Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till samman]emkning af Kamrarnes skiljaktiga beslut vid förehafvande af Utskottets Utlåtande N:o 40, i anledning af väckt motion om upphäfvande af förbudet emot gemensamma andaktsöfning ar utan pr ests ledning å tid då allmän Gudstjenst hålles.

1867-04-03 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1867:62, Memorial, med förslag till samman]emkning af Kamrarnes skiljaktiga beslut vid förehafvande af Utskottets Utlåtande N:o 40, i anledning af väckt motion om upphäfvande af förbudet emot gemensamma andaktsöfning ar utan pr ests ledning å tid då allmän Gudstjenst hålles.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Memorial N:o 62.

13

Ris© 62.

Ank. till Riksd. Kansli d. 3 April 1867, kl. 6 e. m.

Lag- Utskottets Memorial, med förslag till samman]emkning af

Kamrarnes skiljaktiga beslut vid förehafvande af Utskottets

Utlåtande N:o 40, i anledning af väckt motion

om upphäfvande af förbudet emot gemensamma

andaktsöfning ar utan pr ests ledning å tid då allmän

Gudstjenst hålles.

Uti ofvanberörda Utlåtande hade Utskottet med anledning af Herr C.

Grafströms motion (N:o 211) hemställt, att Riksdagen måtte för sin del besluta

en författning, hvarigenom, med ändring af Kongl. Förordningen angående särskilda

sammankomster för andaktsöfning den 26 Oktober 1858, stadgas som

följer:

“Medlemmar af Evangeliskt-Lutherska kyrkan vare ej förment att sammankomma

till gemensamma andaktsöfningar utan vederbörande presterskaps

omedelbara ledning; dock må sådan sammankomst å tid, då allmän gudstjenst

i församlingen förrättas, ej ega rum så nära det ställe, der gudstjensten hålles,

att denna eller ordningen dervid störes. Ej heller må vid religionsöfning, som

ej är att hänföra till enskild husandakt, tillträde vägras församlingens presterskap,

medlem af dess kyrkoråd eller den offentliga myndigheten i orten, hvilken

sistnämnda myndighet, i händelse af inträffad olaglighet eller oordning,

eger att,r der så nödigt anses, sammankomsten upplösa. Uppträder någon, som

ej är prest eller enligt kyrkolagen berättigad att offentligen predika, vid dylik

sammankomst såsom lärare med andliga föredrag, som anses leda till söndring

i kyrkligt hänseende, eller förakt för den allmänna gudstjensten, eller eljest till

undergräfvande af religionens helgd, ankomme på kyrkorådet att honom förbjuda

att i berörda egenskap inom församlingen vidare uppträda.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Lag-Utskottets Memorial N;o 62.

Hvar som underlåter att ställa sig till efterrättelse kyrkoråds förbud

mot utöfvande af lärareverksamhet, böte från och med Femtio till och med

Trehundra Riksdaler till tväskiftes emellan åklagaren och församlingens fattige.44

Enligt Utskottet tillhandakomma protokollsutdrag, har Första Kammaren

bifallit detta Utskottets förslag, men Andra Kammaren deremot för sin del i

ämnet fattat det beslut, “att den författning, om hvars antagande Utskottet

hemställt, borde, i stället för den af Utskottet föreslagna, erhålla följande lydelse:

“Medlemmar af Evangeliskt-Lutherska kyrkan vare ej förment på hvilka

tider de sjelfva finna lämpligt, att sammankomma till gemensamma andaktsöfningar

utan vederbörande presterskaps omedelbara ledning."

I följd häraf har Utskottet till åliggande, jemlikt 63 § Riksdagsordningen,

att söka, så vidt möjligt är, sammanjemka de olika meningarne och med

förslag derom till Kamrarne inkomma; och då vid jemförelse mellan innehållet

af den utaf Andra Kammaren beslutade författning och den, som enligt Utskottets

förslag Första Kammaren antagit, befinnes att jemväl sådana bestämmelser

i nämnda förslag, som endast innefattade ett upprepande af hvad 1858

års förberörda Förordning innehåller rörande ämnen, hvilka icke varit föremål

för den väckta motionen, nemligen stadgandena, att i allmänhet vid andaktsöfningar,

som ej äro att hänföra till enskild husandakt, tillträde ej må vägras

presterskapet eller offentliga myndigheten: att denna sednare i vissa fall eger

upplösa sammankomsten: att de, som, utan att vara prester, uppträda såsom

lärare med andliga föredrag, under vissa vilkor kunna af kyrkorådet förbjudas

att i församlingen vidare uppträda in. m. vore att anse såsom upphäfda, derest

Andra Kammarens beslut blefve lag; men beträffande dessa ämnen icke grundlagsenlig!

lärer nu kunna ifrågasättas en lagförändring, desto mindre som de

icke ega sådant oskiljaktig sammanhang med den i motionen allena väckta

frågan om upphäfvande af förbudet emot särskilda andaktsöfningar å tid, då

allmän gudstjenst hålles, att icke detta förbud lämpligen skulle kunna ändras

eller modifieras äfven med bibehållande af den omförmälda Förordningens öfriga

bestämmelser; finner Utskottet de af Kamrarne fattade skiljaktiga besluten icke

lemna rum för annat sammanjemkningsförslag, än det Utskottet härmed framställer,

att nemligen

Andra Kammaren ville, med frångående af sitt förut i ärendet

fattade beslut, antaga Utskottets i förenämnda Utlåtande afgifva

och af Första Kammaren bifallna förslag till författning.

Stockholm den 3 April 1867.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

Stockholm, tryckt hos Bergström & Lindroth, 1867.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.