Utlåtande, angående regleHngen af utgifterna under Rilcs-statens Sjette Hufvudlitel.
1867-03-12 · 33 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 27 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1867:38, Utlåtande, angående regleHngen af utgifterna under Rilcs-statens Sjette Hufvudlitel.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-lJtskottets Utlåtande N:o 38.
N:o 38.
Ank. till Riksd. Kansli den 15 Mars 1867, kl. 3 e. m.
Utlåtande, angående regleHngen af utgifterna under Rilcs-statens
Sjette Hufvudlitel. (2:dra U. A).
Under Sjette Hufvudtiteln, som innefattar anslagen till Civil-departementet,
uppfördes vid sistlidna riksdag:
Penningar...................................................................................... R:dr 3,576,019: 99.
Indelta räntor, beräknade enligt markegång till........................ » 206,575: 41.
Indelt spanmål.............................................................................. » 11,816: 80.
och oindelt spanmål..................................................................... » 16,587: 80.
eller tillhopa R:dr 3,811,000: _
De förändringar, som i afseende å denna Ilufvudtitel ifrågakommit, dels med
anledning af Kongl. Maj:ts nådiga förslag, dels i följd af enskilda vid riksdagen
väckta motioner, omförmälas härnedan, i den ordning anslagen i Riks-staten förekomma.
Departementets Expedition.
l:o. Såsom årligt arfvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas bered-Ang. arfvode åt
ninq och expedierande har Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag af 1,800 R:dr; och bltrade md
J 1 D J ° 7 de kommunala
dä, enligt hvad af Statsråds-protokollet öfver Civil-ärenden den 4 nästhdne Januari ärendenas beinhemtas,
ett dylikt biträde, till hvars aflöning sednaste Riksdag anslog enahanda
belopp, fortfarande är för ärendenas gång behöfligt, tillstyrker Utskottet: mentet.
att för ofvanberörda ändamål till Kongl. Maj:ts disposition
måtte anvisas ett belopp af 1,800 R:dr, att för år 1868 från
Riksgälds-kontoret utgå.
Bih. till Riksd. Prot. 1867. 4 Sami. 1 Afd. 17 Höft.
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 38.
Ang. indragning
af Kommer
s-lcollegium.
Anslag till Rikets
ekonomiska
karteverk.
Kommers-kollegium.
2:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 74) har Friherre
U. von Schulzenheim fästat uppmärksamhet på behofvet, att, under sträfvandet
efter sjelfstyrelse och näringsfrihet, samt i sammanhang med dessa grundsatsers
förverkligande förenkla statsförvaltningen genom att undanrödja qvarstående onödiga
former samt tidsödande och kostsamma omvägar inom densamma; och har
motionären, enär lösningen af den omfattande och vigtiga frågan om förvaltningens
fullständiga reorganisation, betraktad i hela sin utsträckning, fordrade en grundlig
förberedande pröfning, hvilken ej vore att emotse inom den aldra närmaste framtiden,
ansett hinder likväl icke böra möta för partiela förenklingar och indragningar
på den kostsamma Stats-administrationens område, samt derföre, alldenstund
Kommers-kollega åligganden vore dels sådana, som qvarstode från de tider, då
Staten utöfvade tillsyn och förmynderskap öfver angelägenheter af mera enskild
natur, hvilka af den enskildes insigt och intressen bäst befrämjades, dels sådana,
som med större fördel för förvaltningens snabbare och mera regelbundna gång
borde förläggas omedelbart under vederbörande Stats-departement, hemställt, att
Kommers-kollegium måtte så fort som möjligt indragas och emellertid inga tjenster
inom nämnda verk tillsättas annnorlunda än på förordnande, samt att Kongl. Maj:t
behagade lemna presidentsbefattningen derstädes fortfarande obesatt.
Stats-Utskottet, till hvars behandling denna motion blifvit hänvisad, har för
närvarande ansett sig icke böra ingå i någon närmare pröfning, huruvida Kommers-kollegium
numera må kunna indragas eller på hvad sätt handläggningen af
de under detta embetsverk hörande ärenden lämpligast skulle kunna ordnas, helst
den i detta hänseende nödiga utredning tvifvelsutan är att förvänta från det inom
Riksdagens Andra Kammare tillsatta tillfälliga Utskott, som har att behandla frågan
om förändrad organisation af Rikets Styrelse- och Förvaltningsverk i allmänhet.
Då emellertid förändrad organisation af Kommers-kollegium redan tillförene
varit ifrågasatt synes det Utskottet välbetänkt, om redan nu åtgärder vidtagas till
underlättande af en sådan förändring; och Utskottet tillstyrker alltså,
att Riksdagen må i underdånig skrifvelse anhålla, det måtte
Kongl. Maj:t i nåder täckas besluta, att intilldess frågan om
Kommers-kollegii indragning eller förändrad organisation kan
varda slutligen afgjord, embeten och tjenster inom nämnda
embetsverk må endast på förordnande och tillsvidare tillsättas.
Rikets Ekonomiska Karteverk.
3:o. I likhet med hvad vid sistlidna riksdag egde rum har Kongl. Maj:t till detta
karteverks fortsättande jemväl nu äskat, utöfver de på ordinarie stat härför uppförde
0,000 R dr, ett extra anslag af 20,000 R:dr för arbetena i Norrbottens län
Stats-Uts/cotlets Utlåtande N:o 38.
3
och 40,000 R:dr för de öfriga arbetena eller tillhopa 60,000 R:dr; och då dessa
anslagsbelopp fortfarande äro behöfliga för att med framgång kunna fortskynda
ifrågavarande arbeten, hemställer Utskottet,
a) att Riksdagen utöfver det för Rikets ekonomiska karteverk
å ordinarie stat uppförda belopp, 6,000 R:dr, måtte för
samma ändamål anvisa för år 1868 ett extra anslag af
60,000 R.dr att från Riksgälds-kontoret utgå; och
b) att af detta sednare belopp 20,000 R:dr måtte få användas
för karte-arbetena inom Norrbottens län.
Öfvcrståthållarc-cinbetet.
4:o. Såsom förhöjning i lönen för Sekreteraren hos Öfver ståthållare-em h Hel Lönförhöjning
för polisärenden bar Kongl. Maj:t föreslagit, att å ordinarie stat måtte anvisas
1,400 R:dr; hvaremot Herr C. A. Larsson uti en inom Andra Kammaren väckt håiiare-embetet
motion (N:o 203) yrkat, att berörda löneförhöjning icke må of Riksdagen beviljas. •for p0J^rcn''
Vid pröfning af Kongl. Maj:ts i särskild nådig Proposition vid sistlidna riksdag
framlagda förslag om uppförande å Allmänna Indragningsstaten af årlig ersättning
för förlorad inkomst af passlösen med 1,471 R:dr för Sekreteraren vid Öfverståthållare-
embetet för polisärenden 0. B. Hult samt vissa uppgifna belopp för
dåvarande Landssekreterarne i fjorton särskilda län, funno Rikets Ständer, af anförda
skäl, sig icke kunna berörda nådiga förslag bifalla, men Rikets Ständer förklarade
dervid tillika, att, beträffande förenämnde Sekreterare, för hvilken passlösen
utgjort en väsendtlig del af hans inkomster, derför han icke, såsom Landssekreterarne.
genom sportler från annat håll undfått ersättning, billigheten syntes påkalla,
att han för förlusten deraf hölles skadeslös. Rikets Ständer ansågo likväl, att detta
kunde ske på lämpligare sätt än det då föreslagna och att det derföre borde
lemnas åt vederbörande att, efter frågans närmare utredning och, om dervid befunnes,
antingen att den ifrågavarande tjenstemannens löneinkomster numera borde
förhöjas, eller att den honom tillskyndade förlust till någon väsendtligare del varit
(öranledd af förändringen i den inhemska lagstiftningen rörande passväsendet, så
att någon tillfällig ersättning vore af billighet påkallad, då gorå den framställning,
som kunde finnas vara af omständigheterna föranledd.
Då af den nu i det den nådiga Propositionen bilagda Statsråds-protokoll (Bil.
N:o 3, pag. 10—13) meddelade utredning i ämnet visar sig, att ifrågavarande
Sekreterare såsom lön på stat uppbär endast 2,400 R:dr och att hans sportelinkomst,
utom den af passlösen, hvilken år efter år minskats, så att densamma, som
1856 uppgick till 3,866 R:dr 52 öre, beräknats för år 3 866 utgöra högst 600
R.dr, vore så obestämd och obetydlig, att den ej kunde tagas i beräkning, hvaremot
de med befattningen förenade göromål under de sednare åren vunnit en högst betydlig
tillökning, tillstyrker Utskottet,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 38.
att den af Kongl. Maj:t begärda anslagstillökningen, 1,100 R:dr,
må af Riksdagen beviljas.
i fråga om an- 8:o. För befrämjande af ärendenas gång inom nämnda Sekreterare-expedition
fandTaf^ärZ- ^ong''* Maj:t äskat ett belopp af S,000 R:dr, men då behofvet af ett dylikt
denas gång anslag icke synes Utskottet ådagalagdt, föranlåtes Utskottet hemställa,
‘rTexpfditionen att hvad Kong]. Maj:t i förevarande hänseende föreslagit icke
vid öfverståt- måtte af Riksdagen bifallas.
liållar e-embetet
för polisären
Landsstaterna
i länen.
Ang.indragning 6:o Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottets behandling
get jerf fm* hänvisad motion (N:o 73) bar Herr O. Ii. Olsson, med anledning ej mindre af
den nuvarande financiela ställningen, som uppfordrade till sparsamhet, än äfven
med hänsyn till de ständigt vexande statsutgifterna, hvilka, bland annat, fordrade
undersökning, huruvida ej något af de högre chelsembetena inom Statsförvaltningen
kunde utan lära för samhällets bestånd indragas till besparing för Statsverket, föreslagit,
att landshöldingetjensterna i mån af nuvarande innehafvares afgång, måtte
indragas och de åt dem anslagna löner Statsverket besparas.
Utskottet, som finner motionärens förslag oförenligt med stadgandet i 46 §
Regeringsformen, att »landet skall förblifva indeladt i höfdingedömen under den
vanliga landtregeringen», hemställer af denna anledning,
att Riksdagen må lemna motionen utan afseende.
Ang.,adragning 7;o Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Utskottet hänvisad motion
tjensternf6 (^:0 465) har Herr S. Rosenberg föreslagit, att nya kronofogdetjenster icke vidare
måtte inrättas, utan tvärtom sådana åtgärder af Statsmagterna vidtagas, att de
redan befintliga må varda indragna och deras göromål på kronolänsmännen öfverHyttade.
Till stöd för denna framställning har, bland annat, blifvit anfördt, att
kronofogdetjensterna vore i sjelfva verket blott en mellanhand, som vållade tidsutdrägt;
att dessa tjensters indragning och göromålens direkta öfverflyttande på
länsmännen, långt ifrån att medföra förökade utgifter, skulle tillskynda Statsverket
icke obetydliga besparingar; att eu större sammankomst af landsstatstjenstemän för
icke längesedan offentligt uttalat sig för uppbördsbestyrets öfverflyttande på länsmännen,
samt slutligen att den större säkerhet man velat finna i kronofogdarnes
handhafvande af kronouppbörden ofta blifvit på ett sorgligt sätt gäckad.
I sammanhang härmed har Utskottet till behandling förehaft en äfvenledes
inom Andra Kammaren väckt motion, (N:o 25), deruti Herr Joh. Olsson på anförda
skäl föreslagit, att alla kronofogdetjensterna i Riket måtte indragas och länsmännen
hvar inom sitt distrikt fullgöra äfven hvad som förut ålegat fogden samt ställa
borgen för uppbörden; att de lönebesparingar, som uppkomma, böra ingå till Statsverket.
och att deraf aflönas vid hvarje Landshöfdinge-embete en brefskrifvare
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 38. 5
med 500 R:dr om året för de flera bref, som fordras expedierade till länsmännen
i stället för till fogden.
