Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta förslag, att ordförande i skolråd måtte utses genom val.

1867-03-04 · 7 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1867:69, Utlåtande, i anledning af väckta förslag, att ordförande i skolråd måtte utses genom val.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Lag-Utskottets Utlåtande N:0 69.

boet. Från denna skyldighet anser jag, efter den diskussion i Kamrarne, som

vid frågans återremiss förefallit och i betraktande af ordalagen i § 53 Regeringsformen,

Utskottet icke hafva varit dispenseradt genom den omständighet,

att nyssnämnda lagrum af motionären i hans motion ej blifvit namndt, då i

allt fall en förändring af detsamma till motionens “syfte" onekligen står i

Sammanhang och förhållande af medel till ändamål."

Af Herr Rosenberg: “Då det föregående Betänkandet i detta ärende blifvit

af båda Kamrarne återremitteradt, har jag väl ansett det vara Utskottets skyldighet

att utarbeta något förslag i den rigtning motionen angifver; men då jag

anser det af Utskottet nu beslutade var alltför ofullständigt och icke kunna

på nöjaktigt sätt lösa den föreliggande frågan, så får jag deremot anmäla min

reservation."

Af Herr Balter Sven Ersson, som instämmer med Herr Rosenberg.

I¥:o m*

Zink. till Riksd. Kansli d. 24 April 1867, kl. 12 nödd.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckta förslag, att

ordförande i skolråd måtte utses genom val.

I öfverensstämmelse med Stadgan om folkundervisningen i Riket den

18 Juni 1842, som i 2 § 1 mom. innehåller, att för hvarje skoldistrikt skall

finnas en skolstyrelse, bestående af “kyrkoherden eller den prestman, som

hans ställe företräder, såsom ordförande och ansvarig för det protokoll, som

vid styrelsens sammanträde föres, samt några af församlingen valde, inom skoldistriktet

boende ledamöter", blef i Kongl. Förordningen om kyrkostämma samt

kyrkoråd och skolråd den 21 Mars 1862, § 23, stadgadt, att kyrkoherden, eller

den hans embete förestår, skall “i såväl kyrkorådet som skolrådet" svara ordförande;

med det tillägg, att pastor för särskildt tillfälle kan förordna annan

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 69.

prestman till ordförande, och att i annex- eller kapellförsamling, vid hvilken

finnes anställd särskild ständig prestman, denne skall föra ordet i skolrådet,

när kyrkoherden eller den hans embete förvaltar ej är i stämman tillstädes.’

Om ändring i dessa bestämmelser har vid innevarande Riksdag framställning

blifvit gjord genom tre särskilda motioner, öfver hvilka Lagutskottet

genom Ivamrarnes beslut fått sig ålagdt att afgifva yttrande, nemligen:

Lo. Herr G. Hasselrots (N:o 5 i l:a motionsserien) innehållande det

förslag, “att Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla om den

ändring i § 2 mom. 1 af Kongl. Stadgan om folkundervisningen i Riket den

18 Juni 1842, att pastor ej skall vara sjelfskrifven ordförande i skolstyrelsen,

utan att dertill må inom distriktet utses den som till denna befattning anses

lämpligast, samt att kyrkoherden eller den prestman, som hans ställe företräder,

skall, såsom skolans inspektor, vara sjelfskrifven ledamot af skolstyrelsen

med'' rätt och skyldighet att vederbörande myndighets pröfning underställa

sådana skolstyrelsens beslut, som han finner strida mot lag eller skolans

gagn''4 samt

“att Riksdagen, i öfverensstämmelse härmed, ville för sin del besluta

den förändring i Kongl. Förordningen om kyrkostämma, kyrkoråd och skolråd

den 21 Mars 1862, att kyrkoherden eller den hans embete förestår eller den

prestman, som han dertill förordnar, ej skall vara sjelfskrifven ordförande i

skolråd, utan att dertill må inom skoldistriktet utses den, som till denna befattning

anses lämpligast";

2:o. Herr Sven Hanssons (N:o 18 i 2:a serien): att sistberörda förordning

måtte sålunda ändras, att från l:a punkten i 23 § uteslutas orden: “såväl

—, som skolrådet", och 4:de punkten får följande lydelse:

“Till ledamöter uti skolrådet utser församlingen å kyrkostämma lämpligt

antal för nit om skolväsendet kände män på enahanda sätt, som om kommunalnämnd

är stadgadt. Stämman utser bland ledamöterne ordförande och vice

ordförande";

3:o. Herr A. W. Wigardts (N:o 41 i 2:a serien): att 23 § 1 mom. af

sistnämnda författning måtte ändras derhän, att det må bero på kommunerna

sjelfva att välja ordförande i skolråd.

