Särek. Uuk. för frågor rör. försvarsverkett ordnande Utlåtande N:o 4
1867-05-03 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SärU 1867:4, Särek. Uuk. för frågor rör. försvarsverkett ordnande Utlåtande N:o 4
Dokumentets text
Särek. Uuk. för frågor rör. försvarsverkett ordnande Utlåtande N:o 4.
1
/
N:o 4.
Auk. till Riksd. Kansli d. 3 Maj 1867, kl. 1 e. in.
Särskilda Utskottets för frågor rörande försvarsverkets ordnande
Utlåtande, i anledning af dels återförvisning, dels skiljaktiga
beslut i vissa delar af Utskottets Utlåtande N:o 2, rörande
väckta motioner om landtförsvarets ombildning och dertill hörande
frågor.
Särskilda Utskottet för frågor rörande försvarsverkets ordnande, som genom
protokollsutdrag erhållit kännedom om de beslut, Kamrarne under öfverläggningar
den 24, 25 och 26 April fattat, angående det af Utskottet inlemnade Utlåtandet,
samt deraf funnit, att Kamrarne, hvar för sig, dels bifallit eller afslagit Utlåtandets
särskilda punkter, dels å dem yrkat förändrad ordalydelse, eller återförvisat dem
till förnyad behandling, har med anledning'' häraf åter tagit de till dess handläggning
öfverlemnade frågor i öfvervägande samt får deröfver afgifva följande Utlåtande.
Första punkten, deruti Utskottet tillstyrkt: “att Svenska arméen skulle bestå
af stam, innefattande befäl och trupp, samt beväring14, har, såsom af båda Kamrarne
bifallen, blifvit Riksdagens beslut.
Andra punkten, deruti Utskottet tillstyrkt: “att stammen skall vara både
indelt och värfvad11, har af Första Kammaren blifvit bifallen, men af Andra Kammaren
afslagen. Ehuru Utskottet af Andra Kammarens öfverläggningar trott sig
finna, att orsaken till dess afslag sannolikt skulle ''kunna!;''undanrödjas genom en
förändrad ordalydelse af punkten, utan att dess mening väsendtligen behöfde ändras,
samt föreställt sig att Första Kammaren möjligtvis utan betänklighet skulle
lemna sitt bifall till en sådan förändrad ordalydelse, har det likväl ansett punkten
af mindre vigt, då Kong!. Maj:t, om Riksdagen bifaller hvad Utskottet i nästfölBill.
till Riksd. Prot. 1867. 8 Sami. 1 Afd. 4 Höft.
2 Särsk. Utslc. för frågor rör. försvarsverkets ordnande Utlåtande N:o å.
jande punkt tillstyrker, icke lärer underlåta att i den blifvande organisationsplanen
för arméen föreslå, på hyad sätt stammen skall vara sammansatt; hvarföre
Utskottet får tillstyrka,
att andra punkten måtte anses hafva förfallit.
Tredje punkten, deruti Utskottet tillstyrkt: “att ordinarie och extra ordinarie
roteringon och rustningen, för så väl land- som sjöförsvaret, i sin närvarande form
skall upphöra, för att ordnas efter angifne grunder“, har af Första Kammaren blifvit
utslagen, men af Andra Kammaren till Utskottet återförvisad. I afseende på
densamma bar .Första Kammaren likväl för sin del fattat det beslut: “att Riksdagen
skulle hos Kong!. Maj:t i underdånighet anhålla, att Kong!. Maj:t täcktes låta
utreda och vid blifvande nådigt förslag till arméens organisation taga i öfvervägande,
om och i hvad mån eu lättnad i det på rote- och rusthållare Infilande besvär
må af rätt och billighet påkallas, såsom ersättning för don väsendtliga utsträckning
af allmänna värnepligten, som för ett fullständigt ordnande af Rikets
försvarsväsende utan tvifvel lärer finnas nödig“.
Af öfverkiggningen i Andra Kammaren har Utskottet trott sig finna, ,att
denna Kammare, om äfven af olika tankar med Utskottet i afseende på flera enskildheter
af dess förslag till ordnande af indelta stamtruppens organisation efter
nya grunder, likväl icke ogillade vissa andra delar af detsamma. Och Utskottet
skulle häri möjligen kunnat finna en orsak, att med ledning af de åsigter, som under
öfverläggningcn i Andra Kammaren yttrades, inkomma med nytt förslag i
samma hufvudrigtning, fastän med ändring i nämnda enskildheter.
