Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen

1867-03-07 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1867:35, Utlåtande, angående regleringen

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stuts-Utskottets Utlåtande N:o 35.

5

4:o. Hvad (ifrigti anslag under denna Hufvudtitel angår, deruti förändring Öfriga anslag

icke blifvit ifrågasatt, hemställer Utskottet, Andra

att dessa anslag måtte bestämmas till enahanda belopp som vid sistlidne Jrudm tUenriksdag,

på sätt hosföljande tabell närmare visar;

kommande, i händelse Utskottets förslag af Riksdagen godkännas, denna Hufvud- Andra Hujtitels

ordinarie anslag, efter det för slutsummans jemnande, anslaget till skrifmatQ-^dtitelns slutrialier

och expenser blifvit ökadt med 25 R:dr, att uppgå till 2,353,100 R:dr och iU"“nasåledes

att utgöra 81,850 R:dr mindre än hvad nu gällande Riks-stat upptager.

5:o. Vidare har Kong! Maj:t under denna Hufvudtitel äskat, att till slut- Anslag till

ligt fullbordande af de arbeten, som, till följd af Rikets Ständers vid sednaste riks-uppförande rf

dag fattade beslut, komrnc att under innevarande år verkställas för uppförande af ^a^f&r Gista

en ny Arkivbyggnad för Gröta Hofrätt och ombyggnad af den Hofrättshusets tomt Hofrätt;

omgifvande kaj, måtte anvisas 24,152 R:dr, att under år 1868 för ändamålet utgå; «• »«•

och då, enligt de vid sistlidne riksdag framlagda kostnadsförslag, ifrågavarande

byggnadsföretag beräknats till en summa af i jemnt tal 64,152 R:dr, deraf 40,000 R:dr

då anvisades för innevarande år, tillstyrker Utskottet,

att återstående 24,152 R:dr må af Riksdagen anvisas att under år 1868

för ifrågavarande ändamål från Riksgälds-kontoret utgå.

Stockholm den 7 Mars 1867.

På Utskottets vägnar:

Arvid Fr:,sou Posse.

N:o 35.

Ank. till Riksd. Kansli d, 12 Mars 1867, kl. 11 f. ta.

Utlåtande, angående regleringen (tf utgifterna under Riks-staiens

Tredje Hufvudtitel.

(lista U. A.)

Denna Hufvudtitel innefattar anslagen till Utrikes departementet, hvilka för

härvarande uppgå till 479,200 R:dr årligen.

Uti den nådiga Propositionen angående Statsverkets tillstånd och behof har

Kong!, Maj:t, i öfverensstämmelse med hvad vid sednaste fyra riksmöten blifvit äskadt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o So.

och af Rikets Ständer beviljadt, föreslagit, att de på Riks-staten uppförda särskilda

anslag till Tredje Hufvudtiteln, uppgående till ett belopp, motsvarande ungefärligen

tolf sjuttonde delar af hela det anslag, som till detta Departement från de förenade

Rikena utgått, måtte varda af Riksdagen anvisade att jemväl under nu instundande

statsregleringsperiod, med oförminskade belopp, mot nu gällande redovisningsskyldighet

och i öfrigt på samma vilkor som hittills, till Utrikes departementet utgå.

Beträffande användandet och redovisningen af de under denna Hufvudtitel

uppförda anslag är af Rikets Ständer medgifvet, dels att anslagen till ministerstaten

samt till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter må, utan hinder af fördelningen

i dessa utgiftstitlar eller inskränkning till något visst år, användas till

att fylla möjligen uppkommande brist å någon af desse titlar, dels ock att de i

Utrikes departementets räkenskaper uppförda exspektanslöner, godtgörelsen för

tillfälliga uppdrag, rese- och kurirkostnader samt Beskickningarnes extra utgifter

må på det sätt redovisas, att behöriga qvittenser af de personer, hvilka från Departementets

kameralafdelning emottagit medel för berörda ändamål, anses vara såsom

verifikationer tillfyllestgörande, äfvensom att af de under Utrikes departementet

ställda medel årligen till hemliga utgifter, emot redovisning endast inför

Kongl. Maj:!, finge användas en summa af högst 34,000 R:dr, hvaraf, enligt den

antagna proportionsgrunden 24,000 R:dr skulle utgöra Sveriges bidrag till dessa

utgifter.

