Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående beräkningen af Statsverkets inkomster.

1867-02-22 · 29 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 25 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1867:20, Utlåtande, angående beräkningen af Statsverkets inkomster.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.

1

HT:o 20.

Ank. till Riksd. Kansli d. 22 Febr. 1867, kl. 1 e. m.

Utlåtande, angående beräkningen af Statsverkets inkomster.

(I. A.)

Bland Stats-Utskottets förnämsta åligganden är, jemlikt 53 § Regeringsformen

och 39 § Riksdagsordningen, att utreda och för Riksdagen uppgifva

Stats- och Riksgälds-verkens tillstånd, förvaltning och behof. Detta åliggande,

såvidt det afser beräkningen af Statsverkets inkomster, går Utskottet nu att fullgöra

och får i sådant afseende, efter tagen kännedom af Kongl. Maj:ts nådiga

Proposition angående Statsverkets tillstånd och behof, jemte Kongl. Statskontorets

till Kongl. Maj:t i ämnet afgifna underdåniga berättelse, äfvensom af

Kongl. Maj:ts särskildt afgifna nådiga framställningar rörande upphörande eller

eftergift af vissa statsinkomster samt enskilda motioner i samma syfte, härigenom

till Riksdagens pröfning afgifva förslag till beräkning i Riks-staten af

Statsverkets ordinarie inkomster för nu förestående statsreglering, omfattande

år 1868.

Vid uppgörande af detta förslag har Utskottet, på sätt tillförene varit

öfligt, låtit utreda beloppen af hvad under de särskilda inkomsttitlarne till

Statsverket influtit. Denna utredning omfattar åren 1862, 1863 och 1864, de

sednaste för hvilka rikshufvudboken hunnit afslutas. och äro resultaten deraf

dels omförmälda under de särskilda inkomsttitlarne, dels ock, för beredande af

lättare öfversigt, sammanfattade uti bilagda tabell.

Innan Utskottet företager denna beräkning, har Utskottet funnit sig böra

underställa Riksdagens pröfning frågan angående förslagspriset å Kronans spannmål,

hvilket Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Statskontoret

Bih. till Riksd. Prut. 1867. 4 Samt. 1 Afd. 8 Käft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.

hemställt, ansett böra bibehållas vid det belopp, som de 4 föregående riksdagarne

blifvit bestämdt, eller 2 R:dr för kubikfoten. Härvid förekommer väl, att

medelpriset å Kronans rånte-, tionde-, arrende- och hästvakans-spanmål för år

1864, enligt verkställd utredning, uppgått till 2 R:dr 17 öre för kubikfoten för

deruti ingående qvantiteter af råg, korn, enkel och dubbel hafre samt blandsäd;

men då riksmarkegångspriset för kubikfot spanmål, hälften råg och hälften

korn, som år 1864 bestämdes till 2 R:dr 10 öre, sedermera endast utgjort

för år 1865 1 R:dr 71 öre och för 1866 1 R:dr 83 öre, eller i medeltal för dessa

trenne år 1 R:dr 88 öre, synes anledning ej förefinnas att höja ifrågavarande pris

utöfver det föreslagna jemna beloppet, hvarunder detsamma ej heller för närvarande

torde böra nedsättas, enär det tioåriga medelmarkegångspriset, hvari

de föregående årens högre årsmarkegångspris ingå, icke i väsendtlig mån rubbas

af de årsmarkegångspris, som legat till grund för bestämmandet af riksmarkegången

för nämnda trenne år; hemställande alltså Utskottet,

att priset å spanmål, vid beräkningen af Statsverkets inkomster

för nu förestående statsreglering, må, på sätt Kongl.

Maj:t i nåder föreslagit, bibehållas vid förut bestämdt belopp

af 2 R:dr för kubikfoten.

Utskottet öfvergår härefter till beräkningen af de

Ordinarie dier ständiga inkomsterna.

l:o. Ordinarie räntan, hvilken antingen är på vissa embets- och tjensteman,

stater och inrättningar indelad eller ock Kronan behållen, uppskattades,

såvidt densamma är indelad, vid sistlidna riksdag till 2,692,900 R:dr. Härvid

torde likväl nu böra iakttagas:

a) att, sedan i öfverensstämmelse med Rikets Ständers beslut Kongl.

Maj:t genom nådig Kungörelse den 30 December 1863 förordnat, att samtliga

räntor å mjöl- och sågqvarnar skulle från och med år 1864 uti jordeböcker och

räkenskaper afskrifvas, de mjöl- och sågqVarnsräntor, som varit till vissa bestämda

ändamål anslagna och i räkenskapen under anordningstitel uppförda,

nu varda såväl från inkomsten som från de särskilda anslagstitlar, hvarunder

de inbegripits, afdragna, och deremot den indelningshafvarne tillerkända ersättning

i stället i Staten uppförd. Enligt en i Kongl. Statskontoret uppgjord

förteckning öfver de räntor af omförmälda beskaffenhet, för hvilkas afskrifning

Kongl. Statskontoret, på grund af från länen inkomna och i Kongl. Kammarkollegium

granskade reqvisitioner, medgifvit ersättnings utbetalande, har godtgörelse

blifvit vederbörande indelningshafvare tillerkänd för 7,436 kubikfot 6,os

kannor spanmål, nemligen 3,272 kubikfot 9,oir> kannor råg, 3,315 kubikfot

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 20.

3

7,235 kannor korn och 847 kubikfot 8,93 kannor hafre samt 7 centner 7 skålp.

smör, 3 centner 80 skålp. tackjern och 325 R: dr 48 öre i penningar, i följd hvaraf

således den indelade anparten af ordinarie räntan torde böra med ett häremot

svarande penningevärde minskas. Lika med Kongl. Maj:t anser Utskottet

härvid lämpligast, att de i dessa räntor ingående belopp smör och tackjern,

för hvilka persedelslag några särskilda kolumner icke finnas i Riksstaten, omsättas

till spanmål i de sädesslag, hvaraf kronotionden i orten består, i öfverensstämmelse

med de grunder, som för räntors förvandling föreskrifvas i Kongl.

Kungörelsen den 11 Maj 1855; och finnes efter en sådan omsättning, dervid likväl,

till undvikande af rubbning i det kontanta penningebeloppet, bråk af kannetal

jemnats till hela kannor, ifrågavarande indelade men afskrida räntor af

mjöl- och såg-qvarnar uppgå till 7,593 kubikfot 5 kannor spanmål och 325 R:dr

48 öre i penningar samt följaktligen, med beräkning af spanmålen till 2 R:dr

per kubikfot, den minskning uti indelade ordinarie räntan, som i förevarande afseende

skulle ega rum, utgöra ........R:dr 15,512: 48.

b) att, på sätt Kongl. Maj:t vidare föreslagit, afdrag jemväl

torde böra ske för de under Sjette Hufvudtitelns anslag till

Landsstaten i länen uppförda räntor af sådana landsstats-boställen,

från hvilka innehafvarne afstått emot åtnjutande af dem för

sådant fall tillerkänd boställs- och hyres-ersättning; varande omförmälda

räntor, hvilka, sedan boställena blifvit för Kronans räkning

utarrenderade, icke vidare utgå, i Staten beräknade till ett

värde af .................. 4,763: 99.

c) att, sedan räntan å skattehemmanet Söderby N:o 5 i

Danmarks socken, Waksala härad och Upsala län blifvit nedsatt

med 11 kubikfot 6 kannor spanmål, hälften råg och hälften korn,

1 skålp. smör och 9 R:dr 1 öre i penningar, samt Kongl. Maj:t

genom nådigt Bref den 15 Augusti 1854 förordnat, att den brist

uti anslaget till landshöfdingen i länet af räntan å nämnda hemman,

som genom berörda nedsättning uppkommit, skall ersättas

af Statsverket efter markegångspris, så torde ock i beräkningen

af förevarande inkomsttitel en motsvarande minskning böra ega

rum, hvilken, efter smörräntans förvandling till spanmål och spanmålens

evalverande i penningar efter ofvananförda grunder, finnes

uppgå till.....''. .... ....... 32: 61.

d) att inkomsttiteln torde böra minskas med räntan af

aflidne Lagmannen Cassels i lifstiden innehafda boställe Åhlbrunna

i Upsala län, utgörande...... ....... 185: 04,

Transport R:dr 20,494: 12.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 - Stats-TJtshottets Utlåtande N:o 20.

Transport R:dr

samte) att minskning jemväl torde, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit,

böra ega rum för värdet af indragna fjerdingsmanslöner

med . . . .................

Summa R:dr R:mt

Efter afdrag af denna summa från ofvanstående 2,692,9

således den indelade ordinarie räntan i jemnadt tal utgöra . R:dr

Den till Statsverket inflytande eller Kronan behållna delen

af ordinarie räntan, som enligt räkenskaperna utgjort:

år 1862 ........R:dr 2,163,372: —

„ 1863 ........„ 2,166,864: —

„ 1864 ........„ 2.013,709: -

har således i medeltal uppgått till 2,114,648 R:dr. Då emellertid

qvarnräntorna, hvilka afskrefvos först från och med år 1864,

följaktligen ännu ingå i ofvananförda belopp för 1862 och 1863,

anser Utskottet lika med Kongl. Maj:t berörda medeltal icke kunna

läggas till grund för beräkningen af denna inkomsttitel, utan

att densamma lämpligast bör, i nära öfverensstämmelse med hvad

den år 1864 utgjort, upptagas till i jemn summa.....