Lika med motionärerne anser Utskottet hvarje förenkling af uppbörds- och
redogörelseverket samt polis- och exekutionsväsendet å landet särdeles önskvärd;
men deremot betviflar Utskottet att ändamålet skulle kunna vinnas på det af
motionärerne föreslagna sätt, hvilket skulle i en betänklig grad försvåra Länsstyrelsernas
kontroll öfver de underordnade tjenstemännen samt dessutom, långt ifrån
att medföra någon besparing för Statsverket, utan tvifvel föranleda ej obetydligt
ökade utgifter. Om nemligen länsmännen komme att tillika öfvertaga såväl uppbörden,
som de flera andra vigtiga göromål, hvilka för närvarande tillhöra kronofogdarne,
samt all den ansvarighet, som nu åligger dessa sednare, så blefve det
nödvändigt att för kompetens till länsmansbeställningar fordra ökade kunskaper
samt att tilldela dessa tjenstemän löneförmåner, svarande mot befattningens vigt
och möda; och det inses lätt att en dylik förändring i länsmännens ställning påfordrade
vida betydligare lönetillökning än som kunde bestridas med det belopp,
hvartill kronofogdarnes aflöning nu uppgår, hvarförutan ökad aflöning för nya tjenstemän
vid Länsstyrelserna äfven blefve af förändringen en följd.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet,
att ifrågavarande motioner icke måtte till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.
8:o Med anledning af gjorda framställningar om ökad fögderibetjening härom anslag m
Kongl. Maj:t föreslagit tillsättandet af ytterligare en kronofogde med 2,500 R.dr^fogdltjenZr
i lön och 300 R:dr hyresersättning samt en häradsskrifvare med 2,000 R:dr i lön samt fyra häoch
500 R:dr hyresersättning inom hvart och ett af följande fyra län, nemligen: ™ tjemt™™''
Westev-Norrlands, Norrbottens, Wermlands och Skaraborgs län.
I sammanhang med pröfningen af dessa nådiga förslag har Utskottet jemväl
förhaft Herr P. Östmans inom Andra Kammaren väckta motion (N.o 197) om
anvisande af 5,100 R:dr till aflöning åt en kronofogde och en häradsskrifvare för
bildande af ett nytt fögderi inom Wester-Norrlands län, i öfverensstämmelse med
hvad Kongl. Maj:t föreslagit.
Härvid har betänklighet visserligen mött att, under närvarande tidpunkt, då
genomgripande förändringar inom administrationen blifvit ifrågasatta, tillstyrka anslag
för inrättande af nya tjenstebelättningar, men då, af den i Statsråds-protokollet
(Bil. N:o 5. pag. 16—23) intagna fullständiga utredning, beholvet af de föreslagna
nya tjensterna ojäfaktigt framgår, och då ett uppskof med detta behofs afhjelpande
vore att betrakta såsom en orättvisa mot innevånarne i de orter, hvarom fråga
är, har Utskottet, — men hänsyn dertill att de nya tjensteinnchafvarne i likhet med
förutvarande tjenstemän komme att, jemlikt 4 mom i Kongl. Cirkuläret den 9
November 1860, vara underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller
jemkning i åligganden, som vid en blifvande iörändrad organisation kan varda
6
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 38.
stadgad, — ansett sig böra biträda hvad i förevarande hänseende blifvit föreslaget;
hemställande alltså Utskottet:
att Riksdagen måtte bevilja följande löneanslag, nemligen:
a) inom Wester-Norrlands län för 1 kronofogde lön 2,500 R:dr,
hyresersättning 300 R:dr; och för 1 häradsskrifvare lön
2,000 R:dr, hyresersättning 500 R:dr eller tillsammans
5,100 R:dr;
b) inom Norrbottens län för 1 kronofogde och 1 härads
skrifvare
enahanda anslag, 5,100 R:dr;
c) inom Wermlands län för 1 kronofogde och I häradsskrif
vare
enahanda anslag, 5,100 R:dr; samt
rf) inom Skaraborgs län för 1 kronofogde och 1 häradsskrif
vare
enahanda anslag, 5,100 R:dr
Anf ‘två^nta* ®’°‘ ^''^are bär Kongl, Maj:t begärt, att Riksdagen måtte anvisa 850 R:dr, deraf
länsmansbe- 700 R:dr såsom lön och 150 R:dr såsom hyresersättning, åt en ny länsman inom Weitaiimngar.
sterbottem län och enahanda belopp för en dylik tjensteman inom Elfsborgs län; och
då de såsom stöd för den nådiga framställningen i Statsråds-protokollet (pag. 21—23’
åberopade förhållanden nogsamt ådagalägga, att inrättandet af de ifrågaställa tjensterna
är för de orter, för hvilka de äro afsedda, af behof påkalladt, tillstyrker Utskottet,
a) att Riksdagen måtte för en ny länsmanstjenst inom Westerbottens
län anvisa ett årligt belopp af 850 R:dr, deraf 700
R:dr såsom lön och 150 R:dr såsom hyresersättning; och
b) att enahanda belopp måtte för en ny länsmanstjenst inom
Elfsborgs län anvisas.
Ang. uppforan- 10:o. Sedan Kongl. Maj:t, med anledning af Rikets sednast församlade Stänvissa
ersätt- ders derom gjorda underdåniga framställning, anbefallt Statskontoret att, i sammannmgsbeiopp.
bang med näst afgifvande berättelse om Statsverkets förvaltning, tillstånd och behof,
i underdånighet anmäla de af bemälda embetsverk förskottsvis bestridda utgifter,
hvilka syntes vara af beskaffenhet att fortfarande kunna blifva lör de uppgifna
ändamålen behöfliga, hade Statskontoret uti underdånig skrifvelse af den 7 November
nästlidet år anmält, att i sådant hänseende förekommo, bland andra, följande
belopp, nemligen:
52,311 R:dr 31 öre, ersättning till landsstats-tjenstemän för af dem frånträdda
boställen, hvilken ersättning, jemlikt de i Rikets Ständers underdåniga skrifvelse
af den 5 November 1863, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens
Sjette Hufvudtitel, medgifna och af Kongl. Maj:t sedermera fastställda vilkor, blifvit
beräknad till enahanda belopp, hvartill boställenas räntor och afkastning varit i
staten upptagna, med tillägg af stadgad hyresersättning; och
värdet af 11 kubikfot 6 kannor spanmål, hälften råg och hälften korn, 1
mark smör, 9 R:dr 1 öre i penuingar jemte forsellön 92 öre, hvilket allt, efter
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 38.
7
det smörqvantiteten blifvit omsatt i spanmSI, upptagits med penningar 9 R:dr
93 öre och oindelt spanmäl 11 kubikfot 8 kannor, utgörande ersättning till Landshöfdingen
i Upsala län för uppkommen brist i den åt honom anslagna indelning
i följd af nedsättning å räntan af hemmanet Söderby N:o 3 i Danmarks socken
Likaledes hade Statskontoret i förberörda skrifvelse anmält nedanstående belopp
till uppförande å ordinarie stat, nemligen:
30 R:dr, ersättning till innehafvarne af kronofogdebostället Neder-Järfva i Solna
socken .och länsmansbostället Tollsta i Husseby socken af Stockholms län med
30 R:dr till den förre och 20 R:dr till den sednare för från dessa boställen exproprierad
mark till norra stambanan;
305 R:dr, utgörande sammanlagda beloppet af den länsmännen i Wester-Norrlands
län, med undantag allenast af den i Ullångers distrikt, tillkommande ersättning
för den i deras lön inberäknade, numera indragna rotefrihetsafgiften; samt
22 R.dr 50 öre och 1,191 kubikfot 8,25 kannor oindelt spanmål, hvilka,
jemlikt Kong). Kungörelsen den 50 December 1863, tillerkänts indelningshafvare
såsom godtgörelse för den minskning i deras inkomster, som uppkommit derigenom,
att mjöl- och sågqvarnsräntor, hvilka till en del varit anordnade, från och med
1864 blifvit afskrida och följaktligen ej vidare utgöras;
Och har Kongl. Maj:t nu föreslagit, att för de af Statskontoret sålunda angifna
ändamål medel måtte under titel: Landsstaterna i länen, anvisas.
Utskottet, som härvid ej haft något att erinra, hemställer,
att Riksdagen må medgifva följande anslagsbelopps uppförande
å ordinarie stat, nemligen:
а) 32,311 R:dr 51 öre, ersättning till landsstats-tjenstemän
för af dem frånträdda boställen;
б) 9 R:dr 93 öre penningar och II kubikfot 8 kannor oindelt
spanmål, ersättning till Landshöfdingen i Upsala län
för värdet af nedsättning i honom anslagna hemmansräntor;
c) 30 R:dr, ersättning för mistad afkastning af exproprierad
mark från kronofogdebostället Neder-Järfva 30 R:dr och från
länsmansbostället Tollsta 20 R:dr;
d) 305 R:dr, aflöningsfyllnad för länsmännen i Wester-Norrlands
län, med undantag af den i Ullångers distrikt för
indragen ersättning af rotefrihetsafgiften; samt
e) 22 R:dr 30 öre penningar och i jemnt tal 1,191 kubikfot
8 kannor oindelt spanmål, ersättning till indelningshafvare
för afskrifna mjöl- och sågqvarnsräntor.
Börande, i händelse af Riksdagens bifall till hvad Utskottet under mom. a,
b och e härofvan föreslagit, anslagskolumnen indelta räntor minskas med ett belopp
af 7,202 R:dr 50 öre.
8
Stats -Utskottets Utlåtande N:o 38.
Ang. uppförande
å stat af
ett ersättningsbelopp.
Ang. ersättning
för mjöloch
sågqvarnsräntor.
Anslag till
skiften och
afvittringar.
Ang. af vittring sförrättningarnes
påbörjande
i lappmarkerna.
ll:o. Sedan löseskillingarne för exproprierad mark från tre särskilda boställen
i Skaraborgs län blifvit, jemlikt Kongl. Brefvet den 23 Februari nästlidet år med
tillhopa 1,435 R:dr 69 öre till Riksgälds-kontoret levererade, har Kongl. Maj:t,
när två af dessa boställen fortfarande innehafvas af landsstats-tjenstemän, nemligen
länsmansbostället Marka-Stommen och kronofogde-bostället Släta Bygården, nu
anmält till uppförande å stat en ersättning till vederbörande indelningshafvare af
fem procent i jemnt tal af värdet å den från dessa boställen exproprierade mark,
med för Marka-Stommen 47 R:dr och för Slöta Bygården 21 R:dr eller för båda
tillhopa 68 R:dr, till hvilken framställning Utskottet tillstyrker
Riksdagens bifall.
Gästgifvarcs friheter.
12:o. Såsom ersättning till vederbörande indelningshafvare för indragna mjöloch
sågqvamsräntor har Kongl. Maj:t äskat uppförande å ordinarie stat af 9 öre
i penningar samt 38 kubikfot i kanna oindelt spanmål, hvilket äfven torde af
Riksdagen bifallas;
Börande dock härvid iakttagas, att anslagskolumnen indelta räntor minskas
med motsvarande belopp, 76 R:dr 29 öre.
Skiften och Afvittringar.
13:o. Till fortsättande af storskiftes- och afoiltrings-förrättningarne i Rikets
norra län har Kongl. Maj:t äskat, utöfver de å Riks-staten uppförda 63,000 R:dr,
ett extra anslag till belopp af 97,000 R:dr.
Beträffande kostnadssumman för storskiftes- och afvittrings-arbetena under
åren S 867 och 1868 inhemtas af oftaberörda Statsråds-protokoll (pag. 27), att
desamma med bibehållande af nuvarande antal dervid anställde landtmätare kunde
antagas komma att uppgå, under hvardera året, till omkring 182,000 R:dr, eller
22,000 R:dr mera för hvarje år, än det för 1867 beviljade. Men då vid 1865
års slut. sedan årets alla utgifter blifvit bestridda, förefanns eu behållning å anslaget
till skiften och afvittringar af 47,834 R:dr 81 öre, har Kongl. Maj:t ansett
detta belopp, derest för år 1868 bibehölles samma anslag som det för 1867,
böra blifva tillräckligt att fylla bristerna för begge åren, derest antalet landtmätare
vid dessa arbeten icke förökades.
Vidare har uti eu inom Första Kammaren väckt, till Utskottet hänvisad
motion (N:o 67) Herr A. E. Ros, under förutsättning att berörda, af Kongl. Maj:t
äskade anslag, 97,000 R:dr, till fortsättande af storskiftes- och afvittringsförrätt—
ningarne i Rikets norra län vore, jemte det ordinarie anslaget af 63,000 R:dr,
endast afsedt att användas för fortsättning af afvittrings-förrättningarne i Kopparbergs
län samt Wester- och Norrbottens läns kustländer, föreslagit, att Riksdagen
måtte
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 38.
