Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleHngen af utgifterna under Rilcs-statens Sjette Hufvudlitel.

1867-03-12 · 33 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 27 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1867:38, Utlåtande, angående regleHngen af utgifterna under Rilcs-statens Sjette Hufvudlitel.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-lJtskottets Utlåtande N:o 38.

N:o 38.

Ank. till Riksd. Kansli den 15 Mars 1867, kl. 3 e. m.

Utlåtande, angående regleHngen af utgifterna under Rilcs-statens

Sjette Hufvudlitel. (2:dra U. A).

Under Sjette Hufvudtiteln, som innefattar anslagen till Civil-departementet,

uppfördes vid sistlidna riksdag:

Penningar...................................................................................... R:dr 3,576,019: 99.

Indelta räntor, beräknade enligt markegång till........................ » 206,575: 41.

Indelt spanmål.............................................................................. » 11,816: 80.

och oindelt spanmål..................................................................... » 16,587: 80.

eller tillhopa R:dr 3,811,000: _

De förändringar, som i afseende å denna Ilufvudtitel ifrågakommit, dels med

anledning af Kongl. Maj:ts nådiga förslag, dels i följd af enskilda vid riksdagen

väckta motioner, omförmälas härnedan, i den ordning anslagen i Riks-staten förekomma.

Departementets Expedition.

l:o. Såsom årligt arfvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas bered-Ang. arfvode åt

ninq och expedierande har Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag af 1,800 R:dr; och bltrade md

J 1 D J ° 7 de kommunala

dä, enligt hvad af Statsråds-protokollet öfver Civil-ärenden den 4 nästhdne Januari ärendenas beinhemtas,

ett dylikt biträde, till hvars aflöning sednaste Riksdag anslog enahanda

belopp, fortfarande är för ärendenas gång behöfligt, tillstyrker Utskottet: mentet.

att för ofvanberörda ändamål till Kongl. Maj:ts disposition

måtte anvisas ett belopp af 1,800 R:dr, att för år 1868 från

Riksgälds-kontoret utgå.

Bih. till Riksd. Prot. 1867. 4 Sami. 1 Afd. 17 Höft.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 38.

Ang. indragning

af Kommer

s-lcollegium.

Anslag till Rikets

ekonomiska

karteverk.

Kommers-kollegium.

2:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 74) har Friherre

U. von Schulzenheim fästat uppmärksamhet på behofvet, att, under sträfvandet

efter sjelfstyrelse och näringsfrihet, samt i sammanhang med dessa grundsatsers

förverkligande förenkla statsförvaltningen genom att undanrödja qvarstående onödiga

former samt tidsödande och kostsamma omvägar inom densamma; och har

motionären, enär lösningen af den omfattande och vigtiga frågan om förvaltningens

fullständiga reorganisation, betraktad i hela sin utsträckning, fordrade en grundlig

förberedande pröfning, hvilken ej vore att emotse inom den aldra närmaste framtiden,

ansett hinder likväl icke böra möta för partiela förenklingar och indragningar

på den kostsamma Stats-administrationens område, samt derföre, alldenstund

Kommers-kollega åligganden vore dels sådana, som qvarstode från de tider, då

Staten utöfvade tillsyn och förmynderskap öfver angelägenheter af mera enskild

natur, hvilka af den enskildes insigt och intressen bäst befrämjades, dels sådana,

som med större fördel för förvaltningens snabbare och mera regelbundna gång

borde förläggas omedelbart under vederbörande Stats-departement, hemställt, att

Kommers-kollegium måtte så fort som möjligt indragas och emellertid inga tjenster

inom nämnda verk tillsättas annnorlunda än på förordnande, samt att Kongl. Maj:t

behagade lemna presidentsbefattningen derstädes fortfarande obesatt.

Stats-Utskottet, till hvars behandling denna motion blifvit hänvisad, har för

närvarande ansett sig icke böra ingå i någon närmare pröfning, huruvida Kommers-kollegium

numera må kunna indragas eller på hvad sätt handläggningen af

de under detta embetsverk hörande ärenden lämpligast skulle kunna ordnas, helst

den i detta hänseende nödiga utredning tvifvelsutan är att förvänta från det inom

Riksdagens Andra Kammare tillsatta tillfälliga Utskott, som har att behandla frågan

om förändrad organisation af Rikets Styrelse- och Förvaltningsverk i allmänhet.