Utskottet, som tagit detta ärende i sorgfälligt öfvervägande, har dervid

funnit de skäl, som tala för bifall till motionärernes förslag i hufvudsaken,

vara af öfvervägande giltighet. Utskottet anser knappt nödigt att förutskicka

den anmärkning, att den sjelfskrifvenhet till ordförandebefattningen i skolrådet,

som tillkommer pastor i församlingen, icke vid förevarande angelägenhets afgörande

har någon afsevärd betydelse, betraktad såsom en rättighet, utan att det

tvärtom är till beskaffenheten af de ansvarsfulla åligganden, befattningen medför,

som man vid ärendets pröfning uteslutande bör hafva hänsyn. Från denna

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 69.

synpunkt kan det väl tyckas, som skulle till följd af den gemensamhet i vården

om kyrkans och om folkskolans intressen, hvilken såsom grundsats genomgår

lagstiftningen i hithörande ämnen, den bästa borgen för rätta vårdandet af

folkundervisningen inom församlingen vara till finnandes i stadgandet, att ordförandebefattningen

i skolrådet, som inseendet öfver alla i församlingen inrättade

folkskolor åligger, skall åtfölja kyrkoherdens embetsverksamhet, eu uppfattning,

hvilken städse gjort sig gällande, då fråga tillförene varit väckt om

ändring i berörda stadgande. Det synes dock ligga i sakens natur, att icke

alltid de egenskaper, som för en verksam utöfning af skolvården äro nödvändiga,

kunna förutsättas hos hvarje prestman, och att fallenhet, förmåga och

håg för denna angelägenhet kunna saknas hos den, som i öfrigt är skicklig

att förvalta kyrkoherdeembetet, att icke nämna de fall, då ålderdom eller sjuklighet

är orsak till bristande kraft.

Den noggrannare kännedom angående skolväsendets tillstånd i de särskilda

kommunerna, hvilken numera vunnits genom de af Staten och mångenstädes

äfven af landstingen föranstaltade inspektioner, ger vid handen, att vis

serligen på de flesta ställen vederbörande pastorer och komministrar vid utöfvandet

af den åt dem anförtrodda vården af folkundervisningen gjort hvad man

af dem skäligen kunnat fordra; men att också undantag gifvasj och som skicklighet

och nit icke kunna af någon öfvermyndighet ingjutas, ej heller brist på förmåga

kan med ansvar beläggas, samt följaktligen, när icke försummandet af

vissa föreskrifna embetsåtgäruer, utan håg för skolväsendets förkofran utgör det

väsendtliga i bristen, det föga skulle leda till målet att genom klagan hos vederbörande

Domkapitel påkalla kraftigare medverkan till förbättringar inom

skolväsendet, för hvilka en kommun kunde vara villig att underkasta sig uppoffringar,

har på sådana ställen den ifrågavarande bestämmelsen i ofvanberörda

författningar lernnat en berättigad anledning till missnöje, och skulden för ett

försummadt skolväsende icke utan skäl kastats på sjelfva författningarnes

innehåll.

Genom en sådan förändring af skolstyrelsens sammansättning som den

föreslagna skulle, efter Utskottets förmenande, fördelen af nuvarande stadgande

ingalunda äfventyras; tv det lider väl intet tvifvel, att, derest i en kommun

kyrkoherden eller någon annan af presterskapet vore den lämpligaste till ordförande

i skolrådet, denne också blefve dertill vald, likasom det icke bör ifrå

gasättas, att ju kyrkoherden eller den hans ställe företräder, skulle fortfarande

utöfva den vård om folkskolans religiösa angelägenheter, som i sjelfva verket

endast utgör en del af hans presterliga verksamhet inom församlingen och till

sina frukter icke nödvändigt är beroende deraf, huruvida han tillika har rättighet

att i skolrådet vara ordförande. Men derest icke någon annan person finnes

inom kommunen, som kunde öfvertaga de ordföranden tillhörande åliggan

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 * Lag-Utskottets Utlåtande N:o 69.

den, de der mestadels utgöras af ekonomiska bestyr —• eu omständighet, derom

det tillförlitligaste vittnesbördet erhålles genom kommunens uttalande vid det

tillfälle, då val af ordförande skall ske —■ anser Utskottet nödvändigt att bibehålla

skyldigheten för pastor att bestrida jemväl nämnda befattning, och det är

på grund häraf Utskottet åt det förslag till lagförändring Utskottet går att

framlägga, funnit sig böra gifva det innehåll här nedan inhemtas.