9
måtte bevilja ett ärligt anslag af 30,000 R:dr att nppföras på ordinarie stat, till
lika fördelning emellan Wester- och Norrboltens län, på det att omförmälda förrättningar
måtte kunna taga sin början äfven uti Lappmarkerna. Genom beviljandet
af dessa medel skulle, enligt motionärens åsigt, minst fyra afvittringslandtmätare
i hvardera länet kunna ytterligare anställas och öfriga kostnader för gode
mäns biträden och handtlangning bestridas, samt derigenom mycket hinna uträttas
uti de ifrågavarande Lappmarkerna, der mätningar och andra till afvittringen hörande
åtgärder borde kunna tagas mera summariskt, hvarom den omarbetade, på
Kong!. Maj:ts pröfning beroende afvittrine.sstadgan för Lappmarkerna ansåges icke
komma att sakna bestämmelser.
Då det af Kongl Maj t nu äskade anslag uppgår till enahanda belopp, som
för ifrågavarande ändamål vid sednaste Riksdag beviljades och det torde vara af
vigt, att afvittringsarbetena fortfarande bedrifvas med hela den derför nu anställda
personal, tvekar Utskottet icke att till bifall förorda hvad Kongl. Maj:t i detta
hänseende föreslagit; men deremot anser Utskottet tillräcklig anledning icke förefinnas
att tillstyrka arbetenas påskyndande i det af motionären ifrågaställa omfång,
helst af Statsråds-protokollct. inhemtas, att en från Länsstyrelsen i Westerbottens
län i underdånighet gjord anhållan om aflöning för ytterligare 5 afvittringslandtmätare
blifvit af Kongl. Maj.t lemnad utan afseende; hemställande alltså
Utskottet,
att Riksdagen måtte, med afslag å Herr Ros’ motion, bifalla
hvad Kongl. Maj:t uti förevarande hänseende föreslagit och
således till fortsättande af storskiftes- och afvittrings—förrätt—
ningarne i Rikets norra län, för år 1868, utöfver det å Riksstaten
uppförda anslag till skiften och afvittringar, 63,000
R:dr, anvisa å extra stat ett belopp af 97,000 R:dr, att till
Kongl Maj:ts nådiga disposition från Riksgälds-kontoret utgå.
l^:o Herr E V. Almqvist har uti en inom Första Kammaren väckt, till Angående uStats-Utskottet
hänvisad motion (N:o 22) hemställt, det Riksdagen behagade till^''gräns^mdKongl.
Maj:t aflåta underdånig anhållan derom, att Kongl. Maj:t måtte genom be- lan LaPPhörige
afvittringslandtmätare, biträdde af sakkunnige personer samt efter de när- ™7turimd
mare föreskrifter, Kongl. Maj:t kunde finna godt i nåder meddela, låta undersöka och den egenthuru
långt mot fjellen odlingen med fördel kan utsträckas inom Westerbottens l>9iygltn
läns Lappmarker, och med stöd af denna undersökning, oberoende af afvittringen
derstädes, låta bestämma en gräns emellan den del af landet, der odlingen bör
med framgång och fördel kunna bedrifvas, kallad Lappmarkens nedre eller kulturland,
och dess öfre del eller den egentliga fjellbygden, och i sammanhang dermed
i nåder föreskrifva:
Bih. till Riksd. Prat. 1867. 4 Sami. 1 Afd. 17 Höft.
2
10
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 38.
att upplåtelse till nybyggesanläggningar ofvanom den sålunda bestämda
gränslinien hädanefter icke må utan Kongl. Maj:ts särskilda nådiga begifvande
tillåtas;
att då nybyggen inom berörde Lappmarks öfre del eller fjällbygd på grund
af åsidosättande byggnads- och odlingsskvldigheter förklaras åbolediga, den mark
dessa omfattat bör till allmän kronomark ånyo förläggas;
att ifrågavarande fjelitrakter, med derinom befintliga dalsträckningar, må till
Lappar eller andre ren-egare såsom renbetesland upplåtas, på de vilkor och mot
de afgälder, som derför kunna bestämmas, i den ordning Kongl. Maj:t kan finna
godt i nåder föreskrifva;
att gränserna mellan de olika renbetes- eller lappskattelanden må af landtmätare
eller kronobetjening i orten, med biträde af tvänne ojäfvige gode män,
utstakas och rörläggas, samt, uti dervid fördt protokoll, fullständigt beskrifvas;
och slutligen
att afvittringen af det öfre Lappmarkslandet eller fjelltrakterna må anstå, till
dess hela den nedre delen af berörda läns Lappmarker blifvit fullständigt uppmätt
och afvittrad; ock har derjemte blifvit föreslaget, att kostnaderna för ifrågavarande
undersökningar och förrättningar må bestridas af de medel, Riksdagen
kunde komma att ställa till Kongl. Maj:ts nådiga disposition för afvittringsarbetenas
fortsättande inom de Norrländska länen.
Efter pröfning af hvad till stöd för denna framställning blifvit i motionen
anfördt, har Utskottet stannat i den öfvertygelse, att stadgandet af en gräns emellan
Lappmarkernas, såväl inom Norrbottens som Westerbottens län, fjelitrakter och
den till nybyggen dugliga mark är af stor vigt och betydelse, ej blott för skyddandet
af Lapparnes och nybyggarnes ömsesidiga rättigheter och förebyggandet af
tvistigheter dem emellan, utan äfven för att derigenom kunna förekomma nybyggens
anläggande i trakter, helt och hållet otjenliga för kultur, hvilket missbruk
mer än något annat bland nybyggarne förorsakat hungersnöd och brist, för hvars
afhjelpande Statens mellankomst så ofta påfordrats. Ehuru Utskottet sålunda funnit
motionens syftemål vara särdeles behjertansvärdt, bar Utskottet likväl, i saknad
af den speciela kännedom om förhållandena i dessa nordliga trakter, som för
ärendets definitiva afgörande är behöflig, icke ansett sig böra ingå i pröfning af
det utaf motionären föreslagna sätt för frågans lösning, utan föreslår derföre,
att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, det täcktes
Kongl. Maj:t låta tillse om och på hvad sätt en gräns
emellan den egentliga fjellbygden och den till odling tjenliga
delen af Westerbottens och Norrbottens läns Lappmarker må
kunna utan alltför stora kostnader provisionelt bestämmas, intilldess
genom afvittringen dessa förhållanden blifvit slutligen
ordnade.
Stats-Ulskottets Utlåtande M:o 38.
11
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtinannaniiringar.
15:o. Sedan Rikets sednast församlade Ständer, för uppförande af en ny Ekonomiekonomibyggnad
vid Alnarps landtbruksinstitut, hufvudsakligen efter den al Sty- y9^inarp.
relsen för samma institut framlagda plan, beviljat det derför äskade anslaget,
100,000 R:dr, samt deraf å Riksgälds-kontoret anvisat ett belopp af 50,000
R:dr att utgå under år 1867, har Kongl. Maj:t nu föreslagit, att återstående hälften
måtte under år 1868 få utgå med 50,000 R:dr; och får Utskottet, som,
på grund af de i Statsråds-protokollet andragna skäl, härvid ej haft något att erinra,
tillstyrka,
att denna nådiga framställning måtte af Riksdagen bifallas.
16:o. Inom Första Kammaren har Grefve H. Wachtmeister föreslagit (i mo- Angående untion
N:o 42), att af allmänna medel måtte åt Ryssbylunds Landtbruks-elementar- ^mruvlläroverk
beviljas ett årligt anslag af 4,000 R:dr, och har motionären, jemte vits- eiementarordande
of det utmärkta sätt, hvarpå denna anstalt blifvit skött, och det nyttiga
målet för dess verksamhet, att jemte de speciela jordbruksstudierna meddela lärjungarnc
eu till och med för studentexamen tillräcklig allmän bildning dock med
hufvudsaklig vigt fästad på naturvetenskaperna — allt detta under åtnjutande af
de fördelar och den kontroll, som ett aktningsvärd! familjelif erbjöde —, anfört,
att detta företag, efter hvad erfarenheten gåfve vid handen, icke kunde utan det
allmännas mellankomst uppehållas i anseende till de högst betydliga kostnader,
som måst på byggnader och anläggningar användas.
Äfven inom Andra Kammaren har framställning i enahanda syftning blifvit
gjord af Herr 0. E. IJahm, som (uti motion N:o 123) föreslagit, att Riksdagen
måtte såsom understöd för berörda Laridtbruks-elementarskola tillsvidare bevilja
ett årligt anslag af 4,000 R:dr, emot de förbindelser, som kunde uti särskilt
reglemente, enligt Kongl. Maj:ts pröfning, fastställas och hvartill förslag blifvit motionen
bifogadt. Efter en kort redogörelse för skolans uppkomst, ändamål och
organisation har sistnämnde motionär vidare anfört, att enligt den kostnadsberäkning,
som före skolans öppnande blifvit gjord, skulle elevernes afgifter kunnat betäcka
ej blott de årliga omkostnaderna utan äfven ränta och amortering af förlagskapitalet;
men ehuru byggandet af skollokaler, boningsrum för 44 lärjungar
och 4 lärare, kemiskt laboratorium och gymnastiksal, utvidgning af flera för ekonomien
nödiga hus och anskaffandet af inventarier skett med besparing och omtänksamhet,
och ehuru skolan redan de första åren haft 57 och det sista 43
elever från olika delar af landet, så hade det dock visat sig, att äfven under så
gynnsamma förhållanden elevernas afgifter ej ens lemnat något öfverskott till ränta,
än mindre till amortering af anläggningskostnaden. Följden af dessa årliga rånte
-
12
Stats-Utskottets Ullätande N:o 38.
förluster måste snart nog blifva den, att, huru varmt föreståndarens nit för saken
än vore, han dock tvingades att tillsluta skolan och genom realisation af dess
tillhörigheter göra förlusten så ringa som möjligt. Slutligen har motionären, som
på uppdrag af Calmar läns södra Hushållningssällskap flera gånger besökt detta
institut och dervid tagit kännedom icke endast om skolans verksamhet och der
rådande flärd fria lefnadssätt utan äfven om egendomens ekonomi, vitsordat, att
upplösningen af denna läroanstalt, hvilken kunde tjena till ett mönster och ovilkorligen
egde ett fördelaktigt inflytande på dervarande elever, vore eu förlust för
landtbruket,
Då Staten numera ej endast lemnar understöd åt en mängd lägre landtbruksskolor,
deraf en är förlagd till Ryssbylund, utan äfven underhåller tvänne
landtbruksinstitut för den högre undervisningen, kan Utskottet icke annat än afstyrka
anvisande al statsmedel för den ifrågavarande undervisningsanstalten, som
är en enskild inrättning, hvars tillvaro och fortgång helt och hållet beror af dess
föreståndares intresse och verksamhet. Skulle denna inrättning med det störa
förtroende, den redan lärer hafva tillvunnit sig, icke kunna med befintliga tillgångar
uppehållas, synes detta hinder för skolans fortgång lämpligast böra undanrödjas
genom förhöjning af lärjungarnes årsafgifter. Dessutom har Utskottet ej
bort lemna oanmärkt, hurusom sjelfva planen för denna skola, enligt hvilken gossar
redan vid 12 års ålder der skulle erhålla inträde och således redan vid denna
späda ålder deras blifvande lefnadsyrke bestämmas, är helt och hållet stridande
mot de åsigter, som på sednare tiden allt mera gjort sig gällande, att inträdet i
tillämpningsskolan bör till eu mognare ålder uppskjutas och således den elementära
undervisningen lämpligast vid de allmänna skolorna inhemtas. Af dessa skäl
och då, enligt hvad Utskottet inhemtat, föreståndaren för ifrågavarande undervisningsanstalt
hos Kongl. Maj:t gjort ansökning om beredande af ett årligt statsanslag
af 6,000 R:dr, men Kongl. Maj:t, efter det ansökningen blifvit af Landtbruks-akademiens
förvaltnings-komité afstyrka ej funnit skäl att i ämnet göra
nådig framställning, hemställer Utskottet,
att Grefve Wachtmeisters och Herr Dahms ifrågavarande
motioner icke må af Riksdagen bifallas.