I sammanhang med beräkningen af inkomsterna under denna

titel har Utskottet till pröfning förehaft ej mindre Kong], Maj:ts

nådiga Propositioner angående dels upphörande af grundräntas

utgörande för valk- och stampverk, dels nedsättning af räntan

för Trysunda fiske, än äfven enskilde motionärers framställningar

om upphörande af alla på jordfastighet lagda skatter och

onera samt deras ersättande antingen medelst kapitalisering eller

åsättande af bevillning. Under förutsättning att Riksdagen bifaller

hvad Utskottet i anledning häraf uti bilagorna till detta

Utlåtande föreslagit, skulle visserligen någon minskning uti inkomsterna

under denna titel för instundande stats-reglering komma

att ega rum; men då denna minskning uppgår till jemförelsevis

ringa belopp, och Kongl. Maj:t icke funnit någon rubbning

i beräkningen deraf böra föranledas, har Utskottet icke heller

funnit skäl föreslå någon nedsättning i berörda belopp, helst motsvarande

tillökning deri, till följd af nya skattläggningar i de

porr» orterna, synes vara att emotse.

20,494: 12.

1,055: 05.

21,549: 17.

0 R:dr skulle

2,671,300: —

2,013,700: —

Transport R:dr 4,685,000: —

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.

5

Transport R:dr

2:o. Tiondespanmålen.

Den indelade spanmålen beräknades vid sistlidna riksdag

till 653,050 kubikfot med ett värde, efter 2 R:dr kubikfoten, af

1,306,100 R:dr. Härifrån torde likväl nu böra afdragas en å allmänna

indragningsstaten uppkommen besparing af 38 kubikfot

1 kanna spanmål, utgörande skarprättare- och fjerdingsmanslöner,

som i följd af särskilda nådiga föreskrifter upphört att

vidare utgå. Med iakttagande häraf skulle denna inkomst i jemnadt

tal komma att utgöra 653,010 kubikfot, som efter det härofvan

föreslagna pris, 2 R:dr pr kubikfot, utföres med

Den kronan behållna tiondespanmålen beräknades vid sistlidna

riksdag till 147,195 kubikfot med ett värde af 294,390 R:dr

och har utgjort:

år 1862 kubikfot 144,984 R:dr 329,931.

„ 1863 „ 147,029 „ 332,626.

„ 1864 „ 150,026 „ 335,508.

eller i medeltal 147,346, R:dr 332,688;

och synes, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, denna spanmål kunna

i närmaste öfverensstämmelse med dess verkliga belopp år 1864

här upptagas till 150,000 kubikfot med ett värde, efter 2 R:dr

kubikfoten, af.................

3:o. Tiondespanmålslösen efter bestämda priser.

Denna inkomst hade utgjort: år 1862 R:dr 6,801 samt

både 1863 och 1864 R:dr 6,800, hvarföre den nu likasom 1866

torde få beräknas till..............

4:o. Arrendemedel af kungsgårdar och andra kronolägenheter

beräknades 1863 till 331,000 R:dr och 1866 till 370,000 R:dr samt

hafva utgjort:

Spanmål.

Penningar. Mått. Värde.

år 1862 59,832, 141,507, 315,767.

„ 1863 68,370, 142,032, 298,163.

„ 1864 56,277, 142,817, 254,615.

eller i medeltal 61,493, 142,119, 289,515.

4,685,000: —

1,306,020: —

300,000: —

6,800: —

Transport R:dr 61,493, 142,119,

6,297,820: —

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.

Transport R:dr

Härtill torde dock, på sätt Kongl.

Maj:t föreslagit, nu böra tilläggas

dels arrendeafgifterna för åtskilliga

under åren 1865 och 1866 till

Statsverket indragna och redan genom

Kong]. Kammar-kollegium på

längre tid utarrenderade landsstatsboställen,

hvilka afgifter sammanlagda

uppgå till......R:dr

dels ock beloppet af arrendeinkomsten

för öfriga boställen, hvilka

tillsvidare endast på ett år af Kongl.

Maj:ts vederbörande Befallningshafvande

utarrenderas. Denna inkomst

är väl icke känd, men, i likhet med

hvad vid sistlidna riksdag egde rum,

synes densamma böra beräknas till

det belopp, hvartill boställenas uppskattade

afkastning jemte boställsräntorna

varit i Staten upptagna eller

i jemnadt tal till 6,336 R:dr, motsvarande

i spanmål efter 2 R:dr

kubikfoten ... -.....

61,493, kft 142,119.

1,288, kft 16,059.

3,168.

Summa R:dr 62,781, kft 161,346.

Och torde enligt denna beräkning arrendemedlen kunna

upptagas till: penningar R:dr......... 63,000,

spanmål 161,000 kubikfot, å 2 R:dr...... 322,000.

5:o. Silfvertionde, myntarelön och slagskatt.

Vid beräkningen af denna inkomst har Utskottet till behandling

förehaft en inom Riksdagens Första Kammare väckt

motion, om befrielse för de icke privilegierade verken från erläggande

af tionde för tillverkning af alla metaller, med undantag

af tackjern inom bergslag, samt för tillgodogörandet af mineralrikets

alster i öfrigt. Häröfver har Utskottet afgifvit särskildt Betänkande,

som återfinnes bland bilagorna till detta Utlåtande;

6,297,820: —

385,000: —

Transport R:dr 6,682,820: —

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N-.o 20.

7

Transport R:dr

och då, under förutsättning att Riksdagen bifaller hvad Utskottet

deruti föreslagit, berörda motion icke skulle föranleda någon

rubbning uti den af Kongl. Maj:t uppställda beräkning af inkomsterna

för nästa statsreglering, hvarken i afseende å denna eller

följande inkomsttitlar, som af motionen beröras, får Utskottet,

enär nu ifrågavarande inkomst, som beräknades 1863 till 15,000

R:dr och 1866 till 16,000 R:dr, under åren 1862—64 i medeltal

utgjort 17,624 R:dr, hemställa att, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit,

denna inkomst här må beräknas till........

6:o. Kopparräntan

beräknades 1863 till 1,100 centner å 67 R:dr eller 73,700 R:dr

och 1866 likaledes till 1,100 centner ä 69 R:dr eller 75,900 R:dr.

Den har under åren 1862—1864 i medeltal uppgått till 1,189 centner

och ett försäljningsvärde af 82,125 R:dr, hvilket motsvarar

ett medelpris af 69 R:dr 7 öre per centner. Då emellertid priset

å den under åren 1865 och 1866 för Statsverkets räkning försålda

koppar i medeltal utgjort endast omkring 61 R:dr per centner,

anser Utskottet, lika med Kongl. Maj:t, beräkningen af

kopparräntan väl kunna höjas till 1,150 centner, men dess försäljningsvärde

icke böra antagas högre än efter sistnämnda pris eller till

7:o. Tiondetaclcjernet.

Inkomsten häraf, som beräknades 1863 till 17,000 centner å 2

R:dr eller 34,000 R:dr och 1866 till 16,000 centner å 2 R:dr 50

öre eller 40,000 R:dr, har under åren 1862—1864 i medeltal utgjort

17,247 centner och ett försäljningsvärde af 42,612 R:dr. På

grund häraf synes denna inkomst nu kunna uppskattas till 16,500

centner, med samma värde som 1866 beräknades, eller 2 R:dr

50 öre per centner...............

8:o. Svafvelbruhstionden

beräknades år 1863 till 4,000 R:dr och 1866 till 3,000 R:dr samt

har utgjort:

år 1862

„ 1863

„ 1864

1,571: —

3,731: —

2,833: —

2,712: —

sätt

nas till

I anseende till denna inkomsts föränderlighet torde, på

Kongl. Maj:t föreslagit, densamma här endast böra beräk
-

Transport R:dr

6,682,820: —

17,000: —

70,150: —

41,250: —

2,700: —

6,813,920: —

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.

