Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om eftergift af Kronans rätt till danaarf efter tvänne personer.

1867-02-22 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1867:25, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om eftergift af Kronans rätt till danaarf efter tvänne personer.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 25.

11

tagit kännedom af frågan rörande handlingar; och som Utskottet vid den

nådiga Propositionen icke funnit annat att erinra, än att, då något anstånd

med skatte-köpeskillingens erläggande icke synes hafva af Göteborgs

stad blifvit ifrågasatt, samt hvarken Kong!. Maj:ts Befallningshafvande

eller vederbörande kronofogde något sådant anstånd förordat, Kongl. Kammar-kollegii

i detta hänseende väckta förslag icke torde böra vinna afseende,

hemställer Utskottet,

att Kongl. Maj:ts nådiga framställning i ämnet måtte

af Riksdagen bifallas, dock så att hela ifrågavarande

skatteköpeskilling, 24,250 R:dr, må före expedierandet

af skattebrefvet å ofvannämnda kronosäteri, till Statsverket

på en gång erläggas.

Stockholm den 22 Februari 1867.

Arvid Frtson Po.sse.

35.

Åok. till Riksd. Kansli d. 22 Febr, 1867, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om eftergift af Kronans

rätt till danaarf efter tvänne personer. (I. A.)

Uti en hos Riksdagens Andra Kammare väckt och till Stats-Utskotttet

remitterad motion (N:o 132) har Herr V. M. Beronius förnyat sin vid

förra riksdagen gjorda framställning derom, att den rätt Kronan egde till

qvarlåtenskapen efter i Falun den 18 Mars 1864 aflidna ogifta qvinspersonen

Christina Charlotta Nyman, hvilken efter sin snufläder ock Wedin

kallades, måtte eftergifvas till förmån för en i nämnde stad inrättad slöjd
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utslottets Utlåtande N:o 25.

skola, vid hvilket läroverk, hvilande uteslutande på den enskilda välgörenhetens

grund och tillkommet hufvudsakligen genom bemödanden af en inom

staden bildad s. k. skyddsmödraförening, den talrika obemedlade arbetsklassens

döttrar njöto undervisning, åsyftande att, sedan dessa lemnat folkskolan,

bibringa dem en sådan skicklighet i qvinlig husslöjd, att de derigenom

ej allenast kunde vinna lättadt tillfälle att erhålla tjenst, utan äfven

blifva dugliga för sin kallelse att förestå och sköta eget hushåll.

I afseende å användandet af ifrågavarande dana-arfsmedel. hvilka, enligt

bouppteckning efter Nyman eller Wedin, upptogos till 824 R:dr 70 öre,

men vid realisering af boet visat sig uppgå till 1,802 R:dr 15 öre eller

något derutöfver, har äfven ett annat förslag blifvit väckt. Herr Carl Liljenmark

har nemligen uti en jemväl hos Riksdagens Andra Kammare väckt

motion (N:o 131) upptagit ett af annan motionär vid förlidet riksmöte framstäldt

förslag, att ifrågavarande dana-arfsmedel måtte öfverlemnas till Fanjunkaren

vid Dalregementet Anders Gustaf Högman och hans syster Sara

Maria Högman, hvilka, enligt motionärens uppgift, skulle på det ömmaste

hafva vårdat Nyman till hennes död.

Vid behandling af de förliden riksdag i samma fråga väckta motioner

förekom bland annat (se Stats-Utskottets Utlåtande N:o 31 mom. 7), att

ehuru kungörelse med tillkännagifvande att, derest icke skyldeman sig ofördröjligen

anmälde, de efter bemälda Nyman eller Wedin‘fallna arfsmedel

skulle såsom dana-arf till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande öfverlemnas,

varit i Post- och Inrikes Tidningar införd den 12, 20 och 27 April 1865,

några arfvingar sig likväl icke anmält före den 7 November samma år;

men då deraf icke kunde med visshet antagas, att Nyman eller Wedin ei

efterlemnat okänd arfvinge, som inom den i lag föreskrifna tid kunde

väcka anspråk på hennes qvarlåtenskap, vore det för tidigt, att Rikets Ständer

då meddelade yttrande om qvarlåtenskapens användande, och hemställde

Stats-Utskottet, — hvilket sedermera af Rikets Ständer bifölls —

att motionerna för det dåvarande ej måtte till någon Rikets Ständers åtgärd

föranleda.

Det skäl, på grund hvaraf Rikets Ständer undandrogo sig att ingå i

pröfning af sjelfva frågan, qvarstår emellertid icke vidare. Medelst till

Utskottet inlemnadt intyg af vederbörande är nemligen styrkt, att intill den

7 nästlidne Januari icke någon arfvinge efter Nyman eller Wedin sig anmält

samt att ej heller någon hennes arfvinge vore veterlig.