Angående in- 17:o. Inom Första Kammaren har Herr S. P. tiergman (i motion N:o SO)
V(för sökss tf tion föreslagit, a,t, intill dess det tilläfventyrs kunde ifrågakomma att till landtegenvid
mönster- domen Aminne i Norrbottens län förlägga länets landtbruksskola, ett anslag af
''AniZTe. 1^*000 Rdr måtte beviljas att med 3.000 R:dr årligen utgå, till inrättande å
nämnde egendom af en försöksanstalt, hufvudsakligen afseende de delar af landtmannayrket,
som omfatta boskapsskötseln och mejerihandteringen; och har motionären,
som inhemtat Direktionens öfver det bolag, som utgjorde Åminnes egare,
yttrande öfver förslaget och dess gillande deraf samt tagit kännedom om bolagets
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 38,
13
fortfarande oegennyttiga uppoffringar för det vigtiga ändamål, hvarför Åminnes
mönsterfarm blifvit anlagd, ansett andra bestämmelser icke behöfva fästas vid anslagets
beviljande än att å stället efter tillgången på utrymme, må kostnadsfritt
lemnas varmrum och sängkläder åt de af allmogen, som för inhemtande af landthushållningen
derstädes eller delar deraf, såsom mejeriyrket, ladugårdsskötsel o s. v.,
ville besöka Åminne, äfvensom att Direktionen borde delgifva Rongl. Landtbruksakademien
årsberättelse öfver förvaltningen af försöksanstalten, med rättighet för
nämnda Akademi att i sin ordning gifva Direktionen del af de anmärkningar vid
förvaltningen, hvartill antingen nämnda årsberättelse eller å stället anställd inspektion
kunde föranleda.
Då anläggandet af en praktisk försöksanstalt i den trakt, der Åminne mönsterfarm
är belägen, synts Utskottet icke kunna för det allmänna vara af den vigt,
att Statsverket skulle för detta ändamål åtaga sig en så betydlig utgift, som den
af motionären ifrågaställda, hemställer Utskottet,
att Herr S P. Bergmans ifrågavarande motion icke må af
Riksdagen bifallas.
Landtbruks-ingcniörcr och deras hiträdeu.
18:o. Sedan Kongl. Maj:t i afseende å Landtbruks-ingeniörernes aflöning hos Landtbruks-inRikets
sednast församlade Ständer äskat godkännande deraf, att, jemte det den^ZZllförhojförsta
aflöningen fortfarande bibehölles vid 1,500 R:dr, densamma sedermera skulle ning.
i viss föreslagen ordning successivt förhöjas, och Rikets Ständer i så måtto bifallit
den nådiga framställningen, att, jemte det den första aflöningen för landtbruksingeniörerne
fortfarande bibehölles vid !,500 R:dr, densamma sedermera komme
att höjas efter fem års väl vitsordad tjenstgöring till 2,000 R:dr, efter vidare fem års
sådan tjenstgöring till 2,500 R:dr och slutligen efter ytterligare fem års enahanda
tjenstgöring till 3,000 R:dr; har Kongl Maj t nu begärt att den härtill erforderliga
förhöjningen af anslaget till Landtbruks-ingeniörer och deras biträden måtte
med 4,000 R:dr beviljas.
Med hänseende till hvad beträffande denna fråga är uti det vid den nådiga
Propositionen angående Statsverkets tillstånd och behof fogade Statsråds-protokoll
(Bil. N:o 5, pag. 29—31) meddeladt, tillstyrker Utskottet,
att den begärda anslagsförhöjningen, 4,000 R:dr, må af Riksdagen
beviljas.
!9:o. Herr E. V. Almqvist har, på skäl, som finnas anförda uti eu af ho- Ang. anställannom
inom Första Kammaren väckt motion, N:o 56, hemställt, att Riksdagen måtte* a{
~ ^ ui it E t) “in g eu in i
anvisa för år 1868 ett belopp af 2,500 R:dr till aflöning för en inom Wester “ inom Wester“
bottens län kringresande undervisare i landthushållningens särskilda delar, med botten3 ia"''
skyldighet för länets Hushållningssällskap eller Landsting att tillskjuta det ytter
-
14
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 38.
iigare belopp, som för anställande af fullt lämplig person vid befattningen kunde
finnas erforderligt och med åliggande för Hushållningssällskapet, som borde antaga
undervisaren och bestämma samt öfvervaka hans verksamhet, att till Landtbruksakademiens
förvaltningskomité afgifva årsberättelse om undervisarens verksamhet.
Då Rikets sist församlade Ständer, hvilkas pröfning enahanda förslag var understå^,
vid beviljandet af medel till aflöning åt ytterligare trenne Landtbruksingeniörer,
förordnat, att den ene af dem borde företrädesvis inom Westerbottens
län användas, och således det af motionären anmälda behof, i den mån det kan
böra af Staten tillgodoses, torde redan under innevarande år blifva fyldt, hemställer
Utskottet,
att Herr Almqvists ifrågavarande motion icke må af Riksdagen
bifallas.
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.
Ang. aflönings- 20:o. Landtbruks-akademiens förvaltningskomité hade, enligt hvad af Stats
''undervisarm’''i
råds-protokollet inhemtas, uti underdånigt memorial anmält, att det, enligt Kongl.
fårskötseln. Maj:ts nådiga Bref den 8 April 1864, under den 3 Maj samma år med Direktören
Louische Hofman- bang afslutade kontrakt, enligt hvilket Hofman-Bang förbundit
sig att utöfva tillsyn öfver och leda förädlingen vid Rikets schäferier, äfvensom
att tillhandagå enskilda personer med råd och upplysningar rörande deras
schäferier och ullens rätta behandling, med år 1866 gått tillända; och att Hofman-Bang,
sedan komitéen gjort framställning om förnyelse af ofvanberörda kontrakt,
förklarat sig villig förnya kontraktet endast i den händelse, att han, utom särskilt
arfvode för innevarande år, från och med år 1868 finge åtnjuta lika förmåner,
som beviljats undervisaren i boskapsskötseln och mejerihushållningen.
t anledning häraf har Kongl Maj:t, med afseende å det gagnande inflytande
på schäleriskötseln, som Direktören Hofman-Bang under sin tjugotreåriga tjenstetid
utöfvat, och behofvet för de orter, inom hvilka fårafveln mera allmänt utbredt
sig, att ega tillgång på biträde af en i allt hvad till dessa djurs skötsel hörer
fullt hemmastadd person, föreslagit Riksdagen att medgifva för undervisaren ifårskötsel
enahanda rätt till gradvis skeende förbättring i löneförmåner, som vid
sednaste riksdag beviljades åt de resande undervisarne i boskapsskötseln och mejerihushållningen,
eller lika med Landtbruks-ingeniörerne, samt att i följd deraf till
löneförbättring för Hofman-Bang, som nu tjenstgjort vida mer än femton år och
således borde berättigas till uppflyttning i högsta lönegraden, anvisa 1,500 R:dr.
Utskottet, som ej haft något att härvid erinra, hemställer,
att denna nådiga framställning måtte af Riksdagen bifallas.
Stats-Utskottets Utlutande N:o 38.
15
21 :o. Med anledning af Landtbruks-akademiens i underdånig skrifvelse den Ang. understöd
15 nästlidne December derom gjorda och i Statsråds-protokollet (Bil. N:o 5, pag_for gjnom9fen
m
1 i #'' r o de af en kurs
33 och 34) intagna hemställan, har Kong!. Maj:t, med hänsigt jemväl dertill, att« boskaps uppframstäilningarne
om direkta bidrag för jordbruket och dess binäringar till före-■fodande *"•
° J ~ # samt angående
varande Riksdag omfatta endast mindre belopp, föreslagit Riksdagen att anvisa till resestipendier åt
understöd för personer af mankönet vid genomgående af fullständig lärokurs i lan^™^slar''
boskaps uppfödande och skötsel, mjölkning m. m., 2,000 R:dr, samt till reseunderstöd
åt utexaminerade landtbrukslärlingar, för att i främmande länder taga anställning
som arbetare och efter genomgången lärokurs till fäderneslandet återvända,
1,500 R:dr.
De skäl, som härför af Landtbruks-akademien blifvit anförda, hafva synts Utskottet
tillfredsställande; och hemställer Utskottet derföre,
att de begärda anslagen, tillhopa 3,500 R:dr, måförårlR68
å Riksgälds-kontoret anvisas.
22:o. I öfverensstämmelse med hvad Landtbruks-akademien i underdånighet^- anslagtm
hemställt, har Kong!. Maj:t föreslagit Riksdagen att på ordinarie stat uppföra de Sate allmänna
vid sednaste riksdag beviljade, på landtbrukets och boskapsskötselns utveckling landtbruksmötefördelaktigt
inverkande och för framtiden jemväl behöfliga anslagen till utdelande na’ m''
vid allmänna landtbruksmöten af prisbelöningar för husdjur, redskap och maskiner
samt ladugdrdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster, 6,000 R:dr; samt
till årliga täflingsmöten med gödboskap, smör, ost, fläsk och kött uti städerna
Stockholm, Göteborg och Malmö, för så vidt hushållningssällskapen distriktvis vilja
förena sig om sammanskott af medel till dessa utställningar, 3,000 R:dr.
Kong!. Maj:ts förevarande framställning, i hvad den angår anslagens uppförande
på ordinarie stat, har Utskottet icke ansett sig böra biträda. — Det sednare
anslaget beviljades nemligen för första gången vid sistlidna riksdag och någon
tillförlitlig erfarenhet om behofvet af fortfarande anslag för dylika täflingsmöten
har således ännu icke kunnat vinnas.
Beträffande åter anslaget till de allmänna landtbruksmötena, förekommer att
någon viss tid för anställandet af dylika möten icke finnes bestämd, hvilket torde
få anses såsom tillräckligt skäl att detta anslag fortfarande på extra stat uppföres.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen måtte såsom extra anslag för år 1868 på
Riksgälds-kontoret anvisa,
a) 6,000 R.dr till utdelande vid allmänna landtbruksmöten af
prisbelöningar för husdjur, redskap och maskiner samt
ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster; och
b) 5,000 R:dr till årliga täflingsmöten uti städerna Stockholm,
Göteborg och Malmö med gödboskap, smör, ost,
16
Stats- Utskottets Utlåtande IS:o 38.
Angående anslag
till Svenska
Trädgårdsföreningens
elevskola.
Angående förädling
a f landets
boskapsafvel.
Angående anslag
till fortsättande
af
de geologiska
undersökningar
ne, m. in.
fläsk och kött, för såvidt Hushållningssällskapen vilja distriktvis
förena sig om sammanskott af medel till dessa utställ
ningar.
23o. I enlighet med derom af Styrelsen för Svenska Trädgårdsföreningen
gjord och af Landtbruks-akademien förordad ansökning, har Kongl. Maj:t föreslagit
att, sedan vid sednaste riksdag medel beviljades för utvidgande af föreningens
elevskola, så att hädanefter A 5 elever der kunna erhålla undervisning, nämnda
förening fortfarande måtte erhålla enahanda understöd som hittills, samt att det
förut på extra stat beviljade beloppet måtte å ordinarie stat uppföras med 4,500
R:dr, emot vilkor att föreningen, såvidt ske kan, verkställer utdelning al fruktträd
och plantor, i stället för såsom förr endast till mindre bemedlade jordbrukare,
hädanefter företrädesvis till de folkskolestyrelser, som derom göra framställning,
och jemväl, på sätt förut skett, aflemnar till Landtbruks-akademien årlig redovisning
och berättelse.
Äfven emot detta anslags uppförande å ordinarie stat har Utskottet haft betänklighet,
hufvudsakligast af den orsak, att Svenska Trädgårdsföreningen, såsom
grundad på frivillig öfverenskommelse, när som helst kan upphöra; hvarföre Utskottet,
med biträdande i öfrigt af Kongl, Maj:ts förslag, hemställer,
att Riksdagen till understöd för Svenska Trädgårdsföreningens
elevskola måtte för år 1868 bevilja ett extra anslag af 4,500
R:dr under ofvan uppgifna vilkor.