Transport R:dr

9:o. Mantalspenningarne,

som beräknades 1863 till 525,000 R:dr och 1866 till 620,000 R:dr,

hafva utgjort:

år 1862 R:dr 630,865: —

„ 1863 „ 639,873: —

„ 1864 „ 574,491: —

Vid sistlidna riksdag föreslog Kongl. Maj:t med afseende

å den minskning i denna inkomst, som till följd af Kongl. Kungörelsen

den 24 April 1863 måste antagas från och med år

1864 hafva egt rum, att berörda inkomst skulle beräknas till

allenast 605,000 R:dr. Rikets Ständer funno sig likväl på grund

deraf, att bevillningen efter lista artikeln eller den personliga

skyddsafgiften, hvilken från och med 1864 utgjorts med enahanda

belopp som mantalspenningarne, nämnda år uppgått till 617,637

R:dr 40 öre, och att detta belopp sedermera genom befolkningens

tillvext antagligen förökats, böra höja den af Kongl. Maj:t

föreslagna beräkningssumman till 620,000 R:dr. Omförmälda såsom

inkomst af lista artikelns bevillning uppgifna belopp synes

emellertid hafva utgjort bruttouppborden deraf utan afdrag för de

afkortningar, som jemlikt ofvanberörda nådiga Kungörelse ega

rum. Den debiterade uppbörden af mantalspenningarne uppgick

nemligen enligt 1864 års rikshufvudbok för nämnda år till

618,868 R:dr 2 öre, men deraf hafva blifvit afkortade 43,314 R:dr

89 öre, efter afdrag hvaraf äfvensom af skilnaden mellan i räkenskaperna

in och utbalanserade restantier till belopp af 1,061

R:dr 89 öre eller tillsammans 44,376 R:dr 78 öre, återstår såsom

behållen uppbörd, med utelemnande af ören, 574,491 R:dr eller

här ofvan för år 1864 utförda inkomstbelopp. Detta förhållande

torde nu böra föranleda någon nedsättning i beräkningen af förevarande

inkomst, men, då den debiterade skyddsafgiften för år

1865 med icke mindre än 7,443 R:dr 80 öre öfverstiger samma

afgift för nästföregående år samt antagligt är, att berörda afgift

för åren 1866—1868 kommer att i enahanda proportion förökas,

anser Utskottet denna nedsättning, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit,

icke böra sträckas längre än till.........

10:o. Bötesmedlen

beräknades 1863 till 90,000 R:dr och hafva under åren 1862—1864

i medeltal uppgått till 88,193 R:dr.

6,813,920: —

600,000: —

Transport R:dr 7,413,920: —

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N-.o 20.

9

Transport R:dr

Då i följd af nya Strafflagen Kronans inkomst af bötesmedel!

måste anses hafva blifvit betydligt förhöjd, men erfarenheten

ännu icke visat, till hvad belopp denna förhöjning borde

skattas, föreslog Kongl. Maj:t vid sistlidna riksdag, att inkomsten

skulle beräknas till summan af dess 1863 antagna belopp,

90.000 R:dr, och det anslag, 250,000 R:dr, som under 2:dra Hufvudtiteln

äskades till ersättning åt personer, menigheter eller

allmänna inrättningar för dem genom nya Strafflagens införande

frångångna bötesandelar. Detta förslag bifölls af Rikets Ständer,

och blefvo således bötesmedlen vid sistlidna riksdag beräknade

till 340,000 R:dr.

I enlighet med Kongl. Maj:ts under Andra Hufvudtiteln

gjorda förslag rörande omförmälda anslags nedsättande till

160.000 R:dr, skulle alltså, med fortfarande tillämpning af ofvanberörda

beräkningsgrund, bötesmedlen nu upptagas till endast

250.000 R:dr. Men då å andra sidan i betraktande tages dels

den förhöjning i bötesbeloppen, som genom nya Strafflagen egt

rum, och dels att den andel i böterna, som förut tillkommit

målsegare m. fl., utan någon ersättning numera ingå till Kronan,

på grund af livilka båda omständigheter Kronans behållna inkomst

åt bötesmedlen måste antagas nu utgöra betydligt mera

än det belopp, 90,000 R:dr, som i sådant afseende år 1863 före

den nya Strafflagens utfärdande beräknades, anser Utskottet, lika

med Kongl. Maj:t, beräkningen af förevarande inkomsttitel likväl

icke höra nedsättas vidare än till..........

ll:o. Kavalleriregementenas hästvakansspanmål, som till

och med åren 1870 och 1871 utgår på grund af kontrakter mellan

Kronan och rusthållare, samt följaktligen icke kan vara underkastad

någon rubbning under nästkommande statsregleringsår,

torde derföre nu, likasom förut, få beräknas till 140,175 kubikfot

å 2 R:dr...................

12:o. Tillfälliga rotevakans-afgifter, som beräknades 1863

till 8,000 R:dr och 1866 till 7,000 R:dr, hafva under åren 1862—

1864 i medeltal utgjort 7,913 R:dr och torde således nu kunna

upptagas till.................

Transport R:dr

Bih. till Riksd. Prot. 1867. 4 Sami. 1 Afd. 8 Käft.

7,413,920: —

300,000: —

280,350: --

7,500: —

8,001,770: —

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.

Transport R:dr

13:o Vakansafgifter af nyroterad jord beräknades 1863

till 56,000 R:dr och 1866 till 63,000 R:dr, men hafva under åren

1862—1864 i medeltal uppgått till 66,488 R:dr, och lära derföre

nu få beräknas till...............

14:o. Rotevakansafgift af utsockne frälsehemman i Halland,

som 1863 beräknades till 17,000 R:dr, har under åren 1862—

1864 i medeltal utgjort 19,594 R:dr, och torde derföre, i likhet

med hvad vid sistlidna riksdag egde rum, nu böra upptagas till

15:o. Trosspassevolansafgiften. som under de tre åren 1862

—1864 med obetydlig vexling uppgått till något mer än 26,500

R:dr om året, torde alltså nu, likasom vid 1866 års statsreglering,

böra beräknas till...........

16:o. Båtsmansvakansafgiften har väl under åren 1862—

1864 i medeltal utgjort 62,535 R:dr, men synes dock på grund

af sin till en del ovissa beskaffenhet icke böra nu upptagas

högre än 1866 skett, eller till............

17:o. Kontrollstänipelniedel, hviika beräknades 1863 till

22,000 R:dr och 1866 till 20,000 R:dr, hafva utgjort

år 1862 ........R:dr 21,442: —

,, 1863 ......... 20,646: —

„ 1864 ........ „ 18,782: -

Då denna inkomst således år efter år minskats, torde densamma,

på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, nu endast böra beräknas

till . , .................

18:o. Bak- och Lotsmedel, eller, såsom denna inkomsttitel

rätteligen torde böra benämnas, Fyr- och Båk-medel, enär någon

andel af lotspenningarne ej ingår till Statsverket. Vid beräknandet

af denna inkomst har Utskottet till behandling förehaft tvänne till

Utskottet remitterade motioner, den ena väckt inom Riksdagens

Första Kammare, angående upphörande af inrikes fyr- och båkafgifter,

den andra inom Riksdagens Andra Kammare, löiande

lindring i fyr- och båkafgifter m. m. Uti bilagorna till detta

Utlåtande har Utskottet, i anledning af dessa motioner, meddelat

yttrande, hvartill Utskottet får hänvisa.

Denna inkomst, som år 1866 beräknades till 600,000 R:dr,

har uppgått:

......... 551,107: —

8,001,770:

65,000:

18,000:

26,500:

60,000:

19,000:

år 1863 till

Transport R:dr 8,190,270:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.

11

Transport R:dr 8,190,270: —

år 1864 .......... 551,375: —

„ 1865 .......... 667,561. -

På grund häraf, och då, äfven i händelse Riksdagen bifaller

hvad Utskottet rörande denna afgift uti bilagda särskilda

Betänkande föreslagit, någon minskning i den af Kongl. Maj:t

föreslagna inkomstberäkning icke kan vara att befara, enär Kongl.

Maj:ts nådiga Instruktion för Skeppsmätare af den 21 December

1865 icke trädt i verkställighet under de år, hvilkas inträd af

berörda medel här tagits såsom grund för inkomstberäkningen,

hemställer Utskottet att, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, ifrågavarande

inkomst må, i likhet med hvad år 1866 egde rum, här

beräknas till................. 600,000:

19:o. Observationsmedel beräknades 1863 till 6,000 R:dr,

men hafva utgjort:

år 1862 .........R:dr 2,119: —

„ 1863 ......... „ 3,633: —

„ 1864 ......... „ 5,844. —

Och torde denna af mera tillfälliga omständigheter beroende

inkomst böra nu, likasom 1866, beräknas till endast . . 3,000:

20:o. Extra medel och uppbörder, bestående hufvudsakligen

af revisionsskillingar och expeditionslösen, hafva, efter afdrag af

stubböresmedlen, hvilka från och med innevarande år ingå till

skogsplanteringskassan, utgjort:

år 1862 ........R:dr 66,157: —

„ 1863 ......... 66,653: —

„ 1864 ........ „ 56,445. —

Medeltalet häraf är 63,085-, och anser Utskottet, likasom

Kongl. Maj:t, denna inkomst, som 1866 beräknades till 70,000

R:dr, nu, i anseende till dess föränderlighet, icke böra upptagas

högre än till................. 63,000:

21:o. Intressemedel, bestående hufvudsakligen af räntan å

Lappmarks Ecklesiastikverks år 1835 till Riksgälds-kontoret öfverlemnade

fond, hafva under aren 1862 ''1864 i medeltal uppgått

till 5,417 R:dr, och torde derföre nu, likasom 1863 och 1866,

böra beräknas till........... 5,000: —

Summa ordinarie inkomster R:dr 8,861,270. —

Då Riksdagen, på sätt vid föregående riksmöten stundom egt rum,

framdeles, vid behandling af de särskilda utgiftstitlarne, torde finna anledning

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.

att vidtaga sådana dispositioner, som kunna i någon ringare mån inverka på

inkomsternas beräkning och föranleda jemkning uti här ofvan föreslagna belopp,

finner Utskottet sig föranlåtet hemställa,

att de beslut, Riksdagen i anledning af förestående inkomstberäkning

kommer att meddela, icke må utgöra hinder för

Stats Utskottet att framdeles, efter det de särskilda utgiftstitlarne

blifvit fastställda, få iakttaga den jemkning af en

eller annan inkomsttitels belopp, som vid Riks-statens uppgörande

kan finnas nödig.

