Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om vissa åtgärder röjande skogshushållningen i de Norrländska länen.

1867-04-30 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1867:75, Utlåtande, i anledning af väckt motion om vissa åtgärder röjande skogshushållningen i de Norrländska länen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lay Utskottets Utlåtande, N:o 15,

1

\:o 7ö.

Ank. till Riksd. Kansli d. 4 Maj 1867, kl. 2 e. in.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om vissa åtgärder

röjande skogshushållningen i de Norrländska länen.

Uti vackt motion (N:o 21), som Första Kammaren öfverlemnat till

Lag-Utskottets behandling, bär Herr E. V. Almqvist framlagt ett detalj oråd t

förslag till stadgande,n angående vilkoren och sättet för skogsafverkningens bedrifvande

i Stora Kopparbergs ocli samtliga Norrländska länen, af följande

innehåll:

a) att timmer, som jemlikt Kong! Maj:ts nådiga Förordning den 21

December 1865, angående utsyning och försäljning af skogsalster från Kronans

skogar i Stora Kopparbergs län oeh de Norrländska länen, blifvit behörigen

pitsynadt och stämpladt, vare sig från kronopark och öfriga under Kongl. Maj:ts

och Kronans omedelbara disposition stående kronomärke!1, eller från de under

allmän vård och uppsigt stående, dels sågverken i stället för privilegierad

stockfångst mot stubbören upplåtna eller utbrutna skogar, och dels kronohemman

och krononybyggen anvisade eller tilldelade områden, skola, sedan afforslingen

från skogen egt rum, vid timmervälta eller flottled i ordentliga hopar

redigt uppläggas, för att af jägeribetjeningen, före flottningen, kunna öfverses

och, der flere än ett block af trädet erhållits, med kronomärke förses j

skolande afverkaren för sådant ändamål före medlet af Mars månad hvarje år

till revierlörvaltaren eller närmaste skogsuppsyningsinan uppgifva de ställen,

der virket från hvarje särskild skogstrakt är eller kommer att blifva till kontrollstämpling

upplagdt;

b) att timmer, som från kronoskatte, frälseskatte eller andra enskilda

hemmans skogar till flottning afverkas, äfvenledes skall af jägeribetje
Bih.

till Piksd. Prat. 1867. 7 Sami. 11 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 15.

ningen med kontrollmärke förses, innan detsamma i flottled nedlöres, för hvilket

ändamål egaren, i likhet med afverkaren å kronomark, skall åligga att

på lämpliga ställen i afverkningsplatsernas närhet sammanföra och redigt upplägga

det virke, som för året till försäljning och utdrifning medelst flottning

afses, samt till traktens revierförvaltare eller närmast boende skogsuppsyningsman,

före medlet af Mars månad hvarje år, uppgifva de ställen, ä hvilka det

virke, som han önskar få med kontrollstämpel försedt, är eller sednast före

den 15 Mars kommer att blifva upplagdt;

c) att. afstämpling^! skall af jägcribetjeningen verkställas från medlet

af Mars till flottningstidens början. Vid denna afstämpling skall i afseende å

det i inom. a) omförmälda virke från allmänna skogar undersökas, huruvida detsamma

öfverensstämmer med de lör året verkställda utstämplingarne, hvarjemte,

om skälig anledning dervid förefinnes till antagande att otillåten aftorkning

å de skogar, från hvilka samma virke erhållits, egt rum, derom anställas undersökning

och det laga åtal, hvartill omständigheterna kunna föranleda.