Då emellertid förändrad organisation af Kommers-kollegium redan tillförene

varit ifrågasatt synes det Utskottet välbetänkt, om redan nu åtgärder vidtagas till

underlättande af en sådan förändring; och Utskottet tillstyrker alltså,

att Riksdagen må i underdånig skrifvelse anhålla, det måtte

Kongl. Maj:t i nåder täckas besluta, att intilldess frågan om

Kommers-kollegii indragning eller förändrad organisation kan

varda slutligen afgjord, embeten och tjenster inom nämnda

embetsverk må endast på förordnande och tillsvidare tillsättas.

Rikets Ekonomiska Karteverk.

3:o. I likhet med hvad vid sistlidna riksdag egde rum har Kongl. Maj:t till detta

karteverks fortsättande jemväl nu äskat, utöfver de på ordinarie stat härför uppförde

0,000 R dr, ett extra anslag af 20,000 R:dr för arbetena i Norrbottens län

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Uts/cotlets Utlåtande N:o 38.

3

och 40,000 R:dr för de öfriga arbetena eller tillhopa 60,000 R:dr; och då dessa

anslagsbelopp fortfarande äro behöfliga för att med framgång kunna fortskynda

ifrågavarande arbeten, hemställer Utskottet,

a) att Riksdagen utöfver det för Rikets ekonomiska karteverk

å ordinarie stat uppförda belopp, 6,000 R:dr, måtte för

samma ändamål anvisa för år 1868 ett extra anslag af

60,000 R.dr att från Riksgälds-kontoret utgå; och

b) att af detta sednare belopp 20,000 R:dr måtte få användas

för karte-arbetena inom Norrbottens län.

Öfvcrståthållarc-cinbetet.

4:o. Såsom förhöjning i lönen för Sekreteraren hos Öfver ståthållare-em h Hel Lönförhöjning

för polisärenden bar Kongl. Maj:t föreslagit, att å ordinarie stat måtte anvisas

1,400 R:dr; hvaremot Herr C. A. Larsson uti en inom Andra Kammaren väckt håiiare-embetet

motion (N:o 203) yrkat, att berörda löneförhöjning icke må of Riksdagen beviljas. •for p0J^rcn''

Vid pröfning af Kongl. Maj:ts i särskild nådig Proposition vid sistlidna riksdag

framlagda förslag om uppförande å Allmänna Indragningsstaten af årlig ersättning

för förlorad inkomst af passlösen med 1,471 R:dr för Sekreteraren vid Öfverståthållare-

embetet för polisärenden 0. B. Hult samt vissa uppgifna belopp för

dåvarande Landssekreterarne i fjorton särskilda län, funno Rikets Ständer, af anförda

skäl, sig icke kunna berörda nådiga förslag bifalla, men Rikets Ständer förklarade

dervid tillika, att, beträffande förenämnde Sekreterare, för hvilken passlösen

utgjort en väsendtlig del af hans inkomster, derför han icke, såsom Landssekreterarne.

genom sportler från annat håll undfått ersättning, billigheten syntes påkalla,

att han för förlusten deraf hölles skadeslös. Rikets Ständer ansågo likväl, att detta

kunde ske på lämpligare sätt än det då föreslagna och att det derföre borde

lemnas åt vederbörande att, efter frågans närmare utredning och, om dervid befunnes,

antingen att den ifrågavarande tjenstemannens löneinkomster numera borde

förhöjas, eller att den honom tillskyndade förlust till någon väsendtligare del varit

(öranledd af förändringen i den inhemska lagstiftningen rörande passväsendet, så

att någon tillfällig ersättning vore af billighet påkallad, då gorå den framställning,

som kunde finnas vara af omständigheterna föranledd.

Då af den nu i det den nådiga Propositionen bilagda Statsråds-protokoll (Bil.

