Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring af gällande stadganden, angående skyldighet att deltaga i byggnad och underhåll af tingshus och häradsfängelse.

1867-02-21 · 4 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1867:43, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring af gällande stadganden, angående skyldighet att deltaga i byggnad och underhåll af tingshus och häradsfängelse.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

17

Laf/-Utskottets Utlåtande N:o 43.

möte, med anledning af då uti förevarande ämne väckta motioner, i underdånig

skrifvelse till Kongl. Magt anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och

Riksdagen meddela förslag till sådana förändrade stadganden, angående deltagande

i byggnad och underhåll af kyrka med hvad dertill hörer, äfvensom af sockenstuga

och fattigstuga, att ''dessa åligganden blifva för medlemmarne af kommunen,

efter billiga grunder, gemensamma; Och efter hvad Utskottet inhemtat, har Kongl.

Maj:t i nådig Remiss den 4 Juli sistlidna år anbefallt Kongl. Kammar-kollegium

att utarbeta och till Kongl. Maj:t inkomma med förslag till förordning i den

syftning, Rikets Ständers omförmälda skrifvelse angifver.

Vid sådant förhållande och då. enligt Kongl. Stadgan den 18 Juni 1842

angående folkundervisningen i Riket, kostnaden för skolhusbyggnad skall, der ej

annorlunda öfverenskommes, utgöras efter samma grunder, som följas i fråga om

kyrkobyggnad, föranlåtes Utskottet vördsamt hemställa,

att de uti ifrågavarande ämne af Herrar Hessle och Anders

Jonsson nu framställda förslag icke må till någon

vidare åtgärd föranleda.

Stockholm den 21 Februari 1867.

På Utskottets vägnar:

Eris Sparre.

H:o 43.

Ank. till Riksd. Kansli d. 1 Mars 1867, kl 6 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring

af gällande stadganden, angående skyldighet att deltaga i

byggnad och underhåll af tingshus och häradsfängelse.

Uti ofvanberörda hänseende hittills gällande stadganden återfinnas i 26 Kap.

4 § Byggninga-balken, hvilket lagrum lyder sålunda:

”Tingsbyggning skall hvart härad bygga, efter gårdatalet, å vanlig tingstad,

eller der Konungens Befallningshafvande pröfvar det för allmogen lägligast, sedan

Bill. till Riksd. Prut. 1867. 7 Sami. 6 Käft. . 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 43.

Rätten deröfver hörd är. Der skall vara en stufva så stor, som tarfvas, och två

kamrar; och vare häradet skyldigt den byggning uppehålla. Vid hvart tingställe

skall ock ett fängelse vara, der missgerningsman må i förvar hållas. För denna

byggnad vare ingen fri, utan sätes och ladugårdar, afhyste rå och rörs hemman,

så ock preste- och klockarebol.”

Genom Kongl. Förordningen den 17 September 1783 äro derförutan lotshemman

från skyldighet att deltaga i tingshusbyggnad befriade.

Med anmärkning att dessa stadganden icke vore för närvarande tid lämpliga

eller med rättvisa och billighet förenliga, hafva Herrar Magnus Svensson från

Skaraborgs län, Per Nilsson från Malmöhus län och Per Ericsson från Gefleborgs

län uti särskilda, till Lag-Utskottets behandling öfverlemnade motioner

N:is 68, 21 och 52, föreslagit:

Herr Magnus Svensson: ”att sista punkten af 4 § i 26 Kap. Byggningabalken

uteslutes, hvarigenom alla, efter hemmantalet, blifva skyldige att i byggandet

af tingshus och fängelse deltaga”;

Herr Per Nilsson: att Riksdagen för sin del ville, med ändring af hvad

hittills uti ifrågavarande hänseende finnes föreskrifvet. antaga ett så lydande

stadgande:

”Tingsbyggning skall hvart härad bygga efter fyrktalet inom kommunerna

å vanlig tingstad, eller der Konungens Befallningshafvande pröfvar det för häradsinnevånarne

lägligast, sedan Rätten deröfver hörd är. I byggningen skall

finnas en stuga, så stor som tarfvas, och två kamrar, samt vare häradet skyldigt

densamma underhålla. Vid hvart tingställe skall ock ett fängelse vara, der

missgerningsman må i förvar hållas”;

samt Herr Per Ericsson: att ifrågavarande lagrum måtte erhålla följande

förändrade lydelse:

”Tingshus skall hvarje härad bygga å vanlig tingstad eller der Konungens

Befallningshafvande pröfvar lämpligast, sedan Rätten deröfver hörd blifvit. Der

skall vara en stufva, så stor som i häradet tarfvas, och två kamrar, och vare

hvar och en, som i häradet bor, skyldig att i denna byggnad deltaga efter det

fyrktal, hvar och en har sig åsatt. Vid hvart och ett tingsställe skall ock fängelse

vara, der missgerningsmän må i förvår hållas, så vida ej gemensamt ransakningshäkte

för flera härader finnes.”