Beträffande åter det i mom. b) afsmida virke, skall jägeribetjeningen

ega att af hemmansinnehafvarne fordra uppgift å de skogstrakter, på hvilka

virket är fäldt, samt att kontrollera uppgifterna, och om dessa befinnas felaktiga

och lemna giltig anledning att större eller mindre del af virket blifvit på

Kronans eller öfriga under allmän vård stående skogar äverkadt, derom anställa

undersökning och, om så erfordras, laga åtal;

d) att kontrollstämplingarne skola verkställas utan kostnad lör virkesegarne,

helst å deras egen eller deras rättsinnehafvares närvaro; börande jägeribetjeningen

af allmänna medel derför åtnjuta godtgörelse efter vissa bestämda

grunder;

e) att virke af sådan beskaffenhet, att detsamma kan till bjelkar,

säg- och byggnadstimmer eller sparrar med fördel användas och i flottled påträffas.

utan att vara med krono- eller kontrollmärke försedt, skall vara förbrutet

och till Kongl. Maj:t och Kronan förfallet;

f) att egaren eller abo till sadana kronoskatte-, frälseskatte- och kronohemman,

som antingen redan erhållit ego-områden sig tilldelade eller ock a

hvilka nu gällande afvittringsstadgar äro att tillämpa, hvad dessa sistnämnda

hemman beträffa, likväl först sedan de blifvit till skatte lösta, förblifva fortfarande

i oförkränkt åtnjutande af deras rätt att til! husbehof och afsalu begagna

skogen, sa långt med dess framtida bestånd förenligt är. Om genom

de i nästföljande moment stadgade besigtningar ädagalägges, att skogen till

dylika hemman hårdare anlitas, än hvad sålunda mcdgifvet är, må Konungens

Befallningshafvande ega att föreskrifva nödiga rättelser, samt att, om dessa

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 75.

3

ej iakttagas, på förslag af vederbörande jägeribetjening, bestämma de grunder

och vilkor, hvarunder skogen, med betryggande af dess framtida bestånd

och till bevarande mot sköfling, må af egaren eller åboen begagnas, hvarvid

Kongl. Förordningen af den 29 Juni 1866 angående dispositionsrätten öfver

skogen ä sådana skattehemman, som bildas af nybyggen, Indika hädanefter

från Kronan upplåtas, må för viss tid — dock ej utöfver tio år för

hvarje gäng — till efterrättelse i tillämpliga delar för skogsafverkningen anbefallas;
g)

att jägeri- och kronobetjeningen skall åligga att med uppmärksamhet

följa skogshandteringen å de inom deras tjenstgöringsdistrikt. varande

kronoskatte- och frälseskatte samt öfriga enskilda hemmansskogarne, samt att,

om anledning till misshushållning och vanvård derå förekommer, på stället i

egarens eller åboens närvaro, anställa undersökning och besigtning; och om

missvård eller högre afverkning än skogen tål dervid skulle ådagaläggas, sådant

hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande anmäla och vidare tillse, att de

föreskrifter bemälda myndighet då kan komma att meddela, blifva nogsamt

iakttagna; samt att i motsatt fall ytterligare anmälan derom afgifva, med hemställan

om de vidare åtgärder, som under sådana omständigheter kunna anses

vara af behofvet påkallade;

h) att hemman och nybyggen i de lappmarker, hvilka ännu icke blifva

afvittrade och för hvilka afvittringsstadgar ej finnas, och hvilka hemman

och nybyggen hvarken genom gällande författningar eller uti införselresolutionerna

blifvit tillerkända annan rätt till omgifvande skog, än att derifrån erhålla

b ohöfligt byggnadsvirke och nödig vedbrand, i afseende å skogens begagnande,

sedan hemmanen blifvit till skatte lösta, ställas i full likhet med

hvad angående dispositionsrätten öfver skogen ä sådana skattehemman, som

uppkomma af nybyggen, som hädanefter från kronan upplåtas, jernlikt. Kongl.

Förordningen af den 29 Juni 1866, finnes stadgadt;

hemställande slutligen motionären, det Riksdagen måtte till Kongl.

