Sök i Ratio Lex

2 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 85

1867-05-15 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1867:85, 2 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 85

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 85.

»Klockaren skall i lika måtto och efter samma röstberäkningsgrund som för

orgelnists antagande stadgadt är väljas af kyrkoherden och församlingen.»

Lag-Utskottet, till hvars behandling ifrågavarande motion blifvit öfverlemnad,

får härvid erinra, att Rikets Ständer vid sistlidna riksmöte, med anledning af då

i ämnet väckta motioner, allåtit underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t, deruti Rikets

Ständer anhållit, bland annat, att Kong]. Maj:t täcktes, med ändring af gällande

stadganden angående val af klockare, orgelnist och annan kyrkobetjening, i

nåder förordna, att desse tjenstemän och betjente, klockare dock så vida med

denna befattning ej förenas folkskoleläraretjenst, skola, sedan förslag blifvit af kvrkoherden

upprättadt, af honom och församlingen gemensamt väljas, samt rösterna

dervid beräknas på sätt i Kongl. Förordningen den 2! Mars 1862 om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd finnes stadgadt.

Vid detta förhållande föranlåtes Utskottet hemställa,

att Herr Fredricsons ifrågavarande motion ej må till någon

vidare åtgärd föranleda.

Stockholm den 15 Maj 1867.

På Utskottets vägnar:

ERIC SPARRE.

!f:o 85.

Ank. till Riksd. Kansli d. 15 Maj 1867, kl. 5 e. m.

Lag-Utskollels Utlåtande, i anledning af väckt motion om upphörande

a/ klockares brefbdringsskyldighet.

På sätt vid åtskilliga föregående riksdagar blifvit ifrågasatt, har äfven nu

förslag väckts derom, att stadgandet i 24 Kap. 52 § Kyrkolagen, det klockaren

skall »bära Kapitlets, prostens och kyrkoherdens bref till prosten, när de honom

tillhandakomma, till nästa klockare, och der sådant försummas, till skadan som

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag-Utskoltets Utlåtande N:o 85. g

deraf timar svara», mätte varda upphäfdt, och motionen härom [M 39} vackt af

hädisk j ute n^‘ W''9ardt'' har af Andra Kammaren blifvit till Lag-Utskottets pröfning

DS motionären säsom motiver för sill förslag åberopat hvad vid sistlidna

riksdag bhfvit af annan mot.onär i ämnet anfördt, anser Utskottet sig skyldig

a redogöra för innehållet af nyss åberopade motion. Det anfördes i densamma

a omformalda stadgande om skyldighet att fortskaffa embetsskrifvelser från och

t.1 kontraktsprosten och Domkapitlet sannolikt varit för sin tid både ändamålsenligt,

af behovet på kallad t och lätt verkställbar!, enär embetsskrifvelserna anta-- hgen då icke voro särdeles många, men de ordinarie postlinierna deremot ganska

få och befordr.ngen pa dem .eke ens en gång i veckan återkommande. Med afseende

p fordrmgarne å dem, som antogos till klockare, kunde det synas helt naturligt

att k ockaren ehuru han benämndes kyrkobetjent, i sjelfva verket betraktades

såsom betjent åt presterskap^, derom också liera klockareinstruktioner bure

vittne Men sedan forhållandena förändrats, så att allmänna posten numera färdades

fram pa alla större vagar, somligstädes dagligen, på andra ställen åtminstone

eu eller (lera gånger . hvarje vecka, samt postportot blifvit betydligt nedsatt, kunde

eu så ovig och långsam postinrättning som den gående klockareposten hvarken

vara tidsenlig eller of behofvet påkallad. Okade anspråk på klockarens kunskaper

och pa hans verksamhet mom kommunen hade försatt denne tjensteman i annan

stål ning tdl församlingen, men hans inkomster hade relativt till lefnadskostnaden

ingalunda blifvit okade i förhållande till den tillökning af nödvändiga förstudier

för att kunna blifva klockare och af verksamhet i utöfningen af detta kall som

sednare hd medfört, hvadan det vore billigt, att klockarne befriades från en art

af tjenstskyldighet, som icke vidare kunde sägas vara af behofvet påkallad. Hela

;,: Ci::i UCeradC,S''?,egTtl,SCn tl1''I,en PenninSefräga; ‘Y J afseende på säkerheten

brefb.iririgen kunde det vara likgiltigt, om denna verkställdes af ett bud från

presten eller ett från klockaren, det gällde endast hvem som skulle bekosta buds

wc ningen. de flesta fall kunde prosten eller kyrkoherden få silf bref till dess

bestämmelse befordradt för eu kostnad af 12 öre, mer, äfven der sådana paketi

forsandningar ifrågakomma, som bättre egnade sig för budskickning än för vanlig

tiden K" I A 8are’ °U k?Stnaden drabbade hvars göromål nu för

liden bhfvit minskade genom upphörande för dem af skyldigheten att vara ordförande

, sockenstämmor och fångvårdsstyrelse, ledamot i taxerings- och pröfnin-s
deThdVi

T''’ Samt fPaSt0,S skrifbitrade af ^ockaren vore helt annat nu, °än

den tid Kyrkolagen utgafs.

in t I)Cc(ta allt ,har Utskottet tagit i öfvervägande, men har tillika inhemtat, att

Rikets Ständer . underdånig skrifvelse till Kong!. Maj:t den 19 November 1863

gjort ärende till föremål för Kongl. Majrts uppmärksamhet så tillvida, som Rikefs

länder anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes tillse, huruvida och i hvad mån fribrefs
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 85.

rätt för deras embetsskrifvelser må kunna pastorsembetena i Riket tilläggas; och lika

med hvad Rikets Ständer i berörda underdåniga skrifvelse uttalade, anser Utskottet

det icke böra ifrågakomma, att alldeles upphäfva klockarnes brefbäringsskyldighet,

innan densamma kan af andra befordringsmedel ersättas, enär, derest presterskapet

beröfvades tillfället att få sina embetsskrifvelser befordrade, deraf kunde vållas

en isolering som gjorde stiftstyrelsen hardt nära omöjlig, eller ock presterskapet

betungades med den ofta till utgifter föranledande postbefordringsskyld.ghet, hvilken

för närvarande såsom ett tjensteåliggande tillhör klockarne. Att sålunda befria

eu klass af tjensteman från dess göromål, för att utan ersättning lägga desamma

på en annan klass, har städse ansetts icke vara med rättvisa och billighet

förenlig- och skulle, såsom äfven blifvit åberopadt, missbruk af vederböra^

rätt att begagna sig af klockarens brefbäringsskyldighet hafva inträffat, kan dock

icke såsom °medel deremot tillstyrkas en lagförändring, hvarigenom hela denna

skvldiohet upphäfves. Utskottet anser således, att, intilldess frågan om tilldelande

åt pastorsembetena af fribrefsrätt blifvit afgjord, utvägen för dem alt i angelagna

ärenden få eu embetsskrifvelse i förut öflig ordning befordrad bör stå öppen, och

hemställer fördenskull, att Herr Wigardts ifrågavarande motion

icke för närvarande må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 13 Maj 1867.

På Utskottets vägnar:

ERIC SPARRE.

Reservation:

af Herr Rosenberg.

JVs 86.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.