Extra ordinarie inkomster.

Som det tillkommer Bevillnings-Utskottet att uppgöra och till Riksdagen

afgifva förslag, angående beräkningen af dessa inkomster, får Stats-Utskottet,

utan att nu ingå i pröfning af beloppen, här endast uppföra de särskilda summorna,

hvilka i Kongl. Maj:ts nådiga Proposition blifvit föreslagna, nemligen:

a) Tullmedel............... 14,600,000: —

b) Postmedel............... 2,000,000: —

c) Stämpelpappersmedel........... 1,500,000: —

d) Bränvinstillverknings-afgift......... 10,500,000: —

Summa extra ordinarie inkomster R:dr 28,600,000: —

Enligt förestående beräkning skulle Statsverkets ordinarie inkomster

utgöra................... 8,861,270: —

Extra ordinarie dito ... *......... 28,600,000: —

hvadan samtliga statsinkomsterna beräknats att uppgå till R:dr

Vid sednaste riksdag beräknades ordinarie inkomsterna

till................ 8,978,740: —

och de extra ordinarie inkomsterna till . . , 26,600,000: —

hvadan, enligt förestående beräkningar, för nästa statsregleringsår

skulle uppkomma en förökning uti inkomsterna af R:dr

Stockholm den 22 Februari 1867.

37,461,270: —

35,578,740: —

1,882,530: —

Arvid Fr.son Posse.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande B:o 20. Bil. Litt. A.

13

V.o 30. Bilaga Litt. A.

Ank. till Riksd. Kansli d. 22 Febr 1867, kl. 1 e. m,

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds nådiga Proposition,

angående upphörande af grundräntas utgörande för

valk- och stampverk.

(I. A.)

Utaf ofvanberörda den 22 sistlidne Januari aflena och under N:o 25 i

l:a Samlingen af Bihanget till Riksdagens Protokoll införda Proposition inhemtas,

hurusom Rikets Ständer, då de uti underdånig skrifvelse den 11 April

1863 anmälde sitt beslut om afskaffande af grundränta för mjöl- och sågqvarnar,

hufvudsakligen anförde såsom skäl för detta beslut, att mjöl- och sågqvarnar,1''

hvilka till sin natur egentligen vore att hänföra till fabriksinrättningar och

hvilkas större eller mindre afkomst vore beroende af konjunkturen, icke kunde

rättvist beskattas med grundränta, hvilken blefve oförändrad, ehvad inkomsten

af verken genom folkmängdens tillvext, ökad spanmålsproduktion, qvarnarnes

ändamålsenligare konstruktion och andra orsaker komme att uppdrifvas eller

till följd af missgynnande omständigheter, såsom minskad vattentillgång, nya

verks anläggande och så vidare, till större del förlorades.

Sedan Kongl. Kammar-kollegium, hvars utlåtande i anledning af berörda

skrifvelse infordrades, dervid anmärkt, bland annat, att det funnes åtskilliga

valk- och stamp-verk, som enligt äldre författningar drogo ränta, och att enahanda

skäl, som föranledt Rikets Ständer att för deras del besluta om upphörande

af räntan å mjöl- och sågqvarnar, äfven kunde tillämpas på verk af

förstnämnda beskaffenhet, anbefallde Kongl. Maj:t, i sammanhang med utfärdande

af Kongl. Kungörelsen den 30 December 1863, angående upphörande af grundränta

för mjöl- och sågqvarnar m. m., Kongl. Kollegium att, efter närmare

utredning af omförmälda stamp- och valk-verks antal och räntor, med berättelse

derom till Kongl. Maj:t inkomma.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20. Bil. Litt. A.

Till följd deraf hade Kongl. Kollegium, med ledning dels af infordrade

uppgifter från Kongl. Maj:ts samtlige Befallningshafvande och dels af i Kongl.

Kollegium förvarade jordeböcker, låtit i sina provinskontor upprätta och till

Kongl. Maj:t jemte underdånigt utlåtande af den 28 Juli 1865 ingifvit tre särskilda

förteckningar öfver alla grundränta åsätta valk och stamp-verk uti Rikets

samtliga län, tillika med sammandrag deröfver, hvaraf inhemtades, att ifrågavarande

valk- och stamp verk vore till antalet 96 och deribland 17 af kronooch

53 af skatte-natur, hvilkas grundränta uppginge tillhopa till 7 kubikfot 5,6

kannor spanmål och 353 R:dr 17 öre i penningar, samt 26 af frälsenatur, för

hvilka utgjordes rusttjenst efter 87167/288 tunnor hardt korn och 79114/i92 rusttjenstmarker.

Derjemte hade Kongl. Kollegium, uti nyssberörda utlåtande, för den

händelse att grundräntan och rusttjenstskyldigheten för berörda verk skulle

finnas höra upphöra, anfört: att de valk- och stamp-verk åsätta grundräntor

samtliga vore Kronan behållna, med undantag blott af räntan, 7 R:dr 81 öre,

för Hönjarum Dufvemölla stamp i Ousby socken, Östra Göinge härad och

Christianstads län, hvilken ränta vore anordnad länsmannen i distriktet, äfvensom

den del af räntan utaf Flagabro stamp i Lundstorps socken och Ingelstads härad

af nämnda län, som vore inbegripen i Flagabro qvarns ränta och jemte denna

indelt till rustningsstammen N:o 77 vid Kongl. Skånska dragon-regementet och

Svabesholms sqvadron; att den förra eller Hönjarum Dufvemölla stamps ränta,

hvilken, liksom räntan af Dufvemöllas mjölqvarn, i jordeböckerna upptagits

såsom Kronan behållen, genom Kongl. Kollegii skrifvelse den 5 Juni 1863 blifvit

anordnad åt innehafvare!! af länsmansbostället Hönjarum och sålunda vore

inbegripen i länsmannens lön; men att, då det egentligen ej vore räntan, utan

förmånen af stampens begagnande, som vore boställshafvaren förlänad, Kongl.

Kollegium ansåge, att, i enlighet med hvad genom 3:dje mom. i Kongl. Kungörelsen

den 30 December 1863 redan vore stadgadt i afseende på ränta af

boställes mjöl- och såg qvarn, någon ersättning till boställshafvaren för stampens

ränta, derest den komme att afskrifvas, lika litet borde ega rum, som för räntan

af mjölqvarnar; samt att. hvad deremot anginge Flagabro stamps ränta, hvilken

vore inbegripen i räntan för mjölqvarnen af samma namn, och derföre nu icke

kunde till beloppet uppgifvas, ersättning till rustningsstammen för den del af

räntan, som belöpte på stampen, syntes böra meddelas på enahanda sätt, som

för mjölqvarnens ränta redan vore stadgadt;

Och då dels genom nådiga Kungörelsen den 13 Februari 1828 redan

vore föreskrifvet, att, i likhet med hvad för fabriksinrättningar i allmänhet

iakttoges, hvar och en å landet, som dertill eger lägenhet, må hafva frihet till

inrättande af stampverk för valkning af kläden, vadmal eller andra ylletyger

för eget och andras betjenande, sedan likväl, när verket skulle drifvas med

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utshottets Utlåtande N:o 20. Bil. Litt. A.

15

vatten, genom förut i stadgad ordning skedd undersökning blifvit utrönt, att

förmedelst uppdämning eller vattnets begagnande i öfrigt för inrättningen skada

eller men icke annan tillfogas; samt dels genom nådiga Kungörelsen den 29

April 1830 vore förklarad^ att valk- och stamp-verk för andras betjenande, hvilka

dädanefter anlades eller som, ehuru redan anlagda, ännu ej skattläggning undergått,

icke skulle någon grundränta åsättas, utan såsom fabriksinrättningar betraktas

och endast till bevillning beräknas; —• så erfordrades i afseende på stampverks

anläggning eller skattläggning icke några vidare stadganden än författningarne

redan innehölle; hvaremot, hvad genom nådiga Kungörelsen, angående upphörande

af grundräntas utgörande af mjöl- och sågqvarnar den 30 December 1863,

för dessa inrättningar vore föreskrifvet, i öfrigt å tillämpliga delar syntes böra

gälla äfven för valk-och stamp verk; och har Kongl. Maj:t, som vid pröfning af

denna fråga funnit att, på sätt Kongl. Kammar-kollegium anmärkt, de uti

Rikets Ständers ofvanberörda skrifvelse, i fråga om afskaffande af grundränta

för mjöl- och sågqvarnar, åberopade skäl egde full tillämplighet jemväl på valkoch

stampverk, i nåder föreslagit Riksdagen, att grundräntorna för de valk- och

stamp-verk, hvilka, på sätt af Kongl. Kollegii deröfver verkställda utredning upplyses,

hafva dylika räntor sig åsätta, må, från och med år 1868, i likhet med

hvad som redan skett för nyssnämnda qvarnar, upphöra att vidare utgöras och

rusttjenstsskyldigheten för sådana verk af frälsenatur i följd deraf jemväl försvinna,

äfvensom att, i fråga om ersättning till vederbörande indelningshafvare

för dem härigenom ådragen förlust må i tillämpliga delar gälla hvad angående

sådan ersättning för förlorade räntor af mjöl- och sågqvarnar finnes i Kongl.