N:o 3, pag. 10—13) meddelade utredning i ämnet visar sig, att ifrågavarande

Sekreterare såsom lön på stat uppbär endast 2,400 R:dr och att hans sportelinkomst,

utom den af passlösen, hvilken år efter år minskats, så att densamma, som

1856 uppgick till 3,866 R:dr 52 öre, beräknats för år 3 866 utgöra högst 600

R.dr, vore så obestämd och obetydlig, att den ej kunde tagas i beräkning, hvaremot

de med befattningen förenade göromål under de sednare åren vunnit en högst betydlig

tillökning, tillstyrker Utskottet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 38.

att den af Kongl. Maj:t begärda anslagstillökningen, 1,100 R:dr,

må af Riksdagen beviljas.

i fråga om an- 8:o. För befrämjande af ärendenas gång inom nämnda Sekreterare-expedition

fandTaf^ärZ- ^ong''* Maj:t äskat ett belopp af S,000 R:dr, men då behofvet af ett dylikt

denas gång anslag icke synes Utskottet ådagalagdt, föranlåtes Utskottet hemställa,

‘rTexpfditionen att hvad Kong]. Maj:t i förevarande hänseende föreslagit icke

vid öfverståt- måtte af Riksdagen bifallas.

liållar e-embetet

för polisären
Landsstaterna

i länen.

Ang.indragning 6:o Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottets behandling

get jerf fm* hänvisad motion (N:o 73) bar Herr O. Ii. Olsson, med anledning ej mindre af

den nuvarande financiela ställningen, som uppfordrade till sparsamhet, än äfven

med hänsyn till de ständigt vexande statsutgifterna, hvilka, bland annat, fordrade

undersökning, huruvida ej något af de högre chelsembetena inom Statsförvaltningen

kunde utan lära för samhällets bestånd indragas till besparing för Statsverket, föreslagit,

att landshöldingetjensterna i mån af nuvarande innehafvares afgång, måtte

indragas och de åt dem anslagna löner Statsverket besparas.

Utskottet, som finner motionärens förslag oförenligt med stadgandet i 46 §

Regeringsformen, att »landet skall förblifva indeladt i höfdingedömen under den

vanliga landtregeringen», hemställer af denna anledning,

att Riksdagen må lemna motionen utan afseende.

Ang.,adragning 7;o Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Utskottet hänvisad motion

tjensternf6 (^:0 465) har Herr S. Rosenberg föreslagit, att nya kronofogdetjenster icke vidare

måtte inrättas, utan tvärtom sådana åtgärder af Statsmagterna vidtagas, att de

redan befintliga må varda indragna och deras göromål på kronolänsmännen öfverHyttade.

Till stöd för denna framställning har, bland annat, blifvit anfördt, att

kronofogdetjensterna vore i sjelfva verket blott en mellanhand, som vållade tidsutdrägt;

att dessa tjensters indragning och göromålens direkta öfverflyttande på

länsmännen, långt ifrån att medföra förökade utgifter, skulle tillskynda Statsverket

icke obetydliga besparingar; att eu större sammankomst af landsstatstjenstemän för

icke längesedan offentligt uttalat sig för uppbördsbestyrets öfverflyttande på länsmännen,

samt slutligen att den större säkerhet man velat finna i kronofogdarnes

handhafvande af kronouppbörden ofta blifvit på ett sorgligt sätt gäckad.

I sammanhang härmed har Utskottet till behandling förehaft en äfvenledes

inom Andra Kammaren väckt motion, (N:o 25), deruti Herr Joh. Olsson på anförda

skäl föreslagit, att alla kronofogdetjensterna i Riket måtte indragas och länsmännen

hvar inom sitt distrikt fullgöra äfven hvad som förut ålegat fogden samt ställa

borgen för uppbörden; att de lönebesparingar, som uppkomma, böra ingå till Statsverket.

och att deraf aflönas vid hvarje Landshöfdinge-embete en brefskrifvare

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 38. 5

med 500 R:dr om året för de flera bref, som fordras expedierade till länsmännen

i stället för till fogden.

Lika med motionärerne anser Utskottet hvarje förenkling af uppbörds- och

redogörelseverket samt polis- och exekutionsväsendet å landet särdeles önskvärd;

men deremot betviflar Utskottet att ändamålet skulle kunna vinnas på det af

motionärerne föreslagna sätt, hvilket skulle i en betänklig grad försvåra Länsstyrelsernas

kontroll öfver de underordnade tjenstemännen samt dessutom, långt ifrån

att medföra någon besparing för Statsverket, utan tvifvel föranleda ej obetydligt

ökade utgifter. Om nemligen länsmännen komme att tillika öfvertaga såväl uppbörden,

som de flera andra vigtiga göromål, hvilka för närvarande tillhöra kronofogdarne,

samt all den ansvarighet, som nu åligger dessa sednare, så blefve det

nödvändigt att för kompetens till länsmansbeställningar fordra ökade kunskaper

samt att tilldela dessa tjenstemän löneförmåner, svarande mot befattningens vigt

och möda; och det inses lätt att en dylik förändring i länsmännens ställning påfordrade

vida betydligare lönetillökning än som kunde bestridas med det belopp,

hvartill kronofogdarnes aflöning nu uppgår, hvarförutan ökad aflöning för nya tjenstemän

vid Länsstyrelserna äfven blefve af förändringen en följd.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet,

att ifrågavarande motioner icke måtte till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

