Sök i Ratio Lex

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 29

1867-03-05 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1867:29, Stats-Utskottets Utlåtande N:o 29

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 29.

i

N:o 29.

Ank. till Riksd. Kansli d. S Mars 1867, kl. 7 e. m.

Utlåtande•, i anledning af Kongl. May. In nådiga Proposition,

i fråga om den under N:o 2 vid Skeppsbron i hufvudsladen

belägna, Kronan tillhöriga f. d. Ridderstolpeska

egendomens användande till byggnad får Telegrafverket.

(I. A.)

Sedan Rikets Ständer i underdånig skrifvelse den 19 Juni 1866 dels anmält

sitt beslut, att, intilldess Riksdagen blifvit i tillfälle att taga under förnyad

ompröfning, huruvida någon försäljning af den under N:o 2 vid Skeppsbron här

i staden belägna, Kronan tillhöriga f. d. Ridderstolpeska egendomen, borde ega

rum, samma egendom måtte fortfarande af Kongl. Maj:t disponeras, dels ock anhållit,

det Kongl Maj:t täcktes till Riksdagen framställa det förslag om egendomens

framtida användande eller försäljning, som Kongl. Maj:t kunde finna med

Statens fördel öfverensstämmande; så hade, enligt hvad ofvanberörda den 22

nästlidne Januari till Riksdagen aflåtna och under N:o 33 uti Rihanget till dess

protokoll intagna Proposition innehåller, Kongl. Telegrafstyrelsen, i anledning af

väckt förslag om berörda egendoms ombyggande och anordnande deruti af embetslokal

för Telegrafverket enligt eu af Öfverintendents-embetet uppgjord plan, fått

sig anbefalldt att häröfver afgifva utlåtande.

1 följd häraf hade Kongl. Telegrafstyrelsen i underdånigt memorial af den

1 Oktober 1866, bland annat, anfört, hurusom den nära och oafbrutna förbindelse,

som borde ega rum mellan Telegrafstyrelsen med dess särskilda afdelningar,

å ena sidan, samt Stockholms Central-telegrafstation och genom denna, alla

öfriga stats-telegrafstationer, å den andra, gjorde det till en nödvändighet, att Styrelsens

och centralstationens alla lokaler funnes under ett och samma tak förenade,

såsom förhållandet äfven för närvarande vore. Men då den af Telegrafverket nu

begagnade lokal i det s. k. Rergstrahlska huset vid Riddarhustorget och Stora

Bih. till Riksd. Prot. 1867. 4 Sami. 1 Afd. 12 Haft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande IV/o 29.

Nygatan, ehuru visserligen centralt belägen, vore i flera hänseenden obeqväm och

hade på sednaste tiden, i följd af Telegrafverkets årligen vunna större omfattning,

visat sig vara otillräcklig; — då eu utvidgning af denna lokal hindrades derigenom,

att de angränsande lägenheterna i samma hus voro för längre tid uthyrda

till enskild person, som icke ville afstå dem; — då vidare en särskild

olägenhet förefunnes deri, att endast en ringa del af Telegrafverkets vidlyftiga

materialförråd kunde inrymmas i denna lokal, hvadan flera förvaringsrum måst

på spridda ställen i staden och på malmarne förhyras — en omständighet, som

för de tjenstemän, hvilka hade inseendet öfver nämnda förråd sig anförtrodt, förorsakade

stora svårigheter och mycken tidsutdrägt samt derjemte medförde ökad

kostnad för verket —; ansåg Telegrafstyrelsen, att en ny lokal för Telegrafverket

vore af behofvet högeligen påkallad.

I fråga åter om lämpligaste läget för den byggnad, som således borde innehålla

nödigt utrymme för både Telegrafstyrelsen och centralstationen samt materialförrådet,

ansåge Styrelsen det vara af hufvudsaklig vigt, att denna byggnad

läge i stadens medelpunkt, der affärsrörelsen vore störst; och då svårligen här i

staden en mera passande plats för en telegrafstation kunde erhållas, än ifrågavarande

i hörnet af Skeppsbron och Slottsbacken, nära såväl Börsen som det

Kongl. Slottet belägna tomt, hvarå f. d. Ridderstolpeska huset befunnes, ansåge

Telegrafstyrelsen det vara särdeles önskligt, om denna tomt kunde till uppförande

af en för Telegrafverket fullt lämplig byggnad få begagnas.

I sammanhang härmed hade Telegrafstyrelsen upplyst, att Telegrafverket,

som genom medgifvande af Fullmägtige i Riksgälds-kontoret, under de tre sednaste

åren fått kostnadsfritt begagna en mindre magasinsbyggnad på Riddarholmen,

i årliga hyror utbetalade dels för de lokaler i Bergstrahlska huset, hvilka

af Telegrafstyrelsen och Stockholms centralstation begagnades, 4,160 R:dr, dels

ock för de på fyra särskilda ställen förhyrda magasinslägenheter, hvaruti större

delen af Telegrafverkets materialförråd vore inrymd, 1,400 R:dr, eller tillsammans

5,550 R:dr; och ginge kontraktet om berörda lägenheter i Bergstrahlska

huset tillända den i Oktober 1867, hvarefter hyran förmodades blifva betydligt

stegrad.

Då, enligt hvad Telegrafstyrelsen sålunda anfört, eu ny lokal för Telegrafverket

syntes vara af behofvet högeligen påkallad, och, i fråga om lämpligaste

läget för denna lokal, en i sådant afseende mera passande plats än den tomt,

hvarå det Kronan tillhöriga f. d. Ridderstolpeska huset vore beläget, svårligen

kunde här i staden erhållas, har Kongl. Maj:t, som under för handen varande

förhållanden ansåge ifrågavarande tomt icke kunna på ändamålsenligare sätt användas,

föreslagit Riksdagen att den under N:o 2 vid Skeppsbron här i staden

belägna f. d. Ridderstolpeska egendomen må få för Kongl. Maj.ts och Kronans räk
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N.o 29.

