Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i 1 Kap. 1 § och 2 Kap. 1 § Rättegångsbalken. Inom Andra Kammaren hafva tvänne motioner blifvit väckta, åsyftande begge förändrad sammansättning af Häradsrätt, och den ena jemväl ändring i afseende på tiden för Häradsrätts sammanträden.

1867-03-19 · 7 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1867:74, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i 1 Kap. 1 § och 2 Kap. 1 § Rättegångsbalken. Inom Andra Kammaren hafva tvänne motioner blifvit väckta, åsyftande begge förändrad sammansättning af Häradsrätt, och den ena jemväl ändring i afseende på tiden för Häradsrätts sammanträden.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 74.

9

$:o 74.

Ank. till Riksd. Kansli d. 3 Maj 1867, kl. 7 e. in

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckta motioner om

ändring i 1 Kap. 1 § och 2 Kap. 1 § Rättegångsbalken.

Inom Andra Kammaren hafva tvänne motioner blifvit väckta, åsyftande

begge förändrad sammansättning af Häradsrätt, och den ena jemväl ändring i

afseende på tiden för Häradsrätts sammanträden.

I förra hänseendet äro de väckta förslagen väsendtligen skiljaktiga, i det att

Herr O. F. Brunberg (motion N:o 229) hemställer: „att, med uteslutande

nämndemännen, insätta i Häradsrätterna Henne juridiskt bildade ledamöter, den

ene med skyldighet att ansvara för protokollsföringen, nien alla tre med lika

röst i beslutenCi; hvaremot

Herr A. W. Uhr (motion N:o 244'': framlagt följande förslag till förändrad

lydelse af 1 Kap. 1 § Rättegångsbalken:

^Underrätt ä landet är Häradsrätt. Der dömer Häradshöfding med tolf

män, som i häradet bo och dertill valde äro. De tolf kallas Häradsnämnd.

Dä ledigt rum i nämnden fyllas skall, varde i den eller de socknar, för hvilka

ledigheten inträffat, val hållet & kommunalstämma. En hvar, som eger rösträtt

å kommunalstämma, ege vid valet lika röst; men ej må annan till nämndeman

valjas än den, som är välfräjdad och tjugufem år gammal, eger eller ock under

åbo- eller nyttjanderätt innehar fastighet inom socknen eller socknarne somt

Bih. till Riksd. Brok 1867. 7 Sami. 16 Höft. ;»

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 74.

eger rösträtt, å kommunalstämma; ej heller den, som innehar befattning i Rikets

tjenst. Deu som de flesta rösterna erhållit, vare såsom nämndeman ansedd.

Uppstår tvist om valet, gifve Häradsrätten utslag deröfver och gånge det utslag

i verkställighet, ändå att klagan i högre rätt föres. Den, som kallad varder

att i Rätten sitta, vare pligtig att minst två år den tjenst förrätta, der han ej

från orten flyttar, eller eljest gitter visa sådana hinder, att Rätten finner skäligt

honom entlediga. Ej skall dock den, som är öfver sextio år gammal, emot

sin vilja till nämndeman väljas; ej eller vare någon, som ur nämnden afgått,

skyldig att låta sig åter inväljas förr, än ordningen å nyo till honom kommit,

sedan de öfrige, som .väljas kunna, för socknen nämndemän varit.1-4

I afseende åter på tiden för Häradsrätts sammanträden eller de lagtima

tingens hållande, derom stadganden innefattas i 2 Kap. 1 § Rättegångs-balken

och Kong! Brefvet den 13 Januari 1757, har Herr Brunberg i sin ofvanberörda

motion föreslagit ^lämplig ändring i dessa bestämmelser, så att Rättens sammanträden

inträffade eu dag i hvarje månad, med frihet för den rättssökande

att dertill vederbörligen göra sin talan gällande och ankomme det sedan af

domstolen att utsträcka tiden för dessa sammanträden ytterligare en eller flera

dagar efter sig företeende behof i mohn af flera eller färre anmälda ärenden44;

Och har Kammaren remitterat dessa motioner till Lag utskottet, som ansett

deras sammanhang fordra, att öfver begge på eu gång afgifves utlåtande.