Maj:t aflåta underdånig framställning, det Kongl. Magt. i öfverensstämmelse

med bär ofvan antydda eller andra lämpliga grunder, täcktes i Nåder meddela

erforderliga föreskrifter:

angående kontrollens utöfvande på afverkningen från Kongl. Maj:ts och

Kronans samt öfriga under allmän uppsigt och värd stående skogar i de Norrländska

länen, sä att olaga afverkning eller åverkan derå må förebyggas, eller

åtminstone i möjligaste måtto inskränkas; och

angående vården och begagnande-rätten af, samt uppsigten öfver do skogar,

som tillhöra eller komma att tilläggas nuvarande, och härefter blifvande kronoskatte-

och frälseskatte- jemte öfriga enskildes hemman i berörda län, till

betryggande af skogarnes vid dessa hemman fortvaro och framtida bestånd’-.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 15.

Utskottet har jemväl erhållit del af den diskussion, som inom Kammaren

före remissen af motionen egt rum, och deraf inhemtat, hurusom Chefen

för Skogsstyrelsen uttalat betänkligheter mot motionärens förslag dels med anledning

af de dryga kostnader förStaten, detsammas utförande''skulle erfordra,

öfverstigande måhända Kronans hela behållna inkomst af dess skogar i Norrland,

dels till följd af det missnöje hos enskilde, som den föreslagna inskränkningen

i deras dispositionsrätt öfver egna skogar kunde framkalla, betänkligheter

dem Utskottet äfven för sin del hyser. Det synes Utskottet utom allt

tvifvel, att, i anseende till de ofantliga skogsvidder, hvarom fråga är, och till

svårigheten isynnerhet under vissa tider att nog skyndsamt förflytta sig från

det ena stället till det andra i trakter, der banade vägar saknas, antalet af

den skogsbetjening, som för den af motionären föreslagna kontroll behöfdes,

skulle blifva så stort, att kostnaden för dess aflönande icke stode i förhållande

till det gagn, Staten af dess tjenstgöring kunde draga, äfven under förutsättning,

att lämplig sysselsättning kunde anvisas denna talrika betjening under de

öfriga delar af året, då densamma icke af nu ifrågaställda göromål upptoges.

Men ännu vigtigare är det inkast, att förslaget medför ett intrång i den

enskildes rätt att förfoga öfver skog, den han innehar med full eganderätt, men

hvars produkter han icke skulle kunna efter eget godtfinnande tillgodogöra sig

under hvilken tid af året som helst, och icke ens någonsin utan de betydliga

hinder och besvär, som skyldigheten att tillkalla skogsbetjening och afvakta

tiden för dess ankomst, i förening med nödvändigheten att medfölja denna betjening

för att tillse, det icke något af det afverkade och till flottleden framskaffade

virket vid stämplingen förbiginges, skulle göra alldeles oundvikliga;

till följd af hvilka omständigheter ifrågavarande anordningar synas Utskottet

oförenliga med den i vårt land bestående rätt.

Emellertid hvilar hela förslaget på förutsättningen, att afverkningen frän

de enskildes skogar skulle vara underkastad den kontroll, motionären ifrågaställa,

och i annat fall blefve de af honom föreslagna åtgärder, för så vidt de

innefatta annat eller mera, än hvarom enligt gällande författningar de administrativa

myndigheterna redan nu kunna förordna, i sjelfva verket gagnlösa. Enligt

Kongl. Förordningen angående hushållningen med de allmänna skogarne i Riket

den 29 Juni 1866 eger nemligen Skogsstyrelsen att beträffande kronoparkerna ”fastställa

hushållningsplaner samt att meddela de särskilda föreskrifter, som i afseende

på hushållningen med dessa skogar kunna finnas nödiga”; till följd

hvaraf och då jemväl i öfrigt ofvannämnda myndigheter otvifvelaktigt hafva

befogenhet att vidtaga de åtgärder, som till utöfvande af kontroll vid afverkningen

å Kronan tillhöriga hemmans och boställens skogar äro nödiga, icke någon

ytterligare lagstiftning i förevarande hänseende torde vara erforderlig.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 15.

