Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Majits nådiga Proposition om tillåtelse för Göteborgs stad att få inlösa eganderätten till Kronosäteriet ett mantal Sannegården i Lundby socken och Ostra Hisings härad af Göteborgs och Bohus län.

1867-02-22 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1867:24, Utlåtande, i anledning af Kongl. Majits nådiga Proposition om tillåtelse för Göteborgs stad att få inlösa eganderätten till Kronosäteriet ett mantal Sannegården i Lundby socken och Ostra Hisings härad af Göteborgs och Bohus län.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 24.

5

rotehållare för de vakanta båtsmansnummerna slippa erlägga någon afgift

för den tid af då löpande året, som båtsmansnumret fått vara vakant,

på det någon ersättning måtte dymedelst beredas för den högre lega, som

vid sådana tillfällen måste utgifvas.

Då vid innevarande riksmöte ett särskilt Utskott blifvit af Riksdagen

tillsatt för behandling af frågor rörande försvarsverkets ordnande,

och bedömandet af den fråga, hvilken nu är föremål för Stats-Utskottets

åtgärd, måste i väsendtlig mån vara beroende på de beslut, Riksdagen, i

anledning af det särskilda Utskottets förslag, må komma att fatta, får

Stats-Utskottet, utan att nu ingå i pröfning om lämpligheten af hvad

motionären föreslagit, hemställa,

att förevarande framställning icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 22 Februari 1867.

Arvid. Frtson Posse.

X:o 24.

Ank. till Rikd. Kansli d. 22 Febr. 1867, kl. 3 e. ro.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Majits nådiga Proposition om

tillåtelse för Göteborgs stad att få inlösa eganderätten till

Kronosäteriet ett mantal Sannegården i Lundby socken

och Ostra Hisings härad af Göteborgs och Bohus län.

(I. A.)

Enligt hvad ofvanberörda den 22 sistlidne Januari till Riksdagen aflåtna

nådiga Proposition, införd under N:o 29 uti l:sta Samlingen af Bihanget

till Riksdagens Protokoll, innehåller, hade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i Göteborgs och Bohus län uti skrifvelse den 31 Maj 1865

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.

öfverlemnat och med såväl sitt eget som äfven vederbörande kronofogdes

yttrande beledsagat en af Göteborgs stad genom Stadsfullmägtige till Kongl.

Maj:t ställd skrift, deruti bemälde fullmägtige i underdånighet anfört, hurusom

de under en följd af år fortsatta arbetena för upprensning af stadens

hamn och dess förseende med lämpliga tilläggningsplatser jemte öfriga

beqvämligheter, Indika sjöfarten vid dess nuvarande utveckling fordrade,

tid efter annan föranledt förändrade anordningar af hamnens omgifningar;

men . att, då numera all den mark, staden kunnat disponera för mudderfyllningar,

blifvit dertill använd, och nytt upplagsställe borde bestämmas

för den mudder, som under 1865 och påföljande års arbeten skulle upptagas,

det befunnits vara oundgängligen nödvändigt — om man ej ville

låta muddringsarbetena afstanna eller betydligt förminskas — att den

strand,, som läge intill det yttre revieret mellan Lindholmen och Pölsebo

samt tillhörde kronosäteriet Sannegården och utgjordes af en långgrund

vass, i främsta rummet fylldes.

För detta ändamål och på det muddringsarbetena skulle kunna fortsättas

enligt den af Kongl. Maj:t för hamnens ordnande fastställda generalplan,

hade också staden med förre arrendator!! af kronosäteriet Sannegården

träffat aftal om öfverlåtande till staden af arrenderätten till samma

egendom från den 14 Mars 1865 på 20 år.

Då det likväl icke vore tillräckligt för hamnplanens genomförande att

bereda utväg för uppläggning af den ur hamnen upptagna mudder, utan

äfven fordrades att den landvinning, som dermed erhölles, blefve använd

och ordnad pa ett sätt, som öfverensstämde med ofvannämnda plan och

bidroge till vinnande af önskvärd fulländning deraf; då vidare, enär stadens

nuvarande barlastplats icke vore väl belägen och för öfrigt snart

torde böra till annat behof användas, eu ny sådan måste inrättas, hvartill

Sannegårdens strand, jemväl i anseende till närbelägen tillgång på barlastsand,

vore den mest lämpliga; men alla dessa arbeten vore af den dyrbara

beskaffenhet, att, ehuru staden, genom den förvärfvade arrenderätten

och dermed följande optionsrätten till förlängdt arrende, kunde anses i

viss mån tryggad vid ett ostördt begagnande af egendomen under den

närmaste framtiden, det likväl ej skäligen borde ifrågakomma att å platsen

nedlägga så stora kostnader, med mindre staden genom eganderätt

vore förvissad att få draga de fördelar, som af samma kostnader kunde

påräknas, hade Stadsfullmägtige på dessa och flera skäl i underdånighet

anhållit, det Kongl. Maj:t måtte uti nådig Proposition till Riksdagen

föreslå, att Göteborgs stad finge på sådana vilkor, som Kongl. Maj:t kunde

finna skäligt bestämma, till sig lösa eganderätten till kronosäteriet Sannegården.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-lJtslcotlets Utlåtande N:o 24.