Vidkommande först förslagen till förändrad sammansättning af Underrätten

å landet, får Utskottet —- utan att uppehålla sig dervid, att Herr Brunberg

icke egnat någon utredning åt frågan, huru de juridiskt bildade ledamöter

af denna domstol, som enligt hans förslag skulle derstädes ersätta nämnden,

borde aflöna^; ett ämne som dock, i händelse hans mening godkännes, ovilkorligen

måste samtidigt bli föremål för pröfning — uttala den åsigt, som man

finner äfven Lag-komitéen och Lagberedningen hafva omfattat, att, ehuru nuvarande

organisation af underdomstolarne på landet icke i allmänhet, är lämpligare

för eu väl ordnad lagskipning, än om Rätten bestode af flera lagfarne

domare, denna domstolsinrättning likväl bör bibehållas med afseende dels å det

stöd densamma eger i folkets förtroende och dels å de kostnader, hvilka uti

ett i förhållande till folkmängden så vidsträckt land som vårt, skulle erfordras

till att aflöna ett flerdubbelt antal lagfarne domare. Nuvarande domstolsinrättning

har dessutom ett icke ringa värde såsom medel att hos folket underhålla

Kärleken för lag och rätt, då den gör menigheten sjelf delaktig i skipandet af

fäderneslandets lagar; och svårligen skulle, derest nämndens plats intages af

lagfarne män, Rätten kunna hafva samma tillgång till de upplysningar, som i

mångfaldiga förekommande ämnen äro högst nödvändiga och endast kunna lemaas

af personer, som med ortförhållandena äro nära förtrogne.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lay-Utskomts Utlåtande N:0

! 1

På dessa i korthet antydda skäl liar Utskottet ansett Herr Brunbergs

förstberörda förslag till förändrad domstölsorganisation & landet ej kunna för

ordas; hvaremot Herr Uhrs motion synts Utskottet förtjent af uppmärksamhet,

i anseende till den oegentlighet, som bestämmelsen i 1 Kap. 1 § Rättegångsbalken,

att nämnden skall bestå af ,,hölider''-, numera företer. På sätt motionären

erinrar, har nemligen lagstiftningen ej mindre i afseende å kommunala

än i fråga om konstitutionel» rättigheter utplånat all skilnad emellan stånd

och klasser; och eu enkel följd häraf synes vara, att, då uppdraget att vara

nämndeman i sjelfva verket innebär ett förtroende, gifvet af kommunen, men

icke en funktion, som har till ändamål att iakttaga ett visst klassintresse, icke

blott rättigheten att välja utan äfven behörigheten att väljas till nämndeman

bör utsträckas till så många, som lämpligen kunna deri få del; likasom det å

andra sidan är billigt, att, der uppdraget företrädesvis betraktas såsom onerös!,

i anseende till dermed förenade resor och tidsspillan, detta besvär varder så jemn!

som möjligt fördel ad t Motionären hav föreslagit den bestämmelse såsom vilkor för

valbarhet till nämndemans-befattning, att man skall ega eller ock under åbo- eller

nyttjanderätt innehafva fast egendom — eu bestämmelse, som, ganska nära motsvarande

nu gällande vilkor att nämnden skall väljas bland “bönder", Utskottet

anser onödig och stridande mot nyss antydda grundsatser; hvadan Utskottet

funnit sig böra söka någon annan qvalifikation, som, å ena sidan, dels innebure

en borgen, att de, som utses att såsom ledamöter af Underrätterna deltaga

i lagskipningen, äro aktade och sjelfständige män, och dels vore egnad att

hos allmänheten underhålla föreställningen om det anseende, denna förtroendebefattning

bör medföra, samt, å den andra, förekomme att de, för hvilka uppdraget,

i anseende till dermed förenade tidsuppoffring och möjligen äfven kostnader

för uppehälle längre tid å tingställena, kunde kännas alltför oneröst, nemligen

de minst bemedlade, må blifva dermed betungade. Detta dubbla syftemål

anser Utskottet kunna ernås genom antagande af samma vilkor för valbarhet

till nämndemans-befattning, som numera äro gällande i fråga om valbarhet

till riksdagsman i Andra Kammaren; hvarigenom också det deltagande i

lagskipningen, som nämnden utöfvar. komme att framträda ännu tydligare såsom

en motbild till den andel i lagstiftningen, folket eger utöfva. Beträffande rösträtten

vid valet anser Utskottet att, då valet beror på personligt förtroende, bör

ock personligheten blifva rätta grunden för röstberäkningen, helst i förevarande

fall icke förefinnes enahanda anledning att frångå denna grund, som då fråga

är om utseende i kommunen af en delegation med vidsträckt beskattningsrätt.

