Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af återremiss af Utskottets Utlåtande N:o 57, angående förändrad lydelse af vittneseden.

1867-04-20 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1867:71, Utlåtande, i anledning af återremiss af Utskottets Utlåtande N:o 57, angående förändrad lydelse af vittneseden.

Dokumentets text

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Lag-TJtskottets Utlåtande N:o 71.

någon dess styresman, så länge kommunens gemensamma skolråd måste fungera

efter de föreskrifter nämnda stadga innehåller, funnit sig böra

afstyrka bifall till Herr Adlersparres nu omförmälda förslag.

Den sednare delen af samma motion, hvilken egentligen utgör ett särskildt

ämne för sig, har på intet sätt blifvit motiverad; och som i händelse,

enligt förslaget deri, hvarje kommun eller till och med hvarje del af en kommun

eller krets, som beslöt uppförande af ett arbetshus, skulle efter lag hafva

rätt att såsom hjelp dertill af landstingskassan bekomma halfva kostnadsbeloppet,

sådant innefattade en högst vådlig inskränkning i landstingets rätt att sjelf

pröfva de förslag, som väckas, och att vägra eller bifalla begärdt anslag, hvarigenom

det skulle bero på en kommun eller krets att beskatta hela länet; föranlåtes

Utskottet, på grund af det olämpliga i eu dylik anordning,

afstyrka allt vidare afseende å denna del af motionen.

Stockholm den 18 Mars 1867.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

IHso 71,

Ank. till Riksd. Kansli d. 25. April 1867, kl. 12 midt!.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af återremiss af Utskottets

Utlåtande N:o 57, angående förändrad lydelse af

vittneseden.

Sedan Lag utskottet, med anledning af väckt motion derom, att vittnesed??.

'' måtte förkortas, uti sitt Utlåtande N:o 57 hemställt, att Riksdagen ville

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 71.

för sin del besluta sådan ändring af 17 Kap. 16 § Rättegångs-balken, att deri

förekommande edsformulär erhöll följande lydelse: “Jag N. N. lofvar och svär,

vid Gild och hans heliga evangelium, att jag skall vittna och intyga allt, hvad

jag vet i denna sak händt och sannt vara, så att jag ej något förtiger, tillägger

eller förändrar; så sannt mig Gud hjelpe till lif och själ", har, enligt Utskottet

tillhandakomna protokollsutdrag, ärendet blifvit af Första Kammaren till

Utskottet återförvisadt, men Andra Kammaren deremot gillat Utskottets framställning.

Den enda anmärkning, som finnes gjord emot den af Utskottet före

slagna förändrade lydelse af vittneseden, är rigtad emot uttrycken “ej något

förtiger, tillägger eller förändrar''1, hvilka förmenats hos den, som skall vittna

t. ex. om hvad han hört annan säga, kunna uppväcka betänkligheter eller skrupler

i anseende till svårigheten att återgifva alldeles samma ordalag, som en annan

begagnat; hvarjemte påminnts om den enkelhet, som i England brukliga

edsformulär företedde, i det att vittnen der endast svuro “att tala sanning, hela

sanningen, och intet annat än sanning".

Vid den pröfning, som föregick framläggandet af Utskottets ofvanberörda

förslag, tog Utskottet jemväl i öfvervägande innehållet af det i England

brukliga korta vittneseds-formulär, hvilket ock blifvit i den Fransyska rättegångsordningen

upptaget, men ansåg det nu åsyftade ändamålet kunna vinnas med

bibehållande af det väsendtliga i vår egen vittnesed; hvadan Utskottets förslag,

i nära öfverensstämmelse med Lag-komitéens och Lagberedningens, uppställdes

så, att hufvudsakliga innehållet af den ed, hvilken folket är vant att vid domstolarne

höra och efterstafva, skulle i det nya formuläret återfinnas. Hvad

åter angår de betänkligheter, som förmenats kunna uppstå hos vittnen med

anledning af uttrycken: icke förtiga, tillägga eller förändra, kan Utskottet för

sin del icke inse, att dessa ord göra eden hvarken mer eller mindre bindande

än den hittills'' brukliga; men i händelse dessa ord, med hvilka, enligt den betydelse

de i språket hafva, vittnet förehålles, att det icke bör säga hvarken

mindre eller mer, än det vet vara sannt, ej heller framställa ett förhållande

eller ett yttrande på annat sätt än det enda verkliga och rätta, likväl skulle

hos ett vittne framkalla skrupler — något, som torde kunna inträffa med

hvilket edsformulär som helst — lärer väl domarens undervisning om edens

betydelse icke förfela att gifva vittnet en klar och redig uppfattning af den förbindelse,

eden medför. Utskottet har således icke funnit skäl att i berörda

hänseende frångå det af Utskottet framställda och af Andra Kammaren godkända

förslag. Men vid det noggrannare öfvervägande af samma förslags innehåll,

hvartill återremissen gifvit anledning, har Utskottets uppmärksamhet

fästats derå, att orden “vittna“ och “intyga“ i sjelfva verket hafva så lika betydelse,

att det ena kan anses öfverflödigt, då det andra användes, samt att ut
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Lag-Utskottets Memorial N:o 72-

trycket "gifva tillkänna", som i nuvarande vittnesed förekommer, och vid hvilket

allmänheten således är van, lämpligen kan i stället för ordet “intyga" begagnas;

och får Utskottet alltså, med vidhållande i hufvudsaken af dess förut

afgifna förslag, och med inbjudning till Andra Kammaren att frångå dess redan

i ärendet fattade beslut, hemställa,

att Riksdagen ville för sin del besluta den ändring af 17

Kap. 16 § Rättegångs-balken, att detta lagrum erhåller följande

lydelse:

“Vittnen skola, i begge delomännens eller deras ombudsmäns

närvaro, denna ed, med hand å bok, svärja: Jag

N. N. lofvar och svär, vid Gud och hans heliga evangelium,

att jag skall vittna och gifva tillkänna allt, hvad jag

vet i denna sak händt och sannt vara, så att jag ej något

förtiger, tillägger eller förändrar; så sannt mig Gud hjelpe

till lif och själ".

Stockholm den 20 April 1867.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

»iso 72.

Ank. till Riksd. Kansli d. 25 April 1867, kl, 12 midd.

Lag-Utskottets Memorial, i anledning af återremiss af Utskottets

Utlåtande N:o 6,‘f angående väckt förslag om

afkortning i kronoräkenskaperna af vissa slag af böter,

när tillgång till deras gäldande saknas.

Berörda Utlåtande, genom hvilket Utskottet hemställde, att en af Herr

Grefve C. G. Mörner väckt motion derom, „att stämmoböter samt de böter,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.