7

Häröfver hade Kongl. Kammar-kollegium den 5 Februari 1866 i underdånighet

afgifvit infordradt utlåtande och deruti upplyst: att kronosäteriet

Sannegården, utgörande 1 mantal och beläget i Lundby socken

af Ostra Hisings härad i Göteborgs och Bohus län, i äldsta tider varit

krono, men omkring år 1630 sålts till skatte, — att detsamma den 20

December 1647 köpts till frälse, derefter blifvit säteri, men enligt reduktionskommissionens

bref den, 31 Maj 1690 indragits samt sedermera anslagits

Elfsborgs slottsstat, Öfversten och Kommendanten på lön och till

boställe; — att, sedan Sannegården genom Kongl. Brefvet den 7 Februari

1721 återställts frälsemannen, berörda lägenhet enligt Kongl. Brefven don

11 Maj 1736 och den 8 Augusti 1738 inköpts till biskopsgård, men förlorat

denna egenskap och enligt Kongl. Brefvet den 2 Augusti 1776 åter

hemfallit till Kronan, med rätt likväl för Biskopen Lamberg samt hans

hustru, barn och arfvingar att hemmanet under viss tid besitta; — samt

att, sedan denna besinningstid midfastan år 1835 tilländagått, hemmanet

från denna tid, till följd af Kongl. Brefvet den 4 September 1822, hvarigenom

Kongl. Maj:t, med ogillande af i hemmanet sökt införsel för skatterättsfordran,

förklarat detsamma vara ett kronosäteri och enligt 77 § i Regeringsformen

icke utan Rikets Ständers samtycke kunna Kronan afhändas

samt böra på arrende upplåtas, varit utarrenderadt och nu enligt Kongl.

Kammar-kollegii arrendekontrakt den 3 Oktober 1864 och transport-resolution

den 22 Juni 1865, innehades af Göteborgs stad under 20 års arrende

tiU midfastan år 1885, mot en årlig arrendeafgift af 1,000 kubikfot,

hälften råg och hälften korn jemte öfriga vilkor.

Enligt af Landtmätaren den 14 Juni 1833 upprättad karta med beskrifning

utgjordes kronosäteriet Sannegårdens egor då af:

tomter och kålhagar.........2 tunnland 27 kappland,

åker...............31 >, 19 *|« ,,

äng...............31 » 7'' , »; o i,,

betesmark............121 » 2 3|4 »

berg............... . 14 » 13

tillsammans 201 tunnland 6 kappland;

samt dessutom en färjeplats med tillhörande

väg ......... 8 14

af egendomens innehafvare till salterier,

fabriker och upplagsplatser upplåtna

7 lägenheter, tillhopa . . . 4: 16 *j2

samt 13 torp . ........1: 4 ''!

5--

29 --

Summa 207 tunnland 3 kappland.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stcits-Utskottets Utlåtande N:o 24.

Och utvisade handlingarne till Kammar-kollegii angående Sannegården

nu gällande arrendekontrakt af den 3 Oktober 1864: att åkern utgjorde

omkring 36 tunnland, men kunde lätteligen förökas med 20 tunnland

odlingsbar mark; — att åkerjorden till största delen vore af någorlunda

bördig beskaffenhet; — att ängen vore 31 tunnland; — att betesmarken,

efter afdrag af nämnda odlingsmark, utgjorde omkring 100 tunnland

och lemnade riklig sommarföda åt ett vida större antal kreatur, än som

vid egendomen kunde vinterfödas; — att för åtskilliga, till andra personer

upplåtna strandplatser och andra lägenheter grundlegan borde utgöra omkring

300 R:dr, och att åbyggnaderna vid hufvudgården bestode af boningshus,

brygghus med drängstuga, spanmålsbod, hemlighus, ladugård i

3 särskilda byggnader samt svinhus.