Då Första Kammaren likväl icke allenast afslagit Utskottets hemställan, utan
äfven fattat ett nytt och från densamma skiljaktigt beslut, har Utskottet förmodat
att ett förslag i ofvannämnda rigtning icke hos Första Kammaren skulle röna någon
framgång, i hvilken händelse hela denna vigtiga fråga så mycket mera vid denna
riksdag skulle förfalla, som Andra Kammaren ej närmare uttryckt sin mening.
Utskottet bär derföre föreställt sig, att eu anslutning till Första Kammarens beslut
i'' denna punkt vore enda sättet att sammanjemka do skiljaktiga meningarne, samt
dymedelst påskynda utveckligen af den vigtiga frågan om försvarsväsendets stärkande.
Emellertid har Första Kammaren icke i sitt beslut närmare utvecklat, hvaruti
den lättnad af indelningsverkets börda skulle bestå, som kunde påkallas såsom
ersättning för den väsendtliga utsträckning af allmänna värnepligten, hvilken vore
nödig för ett fullständigt ordnande af Rikets försvarsväsende. Möjligt är att eu
dylik lättnad icke kan vinnas, utan eu sådan förändring af indelningsverket, att
det allösos, och stamtruppens underhåll jemn! fördelas på alla samhällsklasser, för
hvilken mening äfven många röster höjdes i Andra Kammaren.
På grund häraf och med närmast möjliga anslutning till Första Kammarens
beslut och till do i Andra Kammaren yttrade åsigterna, får Utskottet i afseende
på tredje punkten tillstyrka att densamma måtte erhålla följande lydelse:
det Riksdagen måtte hos Kongl. Maja i underdånighet anhålla, att då,
för ett fullständigt ordnande af Rikets försvarsväsende, eu väsendtligt
utsträckt allmän värnepligt utan tvifvel är af behofvet påkallad, men
möjligen icke kan genomföras med bibehållandet af indelningsverket i
dess nuvarande form, Kongl. Maj:t täcktes låta utreda och yid uppgörande
af nådigt förslag till arméens organisation taga i öfvervägande,
oin och på hvad vilkor det nu på rote- och rusthållare hyllande besvär
må kunna lindras, eller ock aflösas, samt jemväl på öfriga samhällsklasser
fördelas.
3
Särsk. Utsk. för frågor rör. försvarsverkets ordnande Utlåtande No 4.
Fjerde punkten, deruti Utskottet tillstyrkt tillsättande af länskomitéer för
att utreda det sätt, på hvilket den af Utskottet ifrågasatta omändringen af indelningsverket
i hvarje ort lämpligast skulle kunna ske, ansågs af Första Kammaren,
då tredje punkten afslogs, hafva förfallit, samt återremitterades af Andra Kammaren.
Då äfven Utskottet frångått sitt ursprungliga tillstyrkande i tredje punkten,
och då i den nya ordalydelse densamma erhållit, äfven en utredning är hegärd,
samt sålunda ej särskild! behöfvcr ifrågasättas, får Utskottet tillstyrka,
att fjerde punkten måtte anses hafva förfallit.
Femte punkten, deruti Utskottet tillstyrkt förkortad tjenstetid för indelta stamtruppen,
afslogs af Första Kammaren och återförvisades af Andra Kammaren. Då
densamma i alla händelser blir beroende af de beslut, Kamrarne komma att fatta i
afseende på tredje punkten, och då genom den sednares förändring de förutsättningar
bortfallit, på Indika Utskottet grundade sin ursprungliga framställning, får Utskottet
tillstyrka,
att femte punkten för närvarande måtte anses hafva förfallit.
Sjette punkten, i hvilken Utskottet afgifvit förslag angående den indelta och
värfvade stamtruppens styrka, och som af Första Kammaren blifvit utslagen och af
den Andra återförvisad, torde på samma skäl som den föregående oj för närvarande
böra till något afseende föranleda, hvarföre Utskottet får tillstyrka,
att sjette punkten måtto anses hafva förfallit.
Sjunde punkten, deruti Utskottet föreslår indelta stamtruppens förläggning, så
att ingen del af Riket må sakna stamtrupp, och hvilken af Första Kammaren på
grund af dess beslut angående tredje punkten ansågs hafva förfallit samt af Andra
Kammaren blifvit återförvisad, torde likaledes, på samma skäl som do båda föregående,
ej böra till något afseende föranleda, hvarföre Utskottet får tillstyrka,
„ att sjunde punkten måtte anses hafva förfallit.
