Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kong!. Maj ds nådiga Proposition

1867-02-14 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1867:41, Utlåtande, i anledning af Kong!. Maj ds nådiga Proposition

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 41.

11

M:o 41.

Ank. till Riksd. Kansli d, 1 Mars 1867, kl. 6 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af Kong!. Maj ds nådiga Proposition

(N:o 2) till Riksdagen, ant antagande af en lag,

angående efterbildning af konstverk.

Sedan Rikets Ständer uti underdånig skrifvelse den 28 Februari 1863, med

uttalande af den åsigt, att, då produkterna af tankens arbete vore lika mycket

förtjenta af skydd, som hvarje annan produktion, hvilket ock redan vore så till

vida uti lagstiftningen erkändt, som Tryckfrihets förordningen skyddade författares

eganderätt till deras verk, och genom särskild Förordning den 20 Juli 1855 vore

förbjudet att, utan författarens eller hans rättsinnehafvares tillåtelse, offentligen

uppföra ett dramatiskt eller för skådeplatsen författadt musikaliskt arbete, konstnären

egde lika berättigade anspråk derå, att eganderätten till hans verk af lagen

hägnades, fördenskull anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för

Rikets Ständer framlägga förslag till stadganden i detta ämne; så har Kong!.

Maj:t i anledning deraf låtit upprätta och efter vederbörandes hörande, jemlik!

87 § 1 mom. Regeringsformen, nu till Riksdagens antagande framställt följande:

„Förslag till lag, angående efterbildning af konstverk.

Angående efterbildning af konstverk i de fali, då Tryckfrihets förordningens

stadganden ej kunna derå tillämpas, förordnas som följer:

§ 1.

Ingen må till försäljning eftergöra originala konstverk i konstnärens lifstid

utan hans samtycke, så vida efterbildningen hörer till samma konstart som

originalet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 41.

Ej varder efterbildningen loflig derigenom, att den utföres i annan storlek

än originalets eller att dertill användas materialier af annat slag, ej heller derigenom

att i densamma vidtagas oväsentliga förändringar, tillägg eller uteslutningar,

så länge den dock till innehåll och framställning bibehåller egenskapen

af kopia.

§ 2.

En hvar hafve rätt att, med andras uteslutande, låta efterbildningar af de

af honom utförda originala konstverk, delvis eller i deras helhet, återgifvas på

mekanisk väg eller genom fotografi eller afgjutning eller annat dylikt sätt.

Denna rätt må konstnären, med eller utan vilkor och inskränkningar, kunna

öfverlåta på en eller flera, icke blott för sin lifstid, utan jemväl för en tid af

tio år från sin död. Har ej sådan Öfverlåtelse skett i konstnärens lifstid; ege

den eller de, som enligt lag hans rättsinnehafvare äro, att för nämnde tid den

rätt, nu sagd är, tillgodonjuta.

§ 3.

Öfvergår konstverk, hvarom ofvan förmäldt är, i annans ego; varde dock

konstnären eller hans rättsinnehafvare derigenom icke förlustig de i följd af förestående

stadganden dem tillkommande rättigheter, der ej annat förhållande blifvit

uttryckligen aftaladt.

§ 4.

Från ofvannämnda förbud undantagas:

1. efterbildning af konstverk, som tillhöra Staten eller menigheter, eller

som äro utställda på öppna platser eller anbragta på byggnaders utsidor;

2. konstverks begagnande af handtverkare och fabrikanter såsom förebilder

vid tillverkning af husgeråd och andra till förbrukning ämnade varor eller till

prydnader derå.

§ 5.

För öfverträdelse af nu meddelade förbud vare straffet böter från och med

20 till och med 1,000 Riksdaler; varde ock all skada målseganden ersatt. Formar,

plåtar och andra, uteslutande till oloflig efterbildning af annans konstverk

användbara materialier, så ock samtliga till försäljning afsedda exemplar af efterbildningen

skola i beslag tagas, och varde med dem så förfaret, att missbruk

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 41.

deraf ej ske kan; dock må målseganden, der han det äskar, få desamma till

sig utlemnade emot ersättning för värdet eller afdrag derför å det honom tillkommande

skadestånd.

Samma lag vare om den, som oloflig efterbildning till salu håller eller hit

i riket till försäljning införer en annorstädes gjord, enligt denna lag otillåten

efterbildning, der efterbildningens olaglighet varit honom veterlig.

§ 6.

Förbrytelse emot denna lag må ej åtalas af annan än målsegande.

§ 7.

Bestrider den, som tilltalad är, att efterbildning egt rum; ege Rätten, der

så nödigt pröfvas, infordra yttrande i ämnet från Akademien för de Fria Konsterna,

der ej par tern e å båda sidor skjuta irågan under gode män och utfästa

sig att nöjas åt deras yttrande derutinnan. I ty fall uppställe Rätten den eller

de frågor, som af gode männen besvaras skola.

