Sök i Ratio Lex

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 31

1867-03-05 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1867:31, Stats-Utskottets Utlåtande N:o 31

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 31.

N:o 31.

Ank. till Riksd. Kansli d. 6 Mars 1867, kl. 9 f. m.

Utlåtande, i anledning aj vackt n otion om Ottsjö ofverloppsmarks

befriande Irån åsatt rotering m. m.

(I. A.)

Uti en hos Riksdagens Andra Kammare väckt och till Stats-Utskottet remitterad

motion (JW 213) har Herr Nita Larsson föreslagit, att Ottsjö öfverloppsmark

i Undersåkers socken måtte ej allenast från densamma åsatt rotering befrias,

så snart lämpligt hemman kunde denna rotering öfvertaga, utan äfven såväl

för den förflutna tiden, hvarunder rotering af innehafvarne utgjorts som hädanefter,

intilldess roteringsbesväret kunde varda derifrån flyttadt, få för roteringskostnaden,

af det å Riksstatens Fjerde Hufvudtitel uppförda anslag för roteringsunderstöd,

tillgodonjuta ersättning på det sätt, som, jemlikt 5 § 3 mom. i Kongl.

Instruktionen för Roterings-kommissionen i Jernband af den 22 Maj 1846, dylik

ersättning tillkomme hemman, hvilka, ehuru innehafvande frihetsår, likväl åtagit

sig att under tiden utgöra rotering, eller, om sådant i frågans närvarande skick

icke kunde bifallas, att Riksdagen måtte till Kongl. Maj:t aflåta underdånig skrifvelse

med anhållan om nådig Proposition i ämnet till nästa Riksdag.

Såsom stöd för denna framställning har hufvudsakligen blifvit anfördt, att

ehuru nämnda öfverloppsmark både vid afvittringen och sedermera skulle hafva

förklarats vara alldeles oduglig till bildande af nytt hemman, den likväl vid den

år 1847 upprättade'' och genom Kongl. Brefvet den 8 Oktober 1831 fastställda

nya roteindelning i provinsen Jemtland blifvit, tillsammans med de skattlagda

hemmanen i Ottsjö by, till ordinarie rotering indelad; att, enligt gällande författningar,

dylik jord icke skulle vara roteringsskyldighet underkastad, men att innehafvarne

icke förstått att inom behörig tid klaga öfver Roterings-kommissionens

åtgärd^att åsätta rotering, hvadan indelningsverket för provinsen i sin helhet blifvit

af Kongl. Maj:t genom ofvanberörda nådiga Bref faststäldt, samt att, i likhet med

hvad i afseende å hemmanet Fångåmon vid förliden riksdag beslutades, billigheten

kräfde en snar rättelse uti berörda missförhållande, i synnerhet som samhällsmedlemmar

deraf träffades, åt hvilka ödet beskärt den hårda lotten att bo i en

aflägsen vrå bland fjellen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 31.

15

Vid granskning af motionen bilagda och andra frågan rörande handlingar har

Stats-Utskottet emellertid funnit, att af ifrågavarande öfverloppsmark, som innehölle

450 tunnland 30,3 kappland af högsta godhet icke kunnat bildas nytt hemman

af den anledning, att öfverloppsmarken uteslutande bestode af skog och betesmark;

att, enligt 2 § af den för Roterings-kommissionen i Jemtland under

den 22 Maj 1846 utfärdade nådiga Instruktion, väl sådana små lägenheter, hvilka,

hvar för sig, icke kunde efter skattläggningsgrunder med VI6:dels mantal jemföras,

voro från roteringsskyldighet befriade, men att, vid särskild pröfning af frågan,

om hvilka icke till hemmantal skattlagda lägenheter borde åtnjuta sådan befrielse,

Roterings-kommissionen, uti hvars längd berörda öfverloppsmark dels under M

1, dels under M 2 finnes upptagen uti kolumnen »skatteta! i tunneland» till 1%

för hvardera numret, som, enär helt mantal deri är uppfördt till 6 sådana tunneland,

motsvarar> "/^idels mantal för hvartdera af nämnda tvänne nummer, ansett att

Ottsjö jemte en annan öfverloppsmark, hvilka icke kunde betraktas såsom lappmarkshemman,

borde i rotering deltaga; att Ottsjö byamän, med hvilkas hemman

öfverloppsmarken vore förenad, sedermera hos Kongl. Maj:t anhållit om befrielse

från den öfverloppsmarken åsätta rotering, men att Kongl. Majrt uti Bref den 22

Februari 1859 förklarat nådigt afseende vid denna anhållan icke kunna fästas,

samt att, sävidt Utskottet kunnat bedöma af handlingarne, hvilka likväl icke lemna

ledning för en fullständig jemförelse emellan hemmanet Fångåmon och ifrågavarande

öfverloppsmark, den sednare synes vara af betydligt bättre beskaffenhet

än Fångåmons egor.

Med afseende härå och då uti frågor sådana som den förevarande, hvilka

bäst kunna af lokala myndigheter bedömas, rubbning af förhållanden, hvilka efter

myndigheternas pröfning blifvit i författningsenlig ordning bestämda, enligt Utskottets

tanke icke bör af Riksdagen medgifvas i annat fall, än då, såsom förhållandet

var i afseende å det af motionären åberopade hemmanet Fångåmon, särdeles

ömmande omständigheter förekomma, hemställer Utskottet,

att motionärens framställning icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 5 Mars 1867.

ARVID FR:SON POSSE

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.