Uti on inom Riksdagens Andra Kammare väckt, till Stats-Utskottets behandling

remitterad motion (N:o 135) har Friherre Johan Liljencrants, som ansett Representationen

böra förbehålla sig rättighet att bestämma de diplomatiska embetenas

antal och beskaffenhet samt deraf beroende aflöning, framlagt förslag till förändrad

utgiftsstat för Utrikes departementet, enligt hvilket förslag Tredje Hufvudtitelns

slutsumma skulle nu minskas med 41,629 R:dr 18 öre samt, i mån af de nuvarande

diplomatiska embetsmännens afgång en ytterligare besparing af 129,388 R:dr 8 öre

i årsanslaget uppkomma.

Likaledes har inom Andra Kammaren Herr C. A. Larsson (uti motion

N:o 203) yrkat nedsättning i denna Hufvudtitels anslag med det belopp, som kunde

blifva af Stats-Utskottet föreslaget.

Förutom de väsendtliga svårigheter, som jemväl i öfrigt skulle för Riksdagen

möta vid bestämmande af de diplomatiska embetenas antal och beskaffenhet

samt aflöning, anser Utskottet den omständigheten, att Sveriges och Norges diplomatiska

Representation af de förenade Rikena gemensamt bekostas, utgöra tillräcklig

anledning att söka undvika de meningsskiljaktigheter, som lätteligen kunde

uppstå, derest Sveriges Riksdag och Norges Storting skulle hvar för sig ingå i speciel

pröfning af ifrågavarande utgifter.

Af dessa skäl, och då Norges efter den antagna proportionsgrunden beräknade

bidrag för år 1868 redan är af Stortinget beviljadt, kan Utskottet nu icke

tillstyrka nedsättning af Tredje Hufvudtitelns anslag; men enär, i afseende på de

förenade Rikenas ställning, de politiska förhållandena i betydlig mån förändrats,

sedan vid 1856—1858 årens riksdag anslagen för Utrikes departementet höjdes till

det betydliga belopp, som sedermera bibehållits, föreställer sig Utskottet att, utan

men för Rikets politiska och kommerciela förbindelser, hvilka under alla förhållan
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 35.

7

den måste med omsorg upprätthållas, besparingar skulle kunna å denna Hufvudtitel

vidtagas; hemställande alltså Stats-IJtskottet,

l:o att hvad Kongl. Maj:t under förevarande Hufvudtitel äskat, må af

Riksdagen beviljas; och

2:o att, vid anmälan af detta beslut, Riksdagen må i underdånighet anhålla,

att'' Kongl. Maj:t täektes låta tillse och utreda, huruvida icke inskränkningar

å anslagen under Tredje Hufvudtiteln skulle kunna vidtagas,

samt för näst sammanträdande Riksdag framlägga förslag till nedsatt

utgiftsstat för nämnda Hufvudtitel.

Stockholm den 7 Mars 1867.

På Utskottets vägnar:

Arvid Fr:son Posse.