Vidare hade Kongl. Kammar-kollegium meddelat: att i 6:te punkten

af såväl första arrendekontraktet den 27 November 1834 som äfven det

nu gällande vore stadgadt, att med den å egorna upptagna färjeplats och

väg skulle förhållas efter hvad redan blifvit eller framdeles kunde varda

förordnadt; — att såväl vid första utarrenderingen, som vid den nu sednast

verkställda, framställning i orten gjorts om afsöndring från egendomen

och särskild utarrendering af de utaf förre innehafvare upplåtna

särskilda lägenheter, men, såsom stridande emot författningarne, icke kunnat

af Kongl. Kollegium bifallas; — samt att egendomens i jordeboken

upptagna ränta till ett kronovärde af 14 R:dr 41 skillingar banko vore

under arrende-afgiften inbegripen och utgjordes således icke, hvaremot

kronotionde!! 1 tunna 3 1 s kappar korn af arrendatorn erlades.

Hvad sjelfva ansökningen anginge, så har såväl kronofogden och Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande som Kammar-kollegium, med stöd af hvad

sökanderne anfört, ansett allt skäl vara för handen att tillstyrka, det ifrågavarande

egendom måtte blifva till Göteborgs stad under skattemannarätt

upplåten.

I fråga åter om sättet för den blifvande köpeskillingens bestämmande

hade kronofogden yttrat, att, då, med hänsigt till egendomens läge utmed

Göta eif i närheten af Göteborgs stad samt invid dess hamn, den del af

egendomen, nemligen stranden och vassarne derinvid, som vid räntans

åsättande antagligtvis icke tagits i beräkning, numera hade ett vida högre

värde än sjelfva jordegendomen, de för skatteköp af kronohemman i allmänhet

stadgade grunder enligt kronofogdens åsigt icke voro i förevarande

fall tillämpliga, utan att, såsom vid skatteförsäljning, enligt Kongl. Brefvet

den 20 Mars 1863, af den under Elfsborgs kungs-ladugård lydande

lägenheten Klintens bana egde rum, det af Sannegården nu utgående arrendet,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24-

9

rendet, 1,000 kubikfot, hälften råg och hälften korn, borde läggas till

grund för köpeskillingens beräknande sålunda, att dess värde 2,425 R:dr,

enligt 1864 års markegångspris, taget 10 gånger, således 24,250 R:dr

blefve köpeskilling, med stadgande att dessutom arrendeafgiften skulle såsom

årlig ränta utgöras, motsvarande efter 5 procent ett kapital af 48,500

R:dr, så att köpeskillingen dels i kontant och dels i räntebärande kapital

komme att sammanlagdt utgöra 72,750 R:dr.

Uti detta förslag hade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande instämt, ehuru

under yttrande, lika med kronofogden, att sistnämnda summa kunde antagas

vara icke obetydligt lägre, än hvad som för egendomen skulle kunna

erhållas, derest den å offentlig auktion och i mindre lotter utbjödes; men

då det allmänna till en icke ringa del komme att draga fördel af de anläggningar,

staden hade för afsigt att verkställa, hade det velat synas

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, som om Statens anspråk icke billigtvis

borde sträckas utöfver hvad nu föreslagits.

För egen del hade Kongl. Kammar-kollegium i underdånighet anfört,

att egendomens belägenhet nära staden Göteborg invid Göta eif visserligen

gåfve fullt giltig anledning till Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes berörda

antagande om erhållande af en vida högre köpeskilling genom försäljning

i lotter till den mestbjudande å öppen auktion, än som nu med 72,750

R:dr ifrågasatts, och att derföre ett sådant försäljningssätt, med rättighet för

ätaden att öfvertaga de skeende högsta anbuden, ock borde ega rum, derest

icke härvid förekomme, å ena sidan, att, genom de af staden åsyftade anläggningar,

nytta bereddes det allmänna, och, å den andra, att sådana företag

borde af Staten underlättas och icke genom för hårda vilkor vid upplåtelse

af dertill nödig jord försvåras, måhända omöjliggöras. Och hade

Kollegium på grund häraf ansett sig böra Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes

förslag understödja.

Beträffande särskilt ofvanberörda uti 1833 års landtmätare-beskrifning

omförmälda färjeplats med väg 8''k kappland, hade Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande i skrifvelse till Kongl. Kammar-kollegium af den 27

Januari 1866 meddelat: att Kongl. Maj:ts Befallningshafvande genom utslag

den 8 Juli 1828 tillåtit, det innevånarne å Gamla Yarfvet måtte ej

allenast på den utsedda platsen inrätta färja och dermed öfverföra färdande

åt Hisingslandet till Sörhallen (namnet på färjeplatsen vid Sannegården)

samt äfven derifrån till Gamla Yarfvet, utan ock uppföra ordentlig landningsbrygga

å dertill ämnade stället vid Sannegårdens strand; — att, ehuru

färjeinrättningen för 15 ä 20 år tillbaka upphört att begagnas, det dock

icke vore otroligt, att med den starkt tilltagande trafiken mellan Göteborg

Bill. till Riksd. Prof. 1867. 4 Sand. 1 Afd. 9 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.