I öfrigt kan, beträffande sättet för nämndens väljande, enär icke någon förän

äring i densammas antal är ifrågasatt, samma ordning som tillförene iakttagas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 74.

«

I fråga åter om den tid, en hvar af de valbare må vara. skyldig att förrätta

tjensten, har väl icke någon ändring i gällande bestämmelse nn blifvit

föreslagen, och såsom regel torde derföre böra bibehållas, att nämndeman icke

förr än efter två års tjenstgöring må afsåga sig befattningen; men enär nämndemanstjensten

ej bör förblandas med vissa andra allmänna skyldigheter, som

utgöras turvis, och till följd af den förändring i afseende på valbarhet, Utskot
tet

föreslagit, det synes angeläget att åt valfriheten lemna större utrymme, än

om, såsom nu är fallet, ordningen skulle gå hela socknen igenom, innan samma

person kunde åter väljas, har Utskottet trott sig böra föreslå, att den. som

ur nämnden afgått, må kunna efter sex års förlopp ånyo inväljas, öfvertygadt

som Utskottet är, att ingen i en landsort bosatt man skall finna det särdeles

betungande att, om han af medborgares förtroende dertill* kallas, efter så lång

tids förlopp åter ikläda sig befattningen.

Det undantag beträffande valbarhet till nämndeman, som i Lag-komitéens

förslag till Rättegångsbalk fanns intaget, nemligen för personer, Indika innehafva

Konungens eller Rikets tjenst, och hvilket har sin anledning deri, att

utöfvandet af den förra befattningen kunde råka i kollision med deras öfriga

tjensteåligganden, har Utskottet lika med motionären ansett böra fastställas;

hemställande Utskottet, med stöd af hvad nu anfördt blifvit,

att Riksdagen, med afslag å Herr Brunbergs i förevarande

ämne framställda förslag, ville på det sätt bifalla Herr Uhrs

omförmälda motion, att Riksdagen för sin del beslutar, det

1 Kap. 1 § Rättegångs-balken skall erhålla följande förändrade

lydelse:

“Underrätt å landet är Häradsrätt. Der dömer Häradshöfding

med tolf män, som i häradet bo och dertill valde

äro. De tolf kallas Häradsnämnd. Då ledigt rum i nämnden

fyllas skall, varde i den eller de socknar, för hvilka

ledigheten inträffat, val hållet å kommunalstämma. Ej må

annan dertill väljas än den, som enligt 19 § Riksdags-ordningen

är valbar till Riksdagens Andra Kammare; ej heller

den, som innehar befattning i Konungens eller Rikets tjenst.

Den, som de flesta rösterna erhållit, vare såsom nämndeman

ansedd. En hvar, som eger rösträtt vid kommunalstämma,

ege vid valet lika röst. Uppstår fråga om den

valdes behörighet, eller om valet rätteligen skett, gifve Häradsrätten

utslag deröfver, och gånge det utslag i verkställighet,

ändå att klagan i högre Rätt föres. Den, som kallad varder

att i Rätten sitta, på sätt nu sagdt är, vare pligtig att

minst två år den tjenst förrätta, der han ej från orten flyt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

13

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 74.

tar, eller eljest gitter visa sådana bindel, att Rätten pröfvar

skäligt honom dessförinnan entlediga. Ej skall dock

den, som öfver sextio är gammal är, emot sin vilja till

nämndeman väljas; ej eller vare någon, som ur nämnden

afgått, skyldig att förr, än sex år derefter, låta sig åter

inväljas."

Utskottet har jemväl tagit i öfvervägande, att. vid den nu ifrågasatta

förändring af nämndemanna befattningen, hvarigenom densamma, i stället att såsom

hittills betraktas blott såsom en tryckande börda, borde komma att anses

såsom ett. hedrande om allmänt förtroende vittnande uppdrag, nämnden torde

böra frikall as frän de besvärande åligganden af mångfaldig art, hvarmed den

hittills varit öfverhopad, och som mångenstädes gjort tjensten motbjudande.