24:o. Kongl. Maj:t har till Riksdagen framställt nådig Proposition derom,
att enahanda belopp, 10,000 R:dr R:mt årligen, som är Stamholländeri-styrelsen
för närvarande af statsmedel anvisadt i och för åtgärder till upphjelpande och förädling
af landets boskapsafvel, måtte äfven under nästinstundande statsregleringsperiod
ställas till nämnda Styrelses förfogande, för att sätta Styrelsen i tillfälle
fullfölja de af Kongl. Maj:t i nåder gillade åtgärder till bildande af lämpliga holländerier
inom de Norrländska länen.
Utskottet hemställer,
att denna nådiga framställning måtte af Riksdagen bifallas.
25:o. Sedan Rikets Ständer för Landtbruks-ingeniörerne medgifvit uppflyttning
i högre lönegrad efter hvart femte år, har Kongl. Maj:t enär billigheten
talade för att enahanda förmån måtte beredas de vid geologiska under sökningar ne
anställda biträden, på de af Chefen för dessa undersökningar, i underdånig skrifvelse
den 16 sistlidne November anförda och i Statsråds-protokollet, (sid 36—
38), intagna skäl föreslagit, att Riksdagen måtte — jemte godkännande deraf,
att dessa biträden, sedan de efter förut fastställd ordning uppnått 2,000 R.drs
årsaflöning och med denna aflöning tjenstgjort i fem år, sedermera, räknadt från
och
Stats-Utskottets Utletande N:o 38.
17
och med början af nästföljande kalenderår, uppflyttas till en aflöning af 2,500 R:dr
och vidare, efter hvarje fem års förlopp samt för nit och skicklighet vitsordad
tjenstgöring, erhålla en ytterligare tillökning i aflöningen af 500 R:dr, till dess densamma
uppginge till högst 3,500 R:dr — anvisa, för fortsättande af de geologiska
undersökningarne samt utgifvande af geologiska kartor, enahanda anslag, som
vid sednaste riksdag beviljades, eller 80,000 R:dr.
På de af Kong). Maj:t anförda skäl hemställer Utskottet,
att Riksdagen, med godkännande af omfÖrmälda grunder för
aflöningen åt de vid de geologiska undersökningarne anställde
biträden, må till fortsättande af berörda undersökningar anvisa
för år 1868 ett extra anslag af 60,000 R:dn
Hästafvclns förbättrande.
26:o. Till fullbordande af eu slallbyggnad vid Strömsholms stuteri har Kong!.
Maj:t äskat ett extra anslag af 27,000 R:dr.
Fullbordandet af denna till murar och tak redan uppförda byggnad har Utskottet
funnit vara af behofvet påkalladt. Men då, enligt en från Stuteriöfverstyrelsen
meddelad upplysning, Styrelsen, vid början af innevarande år, sedan
den i Statsråds-protokollet sid. 40 omförmälda skuld, den 8 sistlidne Januari,
blifvit betald, hade, utom utestående fordringar, 1,817 R:dr 66 öre, eu behållning
af obligationer till eu nominelt belopp af 16,000 R:dr, har Utskottet, som ansett
äfven dessa medel kunna användas för det ifrågasatta inredningsarbetet, föreställt
sig att det af Kong!. Maj:t äskade anslaget kunde i någon mån nedsättas, hvarföre
Utskottet, i betraktande dels af de icke obetydliga Öfverskott å inkomsterna
vid stuterierna, som hittills årligen uppstått, dels af den omständigheten att en
och annan post i det af Utskottet granskade kostnadsförslaget kunde nedbringas,
såsom t. ex., bland andra, arfvodet för tillsyn af arbetet, beräknat, att ett belopp
af 15,000 R:dr, tillsammans med de sålunda för handen varande tillgångarne och
de påräknade besparingarne samt med iakttagande af någon jemkning i kostnadsförslaget,
skulle vara för ändamålet fullt tillräckligt; hemställande alltså Utskottet,
att Riksdagen måtte för en gång å Riksgälds-kontoret anvisa
ett belopp af 15,000 R:dr till fullbordande af ofvanberörda
stallbyggnad vid Strömsholms stuteri.
Undervisningsanstalter för slöjderna
27:o. Kong!. Maj:t har föreslagit att det för Teknologiska Institutet anvisade
anslag, 55,500 R:dr, som blifvit endast provisoriskt å Riks-staten uppförd t,
Bill. till liilisd. Prat. 1867. 4 Sami. 1 Afd. 17 Höft. 3
Angående uppförande
af en
stallbyggnad
vid Strömsholms
stuteri.
Angående anslagsförhöjning
till Teknologiska
Institutet.
18 Stats-Ufskottets Utlåtande N:o 38.
måtte till hela sitt belopp å ordinarie stat uppföras och att utaf det belopp, 12,000
R:dr, hvarmed, -enligt Rikets sednaste församlade Ständers beslut, anslaget till
denna läroanstalt, sedan Falu bergsskola blifvit dermed förenad, kommer att ökas,
måtte till utgående redan under år 1868 anvisas i,900 R:dr, såsom halfårsatlöning
till eu ny lärare i maskinbyggnadskonst och till hans konstruktör eller
assistent.
Då det förslag till bestämmelser förande bergsskolans i Falun förening med
Teknologiska Institutet, äfvensom till förändring i vissa af föreskrifterna i stadgarne
för Institutet, hvilket särskilt tillförordnade komiterade underdånigst afgift,
ännu ej blifvit slutligen pröfvadt och frågan om uppförande å ordinarie
stat af det till Institutet anvisade anslag dessförinnan icke torde böra till afgörande
företagas, får Ftskottet, som i öfrigt icke haft något att emot den nådiga
framställningen erinra, hemställa,
att Teknologiska Institutets anslag må förhöjas med 1,900
R:dr eller till 37,400 R:dr, men jemväl för år 1868 endast
provisoriskt uppföras.
Angående an- 28:o. Sedan, med anledning af Direktionens för Chalmerska slöjdskolan, i
tiagtförhöjning sammanhang med beslutad tillbyggnad af skolans lokal, gjorda underdåniga hem1
siöjdsMm. " ställa!) att, för utvidgande jemväl af skolans verksamhet enligt angifven plan och
derpå grundadt förslag till ny utgiftsstat, en förhöjning i skolans årsanslag måtte
skolan beredas, Rikets sednast församlade Ständer beviljat förhöjning i det dåvarande
årliga anslaget till skolan med 18,500 R:dr, så att detsamma komme att
uppgå till 52,000 R:dr, deraf likväl, enär de nya byggnaderna icke hunno färdigbyggas
under år 1867, för nämnda år erfordrades endast så stort belopp, som
motsvarade räntan af inrättningens för byggnaderna åtgående kapitaltillgång eller
i jemnt tal 8,000 R:dr; har Kongl. Maj:t föreslagit, att till ifrågavarande skola,
hvars gamla statsanslag uppgår till 15,500 R:dr, måtte anvisas icke allenast de
för år 1867 å ordinarie stat beviljade 8,000 R:dr, utan ytterligare 5,250 R:dr.
Utskottet hemställer,
att denna nådiga framställning måtte af Riksdagen bifallas
och således skolans anslag upptagas till 26,750 R:dr.
Angående av 29:o. Under åberopande, hurusom den storartade byggnad, som för Slöjdslagsförhöjning
s/;0lan )'' Stockholm är uppförd, under innevarande års höst blifver till skolans in‘''‘lStockholm"”
rymmande färdig och således undervisningen från och med år 1868 bör till hela
sin omfattning vara i gång. har Kongl. Maj:t af Riksdagen äskat, utöfver de för
år 1867 beviljade 32,000 R:dr, ytterligare ett lika belopp eller 52,000 R:dr.
I anledning af Kongl. Maj:ts till Rikets sist församlade Ständer gjorda nådiga
framställning om förhöjning af Slöjdskolans i Stockholm årsanslag med 64,000
R:dr, deraf dock, i anseende till skolans inrymmande i dess nya lokal först till
Stats- Utskottets Ullålande N:o 38.
19
höstterminen 1867, erfordrades under samma år allenast hälften eller 32,000
R:dr, beviljade Rikets Ständer för innevarande statsregleringsperiod sistnämnda
belopp, med rättighet att, derest skolans inrymmande i den nya lokalen skulle
blifva förd röjd t utöfver den tid, som derför beräknats, den derigenom besparade
del af anslaget blefve under följande år för ändamålet att tillgå; förklarande dervid
Rikets Ständer, att någon närmare pröfning af förslaget till utgiftsstat ej kunde
ega rum, emedan, då bestämmandet af åtskilliga för skolan erforderliga anslagsbelopp
vore beroende af det sätt, hvarpå skolan i den nya lokalen kunde blifva
ordnad, det vore för tidigt att fastställa en definitiv utgiftsstat för inrättningen,
helst de nya förhållanden, som af flyttningen föranleddes, torde medföra behofvet
af ändringar i de för inrättningen gällande stadgar, hvarvid tillses borde att, för
kostnadernas inskränkande, ej andra läroämnen föreskrefvos, än som för skolans
egentliga ändamål erfordrades.
Uti det den nådiga Propositionen bilagda Statsråds-protokoll (Bil. 5, pag. 44)
är meddeladt, hurusom Slöjdskolans styrelse uti en till Kong!. Maj:t ingifven skrift
förmält, dels att, beträffande de af Rikets Ständer till följd af skolans förflyttning
till en ny lokal förmodade förändringar i stadgarne, Styrelsen ansåge några sådana
ändringar hvarken vara af behofvet påkallade eller komma att föranledas genom
berörda förflyttning, dels ock, vidkommande framställningen om inskränkning af
kostnaderna för skolan genom att ej föreskrifva andra läroämnen än sådana, som
för skolans egentliga ändamål erfordrades, emot densamma åberopat skolans ändamål
att meddela sina lärjungar ej blott den för skiljda yrken erforderliga fackbildning,
utan äfven de för alla yrkesidkare gemensamt erforderliga kunskaper.
Enligt hvad Utskottet inhemtat, meddelas för närvarande i Stockholms slöjdskola
undervisning i åtskilliga ämnen, som tillhöra dels folkskolan dels andra af
Staten eller kommunen underhållna läroanstalter; och då det icke torde böra åt
Styrelsen öfverlemnas att, efter godtfinnande bestämma kunskapsämnena utöfver
den egentliga yrkesbildningen, äfvensom å andra sidan denna sednare icke synes
böra på Statens bekostnad utsträckas till inlärande af speciel handtverk, hvarigenom
kostnaderna i betydlig mån ökas, har, i öfverensstämmelse med de af Rikets
sist församlade Ständer uttalade åsigter, Utskottet för närvarande och innan
en fullständig utredning i afseende å undervisningsämnena blifvit förebragt, ansett
sig icke böra ingå i granskning af den för skolan föreslagna stat; hemställande
alltså Utskottet,
a) att det af Kongl. Maj:t för Slöjdskolan i Stockholm äskade
belopp, 64,000 R:dr, må för år 1868 provisoriskt uppföras,
att enligt Kongl. Maj:ts nådiga disposition användas; men att,
om, genom fördröjd inflyttning i den nya lokalen, större eller
mindre del af det vid sistlidna riksdag beviljade anslag ej
Angående utvidgning
af
Tekniska skolan
i B or ås
för inrättande
derstädes af
en väfskola,
m. m.
20 Stals-Uts/iotlets Utlåtande N:o 38.
skulle under innevarande år blifva använda ett motsvarande
belopp af 1868 års anslag bör till år 1869 besparas; och
b) att, vid anmälan af detta beslut. Riksdagen må i underdånighet
anhålla, att sedan undervisningsplanen blifvit ordnad i
öfverensstämmelse med skolans hufvudsakliga syftemål, Kongl.
Maj:t må lör näst sammanträdande Riksdag framlägga ett derefter
lämpadt förslag till utgiftsstat.
