Lag- Utskottets Utlåtande N:o 52
1867-02-21 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
LU 1867:52, Lag- Utskottets Utlåtande N:o 52
Dokumentets text
5
Lag- Utskottets Utlåtande N:o 52.
satta Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottet, som öfver samma
förslag afgaf utlåtande, yttrade, i fråga om äfven då föreslagen taxering och
delning af byvägar genom af kommunerna utsedde gode män, att enär, äfven
om man antoge, att byvägar icke äro att anse såsom byalagets enskilda tillhörighet,
öfver hvilken de ega att efter godtfinnande förfoga, förhållandena på
särskilda orter äro så olika, att de ej kunna genom ett allmänt stadgande regim
as, ansåge Utskottet denna angelägenhet böra öfverlemnas åt byamännen sjelfva,
hvilka ju alltid egde att, der öfverenskommelse om vägarnes delning och underhåll
ej kunde åvägabringas, få tvisten sliten vid vederbörlig domstol.
Delande dessa åsigter, får Utskottet, i öfverensstämmelse med hvad i
öfrigt här ofvan blifvit anfördt, vördsamt hemställa,
att Herrar Orres och Sandstedts ifrågavarande motioner icke
må vinna bifall.
Stockholm den 21 Februari 1867.
I
På Utskottets vägnar:
O
ERIC SPARRE.
N:o 59.
Ank. till Riksd. Kansli d. 11 Mars 1867, kl. 5 e. m,
Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion rörande rättighet
för snöploglag att nedtaga vissa hägnader.
. Under anförande, hurusom den jordbrukaren åliggande tunga att vintertiden
underhålla allmänna vägar i väsendtlig mån försvårades derigenom, att
hägnader utefter vägarne uppfördes eller blifvit uppförda, har Herr M. Svensson
Bill. till Riksd. Prat. i867. 7 Samt. i Afd. 8 Häft. 2
6
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 52.
från Skaraborgs län, för att härutinnan bereda de väghållningskyldige lättnad,
uti en inom Andra Kammaren väckt, till Lag-Utskottet remitterad motion, N:o
265, föreslagit, “att Riksdagen för sin del måtte bestämma och till Kong]. Maj:t
i underdånighet aflåta skrifvelse derom, att det ma vara tillätet vederbörande
snöploglag att, under tiden från och med den 1 November till den 15 derpåföljande
April, årligen låta, utan ersättningsskyldighet, nedtaga sådana hägnader,
hvilka, utan att vara uppsatta i egoskilnaden, befinnas vara uppförda utefter de
till underhåll indelta allmänna vägar på närmare afstånd än 40 fot“.
Detta förslag anser sig Utskottet icke kunna understödja. Ett stadgande
i det af motionären föreslagna syfte skulle uppenbarligen lemna snöploglagen
alltför vidsträckt rätt att förfoga öfver en ofta ganska dyrbar produkt af annans
arbete, en rättighet så mycket vådligare som någon annan norm, än godtycket,
icke funnes för utöfvandet af densamma; och Utskottet får derföre vördsamt
hemställa,
att ifrågavarande motion tnå lewnas utan vidare afseende.
Stockholm den 21 Februari 1867.
På Utskottets vägnar:
ERIC SPARRE.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS ISAAC MARCUS, 1867.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.