5

På dessa skal har Utskottet ansett sig böra hemställa, att Herr Almqvists

no berörda motion

ej må till vidare åtgärd föranleda.

Stockholm den 30 April 1867.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre,

Reservationer:

af Herr Grefve Eric Sparre: »Det slut. hvartill Utskottet i detta Betänkande

kommit kan j-ag icke biträda. Efter de upplysningar, som under eu

lång följd af år och för få dagar sedan genom officiela rapporter vunnits om de i

en alldeles oerhörd skala, och med den planmässighet anlagda skogsafverkningar,

att en enda sågverksegare »anställer elfva s. k. skogvaktare, hvilkas placerande

just uti eller i närheten af de byar der största åverkan bedrifves och der befolkningen

visat sig mest halsstarrig och hotfull emot uppsyningsmännen, tyckes

gifva tillkänna ändamålet med deras vistelse derstädes», och sedan Landshöfdingen

i Westerbottens län intygat: — »att den olaga afverkningen eller åverkan

å Kronans marker under en följd af år vida öfverstigit den tillåtna fällningen,

helst det i beslag fägna åverkade virket, åtminstone i Westerbottens

län, uppgår till nära nog lika belopp som det tillåtna hugget, och sannolikt är

att större delen undgått den hittills alltför fåtaliga jägeri-betjeningens uppmärksamhet»

— så synes mig den mening icke kunna försvaras, att ytterligare åtgärder

från Statsmagternas sida icke äro erforderliga.

Vid öfvervägande deraf, att den tillåtna afverkningen å eller uppköpet

frän Kronans skogar uppgår för en enda af de mänga sågverksegare till 40,000

stockar samt att det i beslag tagna virket, som i dessa vidsträckta trakter med hittills

endast några fä jägeribetjenter knappt torde utgöra af det åverkade, inser man att

eu sådan i system utförd brottslighet skall verka demoraliserande för befolkningen

och förvirra begreppen om rätt och orätt. Tar man derjemte i betraktande

följderna af detta planmessiga utrotande af skogen, den långsamma, af

de isande nordanvindarne tillbakahållna, om icke omöjliggjorda, återvexten å

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 15.

de afhuggna markerna, och verkan häraf på klimatet, så torde den farhåga icke

vara öfverdrifven, att man här småningom tillreder ett nytt Island, värre än

denna ö, emedan den af oceanen tempererade luften här saknas.

Då Representationens uppmärksamhet fästes på sådana förhållanden,

vitsordade af officiel rapporter, kan den efter min uppfattning icke blunda

för sanningen. Antingen måste Staten helt och hållet öfvergifva sina skogsmarker

i de Norra länen och lemna dem åt förödelsen för att icke framkalla

brottslighet, eller införa och handhafva kontroll öfver dem. Det sednare synes

vara afsigten, då en mängd jägeribetjening i sednare tid der blifvit tillsatt. De

rörande kronoskogarne i de Norrländska länen utfärdade författningar, hvilkas

otillräcklighet för ändamålet i så måtto redan af Regeringen blifvit erkänd att

en modifikation deri vidtagits, innehålla väl att Skogsstyrelsen eger meddela

föreskrifter “i afseende å hushållningen"; men dä på sätt motionären upplyst,

kontroll icke kan utöfvas, utan att densamma utsträckes något utöfver “hushållningen",

samt, enär med afseende å svårigheten att i detta afseende träffa

den rätta och fullt ändamålsenliga utvägen, de upplysningar, som inom Representationen

kunnat lemnas, torde hafva varit för Regeringen välkomna, så hade

mera uppmärksamhet bordt egnas åt frågan. För att med behörigt eftertryck

vidtaga de utomordentliga åtgärder, som utan tvifvel erfordras, torde Regeringen

måhända till och med behöfva ett stöd i Representationen. Sä har jag

uppfattat meningen med ifrågavarande motion, hvilken framlagd af eu nitisk

embetsman, som ej ännu hunnit acklimatisera sig i en ort, der åverkan hör

till ordningen för dagen, varit förtjent af ett bättre öde.