Åttonde punkten, i hvilken Utskottet föreslår: “att infanteriets stamregementen
sålunda måtte organiseras, att do kunna utvidgas till fyra och stamkårerna
till två bataljoner11, har af Första Kammaren blifvit bifallen och af Andra Kammaren
återförvisad. Då en sådan åtgärd, som den Utskottet i denna punkt föreslagit,
kan vidtagas oberoende af stamtruppens sammansättning, och då Utskottet i
afseende derå ej funnit skäl att frångå sitt af Första Kammaren gillade förslag,
får Utskottet, med hänvisande till den i Betänkandet afgifna motiveringen, tillstyrka,
att Andra Kammaren i afseende på åttonde punkten fattar samma beslut
som Första Kammaren.
I Nionde punkten, mom a), hade Utskottet föreslagit: “att hvarje Svensk man
från ty lida 20 till fyllda SO år är skyldig att deltaga i fäderneslandets försvar, samt
att, utan rätt till friköp eller lega, underkasta sig den derför erforderliga öfning11; detta
moment bifölls af Första Kammaren, men med den förändrade ordalydelse: “att
hvarje Svensk man från och med året näst efter det hem fyllt tjugu år till och med det
år, då lian uppnår femtio års ålder, är skyldig att deltaga i fäderneslandets försvar,
o. s. v.de båda öfriga momenterna af punkten, som rörde möjlig befrielse från värnepligtens
fullgörande samt vanfrejdad persons skyldighet att deltaga i fäderneslandets
försvar, biföllos af Första Kammaren med don af Utskottet föreslagna ordalydelsen.
Af Andra Kammaren återförvisades punkten. Då den af Utskottet föreslagna
utvidgning af värnepligten synes oundgängligen nödvändig för förstärkandet
af fäderneslandets försvar och ej står i något närmare sammanhang med stamtruppens
sammansättning, äfvensom Utskottet för öfrigt ej funnit något skäl att
4 Särsk. Utsk. för frågor rör. försvarsverkets ordnande, Utlåtande N:o 4.
frångå sitt af Första Kammaren gillade beslut, för hvilket motiverna återfinnas i
dess° Betänkande, anser sig Utskottet böra vidblifva detsamma, med den ändring
likväl, som af Första Kammaren blifvit föreslagen, hvilken dels afser ett förtydligande
och dels en närmare öfverensstämmelse med do i gällande beväringsstadga
brukliga ordalagen. Utskottet får med anledning häraf tillstyrka,
att Andra Kammaren i afseende på nionde punkten fattar samma beslut
som Första Kammaren, och att densamma således måtte erhålla följande
lydelse:
a) att hvarje Svensk man från och med året näst efter det han fyllt tjugu
år till och med det år, då han uppnår femtio års ålder, är skyldig att
deltaga i fäderneslandets försvar samt att,. utan rätt till friköp eller lega,
underkasta sig den derför erforderliga öfning;
b) att från donna skyldighet, som tillika hör betraktas såsom en medborgerlig
rättighet, ingen annan befrielse må ega rum än den, som betingas
af sjukdom'','' vanförhet eller af de eljest synnerligen vigtiga skäl, som, efter
Kong! Majds framställning, Riksdagen kan komma att antaga; och
c) att vanfrejdad person bär skyldighet, men ej rättighet att deltaga i fäderneslandets
försvar.
Af Tionde punkten, i hvilken Utskottet föreslår sättet för yärnepligtens fullgörande
inom boväringen, krigsresorven och landstormen enligt vissa åldersbestämmelscr,
har Första Kammaren bifallit, mom. a) och e) oförändrade, mom. b) och c)
med don redaktionsförändring, som blifvor en följd af Kammarens beslut i afseende
å mom. a) i nionde punkten, samt mom. d) med uteslutande af följande ord i detsamma:
“samt ej heller må utan Riksdagens hörande utom de Förenade Rikenas
gränser användas...
Af Andra Kammaren har tionde punkten blifvit till Utskottet återförvisad.
Då Utskottet tillstyrkt den i mom. a) i nionde punkten af Första Kammaren
beslutade redaktionsförändring, måste det i öfverensstämmelse dermed äfven tillstyrka
deraf följande förändringar i tionde punktens mom. b) och c). Hvad beträffar
uteslutandet af ofvan nämnda mening ur inom. d), så har Utskottet, som föreslagit
densamma, för att så klart uttrycka krigsreservens karakter af tillfälligt uppbåd,
hvilket blott i yttersta nödfall behöfver införlifvas med aktiva arméen och
aldrig får användas annat än till de Förenade Rikenas försvar, att ingen misstydning
°k an ega rum, ej funnit skäl att frångå sill i Utlåtandet Ko 2 gjorda framställning''.