30:o. Uti en inom Första Kammaren väckt motion (N:o 60) har Grefve
Erik Sparre, med anledning deraf, att väfnadsindustrien inom Elfsborgs län, på
sätt Kommers-kollegii embetsrättelse äfven vitsordade, under de sednare åren
visat ett ganska märkbart återgående i afseende på tillverkningsbeloppet. hvilket
förhållande hade sin grund dels i de ökade bomullspriserna, dels i den, genom
förändrad tull-lagstiftning, lättade tillförseln af utländska manufakturvaror och böjelse
för smakfullare mönster och ritningar, som försvårade afsättningen af de inhemska
mindre smakfulla tillverkningarne, framhållit nödvändigheten att understödja
nämnda industri och, då detta endast kunde ske genom fullkomnandet af tillverkarnes
slöjdskicklighet, föreslagit inrättandet af en väfskola för undervisning i uppsättandet
och förfärdigandet af alla slags jaquardväfnader, analys af väfnadsprolver
samt mönsterritning. Utom en viss summa för en gång till första uppsättningen
af maskiner och redskap fordrade en dylik anstalt, för att rätt kunna gagna husslöjden
och dess arbeten, åtskilliga andra kostnader, såsom understöd eller stipendier
åt elever, profsamlingar af de nyaste och bästa väfnadsmönster, arfvode
för en väflärare, m. m.
Kostnaderna hade blifvit beräknade för första uppsättningen till 4,500 R:dr
för eu gång och till skolans årliga underhåll enahanda belopp.
För denna summa kunde väl blott ett obetydligt antal, omkring 8 å SO,
utlärda elever årligen utgå. Men med de grundliga insigter desse borde hafva
förvärfvat, och om man företrädesvis valde de utmärktare anlagen, skulle de blifva
skickliga att, hvar i sin stad, vidare utbreda den inhemtade kunskapen och resultaterna
af denna inrättning skulle inom kort visa sig genom ökad produktion och
rikligen återgälda det bidrag, som dertill lemnades.
Motionären, som ansåg icke omöjligt att genom subskription i orten samla
de medel, som erfordrades till uppsättning af de ifrågavarande väfstolarne, har
derföre föreslagit att statsanslaget till tekniska skolan i Korås måtte ökas med
4,500 R:dr för inrättande, i enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 22
Januari 1858, af eu slöjdafdelning i ändamål att, enligt af skolans Direktion upprättad
plan, som underställes Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, meddela handtverkare,
fabriksidkare in. 11.. nödig praktisk bildning med afseende på ortens hufvudnäring.
Stats~Utskottets Utlåtande N:o 38.
21
Äfven inom andra Kammaren har enahanda framställning blifvit gjord af
Herr E. Andersson, som (uti motion N:o 238) föreslagit, att statsanslaget för tekniska
skolan i Borås måtte ökas med 4,300 R:dr för inrättande af en slöjdafdelning,
afsedd att, enligt af skolans Direktion upprättad plan, meddela handtverkare,
fabriksidkare m. fl, praktisk bildning med afseende på ortens hufvudnäring.
Då Utskottet, i saknad af all utredning, icke tilltror sig att tillförlitligen
bedöma vigten och värdet af den undervisning i väfnadskonst, för hvilken bemälde
motionärer begärt understöd af statsmedel, samt då dessutom anordnandet af en
dylik undervisning, derest den anses för den ifrågavarande orten vara af någon
betydelse, synes Utskottet lämpligast egna sig för landstingets omvårdnad, tillstyrker
Utskottet,
att Grefve Sparres och Herr Anderssons förevarande motioner
må af Riksdagen lemnas utan afseende.
Undervisningsanstalter för handel och sjöfart.
31 :o. Det vid sednaste riksdag beviljade arfvode åt en andre lärare vid Angående afiöNavigationsskolan
i Göteborg har Kong!. Maj:t nu föreslagit måtte å ordinarieJXeiirare»»*
stat uppföras med enahanda belopp af 1,200 R:dr. navigationssko
Då,
eldigt hvad af Statsråds—protokollet inhemtas, antalet af elever vid dennalan 1 Golebor9- skola för närvarande är och sannolikt äfven framgent blifver så stort, att detta
lärarebiträde fortfarande erfordras, hemställer Utskottet,
att Riksdagen måtte å ordinarie stat uppföra 1,200 R:dr
såsom arfvode för en andre lärare vid Navigationsskolan i
Göteborg.
32:o. För Skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona har Kong!. Maj:t af Riksdagen Angående
äskat ett extra anslag af 7,000 R:dr. skeppsbyggeri
”
£7zstitutet t
Den stora årliga kostnad, som detta institut kräfver, samt det högst ringa carlskrona.
antal elever, utgörande under läsåret 1863 —1866 endast tio, som der åtnjutit
undervisning, har föranledt Utskottet ifrågasätta, huruvida nyttan af berörda anstalt
motsvarar kostnaderna för dess upprätthållande, hvilka för närvarande uppgå till
7,000 R:dr årligen enligt följande aflönings- och utgifts-stat:
1 lärare
i matematik ..............................................
.................. R:dr
R:mt 1,800:
1 »
i skeppsbyggeri ........................................
»
» 1,800:
1 »
i ångmaskinlära .........................................
.................. ))
» 800:
1 «
i frihandsteckning......................................
.................. »
« 400:
Särskild!
arfvode åt föreståndaren...........................
................. ))
» 200:
))
» för undervisnings meddelande
Engelska
språket....................................
.................. »
» 300:
Till aflöning åt skeppsbyggeri-etever, bestridande af kostnad
för eldning och lyshållning i undervisningsrummen, anskaf
-
22
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 38,
faude af böcker och modeller för institutet samt till premier
för elever, underhåll af möbler, inventarier samt bestridande
af öfriga tillfälliga expenser, såsom annonser,
skrifmaterialier och andra för institutet nödiga utgifter...... R:dr R:mt 1,700: —
Då institutet först inrättades, afsågs dermed endast att bibringa undervisning
i byggandet af handelsfartyg och uppgörandet af ritningar till dylika. Vid 1862
—1865 årens riksdag blef, till följd af derom aflåten nådig Proposition, institutets
anslag från 5,000 R:dr förhöjdt till nuvarande beloppet, 7,000 R:dr, för undervisningens
utsträckning äfven till en kurs för bildande af maskinister för passagerareångfartyg.
Berörda anslagsförhöjning äskades dock med förbehåll att, om, i följd
af möjligen inträffande förändringar vid Kronans örlogsvarf i Carlskrona, byggandet
af träfartyg så komme att inskränkas, att institutets bibehållande derstädes icke
skulle finnas lämpligt, hela det för inrättningen bestämda anslag då finge utgå
äfven för dess ordnande och verksamhet å annan ort.
Enär de förhållanden, på hvilka Kongl. Maj:t i sin ofvanberörda nådiga framställning
syftat, numera torde kunna anses hafva inträffat, synes det Utskottet som
skulle tiden nu vara inne att indraga skeppsbyggeri-institutet och i stället så utvidga
någon af de större navigationsskolorna, att undervisning i skeppsbyggeri der
kunde meddelas. Eldigt hvad Utskottet inhemtat äro för närvarande vid institutet
anställde 15 elever, deraf 13 vid skeppsbyggeri- och 2 vid maskinafdelningen;
och då undervisning i ångmaskinlära meddelas i den närbelägna navigationsskolan
i Carlshamn, torde den sednare afdelningen redan nu kunna indragas, hvaremot
institutets verksamhet, såvidt den afser skeppsbyggeri-aldelningen, synes böra fortfara,
intill dess dylik undervisning kan blifva på annat sätt anordnad.
I enlighet med dessa åsigter hemställer Utskottet,
att Riksdagen, med anförande af de betänkligheter, som yppats
mot bibehållande af skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona, må
Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga framställning på det sätt
bifalla, att för uppehållande af undervisningen å skeppsbyggeriafdeiningen
för år 1868 anvisas ett extra anslag af 5,000
R:dr, samt att, vid anmälan af detta beslut, Riksdagen må
i underdånighet anhålla, att Kong!. Maj:t täcktes låta undersöka
och utreda, hvilken af de navigationsskolor i Riket, der
undervisning i ångmaskinlära eger rum, skulle bäst egna sig
för sådan utvidgning, att teoretisk och praktisk kunskap om
fartygs konstruktion och i skeppsbyggeri der kunde meddelas,
samt att Kongl. Maj:t måtte till näst sammanträdande Riksdag
göra den nådiga framställning i ämnet, som kan af omständigheterna
påkallas.
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 38
23
Undervisningsanstalter för "bergsbruket
33:o. Sedan Rikets Ständer vid sednast riksdag, med bifall till Kongl. Maj:ts An9åtade nynådiga
Proposition om Fala, bergskolas förening med'' Teknologiska Institutet, för Teknologiska
tillökande af institutets byggnader med en för bergsläroverket erforderlig nybygg-.lnstitutet för
nåd, äfvensom för inredning af laboratorier och deras förseende med behölliga bergskolan.
inventarier, beviljat ett anslag af 106,000 R:dr, deraf under år 1867 anvisades
60,000 R:dr, samt särskilt utsedde komiterade afgifvit underdånigt förslag till
bestämmelser i fråga om förberörda förening och dervid tillika framställt alternativa
förslag i fråga om den blifvande byggnaden, hvaribland ett, att densamma skulle
uppföras å en intill institutets område varande tomt. för hvars inköpande medel
förväntades kunna af Brukssocieteten erhållas, har Kongl. Maj:t, enär det, oaktadt
flera förslag blifvit framställda, dock alltid vore afsedt att byggnaden skulle vara
färdig redan år 1868 och flyttningen af skolans effekter försiggå under förra
hälften af år 1869, af Riksdagen äskat återstoden af det beviljade anslaget för
ifrågavarande byggnads uppförande å den bland de alternativt föreslagna platserna,
som Kongl. Maj:t kunde finna mest ändamålsenlig, samt att Riksdagen således nu
måtte anvisa återstående 46,000 R:dr.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen måtte med 46,000 R:dr anvisa återstoden af
det vid sistlidna riksdag beviljade anslag till den nybyggnad,
som erfordras med anledning af beslutet om Falu bergskolas
förening med Teknologiska Institutet.
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.
34:o. Såsom ersättning för indragna mjöl- och sågqvarnsräntor har Kongl. Angående erMaj:t
äskat uppförande å ordinarie stat af penningar 2 R:dr 38 öre och oindelt mjttZlhtlgspanmål
35 kubikfot 7 kannor, hvilken nådiga framställning torde qvarnsränlor.
af Riksdagen bifallas;
Och bör härvid iakttagas, alt anslagskoluinnen, indelta räntor, minskas med
motsvarande belopp, 73 R:dr 98 öre.
.lordförluster genom kanal'' och väganläggningar
55:o. Äfven under förestående anslagsrubrik har Kongl. Maj:t såsom ersätt- Angående erni
n g för indragna mjöl- och sågqvarnsräntor föreslagit uppförande å ordinarie ?ältning för _
stat af penningar 3b öre och oindelt spanmål i jemnt tal 571 kubikfot 3 kannor,^LnsränTS.
hvartill Utskottet tillstyrker
Riksdagens bifall; —
Börande, i händelse af Riksdagens godkännande härå, anslagskolumnen, indelta
räntor, jemväl här med motsvarande belopp, 742 R:dr 96 öre, nedsättas.
24
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 38.
Angående fortfarande
anslag
till Styrelsen för
allmänna vägoch
vattenbyggnader.
, m, m.
Angående rese.
stipendier för
medlemmar af
Väg- och Vattenbyggnadskorpsen,
36:o. I öfverensstämmelse med derom af Styrelsen för allmänna väg- och
vattenbyggnader den 17 nästlidne December gjord underdånig framställning, hor
Kong!. Maj:t föreslagit, att följande anslag, till lika belopp med de vid sednaste
riksdag anvisade, måtte af Riksdagen beviljas, att älven nu på extra stat uppföras,
nemligen till aflöning för Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
samt dess tjenstebiträden såväl i hufvudstaden som. i landsorten 32,800 R:dr; till
undersökningar och expenser för allmänna arbeten 30,000 R:dr; till arfvoden för
civilingeniörers eller ingeniör selevers undervisande vid Krigshögskolan 3,000 R:dr;
samt till stipendier för ingeniör selever, som genomgå den för väg- och vattenbyggnads-ingeniörer
bestämda kurs, 3,000 R:dr.