Enligt äldre författningar skola nämndemän biträda vid bro- och vägsyner, vid

skattläggningar och skattevärderingar, vid besigtningar ä ryttare- och soldattorp

o. s. v. mestadels utan all ersättning; och genom Kongl. Instruktionerna för

kronofogdar och länsmän den 10 November 1855 hafva desse kronobetjente bliivit

berättigade att till sina tjensteåliggandens utförande påkalla medverkan af

nämndemän icke allenast “vid utmätningar och andra allmänna förrättningar,

deruti sådana skola deltaga", utan ock “vid stämningar i brottmål jemte andra

kommunikationer och kallelser, dem länsman hav att utföra". I alla händelser

synes det olämpligt att personer, som ena dagen deltaga i utöfvande!, af det

vigtiga domarekallet, vid en annan tid nödgas biträda vid sådana befattningar,

som dermed icke hafva någon gemenskap och tillika äro åt sä underordnad

beskaffenhet som flera bland de nyss uppräknade ärendena; och Utskottet har

fördenskull ansett sig böra tillstyrka,

att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse till Kongl.

Maj:t anhålla, att Kong]. Maj:t täcktes taga i öfvervägande,

om och i hvilka fall nämndemän må kunna befrias från

sådana särskilda, för närvarande dem åliggande bestyr,

hvilka icke äro att anse såsom oskiljaktiga från deras egentliga

befattning.

Beträffande slutligen Herr Brunbergs förslag, att Häradsrätterna måtte

sammanträda en dag i hvarje månad, anser sig Utskottet endast böra erinra

derom, att Rikets Ständer vid nästlidna riksdag i underdånig skrifvelse till

Kongl. Maja uttalat den åsigt, att en förändring i Häradsrätternas arbetssätt

vore nödig i ändamål, bland annat, att större skyndsamhet i lagskipningen

vunnes och domstolarne blefve oftare tillgängliga, samt på grund deraf anhållit,

att Kongl. Maj:t täcktes vidtaga nödiga åtgärder för att bereda och. så fort

/

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 74.

ske kunde, för Riksdagen framlägga förslag till lagens ändrande i den af Rikets

Ständer angifna syftning; och då den förändring, hvarom i förevarande motion

ånyo är gjord framställning, icke synes lämpligen kunna åvägabringas utan

i sammanhang med en mera omfattande reorganisation af ifrågavarande domstolars

jurisdiktion och arbetssätt, torde vid nyssberörda förhållande

Herr Brunbergs motion ej heller i denna del nu böra till

vidare åtgärd föranleda.

Stockholm den 19 Mars 18(17.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre,

*

Reservationer:

af Herr Myrtin och Herr Bovin;

af Herr Balter Sven Er sson: “Då erkännas måste att egandet af större

eller mindre förmögenhet eller inkomster icke alltid, om ens någonsin, utgör

en vigtig mätare på egarens större eller mindre förmåga samt lämplighet för

allmänna värf, så torde det ock vara klart att det förslag, som Lag-Utskottet,

nu framlägger till pröfning, i anmärkta delen icke innebär någon förbättring

af gällande lag, som icke bestämmer något annat vilkor för valbarhet till

nämndeman, i fråga om förmögenhet, än att den som väljes måste vara jord

egare eller jordbrukare, och ett sådant lagstadgande, som det föreslagna, skidle

åtminstone inom den ort jag representerar, der större delen af befolkningen

har endast små jordlotter, och sannolikt inom flera andra, möjligen öfver hela

Riket emottagas med motvilja och anses såsom ett tillbakagående i lagstiftningen.

Jag vågar fördenskull hemställa, att icke några andra förmögenhetsqvalifikationer

för valbarhet till nämndeman måtte stadgas än sådana, som i nu

gällande kommunalförfattningar finnas stadgade för valbarhet till ledamot, i.

kom in u n al styrel ser,

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 74.

Utskottet syues mig kunnat kafva skälig anledning att, med detsamma

som det velat göra nämndemännen jemförlig» med riksdagsmännen i ena afseende!,

äfven göra det, såsom inom Utskottet varit ifrågasatt, i afseende på

deras väljande för viss tid, t ex. fyra eller sex år (med för den valde alltid förbehållen

rätt att, såsom nu, afsåga sig förtroendet efter två års tjenstgöring), hvilket

skulle hafva till följd, å ena sidan, att de Häradsrättens ledamöter, som

för sådant kall äro mindre lämplige, kanske rent af oduglige, men ändå icke

afsättlige, kunde blifva entledigade på ett mera behagligt sätt än för sådana

nu måste vara händelsen, och å andra sidan, att de duglige ledamöternes återväljande.

vore för dem ett förtroendevotum.“

af Herr Bihang, som instämde i de resultater, till hvilka Herr Balter

Sven Ersson i sin reservation kommit

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.