Vid pröfning af de olika förslag, som rörande qvarlåtenskapens användande

blifvit framställda, har Utskottet, hvad först angår frågan om

densammas öfverlemnande till Fanjunkaren Högman och hans syster Sara

Maria

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 25.

13

Mana Högman, icke funnit anledning att den härom gjorda framställningen

förorda enär den till stöd härför uppgiga, men icke i någon mån styrkta

omständighet icke synts Utskottet vara af beskaffenhet att böra föranleda

medlens afstående till enskilda personer; hemställande Utskottet alltså:

l:o) att Herr Liljenmarks ofvannämnda motion icke måtte

af Riksdagen bifallas.

Beträffande deremot Herr Beronii framställning om eftergift af ifrågavarande

danaarfs-medel till förmån för den i Fall! stad genom enskild

välgörenhet inrättade och underhållna slöjdskola, har, i öfverensstämmelse

med de asigter, som vid flera föregående riksdagar uti likartade frågor i

allmänhet gjort sig gällande, då eftergift af Kronans rätt till dylika medel

begärts för sadana föremål, som ansetts förtjenta af understöd, men likväl

icke vant af beskaffenhet att kommunen, på grund af gällande författningar,

varit skyldig dertill bidraga, Utskottet funnit denna framställning böra af

Riksdagen bifallas, dock så att af medlen bildas en fond, hvaraf blott räntan

tar for det afsedda ändamålet användas samt att, till säkerhet för medlens.

rätta användande, kontroll deröfver må, på sätt ock motionären föreslagit,

utöfvas af skolrådet i församlingen; hemställande Utskottet i enlighet

härmed:

2:°) ^ Riksdagen ville för sin del medgifva, att den

rätt, Kronan kan ega till qvarlåtenskapen efter bemälda

Nyman eller Wedin, inå till förmån för den i Falu

stad inrättade slöjdskola, eftergifvas; dock med vilkor

att af medlen bildas en stående fond, hvaraf den årliga

räntan får för skolans behof användas, samt att behörigkontroll

i afseende härå må af skolrådet uti Christina?

församling i Falun utöfvas;

hvarom, i händelse af bifall,

underdånig skrifvelse till Kongl, Maj:t torde böra aflåtas.

Herr O. Larsson har, äfvenledes inom Riksdagens Andra Kammare,

väckt en till Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 78) angående eftergift

af Kronans rätt till dana-arf efter Hushållerskan Lovisa Skultin. Enligt

motionen bilagda handlingar hade hon den 4 November 1864 aflidit i Rättviks

församling, utan att efterlemna kända lagliga arfvingar. Vid den efter

henne förrättade bouppteckning uppskattades qvarlåtenskapen till 1,260 R:dr

JS °r®’ 0m®n\efteJ boets Visering, uppgick densamma vid förlida års slut

till 1,583 R:dr 97 öre. Enligt af domare-embetet meddeladt intyg hade

mer än ett år förflutit, sedan kungörelse i allmänna tidningar^ infördes

Bill. till Biksd. Prof. 1867. 4 Sami. 1 Afd. 9 Raft. 3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 25.

derom, att arf fallit efter bemälda Skultin, men det oaktadt hade icke någon

hennes arfvinge sig hos domare-embetet anmält eller eljest blifvit kän .

Vid kommunalstämma med Rättviks och Boda församlingar den 24 e

cember 1866 beslöto socknemännen, enligt motionen bilagdt protokollsutdrag,

att anmoda motionären göra framställning derom, att berörda qvarlåtenskap,

i stället för att tillfalla Kronan, måtte få bibehållas inom församlingen och

af skolstyrelsen förvaltas samt den årliga ränta deraf användas åt mindre

bemedlade studerande derstädes, helst sådane som valde den presterliga

banan, äfvensom att det måtte tillkomma bemälda skolstyrelse att bestämma,

åt hvilka ynglingar bidrag af berörda medel borde tilldelas. Hänvisande

till de bestämmelser, protokollet vid berörda kommunalstämma mnehölie,

har motionären föreslagit, att Riksdagen måtte afstå Kronans rätt till berörda

danaarfs-medel till förmån för bemälda församling, för att deraf bilda

en stipendiifond, hvaraf årliga räntan skulle tilldelas fattige studerande tran

församlingen, företrädesvis sådane, som hade för afsigt att beträda den

presterliga banan.

Med afseende å beskaffenheten af det uppgiga syftemålet för medlens

användande och då det icke synts Utskottet lämpligt att statsmedel tagas

i anspråk för befrämjande af den presterliga bildningen för studerande särskilt

från nämnda församling, helst anslag för den presterliga bildningen

i allmänhet blifvit beviljadt, får Utskottet hemställa,

3:o) att ofvanberörda motion må af Riksdagen lemnas

utan afseende.

Stockholm den 22 Februari 1867.

Arvid Fr.son Posse.

STOCKHOLM, tryckt hos Eric Westrell, 1867.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.