Utskottet, som ej haft något att erinra mot framställningen att dessa extra
anslag fortfarande må utgå, hemställer,
att Riksdagen måtte för år 4868 anvisa:
a) till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
samt dess tjenstebiträden i Stockholm och landsorterna
32,800 R:dr;
b) till undersökningar och expenser för allmänna arbeten
30.000 R:dr;
c) till arfvode för civilingeniörers och ingeniörselevers undervisning
vid Krigshögskolan 3,000 R:dr; och
d) till stipendier för ingeniörselever, som genomgå den för
väg- och vattenbyggnads ingeniörerne bestämda kurs,
3.000 R:dr.
37:o. Under åberopande deraf, alt Rikets Ständer meddelat vissa årliga belopp
till understöd åt nästan alla tekniska korporationer i ändamål att genom resor
i främmande länder kunna inhemta upplysningar om hvarjehanda praktiska ämnen,
hade Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader underdånigst hemställt,
huruvida icke enahanda fördel skulle kunna beredas dem, som med allmänna arbeten
egde befattning, och i sådant afseende föreslagit, att til! understöd vid utrikes
resors företagande af Väg- och Vattenbyggnads-korpsens medlemmar måtte för år
4868 anvisas ett belopp af 4,000 R:dr; och har Kongl. Maj:t, jemte uttalande
af den öfvertygelse, att nu ifrågasatta reseunderstöd borde, om de anvisades, blifva
till särdeles gagn för utvecklingen af väg- och vattenbyggnadskonsten i landet,
föreslagit att nämnda belopp måtte å extra stat för ändamålet anvisas; men dä det
sålunda anmälda anslagsbehofvet synts Utskottet icke vara af den angelägna vigt,
att det, vid Statsverkets nuvarande knappa tillgångar, bör framför andra tillgodoses,
hemställer Utskottet,
att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning icke må af
Riksdagen bifallas.
38:o
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 38.
25
38:o. Då restitution af bränvinstillverlcnings-afgift, jcmlikt Kongl. Kungöre!- Ang. anslag för
sen den 7 nästiidne December, kan åtnjutas vid utförsel af bränvin till utrikes ort, r‘sluftion af
loi 7 utfordt bränvin.
och sodan restitution bor af bränvinstillverkningsmedlen utbetalas, har Kongl. Maj:t
föreslagit Riksdagen, att ifrågavarande utbetalningar må anordnas å det redan
befintliga förslagsanslaget för kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning,
hvilket till sin rubrik borde sålunda förändras, att det jemväl omfattar restitution
af bränvinstillverkningsaf^ift.
Utskottet tillstyrker,
att, med bifall till Kongl. Majjts nådiga framställning, ifrågavarande
förslagsanslag må erhålla rubriken: Kbntrollen å bränvinsförfattningarnes
tillämpning och restitution af tillverkning safgift
för utfördi bränvin.
59:o. Slutligen anser Utskottet sig böra anmäla, att, med anledning af de
uti Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd och behof gjorda Ang. yttrande
framställningar om anvisande af medel för kanal- och slussanläggningar, för hamn- om kanal- och
byggnader, för anläggning af nya samt förbättrande eller omläggning af backiga
eller eljest mindre goda vägar, för befrämjande af utdikningar och valtenaftappningar
in. D. allmänna arbeten, Utskottet, i likhet med hvad vid närmast föregående
riksdagar iakttagits, öfver dessa frågor kommer att särskildt utlåtande
afgifva.
40:o. Beträffande öfriga under Sjette Hufvudtiteln uppförda anslag, deruti Ang. öfriga anförändring
icke blifvit ifrågasatt, hemställer Utskottet, slag under sjette
i . ol ... Hufvudtiteln.
att dessa anslag må bestämmas till enahanda belopp, som i
nu gällande Riks-stat äro upptagna;
kommande, i följd af hvad Utskottet sålunda tillstyrkt och föreslagit, Hufvudtiteln
att ökas med 117,021 R:dr 24 öre och dess slutsumma, sedan för jemnande
deraf anslaget till skrifmaterialier och expenser blifvit med 21 R:dr 24 öre ned - sjette Bufvud
satt,
att uppgå till 3.928,000 R:dr, på sätt närlagda tabell, Litt. A., närmare titelfmff''
utvisar.
Stockholm den f2 Mars 1867.
På Utskottets vägnar;
ARVID FR:SON POSSE.
flik. till Hiksd. Prål 1807. 4 Sami. 1 Afd. 17 Höft.
4
26
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 38.
Reservationer!
Vid 7:de punkten (angående väckta motioner om kronofogdetjensternas indragning)
af Herr C. J. Svensén: »Emot Utskottets beslut i fråga om indragning af kronofogdetjensterna
har jag anmält reservation, emedan jag ansett lämpligt föreslå Riksdagen
att besluta en underdånig skrifvelse till Kongl Maj.t, med begäran att, då
en reorganisation af landsstaterna i länen förestår, i betraktande borde tagäs huruvida
ej kronofogdetjensterna kunna indragas och deras tjensteåligganden öfverlåtas
på kronolänsmännen. Min åsigt grundar sig derpå,
att kronofogdetjensterna blott äro en mellanhand emellan den befallande och
verkställande myndigheten, till lättnad måhända för den förre, men ledande till
tidsutdrägt med ärendenas utförande;
att den stora allmänheten har synnerliga olägenheter af nu bestående förhållanden,
då den måste kommunicera sig med kronofogden på långa afstånd
från hans bostad, hvilket missförhållande genom den föreslagna ändringen skulle
upphöra;
att grundsatsen: embetsmännen äro till för folkets skull och icke tvärtom,
vunne ett rättvist erkännande;
att genom de kortare afstånden, som måste förefinnas emellan länsmannens
bostad och befolkningen i orten, icke obetydliga resekostnader skola inbesparas i
och för exekutionsväsendets upprätthållande;
att sjelfva förslagets motståndare medgifvit, att polis- och exekutionsväsendet
gerna må frångå kronofogden och flyttas på länsmannen, och att landsstatstjenstemännen
sjelfva, på en offentlig sammankomst för icke längesedan, offentligen uttalat
sig för uppbördsbestyrets öfverflyttande på länsmännen;
att statens säkerhet snarare blir större än mindre om kronouppbörden delas
på flera händer, då nemligen uppbördsansvaret åligger flere personer; och
att, med samma som länsmännen kunde beredas förbättring i deras nuvarande
aflöning, skulle likväl någon besparing för Statsverket genom förändringen uppstå».
Vid 8:de punkten (angående anslag till fyra nya kronofogdar m. m.) af Herr C J.
Svensén: »Då jag ansett lämpligt att kronofogdetjensterna böra indragas, har jag
icke kunnat dela den meningen, som tillstyrkt bifall till Kongl. Maj:ts förslag om
nya kronofogdetjensters inrättande».
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 38. 27
Vid 16:de punkten (angående anslag för Landtbruks-elementarskolan vid Ryssbylund)
af Herr C. F. Wcern och Grefve 11. Wachtmeister.
Vid 30:de punkten (angående anslag för inrättande af en väfskola i Borås) af Herr
C. F. Wcern, hvilken såsom reservation upptog 2:dra utgiftsafdelningens i frågan afgifna
förslag så lydande:
»Stats-Utskottet, till hvars behandling dessa motioner blifvit hänvisade, har
funnit desamma förtjenta af synnerlig uppmärksamhet och ej kunnat annat än instämma
i flera af de skäl motionärerne förebragt för ådagaläggande af nyttan utaf
en på föreslaget sätt inrättad praktisk väfskola, som otvifvelaktigt skulle befordra
slöjdskickligheten hos dem bland innevånarne inom Elfsborgs län, hvilka sysselsätta
sig med väfnadsindustrien. Men då vederbörande myndigheter ej haft tillfälle att
yttra sig i frågan, och ärendet i öfrigt ännu ej vunnit fullständig utredning, föranlåtes
Utskottet endast hemställa:
att Riksdagen, med anledning af ofvannämnda motioner, måtte
i underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes taga
i nådigt öfvervägande, huruvida tekniska skolan i Borås bör
på föreslaget sätt utvidgas och, för sådan händelse, till en
kommande Riksdag aflåta nådig Proposition om anvisande af
de i sådant hänseende nödiga medel».
\
opaginerad Kontrollera mot PDF
Hö?'' till Stats- Utskottets Utlåtande, 1867, N:o 38.
Tab. Litt. A.
Riks-statens Sjette Hufvudtitel.
1867 års Riks-stat anslår:
Penningar.
R:dr.
36.000
17.000
45.600
88,750
29.700
97,300
6,000
77.267
992,524
28
Indelta
Räntor, enligt
markegång
på förslag.
5.000
1.039
125,000
50
Sigt'' [1,521,230
R:dr. ö
161,282
19
Knb.-f.
5,886
Spanmål.
Summa
Riksmynt.
Iudelt på förslag.
Oindelt.
Mått.
Värde h 2
R-.dr kubik- foten.
Matt.
Värde för- slagsvis å
2 R:dr
kubikfoten.
R:dr.
11,773
20
04 17,500
184 69
20
17
35
32] 178,966 88 5,908 4 11,816
Kub.f. k.
6,545
R:dr.
13,091
40
R:dr.
36.000
17.000
45,600
88,750
29.700
97,300
6,000
77,267
1,178,671
07
................ 15,450: —
1,000: —
7,250: —
5,000: —
1,000: — 14 250: —
77,267:
1.100: —
40
80 6,545] 7
5,000
18.547
24
125,000
270
13,09l|40|l, 725,105
* Civil-Departementet.
Statsråden utan departementer:
3 ä 12,000 R:dr.................................................
Departeinents-chefen .........................................
Departementets Expedition ...................................
Kommers-kollegium..............................................
Statistiska Tabell-kommissionen:
Aflöningsmedel för Statistiska Central-byrån ...
Reserv åt ions-anslag en:
Till Bibliothekets underhållande....................
» arfvoden åt tillfälliga biträden...............
» det officiela statistiska trycket...............
» en statistisk tidskrift ............................
Landtmäteri-staten........................................................
För Rikets ekonomiska karteverk, Reservationsanslag
Ofverståthållare-embetet:
Nuvarande beloppet..................................................
Tillkommer:
Löneförhöjning för Sekreteraren hos Öfverståthållare-em
betet
för polisärenden....................................................
Landsstaterna i länen:
Penningar:
Nuvarande beloppet....................
Tillkommer:
Ny anvisning, se Tab. Litt. C.
Indelta räntor:
Nuvarande beloppet.....................
Af går:
Afskrida mjöl- och sågqvarns
räntor
................................. 2,405: 90.
Räntor af till Statsverket indragna
boställen................ 4,763: 99.
Nedsättning i räntan å hemmanet
Söderby i Danmarks
socken af Upsala län, anslagen
landshöfdingen i länet
på lön........................... 32: 61, 7,202: 50. 154,079: 69.
Indelt spanmål, såsom i 1867 års Riks-stat........................ 11,773; 20.
Oindelt spanmål: Matt. 5 värde.
Nuvarande anslag ..................... 6,545: 7. 13.091: 40.
Tillkommer:
Ny anvisning, se Tab. Litt. C. 1,203: 6. 2,407: 20.
“Ikgr 7,749: 3. 15,498: 60.
992,524: 28.
74,866: 54, 1,067.390: 82.
161,282: 19.
Förslag till blifvande Riks-stat:
Penningar.
R:dr.
36.000
17.000
45,600
88,750
29,700
97.300
6,000
78,367
Indelta
Räntor, enligt
markegång
på förslag.
R:dr.
09
40
Särskild! förslagsanslag för Landsstaterna i länen:
Landshöfdingens i Wester-Norrlands län lön:
Till bestridande af lösen för åtskilliga i lönen ingående räntepersedlar
Gästgifvares friheter:
Penningar:
Nuvarande beloppet........................................ 1,039: 04.
Tillkommer:
Ersättning för indelta, men afskrida mjöl- och
sågqvarnräntor................................................ » 09. i.039: 13.
Indelta räntor:
Nuvarande beloppet........................................... 17,500: —
Afgå: Åfskrifna qvarnräntor........................... '' 76: 29. 17.423: 71.
Indelt spanmål, såsom i 1867 års Riks-stat............ .......... 8: 20.
Oindelt spanmål:
Ersättning för qvarnräntor, 38 kubikfot 1 kanna ............ 76: 20.
Till lättnad för skjutsningstungan, der den genom entreprenad bestrides
. och är särdeles tryckande, Reservationsanslag......................................]
Färjor och färjekarlar...................................................................................1
1,067.390
5,000
82
1,039
125,000
50
13
154.079
Spanmål.
iDdelt på förslag.