Förordningen den 30 December 1863 stadgadt.

Stats-Utskottet, till hvars behandling denna nådiga framställning blifvit

remitterad, har, efter erhållen kännedom af frågan rörande handlingar, tagit

densamma i öfvervägande och får, med hänsyn till de uti den Kongl. Propositionen

angifna förhållanden, tillstyrka,

det Riksdagen måtte bifalla hvad Kongl. Maj:t sålunda behagat

föreslå.

Stockholm den 22 Februari 1867.

Arvid Fr-.son Posse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 20. Bil. Litt. B.

AT:o 20. Stil. Litt B.

Ank. till Riksd. Kansli d. 22 Febr. 1867, kl. 1 o m.

Utlåtande, i anledning aj Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om

nedsättning i räntan för Trysunda fiske.

(I. A.)

Enligt hvad af ofvanberörda, den 22 nästlidne Januari till Riksdagen

aflåtna nådiga Proposition (införd under N:o 26 i lista Samlingen af Bihanget till

Riksdagens Protokoll) inhemtas, hade Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med

förut fattadt beslut af Rikets Ständer, genom nådigt Bref af den 30 December

1856 medgifvit, att kronofisket vid Trysunda hamn med dertill hörande skär,

holmar och fiskevatten, beläget i Nätra socken och Ångermanlands norra fögderi

af Wester-Norrlands län, finge af Nätra och Själevads socknemän till skatte

lösas emot en skatteköpeskilling af 1,253 R:dr 16 skillingar Banko, jemte sex

procent derå i afgift till Wadstena krigsmanshus samt förbindelse för socknemännen

att framgent årligen utgöra den ränta, som, enligt grunderna i Kongl.

Kungörelsen den 11 Maj 1855, motsvarade 94 tunnor saltad strömming.

Sedan i följd häraf Kongl. Kammar-kollegium, efter det berörda skatteköpsafgifter

blifvit erlagda, den 28 April 1857 för socknemännen utfärdat skattebref

å omförmälda fiske med dertill hörande lägenheter, samt socknemännen

emellertid, enligt kontrakt af den 4 i sistnämnda månad, på 15 år, räknadt från

den 1 påföljande Maj, till andra personer upplåtit fisket emot årligt arrende af

135 tunnor saltad hufvudhård strömming, — så hade socknemännen uti en till

Kongl. Maj:t ställd skrift, hvilken blifvit af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i länet uti skrifvelse den 20 September 1865 öfverlemnad, i underdånighet anhållit,

att, som genom den jemlikt ofvanbemälda nådiga Kungörelse den 11

Maj 1855 verkställda förvandling af den för fisket bestämda räntan, 94 tunnor

saltad

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats Utskottets Utlåtande N:o 20. Bil. Litt. B.

17

saltad strömming, i räntepersedel hö, dervid, enligt vederbörande häradsskrifvares

bifogade tjensteintyg, berörda strömmingsränta funnits motsvara 994 centner

20 skålpund hö, under den tid af åtta år, hvarunder utskylden dittills erlagts,

i följd af den under tiden inträffade stegring i sistnämnda persedels markegångsvärde

uppkommit en skilnad, de skattdragande till last, af icke mindre

än 7,058 R:dr 67 öre, samt äfven vid beräkning af det genom kontraktet betingade,

den årliga strömmingsskatten öfverskjutande arrendebeloppet, hvilket vore

det högsta som kunde erhållas, sökanderne tillskyndades en betydlig förlust,

som, i samma mån erfarenheten gåfve stöd för antagandet, att skilnadsvärdet

emellan strömming och hö kunde ytterligare stegras, skulle drabba en fåtalig

med ringa inkomstkällor och tillgångar försedd allmoge med uppoffringar, slutligen

öfverstigande deras förmåga att uthärda; — Kongl. Maj:t, med särskildt

fästadt afseende derå, att Kongl. Kungörelsen den 11 Maj 1855, angående de

uti ordinarie räntan ingående persedlars omsättning och förenkling, utkommit

efter det socknemännen sökt att få ifrågavarande fiske skattelösa, måtte täckas

till Riksdagen aflåta nådig Proposition att antingen sökanderne måtte, emot

skatteköpeskillingens återbekommande, få nämnda fiske till Kronan afträda, eller

ock den årliga räntan nedsättas ifrån 94 tunnor strömming till hälften deraf

eller 47 tunnor, som, efter förvandling motsvarande 497 centner 10 skålpund

hö, vore den högsta möjliga ränta, som sökanderne, med utsigt att undgå förlust,

ansågo sig årligen kunna utgöra.

Kör egen del hade Kongl. Maj-.ts Befallningshafvande härvid yttrat, att

det för Trysunda fiske öfverenskomna arrende vore det högsta, som derför skäligen

kunde förväntas; att med den ringa utveckling jordbruket i länet, i jemförelse

med Rikets mellersta och södra provinser, vunnit, antagligt vore, att

värdet å hö skulle, i förhållande till priset å strömming, ännu under många år

bibehålla den af sökanderne anmärkta skilnad; samt att sökanderne således genom

den, i enlighet med den stadgade ränteförenklingen, beviljade skattelösningsrätten,

uppenbarligen redan lidit och otvifvelaktigt framgent komme att vidkännas

en betydlig förlust, i hvilket afseende alltså billigheten kräfde en skälig

nedsättning i räntebeloppet; men att likväl Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

icke vågade tillstyrka den underdåniga ansökningen annorlunda, än att socknemännen,

i händelse af befogenhet, måtte, till vinnande af det med ansökningen

åsyftade ändamål, hänvisas att i vederbörlig ordning söka och erhålla förmedling.

Uti häröfver, på nådig befallning, den 5 Februari 1866 afgifvet utlåtande

hade Kongl. Kammar-kollegium, — jemte vitsordande af det utaf sökanderne

åberopade förhållandet, att priset å hö i Wester-Norrlands län, sedan sökanderne

genom Kollega skattebref den 28 April 1857 förvärfva! sig eganderätten

till ifrågavarande fiske, betydligt stigit, — i sådant afseende upplyst att det

tioåriga medelmarkegångspriset å en centner hårdvallshö utgjort:

Bill. till Biksd. Prot. 1867. d Samt. 1 Afd. 8 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 20. Bil. Litt. B.

år

1857

.

. 2

R:dr

20

öre

55

1858

•

2

55

20

55

55

1859

2

55

35

55

55

1860

* v: .

2

5?

60

55

55

1861

2

55

75

55

55

1862

2

55

95

55

55

1863

3

55

2

55

55

1864

3

55

11

55

55

1865

3

55

03

55

under det deremot medelpriset

å en

tunna

strömming varit

år 1857 .

. .

18

R:dr

24 öre.

„ 1858 .

18

55

81 „

„ 1859 .

.

18

55

10 „

„ 1860 .

.

17

55

77 „

„ 1861 .

•

18

55

66 „

„ 1862 .

•

19

55

77 „

„ 1863 .

.

19

55

06 „

„ 1864 .

.

18

55

48 „

och „ 1865 .

•

18

55

19 „

Med beräkning af nämnda pris å hö hade således den omsatta räntan

för de åtta åren 1857—1864, på sätt vederbörande häradsskrifvares af sökanderne

bifogade intyg innehölle, uppgått tillsammans till .... R:dr 21,057: 15.

under det den gamla räntan, derest den utgått efter priset å

strömming, allenast skulle utgjort......- . . „ 13,995: 66.

eller K:dr 7,061: 49.

mindre, än socknemännen nu måst utgöra.

Härvid hade Kongl. Kollegium funnit det visserligen kunna anmärkas,

att socknemännen utarrenderat fisket emot en årlig afgift af 135 tunnor strömming,

och att vid jemförande af förenämnda utaf socknemännen till Kronan utgjorda

ränta för omförmälda tid......... 21,057 R:dr 15 öre.

och det tioåriga medelmarkegångs-priset å 135 tunnor strömming

för samma tid..... ....... 20,090 „ 15 „

förhållandet något jemkades, så att socknemännens förlust

efter denna beräkning skulle minskas till...... 967 ,, —

men då dels värdet af sistnämnda parti strömming, som enligt arrendekontraktet

borde in natura levereras, således icke kunde beräknas efter medelmarkegängspriset,

utan enligt gällande pris, hvilket efter sökandernes uppgift skulle

vara betydligt lägre än medelmarkegångspriset, dels ock räntan å skatteköpe
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 20. Bil. Litt. B.

19

skillingen och Wadstena Krigsmanshusafgiften, tillsammans

uppgående till............... 1,992 R:dr 80 öre,

vid bestämmandet af socknemännens utgifter för fisket måste tagas i beräkning,

syntes det Kongl. Kollegium vara otvifvelaktigt, att socknemännen, äfven om

det särskilda arrendebelopp för fisket, de sig af andra betingat, afdroges från

den ränta de till Kronan utgjorde, på ifrågavarande fiske lidit och ännu ledo

förlust genom ränteomsättningen, hvarom äfven den år för år ökade skuldsättning,

som fiskehamnen, enligt vederbörande kronofogdes och häradsskrifvares intyg,

sig åsamkat, bure vittne.