Under många på hvarandra följande riksdagar har jag, såsom ledamot af

Lag-Utskottet, varit pligtig taga kännedom om det skamlösa förfarande, som

eger rum vid skogsåverkan i Norrland. Jag har hittills deltagit i afböjande!

af åtgärder från Representationens sida, i afbidan på de författningar som väntats.

Men dä dessa författningar nu utkommit, och desamma, åtminstone i

vissa, delar, enligt intyg af dem som om saken måste hafva en på erfarenhet

inom orten grundad kännedom, icke äro tillräckliga att bota det onda, sä har

jag icke ansett mig kunna fortfarande afstyrka all åtgärd i saken.

Beträffande den fråga, hvilken må anses såsom hörnstenen för denna

motion och med afseende å hvilken densamma, såsom erfordrande i viss män

Representationens samtycke, måste anses fullt berättigad, eller huruvida ålit

timmer, som flottas i elfvarne i de Norrländska länen, bör vara med kontroll

märke förscdt. så har jag för min del ansett att ett stadgande i sådan syftninglika

väl kan försvaras som t. ex. det att bränvin, som transporteras å väg, skall

vara försedt med tiliverkningsbevis.

Att ett sådant stadgande icke kan för producenterne synas tungt, eller

för rörelsen hinderlig!, slutar jag deraf att eu mängd sågverksegare inom We
-

»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 76.

ster-Norrlands, Westerbottens och Norrbottens län i eu till Kong!. Maj:t år

1856 ingifven petition sjelfve begärt bland andra stadganden följande:

“4:o. Har sågverksegare timmer på skatteskog sig tillhandlat eller sådant

köpt af annan, som efter särskilda tillståndsresolutioner egt timmer från

Kronans skogar afverka, vare han äfven skyldig att derom hos vederbörande

jägcribetjent anmälan göra och denne att sådant timmer vederbörligen af märka

på sätt och tid ofvan (om timmer från Kronans skogar) sagdt är.“

Om ett sådant stadgande på den tiden, då jägeribetjcningens antal i de

norra länen var högst obetydligt, icke synts sägverksegarne sjelfve opraktiskt

eller hinderlig!, så måste det numera då 42 högre skogstjenstemän enligt statskalendern

finnas anställde eller skola anställas i dessa län, icke vara alldeles

overkställbar!.

Med afseende härå och utan att tilltro mig med full visshet bedöma

lämpligheten af de föreslagna åtgärderna, har jag inom Utskottet varit af den

mening, att hemställan borde göras:

att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, det Kong!. Maj:t

täcktes anbefalla vidtagande af erforderliga åtgärder för utöfvande

af kontroll öfver afverkningen från Kongl. Maj:ts och Kronans samt

öfriga under allmän uppsigt och vård stående skogar i de Norrländska

länen, på det att olaga afverkan derå må förebyggas, eller åtminstone

i möjligaste måtto inskränkas.

samt af Herrar Holmberg och Ribbing, hvillca instämde med Herr Grefve

Sparre.

Nio 76.

Ank. till Riksd. Kansli d. 4 Maj 1867, kl. 2 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af Riksdagens Justitie-ombudsmans

framställning rörande åtgärder till domstols-arkivens bevarande.

Då Riksdagens Justitie-ombudsman uti sin till innevarande Riksdag afgifna

embetsberättelse förnyat en af honom i berättelsen till nästföregående

Riksdag gjord framställning, hvars behandling då icke lärer medhunnits, angå
-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1867:84 Skrifvelse, om åtgärder till utöfvande af kontroll ä afverkningen af Kronans skogar i Norrland. a1 i texten