Mått.
Kub.-f.
Värde å 2
R:dr kubikfoten.
R:dr.
Oindelt.
Mått.
Kub.-f.
69
17,423
184
71
69
S:gr (l,597,196|95| 171,688|09
5,886
17
5,908
11,773
20
35
4 11,816
Värde förslagsvis
å
2 R:dr
kubikfoten.
R:dr.
7,749
20
40
80
38
7,787 4
15,498
60
76
15,574
20
Summa
Riksmynt.
R:dr.
36.000
17.000
45,600
88.750
29,700
97^300
6.000
78.367
1,248.742
5,000
31
18.547
125,000
270
80 1.796.276
24
opaginerad Kontrollera mot PDF
1867 års Riks-stat anslår:
Penningar.
R-.dr.
Transport 1,521,230
| 63.000
12,000
164.600
38.450
39,400
49.545
177.150
32
Indelta
Räntor, enligt
markegång
på förslag.
Spanmål.
Indelt på förslag.
Mått.
R:dr.
178,966
88
25.5001- 43,100 -
22,500
7,500
8,700
16.1001-
23 919
Kub.-f.
5,908
Värde å 2
R:dr kubikfoten.
R:dr. ö
11,816 80
Oindelt.
Mått.
Kub.-f.
6,545
30
330
Värde förslagsvis
å
2 R:dr
kubikfoten.
Summa
Riksmynt.
R:dr.
13,091
40
661
40
R:dr.
1,725,105
63.000
12.000
164^600
38,450
39,400
50,206
177,150
40
25,500
43,100
22,500
7.500
32,619
Jordbruket, handeln och näringarne.
Reservations-anslag.
Skiften och afvittringar............................................................
Vägar och kommunikationer.......................................................
Undervisnings-anstalter för jordbruk och landtmanna-näringar.
Landtbruks-ingeniörer och deras biträden:
Nuvarande beloppet.................................................................
Tillkommer:
Förhöjning..............................................................................
Transport
38,450:
4,000:
Förslag till blifvande Riks-stat:
Indelta
Penningar.
Räntor, enligt
markegång
på förslag.
Indelt på förslag.
Oindelt.
Mått.
Värde å 2
R:dr kubik- foten.
Mått.
Värde för- slagsvis å
2 R:dr.
kubikfoten.
SO
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna-näringar:
Nuvarande beloppet................................................................». 39,400: —
Tillkommer:
Löneförhöjning åt undervisaren i fårskötsel........................ 1,500: —
Hästafvelns förbättrande..............................................................................
Undervisnings-anstalter för slöjderna:
Nuvarande beloppet ............................................................. 177,150: —
Tillkommer :
Förhöjning i anslaget för:
Teknologiska Institutet................................ 1,900: —
Chalmerska slöjdskolan i Göteborg............. 5,250: —
Slöjdskolan i Stockholm............................. 32,000: — 39,150: —
Befrämjande i allmänhet af slöjderna..........................................................
Undervisnings-anstalter för handel och sjöfart:
Nuvarande beloppet ...............................................................
Tillkommer:
Arfvode åt eu andre lärare vid navigationsskolan i
Göteborg ...................................................................
Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart........................
Undervisnings-anstalter för bergsbruket...................................
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:
Penningar:
Nuvarande beloppet.......................................... 8,700: —
Tillkommer :
Ersättning för indelta, men afskrifna qvarn
räntor.
..................................................... 2: 58.
Indelta räntor:
Nuvarande beloppet......................................... 23,919: 30.
Afgå: Afskrifna qvarnräntor.......................... 73: 98. 23,845: 32.
Oindelt spanmål:
R:dr.
1,597,196
63.000
12.000
164''600
42,450
40,900
49,545
43.100:
1,200:
8.702: 58.
Ersättning för qvarnräntor, 35 kubikfot 7 kannor
|—! 16,100—| Fiskerinäringens understöd................................................
71: 40.
S:gr 667 545|~; 23,919
110.000
4,500
2.700
—1 3.689 23
30|
750.000
440.000
50,044
67
15,000 —
15,000—
—I 330 7
1,165
25;
661
2,331
504
40! 692.125 70
110.000
2.331 ] —
4.500:—
6,893 23
S:gr
Diverse anslag.
750.000
440.000
50 044
67
15.000 —
15.000 —
Utflvttningshjelp efter skiften, Förslagsanslag...............................................
Ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors förvandling
Odlingshjelp. för krono-nybyggare, Förslagsanslag........................................
Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, Förslagsanslag:
Penningar:
Nuvarande beloppet.............................................. 2,700: —
Tillkommer:
Ersättningför indelta, men afskrifna qvarnräntor » 36. 2.700: 36.
Indelta räntor:
Nuvarande beloppet............................................... 3.689: 23.
Af går: Afskrifna qvarnräntor.............................. 742: 96. 2.946. 27.
Oindelt spanmål:
Nuvarande anslag................................................ 504: •—
Tillkommer:
Ersättning för qvarnräntor, 371 kubikfot 3
Kannor.
742: 60, 1,246: 60.
S:gr
1,387.244
67
3.689
23
Summa
3,576.019
99
206,575
4!
11.816 80
1,417
8,293
2,835
— 1,393,768
9| 16,587|80|3,811,000
90!
Konvoj-Kommissariatet; Förslagsanslag, att utgå direkte af tullmedel!......
Kontrollen å bränvins-författningarnes tillämpning och restitution af tillverk
nings-afgift för utfördt bränvin, Förslagsanslag..............................
Skrifmaterialier och expenser, ved ni. in., Förslagsanslag.
Nuvarande beloppet................................................................. 50,044: 67.
För jemnande af Hufvudtitels slutsumma afgå...................... 21: 24.
Rese- och traktainents-penningar, Förslagsanslag..........................................
Extra utgifter, Reservationsanslag ...............................................................
S:gr
Summa
Anm. Tillökningen å Hufvudtiteln utgör således 117,000 R:dr.
216.300
25,500
44,300
22^500
7.500
8,702
R:dr.
171,688
58
23.845
16.100 —;--
Spanmål.
Kub.-f.
5,908
32
R:dr.
11,816
Kub.-f.
7,787
330
713,397
58 23,845)32
—
366
4
732
80
737,975
35
R:dr. ö.
15,574
80
661
40
Summa.
Riksmynt.
R:dr.
1,796,276
63.000
12.000
164,600
42,450
40,900
50.206
40
216,300
25.500 —
44,300
22,500
7,500
, i
71401
32,619 301
— 16,1001-
70
110,000
4,500
2,700
750.000
440.000
50,023
15,000
15,000
36
1,387,223
3,697,818
43
79
32
2,946
27
1,165
2,331
623
3 1,246
2.946
198,479
27
68] 5,908] 4| 11,816
80
1.788
60
3,577
110,000
2,331
4,500
6,893 23
750,000 —
440.000
50,023
15.000
15.000
43
60 1.393.747
9,942 6 19,885
20|3,928,000
66!
I
Stats- Utskottet» Utlåtande N:o 38.
29
Tab. Litt- B.
Extra Statsreglerings-anslag under
Sjette Hufvud-titeln.
Civil-departementets Expedition :
Arfvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas
beredning och expedierande..........................................
För Rikets ekonomiska karteverk......................................................I
Skiften och afvittringar........................................................................j
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmanna-näringar:
Till uppförande af en ekonomibyggnad vid Alnarps;
landtbruksinstitut...............................................................i
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna-näringar:
Till understöd åt personer af mankönet vid genomgående
af fullständig lärokurs i boskaps uppfödande,
skötsel, mjölkning m. rn............... 2,000: —
» reseunderstöd åt utexaminerade landtbrukslärlingar,
för att i främmande länder
taga anställning såsom arbetare och
efter genomgången lärokurs till fäderneslandet
återvända.................................... 1,500: —
» utdelande vid allmänna landtbruksmöten
af prisbelöningar för husdjur, redskap,
landtmannaprodukter m. m........................ 6,000: —
» årliga täflingsmöten uti städerna Stockholm,
Göteborg och Malmö med gödboskap,
smör, ost, fläsk och kött............ 3,000: —
# Svenska Trädgårdsföreningen, utöfver
ordinarie anslaget åt föreningens elevskola
.......................................................... 4,500: —
Transport 17,000:
Stats-Utskottet
föreslår.
R:dr.
1,800
60,000
97,000
50,000;
208,800:
opaginerad Kontrollera mot PDF
.30
Stats -Utskottet» Utlåtande Nw 38.
Transport 17,000:
Till bildande af lämpliga holländerier inom
de Norrländska länen, samt till andra
för Stamholländeri-styrelsens verksamhet
nödiga utgifter....................................... 10,000:
» fortsättande af de geologiska undersökningarne
och utgifvande af derpå grundade
kartor................................................... 60,000:
Hästafvelns förbättrande:
Till fullbordande af en stallbyggnad vid Strömsholms
stuteri.........................................................................
Undervisningsanstalter för handel och sjöfart:
Till lärares aflönande och elevers underhåll m. m. vid
Skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona..................
Undervisningsanstalter för bergsbruket:
För tillökning af Teknologiska institutets byggnader för
inrymmande af bergsläroverket..............................
\ Diverse anslag:
Till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
samt dess tjenstebiträden...... 32,800:
» undersökningar och expenser för allmänna
arbeten.......................„•..................... 30,000:
» arfvoden för Civil-ingeniörers eller Ingeniörs-elevers
undervisande vid krigshögskolan
.............................................3,000:
» stipendier för Civilingeniörs-elever, som
genomgå den för väg- och vattenbyggnads-ingeniörer
bestämda kurs............... 3,000;
Stats-Utskottet
föreslår.
R:dr.
lör
208,800;
87,000
15,000
5,000
46,000
68,800
Summa; 430,600
OnBWDlO
.. Jfloia
008,8i
Stata-Utskottets Utlåtande N:o 38.
31
Tab. Litt. C.
Niivod ''j!.;:.:;[('')! rrJr;l >,..m h/i :■
Lands-staterna i länen.
Ny anvisning.
Penningar:
Till aflöning åt nedannämnde nya tjensteman:
Inom Wester-Norrlands län:
1 Kronofogde: lön......... 2,500: —
hyresersättning 300: — 2,800: —
1 Häradsskrifvare: lön 2,000: —
hyresersättning 300: — 2,300: —
Inom Norrbottens län:
5,100:
1 Kronofogde och 1 Häradsskrifvare, enahanda
anslag............................................... 5,100:
Inom Wermlands län:
1 Kronofogde och 1 Häradsskrifvare, enahanda
anslag................................ 5,100: —
Inom Skaraborgs län:
1 Kronofogde och 1 Häradsskrifvare, enahanda
anslag................................................... 5,100: —
Inom Westerbottens län:
1 Länsman: lön.................................... 700: —
hyresersättning............ 150:— 850: —
Inom Elfsborgs län:
1 Länsman, enahanda anslag.......................... 850: —
Ersättning till Landsstats-tjenstemän för af dem frånträdda
boställen............................................................
Dito till Landshöfdingen i Upsala län för mistad indelning,
jemte forsellön................................................................
Riksmynt.
R:dr.
22,100
52,311
9
31
93
Transporti 74,42124
32
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 38.
Riksmynt.
R:dr.
öre.
Transport
74,421
24
Dito för exproprierad mark från följande boställen:
Kronofogdebostället Neder-Järfva i Stockholms län 30: —
Länsmansbostället Tollsta i Stockholms län.........20: —
D:o Marka-Stommen i Skaraborgs län 47: —
Kronofogdebostället Slöta Bygården i d:o 21: —
118
Lönefyllnad åt Länsmännen i Wester-Norrlands län, i
stället för den dem förut anslagna ersättning af rote- frihetsmedlen ...............................................
305
Ersättning för indelta, men afskrifna mjöl- och sågqvarns- räntor ..........................................................................................
22
30
S:gr
74,866
54
Mått.
Värde.
Oindelt spannmål:
Ersättning till Landshöfdingen i Upsala
för mistad indelning................................. 11.8. 23,60.
Dito till Landsstatstjensternän för indelta
men afskrida qvarnräntor..................... 1,191,8. 2,383,60.
S:gr 1,203,6.
2,407,20
i n a •
Summa'' 77,273;74
Stockholm, tryckt hos Joh. Beckman, 1867.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.