Då det nu icke vore öfverensstämmande med syftet af den genom nådiga

Kungörelsen den 11 Maj 1855 förordnade ränteomsättning, att någon förhöjning

till men för de skattdragande derigenom skulle förorsakas, men, efter

hvad som blifvit anfördt, en icke obetydlig stegring i Trysunda fiskes ränta inträffat

i följd af det under sednaste åren höjda priset å räntepersedeln hö, hade

Kongl. Kollegium, som icke funnit anledning att tillstyrka bifall till socknemännens

hemställan om fiskets afträdande till Kronan, ansett skäligt, att en

nedsättning finge ega rum i nämnda fiskes ränta.

Dervid funne Kongl. Kollegium dock det vara förenadt med svårighet

att tillförlitligt bestämma till hvad belopp denna nedsättning borde sträckas.

Kongl. Majts Befallningshafvande hade väl föreslagit, att socknemännen, till vinnande

af det med ansökningen åsyftade ändamål, skulle hänvisas att i vederbörlig

ordning söka och erhålla förmedling. Men då några allmänna föreskrifter

rörande förmedling af räntor för fisken icke funnos stadgade, ansåg sig

Kongl. Kollegium icke kunna understödja detta förslag. Sökanderne sjelfva hade

begärt nedsättning af räntan till hälften af hvad den nu utgjorde; men då

de icke uppgifvit någon beräkning, hvarpå en dylik ränte-nedsättning skulle sig

grunda, funne Kongl. Kollegium icke heller sökandernes begäran i denna utsträckning

kunna villfaras.

Då emellertid det anmärkta missförhållandet i nuvarande räntans belopp

onekligen härledde sig ifrån den i sednaste tiden inträffade stegring i priset

å hö, helst icke någon anmärkning blifvit gjord emot beloppet af den ursprungligen

i persedeln strömming bestämda ränta, vore Kongl. Kollegium för

sin del af den åsigt, att en förnyad omsättning af räntan efter de priser, som

enligt markegångstaxan varit gällande under de sednare åren, då den öfverklagade

stegringen egt rum, skulle bereda en både rättvis och billig jemkning i

räntebeloppet. Derest nemligen den ursprungliga räntan af ifrågavarande fiske,

94 tunnor eller 451 kubikfot 2 kannor strömming, — i stället för att förvandlas

till ny ränta efter det 20-åriga medelmarkegångspriset åren 1834—1853, enligt

hvilket priset å en centner hårdvallshö i Wester-Norrlands län utgjorde 1 R:dr

50 öre, — omsattes efter det 10-åriga medelmarkegångspriset åren 1856—1865,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 20. Bil. Litt. B.

utgörande 3 R:dr 79 öre för en kubikfot strömming och 3 R:dr 3 öre för en

centner hö, skulle räntan uppgå till 564 centner 37 skålpund hårdvallshö; och

hade Kongl. Kollegium, enär genom en på sådana grunder verkställd ränteomsättning

ett tillbörligt afseende blefve fästadt å nuvarande förhållanden, i underdånighet

hemställt, att Kongl. Maj:t täcktes hos Rikets Ständer göra nådig

framställning, det räntan till Kronan för Trysunda fiske måtte till sistnämnda

belopp nedsättas.

Sedan Kongl. Kammar-kollegium i underdånighet inkommit med nyss,

berörda utlåtande, hade Rikets Ständer i skrifvelse den 7 Mars 1866, med an

ledning af hos dem angående ifrågavarande fiske gjord framställning med ena

hända syftning, som Nätra och Själevads socknemän ofvanberörda underdå''

niga ansökning, hos Kongl. Maj:t anhållit, att, då de anförda förhållandena''

syntes förtjena uppmärksamhet och behjertande, men frågan, om och i hvad

män räntan af fisket borde nedsättas, eller fisket till Kronan afträdas, icke

lämpligen kunde afgöras förr, än behörig utredning af ämnet egt rum, Kongl.

Maj:t täcktes låta föranstalta om undersökning af förhållandet med nämnda

fiske samt, derest omständigheterna skulle dertill föranleda, till Riksdagen i

ämnet aflåta nådig Proposition.

Kongl. Maj:t, som ansåge någon vidare utredning af ärendet, än den

som, i följd af socknemännens förberörda underdåniga ansökning, hos Kongl.

Kammar-kollegium, — på sätt ofvan förmäles, — redan egt rum, icke vara erforderlig,

har på grund af hvad vid denna utredning förekommit, enligt bemälda

Kollega underdåniga hemställan, i nåder föreslagit, det Riksdagen måtte för sin

del bifalla, att räntan till Kronan för Trysunda fiske må från och med nästkommande

år 1868 nedsättas till ett mot 94 tunnor strömming efter medelpriset

för åren 1856—1865 svarande belopp af 564 centner 37 skålpund hårdvallshö.

Stats-Utskottet, till hvilket denna nådiga framställning blifvit remitterad,

har, efter erhållen kännedom om frågan rörande handlingar, tagit detta ärende

i öfvervägande; och då ifrågavarande fiske, enligt hvad handlingar upplyste,

fortfarande är utarrenderadt emot en årlig afgift af 135 tunnor saltad hufvudhård

strömming, finner Utskottet billigheten icke kräfva så betydlig nedsättning

i räntan för nämnda fiske, som skulle uppkomma, derest, på sätt föreslaget

blifvit, den ursprungliga räntan, 94 tunnor eller 451 kubikfot 2 kannor strömming,

omsattes, till ny ränta i hö efter det tioåriga medelmarkegångspriset för

åren 1856—1865, utan, på det möjligen tillfälliga prisförhållanden icke må iför

hög grad inverka på bestämmandet af en ränta utaf ständig natur, anser ifrågavarande

omsättning i likhet med hvad vid den allmänna skatteförenklingen

jemlikt Kongl. Kungörelsen den 11 Maj 1855 egt rum, böra verkställas efter

medelmarkegången för tjugo år, hvarvid likväl, med afseende å de särskilda förhållanden

beträffande priset å artiklarne hö och strömming, som under de sed
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 20. Bil. Litt. C.

21

nare åren inträffat, torde böra iakttagas att de sista tjugo årens årsmarkegång

lägges till grund för bestämmandet af berörda medelpris, i följd hvaraf en

väsendtlig lindring uti den nuvarande räntan skulle uppkomma, dock icke till

det belopp Kongl. Maj:t föreslagit, utan skulle den årliga räntan af fisket, efter

den af Utskottet föreslagna beräkningsgrund, uppgå till omkring 680 centner

hårdvallshö.

På grund af hvad Utskottet sålunda anfört, hemställer Utskottet,

att Riksdagen ville i så måtto bifalla Kongl. Maj:ts i ämnet

gjorda nådiga framställning, att räntan till Kronan af Trysunda

fiske må från och med nästkommande år 1868 nedsättas

till ett mot 94 tunnor strömming efter medelpriset

för de tjugo sista åren svarande belopp af hårdvallshö.

Stockholm den 22 Februari 1867.

Arvid Fr-.son Posse.

AT:o 30. Bil. Litt. €.

Ank. till Riksd. Kansli d. 22 Febr. 1867, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner dels om upphörande

af alla på jordfastighet lagda skatter och onera, dels

angående grundräntornas kapitalisering och inlösen,

m. m

(I. A.)

Till Stats-Utskottet har Riksdagens Andra Kammare remitterat tvänne inom

samma Kammare väckta motioner, den ena (N:o 76) af Herr Oart Larsson,

hvilken,såso m orden i motionen lyda, hemställt, “det all jord måtte blifva be

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20■ Bil. Litt. C.

friad från alla skatter och onera af hvad namn de vara må, med undantag

att lika med alla andra näringar, kapitaler in. m. utgöra bevillning^ den andra

(N:o 167) af Herr L. Öhlin, som föreslagit, dels att den grundränta, som vore

hemman och lägenheter af skattenatur åsatt, men blifvit stater och korpser på

lön anslagen eller för andra ändamål anordnad, måtte utbytas mot kontanta

årliga anslag, till belopp motsvarande medium af räntan efter sista tio årens

medelmarkegång, hvaremot räntan skulle till Statsverket indragas för att af

Kronans uppbördsman debiteras, uppbäras och i sammanhang med allmänna

kronouppbörden redovisas, dels ock att, sedan Staten sålunda förvärfvat sig fri

disposition öfver grundräntorna, egarne af skattejorden måtte berättigas inlösa

räntan efter det pris, hvartill densamma, kapitaliserad efter 8 procent, kunde

uppgå efter medium af de tio sista årens medelmarkegång, samt att hemmanen

derefter måtte i jordeboken från skatte till frälse omföras.