Med anledning åt hvad ofvan blifvit yttradt, far Utskottet derföre föreslå,
att tionde punkten erhåller följande lydelse:
a) att don allmänna värnepligten fullgöres dels i beväringen och dels i landstormen;
b)
att beväringsskyldigheten vidtager året näst efter det den värnepligtige fyllt
20 år samt varar till och med det- år, då lian uppnår 26 års ålder, dock så
att till krigstjenst uppkallad beväring tjenstgör till krigets slut, äfven om
lian under detsamma skulle utträda ur beväringsåldern;
c) att värnepligtig från utträdet ur beväringsåldern till och med det år, då
han uppnår 50 års ålder, tillhör landstormen, som hör organiseras länsvis
i kompanier och bataljoner;
3) att landstormens fyra yngsta åldersklasser bilda krigsreserven, som, så
vidt möjligt, ordnas på sjelfständiga afdelningar, och hvilken till aktiva
arméens förstärkande icke får utgå, förrän heväringens alla åldersklasser
5
Särsk. Utsk. för frågor rör. försvarsverkets ordnande Utlåtande N:o 4.
inom samma ort blifvit uppbådade, samt ej heller må, utan Riksdagens
börande, utom de Förenade Rikenas gränser användas;
e) att i landstormen i krigstid ingår hvarje man inom beväringsåldern, som
icke på annat sätt till Rikets försvar är uppbådad.
Elfte punkten, deri Utskottet, föreslagit beväringens fördelning på och samöfning
med stammen, har af Första Kammaren blifvit bifallen samt af Andra Kammaren
återförvisad. Som Utskottet ej funnit skäl vara för handen att ändra sitt af
Första Kammaren gillade förslag, får det derföre tillstyrka,
att Andra Kammaren i afseende på elfte punkten fattar samma beslut,
som Första Kammaren.
Tolfte, trettonde, fjortonde, femtonde och sextonde punkterna, hvilka afhandla
anskaffningen af det ökade antal befäl, som genom arméens föreslagna förstorande
blir erforderligt, äfvensom afiöningen af indelta arméens befäl och tjensteman, hafva,
såsom af båda Kamrarne bifallna, blifvit Riksdagens beslut.
Sjuttonde punkten, deri Utskottet föreslår ändamålsenliga kavalleridepöters
anordnande i de olika delarne af landet, har af Första Kammaren blifvit afslagen
och af Andra Kammaren återförvisad. Då Kongl. Maj:t, om Kamrarne bifalla
Utskottets i tredje punkten gjorda framställning, icke i den blifvande organisationsplanen
för arméen lärer underlåta att i nämnda hänseende föreslå de åtgärder, som
kunna finnas behöfliga, tillstyrker Utskottet,
att sjuttonde punkten måtte anses hafva förfallit.
Adertonde punkten, deri Utskottet föreslår militära öfningars införande i skolorna
samt äfven under åldern mellan skoltidens slut och inträdet i beväringsåldern
har, såsom af båda Kamrarne bifallen, blifvit Riksdagens beslut.
Nittonde punkten, i hvilken Utskottet föreslår beväringsexercisens förlängande
till 60 dygn, hvaraf 10 första, 30 andra och 20 tredje året m. in., har
af Första Kammaren blifvit bifallen och af Andra Kammaren återförvisad. Då Utskottet
fortfarande är af den åsigten, att, hvilken organisation än måtte gifvas åt
stamtruppen, den föreslagna öfningstiden är den minsta, som kan ifrågasättas, om
beväringen till ökadt antal skall kunna införlifvas med stammen och med densamma
utgöra krigsdugliga afdelningar, samt om den icke utan gagn för fäderneslandet
skall uppoffras på slagfälten, måste Utskottet vidblifva sitt äfven af Första Kammaren
i nämnda hänseende gillade förslag, samt får derföre tillstyrka,
att Andra Kammaren måtte godkänna hvad Utskottet i afseende på nittonde
punkten af Utlåtandet N:o 2 föreslagit
Tjugonde punkten, deri Utskottet ifrågasätter särskilda grunders tillämpande
vid organisationen af Gotlands försvar, har, såsom af båda Kamrarne bifallen, blifvit
Riksdagens beslut.
