Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om rätt för delar af eu kommun att i afseende på såväl fattigvård som skolvård bilda särskilda kretsar för sig, samt om bidrag af landstingmedel till uppförande af arbetshus.

1867-03-18 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1867:70, Utlåtande, i anledning af väckt motion om rätt för delar af eu kommun att i afseende på såväl fattigvård som skolvård bilda särskilda kretsar för sig, samt om bidrag af landstingmedel till uppförande af arbetshus.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

IS

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 7Ö.

1V0 »O,

Ank. till Riksd. Kansli d. 24 April 1867, kl. 12 midd.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om rätt

för delar af eu kommun att i afseende på såväl fattigvård

som skolvård bilda särskilda kretsar för sig,

samt om bidrag af landstingmedel till uppförande af

arbetshus.

Uti en inom Första Kammaren väckt motion (N:o 64), som begge Kamrarne

förklarat tillhöra Lag-Utskottets behandling, har Herr Rudolf Adlersparre

hemställt, dels “att, lika väl som socknar få sig förena uti kommunal-förvaltning,

hemman, dock icke mindre än fem hela mantal, få sig från kommunen ut

bryta och bilda egen krets för skola och fattigvård44; dels ock “att, då kommunen

eller kretsen vill, bygga och ordna arbetshus och fördenskull för länsstyrelsen

framlägger af vederbörande myndighet gillade och stadfästade ritningar och förslager,

halfva kostnaden af landstingskassan utgår såsom hjelpmedel44.

Utskottet har tagit dessa förslag i öfvervägande, och får, hvad angår

det förra, erinra, att genom Kong], Förordningen den 13 Juli 1853 är lemnad

anvisning, huruledes det af motionären åsyftade ändamål i fråga om fattigvård

må kunna vinnas, medelst fattigvårds-samhällets fördelning i kretsar eller rotar,

fastän med gemensam ansvarighet för underhållsskyldighetens fullgörande — en

ansvarighet, som icke lärer kunna upphäfvas, så länge fattigvården betraktas

såsom en kommunalangelägenhet, och hela lagstiftningen i ämnet är bygd på

sådan förutsättning.

Med afseende å olika förhållanden i olika orter, har, beträffande denna

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 70.

angelägenhet, en sådan indelning af kommunen i rotar, som den nyssnämnda,

kunnat medgifvas utan att ändamålet äfventyrades; men i fråga om skolväsendet

möta härför svårigheter af helt annat slag. Det vexande nitet för folkundervisningens

befrämjande påkallar numera för sitt syftemål medel och anstalter,

hvilkas åstadkommande väl må anses kräfva samverkan af hela kommunen;

hvadan också, ehuru såsom grundsats gäller, att hvarje församling utgör en

enhet i fråga om kommunala angelägenheter, författningarne medgifvit, att i

vissa fall flera kunna få förena sig till gemensam skolvård, hvaremot en sådan

utbrytning, som motionären föreslår, tvärtom skulle medföra splittring af de

samverkande krafterna. Önskan om eu dylik utbrytning torde icke kunna

antagas hafva annan anledning, än förspord motvillighet hos någon kommun

att deltaga i de åtgärder, en mindre del af kommunen kunde önska vidtaga.

Men om denna mindre del till följd deraf skulle berättigas att blifva ett skoldistrikt

för sig, och ensam vidkännas kostnaden för en skolas inrättande och

uppehållande, kunde sådant icke ske, med mindre den återstående delen af

kommunen belastades med åliggandet att ensam för sin räkning fullgöra hvad

enligt lag tillhör ordnandet af folkskoleväsendet inom kommunerna, hvilket i

många fall kunde blifva obilligt. Då nemligen intet distrikt kan få sakna

sådana skolanstalter, som stadgan om folkundervisningen föreskrifver, och hvartill

hörer, bland annat, att aflöna examinerad skollärare, förse honom med bostad,

vedbrand samt sommarbete och vinterfoder för en ko, inses lätt, att utbrytning

af ett distrikt från det område, hittills betraktats såsom enhet i kommunala

angelägenheter, skulle för andra delar af kommunen öka tyngden af

dessa och öfriga omkostnader för skolväsendet; och då anstalterna för en skolinrättning

äro afsedda till begagnande under en längre tidsföljd samt böra vara

afpassade efter hvad i medeltal kan anses för distriktet behöflig!, men det antal

barn, som tillhör skolåldern, måste vexla i högre grad, ju mindre distriktet

är, ligger det i sakens natur, att följden af eu sådan splittring som den motionärens

förslag skulle framkalla, kunde blifva den, att de anstalter, hvardera

distriktet under en viss tid för sitt behof vidtagit, under en annan tidpunkt

blefve öfverflödiga eller otillräckliga.

Då härtill kommer, att, enligt hvad af folkskoleinspektörernas berättelser

inheintas, antalet lärare icke svarar emot behofvet, och att således bristen på

lärare komme att framträda mera kännbar, derest skoldistriktens antal ökades,

än då, såsom nu är förhållandet, en och samme lärare kan användas för hela

kommunen medelst inrättande af flyttande skolor, har Utskottet, utan att nu

inlåta sig på frågan om lämpligheten att, på sätt likväl i stadgan om folkundervisningen

är åsyftadt, inrätta ett skolråd för hvarje distrikt, eller om möjligheten

att i annat fall uppdraga gränsen för den befogenhet, som i afseende på

ett utbrutet mindre distrikts angelägenheter skulle tilläggas distriktet sjelf eller

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Lag-TJtskottets Utlåtande N:o 71.

någon dess styresman, så länge kommunens gemensamma skolråd måste fungera

efter de föreskrifter nämnda stadga innehåller, funnit sig böra

afstyrka bifall till Herr Adlersparres nu omförmälda förslag.

Den sednare delen af samma motion, hvilken egentligen utgör ett särskildt

ämne för sig, har på intet sätt blifvit motiverad; och som i händelse,

enligt förslaget deri, hvarje kommun eller till och med hvarje del af en kommun

eller krets, som beslöt uppförande af ett arbetshus, skulle efter lag hafva

rätt att såsom hjelp dertill af landstingskassan bekomma halfva kostnadsbeloppet,

sådant innefattade en högst vådlig inskränkning i landstingets rätt att sjelf

pröfva de förslag, som väckas, och att vägra eller bifalla begärdt anslag, hvarigenom

det skulle bero på en kommun eller krets att beskatta hela länet; föranlåtes

Utskottet, på grund af det olämpliga i eu dylik anordning,

afstyrka allt vidare afseende å denna del af motionen.

Stockholm den 18 Mars 1867.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

IHso 71,

Ank. till Riksd. Kansli d. 25. April 1867, kl. 12 midt!.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af återremiss af Utskottets

Utlåtande N:o 57, angående förändrad lydelse af

vittneseden.

Sedan Lag utskottet, med anledning af väckt motion derom, att vittnesed??.

'' måtte förkortas, uti sitt Utlåtande N:o 57 hemställt, att Riksdagen ville

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.