Innan Utskottet går att meddela yttrande i anledning af dessa motioner,

har Utskottet ansett sig böra i minnet återkalla det hufvudsakliga af hvad

i ämnet på sednare tiden förekommit. I anledning af de framställningar, hvilka

vid 1856—1858 års riksdag egde rum, angående rättighet för den skattskyldiga

jordens egare att friköpa jorden från grundskatt, emot erläggande på en gång

eller under loppet af flera år af ett kontant belopp, motsvarande dessa skatters

efter vissa grunder bestämda kapitalvärde, anhöllo Rikets Ständer uti

underdånig skrifvelse den 18 December 1857 att Kongl. Maj:t täcktes vidtaga

de åtgärder, som för en fullständig utredning af denna vigtiga fråga kunde

finnas lämpliga. Efter det Kongl. Kammar-kollegium med infordradt underdånigt

utlåtande häröfver inkommit, förklarade emellertid Kongl. Maj:t, genom

nådigt Bref till bemälda Kollegium af den 6 November 1860, att, efter den utredning

frågan genom Kongl. Kammar-kollegii utlåtande erhållit, densamma icke

påkallade vidare åtgärd. Vid 1862—1863 årens riksdag förnyades sedermera

framställningarné, angående grundräntornas kapitalisering, hvarjemte motioner

äfven väcktes rörande deras afskaffande. I anledning deraf anhöllo Rikets

Ständer uti underdånig skrifvelse den 7 Oktober 1863, att Kongl. Maj:t, till

utredande icke allenast af sjelfva grundsatsen, huruvida jordens frigörande från

grundskatter genom kapitalisering eller på annat sätt kunde vara för Staten

och för den enskilde fördelaktigare än nuvarande sätt att utgöra denna skatt,

än äfven om utförandet deraf kunde anses vara förknippadt med så olösliga

svårigheter eller på ett så oroväckande sätt ingripa uti nu bestående förhållanden,

att endast derför tanken på jordens befriande från grundskatter borde

öfvergifvas, måtte i nåder förordna en komité af sakkunniga personer, för att

taga denna fråga uti hela dess vidd i noggrannt öfvervägande. En sådan

komité har ock, enligt hvad kändt är, blifvit i nåder utsedd, och komiterade

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande JS'':o 20. Bil. Litt. C.

23

hafva med sitt underdåniga utlåtande i ämnet till Kongl. Maj:t nyligen inkommit,

men Kongl. Maj:t har, af skäl som vid riksdagens öppnande blifvit tillkännagifna,

funnit frågan vid denna riksdag icke kunna till Representationens

pröfning öfverlemnas.

Då emellertid, för bedömande af motionärernes förslag, angående jordens

frigörande från grundskatter, erforderligt är att taga kännedom af den

utredning, komiterade i ämnet meddelat, och då, hvad angår de delar af motionerna,

som afse andra på jorden hvilande skatter och besvär, pröfningen af

de härmed gemenskap egande förhållanden måste i hufvudsaklig mån vara beroende

af de allmänna grunder, som i afseende å grundskatterna, vid slutliga

afgörandet af komiterades härom afgifna förslag, blifva gällande, samt då, beträffande

särskildt den del af motionerna, som synes gå ut på upphäfvande af

indelningsverket, Riksdagen, innan denna fråga afgöres, torde böra taga kännedom

om den utredning, det vid denna riksdag utsedda särskilda Utskott för

frågor rörande försvarsverkets ordnande lärer komma att i afseende härå meddela,

hemställer Utskottet,

att motionärernes framställningar nu icke må till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 22 Februari 1867.

Arvid Fr.son Posse.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats-Utskottets Utlåtande N.-o 20. Bil. Litt. D.

Sfs o 20. Bil. Lått. D.

Ank. till Kiksd. Kansli d. 22 Febr. 1867, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om befrielse från erläggande

af tionde för tillverkning af metaller, med

undantag af tackjern inom bergslag.

(I. A.)

Under anförande hurusom, i anledning af gjorda framställningar om

upphörande af all tionde å tillverkningar af metaller och tillgodogörande af

mineralrikets alster, der dessa icke voro i besittning af särskilda förmåner och

privilegier, Rikets sednast församlade Ständer, med förklarande det de ansågo

produktionsskatter olämpliga samt att billighet och rättvisa kräfde att verk, som

icke voro gynnade med särskilda förmåner och privilegier, i likhet med jerntillverkningen

utom bergslag samt andra fabrikationer, befriades från all annan

afgift till Staten, än den allmänna bevillningen, men med afseende derå, att en

fullständig utredning om och hvilka privilegier samt särskilda förmåner, hvaraf

de olika, förnämligast så kallade ädlare verken, voro i besittning, erfordrades,

innan frågan om deras befriande från tiondeskatt afgjordes, uti underdånig

skrifvelse den 5 Juni 1866 anhållit, det Kongl. Maj:t behagade låta inhemta de

för frågans utredande nödiga upplysningar samt derefter, om möjligt vore, till

denna Riksdag aflåta nådig Proposition i ämnet, har Herr S. Heijkenskjöld, uti

en hos Riksdagens Första Kammare väckt och till Stats-Utskottet remitterad

motion (N:o 43), enär ifrågavarande utredning ännu icke hunnit åvägabringas,

men hvarje dröjsmål med tillämpningen af den utaf Rikets Ständer i ämnet

uttalade grundsats innebure en orättvisa mot innehafvarne af sådana verk, som

icke

opaginerad Kontrollera mot PDF

25

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20. Bil. Litt. B.

icke voro gynnade med särskilda förmåner eller privilegier, föreslagit att Riksdagen

måtte besluta, att de näringsidkare, hvilka inför Bergs-öfverstyrelsen förmådde

styrka, att de för tillverkningen af metaller, med undantag af tackjern

inom bergslag, samt för tillgodogörandet af mineralrikets alster i öfrigt, icke

vore i åtnjutande af särskilda förmåner eller privilegier, genast och utan afbidan

af den allmänna utredning, hvarom Rikets Ständer uti ofvanberörda underdåniga

skrifvelse anhållit, måtte åtnjuta befrielse från tiondes erläggande af

deras berörda tillverkningar.

Ehuru Stats-Utskottet, delande den af Rikets sednast församlade Ständer

uttalade åsigt i frågan, anser billighet och rättvisa kräfva, att de verk,

hvilka icke äro gynnade med särskilda förmåner eller privilegier, må befrias

från ifrågavarande produktionsskatt, finner Utskottet likväl icke lämpligt att frågan

härom till afgörande företages, innan den af Rikets Ständer äskade utredning

hunnit åvägabringas, helst någon synnerlig tidsutdrägt derför icke torde

vara att emotse, enär, enligt inhemtad upplysning, Kongl. Kommers-kollegium,

som fått nådig befallning att, efter vederbörandes hörande, afgifva underdånigt

utlåtande i frågan, redan erhållit yttranden från samtliga vederbörande, med

undantag af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i tvänne län. Under förutsättning

att det beslut, Riksdagen, i anledning af denna motion, kommer att fatta,

icke må utgöra hinder för frågans återupptagande, derest under Riksdagens

lopp nådig Proposition i ämnet skulle aflåtas, får Utskottet alltså hemställa,

att förevarande motion icke må till någon Riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 22 Februari 1867.

Arvid Fr-.son Posse.

Bill. till Riksd. Prof. 1807. 4 Samt. 1 Afd. 8 Häft.

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 20. Bil. Litt. E.

H:o 20. Bil. Iiilt. E.

Ank. till Riked. Kansli d. 22 Febr 1867, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner angående dels upphörande

af inrikes fyr- och båk-afgifter, dels lindring

uti såväl dessa som flera andra umgälder af sjöfarande.

(I. A.)

Uti en hos Riksdagens Första Kammare väckt och till Stats-Utskottet

remitterad motion (N:o 58) har Herr J. J. Ekman hufvudsakligen anfört, hurusom

å den inrikes sjöfarten hvilade en tunga under benämning af “inrikes

fyr- och båk-afgift“, hvilken, om den ock icke till beloppet vore så betydlig,

likväl vore förenad med stora olägenheter. Denna afgift, utgående med olika

belopp, allt efter farkosternas beskaffenhet såsom däckade eller odäckade, om

de medhade last eller ginge i barlast o. s. v, hade emellertid betydligt stigit.

Den utgjorde nemligen år 1855 blott 14,588 R:dr 25 öre, men uppgick år 1864

till 36,457 R:dr 60 öre. Utom de olägenheter, med hvilka uppbörden och redovisningen

af denna afgift vore förenade, hade på sednaste tiden inträffat ett

särskildt förhållande, som i afseende å denna fråga påkallade ökad uppmärksamhet.