Stadgandena i denna lag kunna, under förutsättning af reciprocitet, delvis

eller i deras helhet, af Konungen förklaras tillämpliga jemväl i afseende å efterbildning

af främmande konstnärs arbete, som utom Riket finnes/4

Denna nådiga Proposition har af begge Kamrarna blifvit remitterad till

Lag utskottet, som, efter tagen kännedom jemväl af de yttranden, hvilka blitvit

öfver nämnda förslag afgifna ej mindre af Öfver-Intendents embetet och Akademien

för de Fria Konsterna än af Stats-Rådet och Högsta Domstolen, härmed får

i ämnet vördsamligen sig utlåta. Utskottet torde dervid vara frikalladt från

skyldigheten att yttra sig angående det ifrågavarande lagförslagets allmänna

syftning, enär grundsatsen, det en konstidkare bör af lagen skyddas mot obehörig

efterbildning af hans produkter, på det frukterna af hans arbete icke

måtte beröfvas honom, lärer, efter hvad i ärendet förekommit, få anses vara af

lagstiftande magten godkänd. Behofvet af en lag härom har också blifvit vits

ordadt af de myndigheter, som haft tillfälle att yttra sig i ämnet; och Utskottet

har följaktligen trott sig nu hafva till egentligt åliggande att tillse, huruvida

det framställda förslaget till lag är egnadt att uppfylla berörda ändamål, utan

att hvarken det allmännas högre fördel, som kräfver, att icke onödigtvis inskränkning

sker i möjligheten att använda konsten och dess produkter såsom bildningsmedel,

uppoffras, eller den enskilde industriidkarens frihet i valet af former för

hans alster varder för nära trädd.

Den allmänna karakteren å en efterbildnings olofligliet har i förslaget angifva

vara, att efterbildningen är gjord i ändamål af försäljning. Denna bestäm
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 41.

melse, som öfverensstämmer med andra länders lagstiftning i ämnet, får icke

lemnas ur sigte vid pröfningen af lagförslagets särskilda delar och tjenar då till

ledtråd vid bedömandet af beskaffenheten af de inkast, som emot förslaget biff

vit eller blifva gjorda.

Utskottet har emot nämnda regel icke funnit något att påminna och ■ anser

tillämpningen deraf i det förevarande lagförslaget vara afvägd med billigt afse

ende å konstnärens rättmätiga anspråk, utan förbiseende af det allmännas och

konstens eget högre kraf.

Endast tvänne af de anmärkningar, som framställts och kunna förväntas

blifva upprepade, har Utskottet ansett vara af den vigt, att de böra här upptagas.

Då, enligt 3 § i lagförslaget, konstverk, som öfvergår i annans ego, icke

skulle få eftergöras eller efterbildning deraf på något af de i 2 § omförmälda

sätt återgifvas, med mindre uttryckligt aftal derom vore gjordt, har man deremot

påmint, att ett dylikt förbud icke borde i hela sin vidd tillämpas på porträtter,

enär dessa, om ej alltid, åtminstone i de flesta fall hade, oberoende af deras

konstvärde, en egen särskild betydelse, fallande inom det enskilda lifvets område

och för konstnären alldeles främmande; hvadan den, som beställt porträttet, icke

borde förmenas att utan konstnärens samtycke låta efterbilda porträttet — derest

icke detsamma tillhörde Staten eller offentlig myndighet — men, om ett sådant

förbud meddelades, deraf ock borde följa, att konstnären icke utan beställarens

samtycke skulle få taga sådan efterbildning. Utskottet har likväl, vid sorgfällig

pröfning af denna fråga, kommit till den öfvertygelse, att, om eljest den följda

grundsatsen i afseende på olofligheten af konstverks efterbildning är rigtig, icke det

affektionsvärde, som, på sätt nyss är antydt, ett porträtt vanligen eger, skäligen kan

grundlägga rättighet att, utan konstnärens samtycke, efterbilda porträttet i ändamål

af vinst q enom försäljning; hvadan och enär, på sätt Herr Justitie-Statsministern uti

sitt vid ärendets slutliga behandling i Stats-Kådet afgifna yttrande erinrat, det skulle

vara olämpligt att i lagstiftningen i ämnet göra undantag beträffande en viss

genre inom en särskild konstart, helst det vore nästan omöjligt att här, med

bibehållen konseqvens, uppdraga gränslinier, Utskottet anser ifrågavarande anmärkning

desto mindre böra leda till någon ändring i det föreliggande lagförslaget,

som genom detsamma är i nyssberörda § åt beställaren lemnad en anvisning att

medelst aftal med konstnären förvärfva sig hans samtycke till framtida efterbildningar.