Reservationer:

af Herr A. TF. Björck: “Kongl. Maj:t har väl äskat bibehållande af det nuvarande

anslaget under Tredje Hufvudtiteln att utgå under samma vilkor som hittills;

och det måste medgifvas, att en förändring i anslaget skulle vara särdeles

otjenlig, om en dylik åtgärd skulle kunna anses härflyta från minskadt förtroende

till ledningen af Utrikes departementet. Detta hör likväl icke kunna befaras, då

skälen för en sådan förändring hemtas uteslutande derifrån, att denna Hufvudtitels

anslag, vid den under Riksdagen 1856—58 verkställda och alltsedermera bibehållna

regleringen, bestämdes med afseende å då befintliga omständigheter, hvilka undergått

betydliga förändringar, enär icke allenast förhållandena till utländska magter

icke nu synas kräfva åtskilliga, af de utgifter, hvilka vid förra regleringen ansågos

oundvikliga, utan ock Statsverkets närvarande ställning påkallar besparingar, der

sådana möjligen kunna tillvägabringas. Häraf föranleddes det af Utgifts-afdelningen

afgifna förslag till utlåtande, hvilket såsom reservation emot Utskottets förslag

härmed upptages med några gjorda tillägg.

Förutom de väsendtliga svårigheter, som jemväl i öfrigt skulle för Riksdagen

möta vid bestämmande af de diplomatiska emhetenas antal och beskaffenheten

samt aflöning, anser Utskottet den omständigheten, att Sveriges och Norges

diplomatiska representation af de förenade Rikena gemensamt bekostas, utgöra tillräcklig

anledning att söka undvika de meningsskiljaktigheter, som lätteligen kunde

opaginerad Kontrollera mot PDF

S Stats-Utskottets Utlåtande .\:o 35.

uppstå, derest Sveriges Riksdag och Norges Storting skulle, hvar för sig, ingå i

speciel pröfning af ifrågavarande utgifter.

Af dessa skäl och då Norges efter den antagna proportionsgrunden beräknade

bidrag för år 1868 redan är af Stortinget beviljadt, har Utskottet, som

lika med motionärerne föreställer sig, att, utan men för Rikets politiska och kommercielå

förbindelser, hvilka under alla förhållanden måste med omsorg upprätthållas,

väsendtliga inskränkningar i utgifterna under Tredje Hufvudtiteln skulle

kunna vidtagas, dock för närvarande icke kunnat tilltstyrka nedsättning i anslaget

till ministerstaten; men då detta anslag torde, äfven med nu gällande stat, vara

för ändamålet fullt tillräckligt, utan att till de föremål, för hvilka detsamma är afsedt,

bidrag beliöfver påräknas från anslaget till “skrifmaterialier och expenser

samt extra utgifter11, samt det under sistnämnde rubrik uppförda anslag synea

kunna redan nu utan de olägenheter, som ofvan blifvit antydda, nedsättas i förhållande

till den reglering af öfriga utgifter på Riksstaten, hvilken af omständigheterna

torde vara påkallad, har Utskottet ansett sig böra hemställa,

l:o att anslaget till ministerstaten må såsom särskildt reservationsanslag

till oförändradt belopp uppföras;

2:o att till skrifmaterialier och expenser anvisas ett reservationsanslag till

ett från 70,000 till 50,000 R:dr nedsatt belopp, mot nu gällande redovisningsskyldighet.

3:o att de öfriga anslagen under denna Hufvudtitel bibehållas till oförändrade

belopp; och

4:o att, vid anmälan af dessa beslut, Riksdagen må i underdånighet anhålla,

att Kong! Maj:t täcktes låta tillse och utreda, huruvida icke, med

hänseende till de under sednare åren förändrade politiska förhållandena

samt landets finansicla ställning, betydliga inskränkningar å anslagen

under Tredje Hufvudtiteln skulle kunna vidtagas, samt för näst sammanträdande

Riksdag framlägga förslag till nedsatt utgiftsstat för nämnde

Hufvudtitel. “

Häruti instämde Herrar Jonas Andersson, Carl Ifvarsson, Erik Ersson, P. O.

