att pröfva, medhinnas för visso icke

på den tid motionären förutsätter.

Utskottet har emellertid inhemtat, att, till följd af särskilda underdåniga framställningar

från Rikets Ständers sida vid föregående riksdagar om utarbetande af

vissa lagförslag af större omfattning, dessa ärenden för närvarande bero på Kong!.

Maj:ts pröfning; och med anledning af det sätt hvarpå Kong!. Maj t tillvägagått

vid utarbetande af de lagförslag, som i sednare tider för riksdagarne framlagts,

hyser Utskottet den öfvertygelse, att Kong!. Maj:t, i den mån sådant medhinnes,

söker befordra de lagfrågor, hvilka ännu tarfva behandling, till en nöjaktig lösning,

hvadan Utskottet icke anser lämpligt tillstyrka Riksdagen att till Kongl. Maj:t ingå

med en ytterligare påminnelse i ämnet, utan hemställer Utskottet vördsamt,

att Herr Hessles ifrågavarande motion må lemnas utan vidare afseende.

Stockholm den 8 Februari 1867.

På Utsk ottets vägnar:

ERIC SPARRE.

Rescrvatiouer:

af Herr Hasselrot: »Då jag icke kan dela den af Utskottet uttalade åsigt,

att, under nuvarande förhållanden, sedan civillagen under nära ett hälft sekel utgjort

föremål för landets utmärktaste juristers pröfning, och sedan de vigtigaste

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lag-Utskoltets Utlåtande N:o 38.

bestämmelser i civillagförslaget, såsom om giftorätt, arfsrätt, testamentsrätt och

om börd redan blifvit i gällande lag intagne, — det kunde vara för samhället

vådligt att nu på en gång företaga den af motionären föreslagna kodifiering af

lagen och jag befarar att ett bifall till Lag-Utskottets Utlåtande kunde anses innefatta

ett godkännande af nämnda åsigt, hvilket åter möjligen kunde hafva till

följd att lagförslagets kodifiering, såsom enligt Utskottets åsigt obehöflig och vådlig,

blefve alldeles undanskjuten, samt man dessutom har sig bekant, att civil-laglörslagets

pröfning utgör ett hos Justitie-depärtementet balanceradt ärende, får jag

vördsamt hemställa:

att Riksdagen, förvissad derom att Kong!. Maj:t åt ifrågavarande

vigtiga ärende egnar nödig omsorg, förklarar att motionen ej till

någon Riksdagens åtgärd föranleder,

af Herrar Bovin och Rosenqvist.

N:o 38.

Ank. till Riksd. Kansli d. 19 Febr. 1867, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i nu

gällande lag angående äktenskapsförord, mannens målsmansräll

för hustrun och giftorätt i bo.

De ämnen, som genom nedan omförmälda motioner gjorts till föremål för

Riksdagens pröfning, hafva med hvarandra sådan inre gemenskap, att Lag-Utskottet,

hvars utlåtande öfver motionerna blifvit af Andra Kammaren infordradt,

anser sig böra öfver dem på en gång sig yttra Ty de grundsatser, som göra sig

gällande beträffande den egendomsgemenskap emellan äkta makar, i lagen bör erkännas,

måste ovilkorligen afses, då fråga uppstår, huru mannens målsmans- och

förvaltningsrätt beträffande hustruns enskilda egendom skall bestämmas.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.