Å andra sidan bär af Akademien för de Fria Konsterna blifvit erinradt, att

genom det i 4 § 2 mom. gjorda undantag från förbudet emot konstalsters efterbildning,

nemligen beträffande „konstverks begagnande af handtverkare och fabrikanter

såsom förebilder vid tillverkning af husgeråd och andra till förbrukning

ämnade varor eller prydnader derå," industrien skulle blifva alltför mycket gynnad

på konstens bekostnad, utan att dock derpå skörda någon fördel, samt att förhållandet

i förevarande fall vid närmare granskning skulle finnas vara alldeles

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 41.

detsamma, som läge till grund för hela lagförslaget, och sålunda hvarken medgåfve

eller påkallade det gjorda undantaget.

Denna anmärkning synes Utskottet alldeles lemna ur sigte det allmännas

högre fördel, i det syftet med densamma icke kan vinnas förutan en inskränkning

af den konstnärliga verksamhetens inflytande icke allenast på industriens

lyftning, utan äfven på den allmänna bildningen. Till smakens förädling och

konstelementers spridande bland allmänheten bidrager onekligen, > att åt industriens

alster gifves den fulländning, som ofta endast vinnes derigenom, att å

dem tryckes en artistisk prägel; och det anses också med fullt skäl, att det

odlade skönhetssinne, som utmärkte de gamla Grekerna, underhölls deraf, att

enligt deras plägseder alla de föremål, som mötte dem i den dagliga verksamheten,

inom den husliga kretsen icke mindre än i det offentliga lifvet, i de

obetydligaste husgeråd såväl som de publika byggnaderna, borde tillfredsställa

anspråken på formskönhet, hvilket, der tillfälle att utveckla sådan icke på annat

sätt gafs, åstadkoms genom att å dessa föremål anbringa antingen målningar

eller andra ornamenter. Hvad sålunda blir ett lån af konsten, återgäldas säkerligen

i riklig måtto, och för det högre ändamålet dermed lärer konstnärens

anspråk böra vika.

De öfriga anmärkningar, som framställts emot ifrågavarande lagförslag, sådant

detsamma efter i Högsta Domstolen undergången granskning nu föreligger, anser

Utskottet af underordnad betydelse; och om än emot sjelfva redaktionen kunde

göras påminnelser, har Utskottet dock icke funnit dem af sådan vigt, att Utskottet

trott sig böra uppställa ett motförslag; utan hemställer Utskottet,

att Kongl. Maj:ts ifrågavarande Proposition måtte af Riksdagen

bifallas.

Stockholm den 14 Februari 1867.

V

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre,

Reservation:

af Herr von Gegerfelt: ..De grundsatser, hvarutur ifrågavarande lagförslag

utgått, hafva redan blifvit godkända i Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, genom

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 42.

hvilken samma lagförslag påkallats. Och enär samma grundsatser jemväl nu

torde af Riksdagen gillas, samt jag icke finner skäl till hufvudsaklig anmärkning

mot det sätt, hvarå nämnda grundsatser blifvit tillämpade och utförda, så vill

jag, lika med Utskottets öfriga ledamöter, tillstyrka bifall till Kongl. Maj-.ts

Proposition.”

N:o 42.

Ank. till Riksd. Kansli d. 1 Mars 1867, kl. 6 e. m.

Lag- Utskottets Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring

af gällande stadganden rörande skyldighet att deltaga i

kyrkobyggnad.

Uti särskilda, i ofvanberörda ämne väckta motioner, N:is 16 och 151, har

blifvit föreslaget,

af Herr B. W. Hessle, att 26 Kap. 1 § Byggninga-balken måtte erhålla

följande förändrade lydelse:

”Allé, som i socknen bo, skola kyrka bygga och uppehålla och hvad dertill

hörer, såsom klockstapel, kyrkomur, socknestufva, fattigstufva och'' skolhus.

Körslor härtill utgöras efter hemmantalet och dagsverken efter matlagen, men

virke och all annan kostnad efter gällande grund för kommunalutskylder (fyrk?).

Innan något i thy mål företages, skola socknemännen kallas tillhopa att derom

samråda och sig förena.”

samt af Herr Anders Jonsson från Wermlands län, att andra punkten i

omförmälda lagrum måtte gifvas detta innehåll:

”Byggningsvirke, körslor och annan kostnad utgöres härtill efter hemmans

taxeringsvärde och derpå belöpande fyrktal så väl för jordbruksfastighet, som

all annan förmögenhet.”

Lag-Utskottet, till hvars behandling omförmälda motioner blifvit af Andra

Kammaren öfverlemnade, får härvid erinra, att Rikets Ständer vid sistlidna riksmöte
-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1867:14 Skrifvelse, i anledning af Kov.gl. Maj:ts nådiga Proposition, om antagande af en lag, angående efterbildning af konstverk. s. 16 i texten