Hörnfeldt, C. J. Svensén och Jan. Andersson.“

af Herr L. J. Hierta: “Instämmande i den mening, som utan skiljaktighet

inom Utskottet gjort sig gällande, att föreslå en underdånig anhållan att Kong]. Maj:t

täcktes låta tillse, huruvida icke inskränkningar å anslagen under Tredje Hufvudtiteln

må kunna vidtagas, samt för näst sammanträdande Riksdag framlägga förslag

till nedsatt utgiftsstat för nämnde Hufvudtitel, anser jag dock framställningen härom,

såframt någon påföljd deraf skall kunna väntas, erfordra en närmare och

mer bestämd motivering än den antydan, Utskottet i korthet gjort om de förändrade

politiska förhållanden som inträda sedan den högre utgiftsstaten vid

1856—58 årens riksdag fastställdes. Het torde också ej kunna betviflas, att då

landets finansiela belägenhet påkallar all omtanke att åstadkomma besparingar,

der sådant möjligen kan ske, för att utan eu dryg tillökning i beskattningen kunna

bestrida de anslagstillökningar, som erfordras för nya oundgängliga behof, så erbjuder

sig tillfälle till en sådan besparing till icke obetydligt belopp, utan någon slags

våda, bland annat uti regleringen af Tredje Hufvudtiteln, dels genom återgång, i den

mån sådant kan ske, till denna Hufvudtitels anslagsbelopp före 1856—58 årens riks
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 35.

9

dag, dels möjligen derutöfver genom indragning eller förändring af vissa ministerposter

i de länder, der Sverige numera icke kan hafva några diplomatiska intressen

af betydenhet att bevaka.

På denna grund får jag, med instämmande i den af Herr Björck med flere

ledamöter afgifna reservation i första punkten dei*af, föreslå ett tillägg, hvarigenom

den sista punkten af Utlåtandet skulle erhålla följande lydelse:

Att då det synes sannolikt, att Sverges diplomatiska intressen i flera länder

skulle kunna utan men besörjas af sändebud af mindre rang än de för närvarande

der anställde, eller af ett sändebud gemensamt för flera af dessa länder, Riksdagen

må i underdånighet anhålla, att Kong! Maj:t täcktes låta tillse och utreda, huruvida

icke, dels med hänseende till under sednare tid förändrade politiska förhållanden,

hvilka synas göra det mindre angeläget för Sverige att på något ingripande sätt

deltaga i ledningen af de Europeiska angelägenheterna, dels på grund af nödvändigheten

att söka åstadkomma all den besparing i utgifter, som kan ske utan skada för det

allmänna, de ministeriela göromålen i Holland och Belgien, såsom varande af föga vigt,

skulle kunna besörjas af det Svensk-Norska sändebudet i Paris; huruvida icke, då

Sveriges och Norges angelägenheter i Stor-Britannien numera nästan uteslutande

äro af kommerciel natur, minister- och generalkonsuls-befattningarne i London

kunde förenas hos eu embetsman med nödiga biträden, då en betydlig besparing

synes höra vinnas jemväl derigenom, att konsulatafgifterna komme att ingå till

statskassan; huruvida icke ärendena i Wien, Italien, Spanien, Turkiet och Förenta

Staterna i Amerika kunde hesörjas af embetsman med mindre rang och derefter

lämpad aflöning, samt att Kong! Maj:t täcktes för näst sammanträdande Riksdag

framlägga förslag till en nedsatt utgiftsstat för Tredje Hufvudtiteln.“

Bill. till Riksd. Prat. 1867. 4 Sami. 1 Afd. 14 Höft.

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Hör till Stats-Utskottets Utlåtande, 1867, N:o 35.

Tabell öfver Riks-statens Tredje Hufvudtitel.

1807 års Riks- stat anslår.

Utrikes-Departementet.

Förslag till

blifvande

Riks-stat.

R:dr

öre

R:dr

öre

24,000

—

Dcpartcments-chefen, Statsministern för

Utrikes Ärendena........

24,000

—

25,500

—

Departementets Expedition.....

25,500

—

359,700

—

Minister-staten..........

359,700

—

70,000

Skrifmaterialier och expenser samt extra

utgifter............

70,000

—•

Summa

479,200

—

Summa

479,200

—

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.