Tjugondeförsta punkten, i hvilken Utskottet föreslår tillsättande af en fortgående
Svensk-Norsk vapen- och befästningskomité, har af båda Kamrarne blifvit
bifallen, af Första Kammaren dock med uteslutande af orden “Svensk-Norsk“. Då
det står Kongl. Maj:t fritt, att, när så erfordras, vidtaga de anordningar, som kunna
behöfvas för en samverkan i afseende på materielens utveckling mellan brödralagden,
har Utskottet äfven för sin del ansett nämnda ord utan olägenhet kunna uteslutas,
hvarföre det får tillstyrka,
att Andra Kammaren med afseende på tjugondeförsta punkten måtte fatta
enahanda beslut med Första Kammaren.
6
Särsk. Utsk. för frågor rör. försvarsverkets ordnande Utlåtande Nio 4.
Tjugondeandra punkten, i hvilken Utskottet föreslår: “att Riksdagen hos Kongl.
Maj:t måtte i underdånighet anhålla, det Kongl Maj:t efter pröfning af de grunder
till arméens organisation, hvilka här ofvan blifvit anförda, behagade om möjligt till
den riksdag, som sammanträder år 1869, låta uppgöra och framlägga fullständigt
förslag till arméens organisation med dermed sammanhängande frågor,“ har af
Andra Kammaren blifvit återförvisad, men af Första Kammaren godkänd med följande
förändrade ordalydelse: “att Riksdagen hos Kongl. Maj:t måtte i underdånighet
anhålla, det Kongl. Maja. efter pröfning af de grunder till armé ens organisation, hvilka
i detta Utlåtande blifvit anförda, behagade låta uppgöra och framlägga fullständigt
förslag till försvarsverkets ordnande. “
Då Utskottet för sin dol oj funnit någon olägenhet - vid denna förändrade
ordalydelse, hvilken äfven törhända närmare motsvarar Andra Kammarens önskan
än den af Utskottet föreslagna, får Utskottet tillstyrka:
att Andra Kammaren i afseende på tjugondeandra punkten måtte fatta
samma beslut, som Första Kammaren och att densamma följaktligen måtte
erhålla följande lydelse: “att Riksdagen hos Kongl. Maj:t måtte i underdånighet
anhålla, det Kongl. Maj:t efter pröfning af do grunder till arméens
organisation, hvilka i detta Utlåtande blifvit anförda, behagade låta uppgöra
och framlägga för Riksdagen fullständigt förslag till försvarsverkets ordnande.
Stockholm den 3 Maj 1867.
På Utskottets vägnar:
S. (j. von Troll.
Reservation:
af Herr G. Bjerkander: “Jag fruktar för att Utskottet, genom det nu framställda
sammanjemkningsförslaget, har gjort den, för hela vårt land så vigtiga frågan,
”Försvarsverkets ordnande”, omöjlig för denna riksdag — åtminstone kan jag icke
biträda ett förslag om fördubblad vapenskyldighet för Svenska folket, under så obestämda
och sväfvande löften, som nu blifvit framställda såsom suppleerande förra
förslagets 3:dje punkt. — Den stora jordbrukande klassen, representerande sextiotusen
hela mantal i vårt land, som bär indelningsverkets hela tunga, skall aldrig
godvilligt åtaga sig en krigstjenst i den utsträckning, som nu är ifrågasatt, utan att
Särsk. Utsk. för frågor rör. försvarsverkets ordnande Utlåtande N:o 4. 7
detta indelningsverk totalt upphäfves, utan några "om och men”, och jag tror att Statsmagterna
böra noga betänka sig, innan de taga ett nytt steg på den bana, som deras
företrädare under mindre upplysta tider beträdt.
Att fäderneslandets försvar skulle mindre intressera jordegarne än andra
samhällsklasser vore" orimligt, och beskyllningarne för ”egennyttiqa anspråk”, som
mot dem utslungas i tal och skrift, må återfalla på dem från hvifka de utgått; —
desse skola också ansvara för följderna, om vi i farans stund stå redlöse &mot en
öfvermägtig fiende, tv de af skatter nedtryckta jordbrukarne hafva aldrig fordrat
något annat än rättvisa; och knektekontrakterna äro icke "fraser”, som man påstått
ehuru de i vissa delar blifvit af Statsmagterna hittills så behandlade. På dessa i
korthet anförda skäl, måste jag, såsom folkrepresentant, i rättvisans namn, förorda
utslag å hela Betänkandet, hänvisande i öfrigt till min, förra Betänkandet vidfo°ude
reservation i tillämpliga delar.”
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.