5

ning bibehållas, i ändamål att en byggnad, som skulle komma att inrymma lokal

för Telegrafstyrelsen och Stockholms centralstation, måtte varda å tomten uppförd.

Stats-Utskottet, till hvilket denna nådiga framställning blifvit remitterad, har,

vid behandling af denna fråga, af tillgängliga handlingar, bland annat, inhemtat:

att, enligt Rikets Ständers vid 1844—1845 års riksdag fattade beslut,

Fullmägtige i Riksgälds-kontoret bemyndigades att ifrågavarande egendom af Hofmarskalken

Friherre G. Ridderstolpes arfvingar inköpa för en summa af 100,000

R.dr B:ko eller 150,000 R:dr R:mt, samt att derom gå i författning så tidigt,

att egendomen kunde den 1 Oktober 1845 af Kronan tillträdas;

att, jemlikt Öfverintendents-embetets memorial den 13 Januari 1863, användandet

för något Kronans behof af ifrågavarande egendom, som under dåvarande

förhållanden ansågs ega ett saluvärde af minst 120,000 R:dr Rimt, skulle vara förenad!

med alltför omfattande och dyrbara reparationer för att böra ifrågakomma;

att, i afseende å dessa kostnader, Herr Statsrådet och Chefen för Kongl.

Finans-departementet, under den diskussion, som vid remitterandet af förevarande

nådiga Proposition uti Riksdagens Första Kammare uppkommit, upplyst, att, enligt

ett af Öfverintendents-embetet afgifvet förslag, hela reparationen af huset

skulle uppgå till 98,000 R:dr, men att det vore fara värdt att huset genom en

sådan reparation likväl icke kunde bereda full ändamålsenlighet och solidité; att

Öfverintendents-embetet derföre uppgjort förslag till nybyggnad och beräknat uppbyggandet

af ett fyra våningars hus till 103,000 eller 105,000 R:dr; att, då

skilnaden emellan kostnaden för reparation och nybyggnad icke vore större, det

sednare alternativet borde anses fördelaktigast, helst de hufvudsakligaste anmärkningarne

emot den nuvarande blyggnaden gällde dess dåliga grund, samt att, beträffande

husets användande, Teegrafstyrelsen upplyst att den för närvarande vore

i behof af tre, snart af fyra våningar.

Med afseende å hvad sålunda blifvit upplyst, och då endast uppförandet af

den tillämnade byggnaden skulle uppgå till minst 103,000 R:dr, samt egendomens

nuvarande saluvärde icke torde kunna antagas understiga 120,000 R:dr, hvartill den

år 1863 uppskattades, har det synts Utskottet föga förenligt med en sådan hushållning,

som i afseende å Statens tillgångar bör ega rum, att för beredande af

lokal åt ett enda embetsverk, hvilket för närvarande erlägger i hyra tillhopa

5,550 R:dr, upplåta en egendom, hvars värde, efter utförandet af den ifrågasatta

nybyggnaden, hvarförinnan egendomen ej kan för det alsedda ändamålet användas,

måste antagas uppgå till minst 223,000 R:dr, hvartill möjligen torde

komma kostnaden för grundens förbättrande och egendomens inredning, hvilka

kostnader, åtminstone den sednare, icke synes vara inbegripna uti det af Öfverintendents-embetet

upprättade förslag. Räntan å berörda summa, äfven efter låg

räntefot, jemte den årliga kostnaden för byggnadens underhåll och reparation,

synes nemligen komma att så betydligt öfverstiga berörda hyresbelopp, att Ut
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Ståts- Utskottets Utlåtande N:o 29.

skottet, som icke förbisett fördelen att kunna få inrymma embetsverket i Kronans

egen lokal, likväl trott det derför nu framställda förslag af nämnda anledning icke

böra bifallas.

I sammanhang härmed och då Rikets sednast församlade Ständer, enligt

hvad deras till Kongl. Maj:t den 19 Juni 1866 aflåtna underdåniga skrifvelse

innehåller, beslutat, att, intilldess näst derefter sammanträdande Riksdag blefve i

tillfälle att taga under förnyad ompröfning, huruvida någon försäljning af ifrågavarande

egendom borde ega rum, samma egendom fortfarande finge af Kongl.

Maj:t disponeras, har Utskottet ansett sig höra meddela yttrande i fråga om

egendomens försäljning eller disposition för annat ändamål; och enär det icke kan

vara lämpligt att en egendom af det värde som den ifrågavarande förblifver obegagnad,

samt den, utan vidtagande af en kostsam ombyggnad eller reparation,

icke lärer kunna för något Kronans ändamål användas, får, i nära öfverensstämmelse

med de åsigter, som i denna fråga vid 1862—1863 års riksdag hos

Rikets Ständer gjorde sig gällande, Utskottet, med hänsyn jemväl till hvad här

ofvan blifvit vttradt, hemställa:

l:o) att Kongl. Maj:ts ofvanberörda nådiga framställning icke måtte

af Riksdagen bifallas; och

2:o) att, jemte tillkännagifvande häraf, Riksdagen uti underdånig

skrifvelse tillika måtte anhålla, det Kongl. Maj:t behagade låta

ifrågavarande egendom å offentlig auktion försälja, dock ej

under det pris, hvartill densamma, på sätt ofvan förmäles,

blifvit uppskattad, eller 120,000 R:dr, samt att den blifvande

köpeskillingen måtte till Fullmägtige i Riksgälds-kontoret

öfverlemnas.

Stockholm den S Mars 1867.

ARVID FR:SON POSSE.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.