Under flera föregående riksdagar hafva åtskilliga förslag blifvit framlagda

i syftning att lätta ifrågavarande besvär genom en jemnare och mera tidsenlig

fördelning af detsamma; och ehuru behofvet och billigheten af en efter andan i

nyare tids lagstiftning lämpad förändring härutinnan icke kunnat förnekas, hafva

dock alla tillförene väckta förslag strandat mot de betänkligheter, man alltid

haft att framkasta. Att härvid ej längre bör förblifva, synes sakens vigt fordra.

Okad folkmängd och förändrade förhållanden hafva under sednare tider oafvisli
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

19

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 43.

gen påkallat tingshusens uppförande efter helt annan måttstock, än 26 Kap. 4

§ Byggninga-balken bestämmer, och äfven åt fängelsebyggnader egnas i närvarande

tid mera omsorg, än förr varit händelsen. Följden häraf har ock blifvit

den, att ifrågavarande tunga kommit att kännas allt mera'' tryckande, och tiden

torde derföre vara inne att tillse, på hvad sätt lindring i densamma må kunna

de byggnadsskyldige beredas.

Vid tiden för stiftandet af 1734 års lag visste man icke af någon annan

till deltagande i kommunalbesvär på landet förpligtad befolkning än jordbrukaren,

och man kände icke någon annan grund för dennes beskattning än det

hemmantal han innehade. Sätes- och ladugårdar samt aftysta rå- och rörshemman

fingo då icke besittas af andra än frälsemän; och dessa hade i Hofrätt

sitt särskilda forum. Helt annorlunda hafva förhållandena under de sednare decennierna

gestaltat sig. I alla landsändar har vid sidan af den egentliga jordbrukaren

uppstått en befolkning af bruksidkare, fabrikanter, handlande och handtverkare.

På samma gång man under sednare tid allt mera erkänt, att ofvannämnda

grund icke är lämplig i fråga om deltagande i kommunalbesvär, har

man ock medgifvit rättvisan och billigheten deraf, att skyldighet till deltagande

i dylika besvär utsträckes till alla kommunens medlemmar. De skäl, som föranledt

1734 års lagstiftare att frikalla sätes- och ladugårdar samt aftysta rå- och

rörshemman från allt deltagande i tingshusbyggnad, hafva nu mera, sedan rättigheten

att besitta dylika hemman icke är frälsemän ensamt förbehållen, samt

sednare tids lagstiftning äfven medfört förändring i stadgandena om frälsemäns

forum privilegiatum, helt och hållet bortfallit; och någon giltig anledning, hvarför

innehafvare af preste- och klockarebol böra i förevarande hänseende åtnjuta

en förmån, som icke tillkommer andra boställsinnehafvare, lar svårligen kunna

anföras. Alla samhällets medlemmar hafva utan tvifvel samma intresse af rättsskipningens

behöriga handhafvande och böra derför, i mån af förmåga, bidraga

till uppehållande af de för densamma nödiga inrättningar.

I öfverensstämmelse med ofvan uttalade åsigter anser Utskottet, att ifrågavarande

byggnadsskyldighet bör blifva ett kommunalbesvär, som drabbar icke

endast egare af fastighet af hvad slag som helst, utan hvarje till deltagande i

kommunalutskylder förpligtad person. En sådan förändring vore ock öfverensstämmande

med kommunallagarnes anda, att, medelst borttagande af kommunalonera.

lagda på vissa klasser, söka åstadkomma likställighet i kommunala rättigheter

och skyldigheter mellan alla en kommuns röstberättigade innevånare; hvarjemte,

genom förpligtelsen för alla att i byggnadsskyldigheten taga del, tyngden

för hvarje ny deltagare minskades och orättvisor undvekes. För vinnande af

ett billigt resultat torde dock vissa modifikationer böra ega rum för sådana

klasser, som i allt fall få en ökad tunga och som till en del kunna anses hafva

ett mindre varaktigt intresse i kommunen än fastighetsegarne. Då emellertid

opaginerad Kontrollera mot PDF

20 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 43.

uppgörandet af sådana bestämmelser fordrar en noggrannare utredning af frågan,

än bos Riksdagen torde kunna åstadkommas, får Utskottet vördsamt hemställa,

att Riksdagen ville, uti underdånig skrifvelse till Kongl.

Majd, anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och

Riksdagen meddela förslag till sådana förändrade stadganden

angående deltagande i byggnad och underhåll af

tingshus och häradsfängelse, att dessa åligganden blifva

för tnedlemmarne af tingslagen, efter billiga grunder, gemensamma.

Stockholm den 21 Februari 1887.

På Utskottets vägnar:

Erk Sparr*;.

STOCKHOLM, E. Westrell, 1867

Lilla Nygatan N:o 19.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.