En sådan förändring medför emellertid äfven nödvändighet att meddela

andra stadgande^ än de nu gällande i afseende på presterskapets befattning

med statistiska uppgifter angående folkskolorna med mera sådant; men då Utskottet

icke är i tillfälle att undersöka, huru vidsträckt inverkan den af Utskottet

förordade lagförändring kan hafva på d}dika delar af den Kongl. Maj:t

allena tillhörande lagstiftning, har Utskottet ansett sig endast böra tillstyrka

en underdånig framställning till Kongl. Maj:t, att Kongl. Maj:t täcktes taga i

öfvervägande, hvilka författningar, förutom de ofvannämnda, i händelse Utskottets

förslag i öfrigt vinner nådigt bifall, tarfva förändring; hemställande Utskottet

alltså, med stöd af hvad nu anfördt blifvit,

att ^Riksdagen ville för sin del besluta, det 23 § i Kongl.

Förordningen om hy rlco stämma samt hy Thor åd och skolråd den

21 Mars 1862 skatt erhålla följande förändrade lydelse:

„Kyrkoherden eller den hans embete förestår, eller

ock annan prestman, som han för något tillfälle kan dertill

förordna, är i kyrkorådet ordförande. I den annexeller

kapellförsamling, vid hvilken särskild ständig prestman

finnes anställd, skall han föra ordet, när kyrkoherden eller

den, som hans embete förvaltar, ej är i stämman tillstädes.

Ledamöter i kyrkorådet äro församlingens kyrkovärdar

samt så många i kyrkostämma valde, för gudsfruktan

och nit kände män, som församlingen finner lämpligt

utse.

I skolrådet bör jemväl kyrkoherden, eller den hans

embete förestår, vara ordförande, derest ej församlingen honom

från samma bestyr frikallar; i hvilket fall å kyrkostämma

bör väljas annan till befattningen lämplig man.

Till ledamöter i skolrådet eger församlingen likaledes

att & kyrkostämma utse lämpligt antal för nit om skolväsendet

kände män.

I såväl kyrkorådet som skolrådet må ledamöternes

antal likväl, ordföranden inberäknad, icke understiga fem.

Ledamöter i kyrko- och skolråden, så ock ordföran
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 69.

den i det sednare, der han särskild! utses, väljas för fyra

års tid.“

samt att Riksdagen mätte i underdånig skrifvelse anhålla,

det Kongl. Maj:t täcktes, derest nämnda beslut vinner Kongl.

Maj:ts samtycke, i öfverensstämmelse härmed vidtaga de förändringar

i Kongl. Stadgan om folkundervisningen i Riket

den IS Juni 1842 och öfrig a hithörande författningar, som

till följd af samma beslut varda erforderliga.

Stockholm den 4 Mars 1867.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

Reser ration er:

af Herr Grefve Sparre och Herr Faxe;

af Herr von Gegerfelt: “För min del skulle jag vilja tillstyrka att, med

upphäfvande af kyrkoherdens sjelfskrifvenhet, församlingen finge välja ordförande

i sko.rådet, såvida kyrkoherden i sammanhang dermed kunde befrias från vidsträcktare

skyldighet att innehafva nämnda befattning, än eu hvar af församlingens

öfriga ledamöter ålåge; men då ostridigt är att många församlingar

bland sina medlemmar sakna personer, hvilka hafva förmåga, vilja och tid att

såsom kommunalbestyr utöfva ifrågavarande mödosamma och ansvarsfulla befattning;

då densamma följaktligen icke kan utan skada för folkskolan ovilkorligen

skiljas från kyrkoherdens embetsmannaverksamhet; och då det icke synes

lämpligt att kyrkoherdens rättighet att utöfva en honom åliggande embetspligt

göres, mer i detta än i andra fall, beroende af församlingens godtycke, så anser

jag motionen icke böra någon åtgärd föranleda.“

af Herr Hasselrot: “Då jag ej kunnat instämma i Utskottets förslag:

“att, kyrkoherde, eller den hans embete förestår, skall vara ordförande i skolrådet,

derest ej församlingen honom från samma bestyr frikallar“, enär kyrkoherden

härigenom skulle komma i ett högst obehagligt: förhållande till försam
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Lag-Utskottets Utlåtande N.-o 6‘J

lingen och i en helt annan ställning till skolan, än om hall genom fritt val

till ordförande i skolrådet kallas samt förslaget dessutom icke angifver på hvad

sätt och i hvad ordning frikallelsen skall ske eller* fråga derom väckas; får

jag vördsamt föreslå:

att Riksdagen måtte för sin del besluta, att 23 § i Kongl.

Förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd må

erhålla följande förändrade lydelse:

§ 23.

Kyrkoherden, eller den hans embete förestår, eller ock

annan prestman, som han för något tillfälle kan dertill förordna,

är i kyrkorådet ordförande.

I den annex- eller kapellförsamling vid hvilken särskild

ständig prestman finnes anställd, skall han föra ordet, när

kyrkoherden eller den, som hans embete förvaltar, ej är i stämman

tillstädes.

Ledamöter i kyrkorådet äro församlingens kyrkovärdar

samt så många i kyrkostämma valde, för gudsfruktan och nit

kände män, som församlingen finner lämpligt utse.

Till ordförande och ledamöter i skolrådet eget'' församlingen

i kyrkostämma utse män, som för nit om skolväsendet

kände äro. I skolrådet vare dock kyrkoherden eller den hans

embete förestår ledamot, äfven i det fall att han der ej förer

ordet.

I såväl kyrkorådet, som skolrådet, må ledamöternas antal,

ordföranden inberäknad, icke understiga fem.

Ledamöter i kyrkorådet såväl som ordförande och ledamöter

i skolrådet väljas för en tid af fyra år; och må ej kyrkoherde

eller den hans embete förestår, då han till ordförande i skolrådet

utsedd varder, ega att denna befattning sig afsåga, derhän

ej är öfver 60 år gammal.

I Utskottets hemställan om en underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t,

angående de förändringar i folkskolestadgan, som till följd af ofvanberörda

förändring i förordningen om skolråd blifva erforderliga, instämmer deremot

äfven jag.“

af Herr Ribbing: “Utskottets hela motivering för tillstyrkandet af en

förändring i pastors nu genom lag bestämda förhållande till folkskolan hvilar

tydligen på den grundtanke, att pastor icke med någon större grad af säkerhet

kan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 69. 17

kan företrädesvis och framför alla andra kommunens medlemmar anses lämplig

att hafva åt sig anförtrodd vården om nämnda skola. Men i stället för att

ur dessa premisser draga den konklusion — framställa det förslag — att inspektor

för folkskolan genom val skulle utses, har Utskottet, i trots af dessa

dess egna, nyss omnämnda, yttrade åsigter, föreslagit, att pastor fortfarande

skall vara pligtig att vara sjelfskrifven inspektor, men nemligen endast intilldess

församlingen derifrån “befriar honom11 — ett uttryck, som, efter den föregångna

motiveringen, betyder detsamma: som afsätter honom. Jag reserverar

mig mot detta Utskottets förslag i formelt hänseende, emedan jag anser det

vara under lagstiftningens värdighet och för densamma opassande att leka med

ordens betydelse och under uttryck af skenbar välvilja bemantla stadgandet af

eu rätt och magt, hvars utöfning ganska lätt och ofta kan blifva djupt sårande,

orättvis och godtycklig i afseende på den, som för densamma utgör före

målet. Jag reserverar mig likaledes i reelt hänseende mot Utskottets förslag,

att i lag ålägga pastor eu skyldighet, som det ej beror på honom att afsåga

sig, men på samma gång gifva församlingen rätt att när som helst, utan förutgången

laga undersökning och pröfning, efter godtfinnande afsätta honom från

dess utöfvande. Anser man sig kunna undvara pastors inspektorskap öfver

folkskolan såsom regel, eller finner att detta, till skolans fromma, bör utöfvas

af den, församlingen dertill väljer: dä är efter mitt omdöme det enda man har

att göra, att till nämnda befattning .ställa pastor, så hvad angår skyldighet

som rättighet, i samma förhållande, som andra medlemmar i kommunen, men

ingalunda att till nackdel för vissa personer stifta undantagslagar, som strida

mot de enklaste rättsbegreppen.“

af Herr Rosenberg och Herr Bovin.

;i

Bill. till Riksd. Frot. 1S67. 7 Sami. 15 Höft.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.