och dess förstäder, å ena, samt Hisingslandet, å andra sidan, en regulier

kommunikationsled emellan Sannegården och Gamla Yarfvet snart nog

kunde blifva af behofvet pakallad; — och att Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

på grund häraf tillstyrkt, att den för färjeinrättningen å Sannegårdens

egor redan utsynta jordrymden om 8''j« kappland, som för ändamålet

vore tillräcklig, måtte, i händelse egendomens försäljning beviljades,

från köpet undantagas;

Och hade vid öfvervägande häraf Kollegium ansett, att den vid 1833

års landtmäteriförrättning utmärkta färjeplats 8 G kappland borde från försäljningen

undantagas och såsom särskild lägenhet af krononatur under

allmän disposition i jordeboken införas, med stadgande för öfrigt uti ett

blifvande köpebref, att från egarens af Sannegården sida något hinder icke

finge läggas för färjningen eller begagnande af dit hörande anstalter, i enlighet

med hvad särskildt kunde varda föreskrifvet.

I sammanhang härmed hade Kongl. Kammar-kollegium i underdånighet

vidare erinrat:

dels att, derest ifrågavarande försäljning af kronosäteriet Sannegården

komme att ega rum, egendomen i följd deraf borde i jordeboken omföras

från krono- till skatte-säteri, med skyldighet att utgöra alla de allmänna

onera och utskylder, som med jord af denna natur vore förenade;

dels ock att, ehuru någon förändring i fråga om hemmanets tionde

icke tarfvades, dess nuvarande ränta likväl borde, till reda och enkelhet,

från jordebok och räkenskaper helt och hållet uteslutas emot upptagande i

stället såsom ny ränta af 1,000 kubikfot, hälften råg och hälften korn, att

utgå på sätt författningarne om räntor i allmänhet stadgade;

Och hade Kongl. Kammar-kollegium slutligen i underdånighet hemställt,

det uppdrag måtte på vanligt sätt Kollegium meddelas att om verkställighet

af skatteförsäljningen föranstalta och skattebref utfärda, med

rättighet att, om Göteborgs stad så skulle önska, medgifva erläggande af

skatte-köpeskillingen, 24,250 R:dr, sålunda att deraf betalades ''jc:del genast

före expedierande af skattebrefvet och sedermera G,:del under livartdera

af derefter nästföljande 5 år.

I anledning häraf har Kongl. Maj:t nu i nåder föreslagit Riksdagen,

att ifrågavarande kronosäteri-hemman ett mantal Sannegården, med undantag

af den inom dess egoområde vid 1833 års landtmäteriförrättning utmärkta

färjeplats 8''4 kappland, måtte på de af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

föreslagna, af Kammar-kollegium förordade vilkor få af Göteborgs

stad inköpas.

Stats-Utskottet, till hvilket Riksdagens båda Kamrar remitterat denna

nådiga framställning, har densamma till behandling förehaft samt dervid

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 25.

11

tagit kännedom af frågan rörande handlingar; och som Utskottet vid den

nådiga Propositionen icke funnit annat att erinra, än att, då något anstånd

med skatte-köpeskillingens erläggande icke synes hafva af Göteborgs

stad blifvit ifrågasatt, samt hvarken Kong!. Maj:ts Befallningshafvande

eller vederbörande kronofogde något sådant anstånd förordat, Kongl. Kammar-kollegii

i detta hänseende väckta förslag icke torde böra vinna afseende,

hemställer Utskottet,

att Kongl. Maj:ts nådiga framställning i ämnet måtte

af Riksdagen bifallas, dock så att hela ifrågavarande

skatteköpeskilling, 24,250 R:dr, må före expedierandet

af skattebrefvet å ofvannämnda kronosäteri, till Statsverket

på en gång erläggas.

Stockholm den 22 Februari 1867.

Arvid Frtson Po.sse.

35.

Åok. till Riksd. Kansli d. 22 Febr, 1867, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om eftergift af Kronans

rätt till danaarf efter tvänne personer. (I. A.)

Uti en hos Riksdagens Andra Kammare väckt och till Stats-Utskotttet

remitterad motion (N:o 132) har Herr V. M. Beronius förnyat sin vid

förra riksdagen gjorda framställning derom, att den rätt Kronan egde till

qvarlåtenskapen efter i Falun den 18 Mars 1864 aflidna ogifta qvinspersonen

Christina Charlotta Nyman, hvilken efter sin snufläder ock Wedin

kallades, måtte eftergifvas till förmån för en i nämnde stad inrättad slöjd
-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.