Enligt äldre författningar angående lots- och båk-väsendet, äfvensom

jemlikt den ännu gällande nådiga Förordningen angående lots- och fyr-inrättningarne

i Riket af den 9 Juli 1862 vore fartyg och båtar under ett visst lästetal

befriade från fyr- och båk-afgifts erläggande, och som inrikes fraktfarten

varit och fortfarande vore i behof af all tillbörlig lindring, hade båtförare å Rikets

vestra kust och äfven annorstädes låtit sig angeläget vara, att lastdrägtigheten

icke öfverskred det lästetal, 10 svåra läster eller 6 nyläster för däckade samt 15

svåra läster eller 9 nyläster för odäckade fartyg, hvarmed afgiftsfrihet vore

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Stats-Utskottets Utlåtande Ro 20. Bil. Litt. E.

förenad. Nu hade emellertid, vid tillämpning af Kongl. Maj:ts nådiga Instruktion

för skeppsmätare af den 21 December 1865, inträffat, att skärgårds- och

kustbefolkningens båtar nästan utan undantag vid ommätning ansetts hålla ett

bråktal utöfver nämnda afgiftsfria lästetal, hvaraf följt att icke mindre fyr och

båk afgift mast erläggas, utan äfven andra af sjöfarande utgående umgälder

enligt fastställda taxor; och da dessa afgifter menligt inverkade på den inrikes

sjöfarten, samt fyr- och bak-umgälderna i allmänhet högst betydligt stigit och

ytterligare komme att stiga, dels genom sjöfartens tillvext, dels till följd af det

nya skeppsmätningssättet, och den inrikes fyr- och båk-afgiften blott utgjorde

en ringa del eller omkring 6 procent af hela ifrågavarande afgift, har denna

motionär föreslagit att den inrikes fyr- och båk-afgiften måtte upphöra.

Herr M. Pehrsson har åter i en annan hos Riksdagens Andra Kammare

väckt motion (N:o 204) hemställt, att fyr- och båkafgiften i allmänhet

måtte nedsättas, hvarjemte han föreslagit, att lindring kunde ega rum i hamnutngälderna

uti de städer, der det billigtvis läte sig göra; att grund- och ballast-penningar

i alla andra hamnar, såsom vid bruk och sågverk, måtte helt

och hållet afskaflas samt att lindring i lastpenningarne mått^ för framtiden

åvägabringas.

Stats Utskottet, som ansett det icke tillkomma detta Utskott att meddela

yttrande öfver den sistnämnda motionärens framställning i vidsträcktare

mån, än den afser afgifter, hvilka bland Statsverkets inkomster ingå, har, beträffande

således fyr och båk-afgiften, väl trott fog icke saknas för den klagan,

hvilken allmänneligen försports och, enligt hvad Utskottet inhemtat, i flera särskilda

fall blifvit hos Kongl. Maj:t förd deröfver, att, genom tillämpning af ofvanberörda

nådiga Instruktion för skeppsmätare af den 21 December 1865, skeppsoch

båtfarten träffats af en obillig förhöjning uti denna afgift, hvilken redan

hämmande lärer hafva inverkat på denna vigtiga näringsgren; men då Utskottet

icke äi i tillfälle att tillförlitligt bedöma om och i hvilka hänseenden

tillämpningen af den nya skeppsmätare-instruktionen må hafva inverkat på beloppet

af ifrågavarande afgift, hvilken till siffran fortfarande utgår lika, som

genom Kongl. Förordningen angående lots- och fyrinrättningarne i Riket af den

9 Juli 1862 blifvit bestämdt, hemställer Utskottet,

att motionärernes framställningar i ämnet måtte vinna det

afseende, att Riksdagen ville besluta att uti underdånig

skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t, efter behörig utredning

af frågan, behagade låta vidtaga sådana åtgärder att,jemte

det sjöfarten i allmänhet ej må med ifrågavarande fyr- och

bak-afgift allt för hårdt betungas, sådana mindre fartyg och

båtar fortfarande må åtnjuta den frihet från dylik afgifts

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20. Bil. Litt. E.

erläggande, som före tillämpningen af Kongl. Maj:ts nådiga

Instruktion för skeppsmätare af den 21 December 1865 kommit

dessa farkoster till godo.

Stockholm den 22 Februari 1867.

Arvid Fr-.son Posse.

#

Stockholm, tryckt hos Bergström & Lindroth, 1867.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell öfver Statsverkets Inkomster.

Påräknade Inkomster enligt

1867 års Riks-stat.

Enligt räkenskaperna för

Ordinarie Inkomster.

Ordinarie ränta

Tionde-spanmål...............

Tionde-spanmåls-lösen efter bestämda priser

I Indelt..... .................

| Behållen.... .................

j Indelt.....j 653,050 kubikfot å 2 R:dr. .

j Behållen. . . . 147,195 kubikfot å 2 R:dr. .

J Penningar

[ Spannmål. . . . j 154,000 kubikfot å 2 R:dr. . .

Silfver-tionde, myntarelön och slagskatt......................................j..................

Koppar-ränta....................................................j 1,100 centner å 69 R:dr ....

Tionde-tackjern..................................................| 16,000 centner å 2 R:dr 50 öre

Svafvelbruks-tionde............................... |..................

Mantalspenningar.....................................................................

Bötesmedel.....................................................!..................

|

Kavalleri-regementenas hästvakans-spanmål....................................? 140,175 kubikfot å 2 R:dr. . .

I

Tillfälliga rotevakans-afgifter............................................;..................

Vakans-afgifter af nyroterad jord...........................................................

Rotevakans-afgift af utsockne frälsehemman i Halland .............................i..................

Trosspassevolans-afgift...............................................|..................

Båtsmans-vakans-afgift............ I..................

Kontrollstämpel-medel..................................................................

Pyr- och Båkmedel

Observations-medel.....

Extra medel och uppbörder

Intresse-medel.......

2,692,900

2,060,800

1,306,100

294,390

6,800

62,000

308.000

16,000

75,900

40.000

3.000

620.000

340.000

280,350

7.000

63.000

18.000

26,500

60,000

20,000

600.000

3.000

70,000

5.000

S:gr Ordinarie eller ständiga Inkomster

Extra ordinarie Inkomster.

Tull-medel

Post-medel, påräknade för Postverkets stat och omkostnader

Stämpelpappers-medel . .

Bränvinstillverknings-afgift

S:gr Extra ordinarie Inkomster

Summa

8,978,740

13,500,000

2,000,000

1,600,000

9,500,000

26,600,000

35,578,740

Kong!.

Kongl.

Stats-

kontorets

förslag.

Maj:ts

nådiga

Proposition.

StatB-Utskottets förslag.

1862.

1863.

i

1864.

Medium.

2,671,300

2 671 300

9 £71

2,163,372

2,166,864

2,013,709

2,114,648

2,013,700

! 2,013,700

2,013,700

1,306,020

1,306,020

653,010 kubikfot å 2

R:dr. . .

1,306,020

329,931

332,626

335,508

332,688

300,000

300,000

150,000 kubikfot å 2

R:dr. . .

300,000

6,801

6,800

6,800

6,800

6,800

6,800

6,800

59,832

68,370

56,277

61,493

63,000

63,000

63,000

315,767

298,163

254,615

289,515

322,000

322,000

161,000 kubikfot å 2

R:dr. . .

322,000

16,232

19,843

16,797

17,624

17,000

17,000

17,000

74,851

87,303

84,222

82,125

70,150

70,150

1,150 centner å 61 R:dr....

70,150

41,434

39,086

47,318

42,612

41,250

41,250

16,500 centner å 2 R:dr 50 öre

41,250

1,571

3,731

2,833

2,712

2,700

2,700

2,700

630,865

639,873

574,491

615,076

600,000

600,000

600,000

93,764

92,820

77,997

88,193

340,000

300,000

300,000

323,306

317,412

302,558

314,425

280,350

280,350

140,175 kubikfot å 2 R:dr . . .

280,350

7,365

8,346

8,028

7,913

7,500

7,500

7,500

63,690

63,885

71,889

66,488

65,000

65,000

65,000

20,234

18,251

20,299

19,594

18,000

18,000

18,000

26,538

26,514

26,518

26,523

26,500

26,500

26,500

65,487

60,724

61,394

62,535

60,000

60,000

60,000

21,442

20,646

18,782

20,290

19,000

19,000

19,000

1863.

1864.

1865.

551,107

551,375

667,561

590,014

600,000

600,000

600,000

1862.

1863.

1864.

2,119

3,633

5,844

3,865

3,000

3,000

3,000

66,157

66,653

56,445

63,085

63,000

63,000

63,000

5,166

5,399

5,687

5,417

5,000

5,000

......

5,000

7 (

8,901,270

8,861,270

1

!

8,861,270

1864

1865.

På framtida beslut

beroende:

13,861,860

13,999,556

13,930,708

13,500,000

14,600,000

14,600,000

1862.

1863.

1864.

1,953,949

2,128,820

2,279,187

2,120,652

2,000,000

2,000,000

9 onn nnn>

1863.

1864.

1865.

1,764,619

1,445,851

1,404,732

1,538,400

!

1,500,000

1,500,000

1,500,000

9,402,000

8,680,000

10,071,600

9,384,533

9,500,000

10,500,000

10,500,000

26,500,000

28,600,000

S:gr

28,600,000

35,401,270

37,461,270

28,600,000

8,861,270.

37,461,270

Hör till Siats-Utskottets Utlåtande, 1867. N:o 20.

Stockholm, tryckt kos Bergström & Lindroth 1867.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1867:22 Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående upphörande af grundräntas utgörande för valkoch stamp-verk. s. 28 i texten
  2. Rskr. 1867:23 Skrifvelse, i anledning af Kongl. May.ts nådiga Proposition, om nedsättning i räntan för Trysunda fiske. s. 29 i texten