8:o Med anledning af gjorda framställningar om ökad fögderibetjening härom anslag m

Kongl. Maj:t föreslagit tillsättandet af ytterligare en kronofogde med 2,500 R.dr^fogdltjenZr

i lön och 300 R:dr hyresersättning samt en häradsskrifvare med 2,000 R:dr i lön samt fyra häoch

500 R:dr hyresersättning inom hvart och ett af följande fyra län, nemligen: ™ tjemt™™''

Westev-Norrlands, Norrbottens, Wermlands och Skaraborgs län.

I sammanhang med pröfningen af dessa nådiga förslag har Utskottet jemväl

förhaft Herr P. Östmans inom Andra Kammaren väckta motion (N.o 197) om

anvisande af 5,100 R:dr till aflöning åt en kronofogde och en häradsskrifvare för

bildande af ett nytt fögderi inom Wester-Norrlands län, i öfverensstämmelse med

hvad Kongl. Maj:t föreslagit.

Härvid har betänklighet visserligen mött att, under närvarande tidpunkt, då

genomgripande förändringar inom administrationen blifvit ifrågasatta, tillstyrka anslag

för inrättande af nya tjenstebelättningar, men då, af den i Statsråds-protokollet

(Bil. N:o 5. pag. 16—23) intagna fullständiga utredning, beholvet af de föreslagna

nya tjensterna ojäfaktigt framgår, och då ett uppskof med detta behofs afhjelpande

vore att betrakta såsom en orättvisa mot innevånarne i de orter, hvarom fråga

är, har Utskottet, — men hänsyn dertill att de nya tjensteinnchafvarne i likhet med

förutvarande tjenstemän komme att, jemlikt 4 mom i Kongl. Cirkuläret den 9

November 1860, vara underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller

jemkning i åligganden, som vid en blifvande iörändrad organisation kan varda

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 38.

stadgad, — ansett sig böra biträda hvad i förevarande hänseende blifvit föreslaget;

hemställande alltså Utskottet:

att Riksdagen måtte bevilja följande löneanslag, nemligen:

a) inom Wester-Norrlands län för 1 kronofogde lön 2,500 R:dr,

hyresersättning 300 R:dr; och för 1 häradsskrifvare lön

2,000 R:dr, hyresersättning 500 R:dr eller tillsammans

5,100 R:dr;

b) inom Norrbottens län för 1 kronofogde och 1 härads
skrifvare

enahanda anslag, 5,100 R:dr;

c) inom Wermlands län för 1 kronofogde och I häradsskrif
vare

enahanda anslag, 5,100 R:dr; samt

rf) inom Skaraborgs län för 1 kronofogde och 1 häradsskrif
vare

enahanda anslag, 5,100 R:dr

Anf ‘två^nta* ®’°‘ ^''^are bär Kongl, Maj:t begärt, att Riksdagen måtte anvisa 850 R:dr, deraf

länsmansbe- 700 R:dr såsom lön och 150 R:dr såsom hyresersättning, åt en ny länsman inom Weitaiimngar.

sterbottem län och enahanda belopp för en dylik tjensteman inom Elfsborgs län; och

då de såsom stöd för den nådiga framställningen i Statsråds-protokollet (pag. 21—23’

åberopade förhållanden nogsamt ådagalägga, att inrättandet af de ifrågaställa tjensterna

är för de orter, för hvilka de äro afsedda, af behof påkalladt, tillstyrker Utskottet,

a) att Riksdagen måtte för en ny länsmanstjenst inom Westerbottens

län anvisa ett årligt belopp af 850 R:dr, deraf 700

R:dr såsom lön och 150 R:dr såsom hyresersättning; och

b) att enahanda belopp måtte för en ny länsmanstjenst inom

Elfsborgs län anvisas.

Ang. uppforan- 10:o. Sedan Kongl. Maj:t, med anledning af Rikets sednast församlade Stänvissa

ersätt- ders derom gjorda underdåniga framställning, anbefallt Statskontoret att, i sammannmgsbeiopp.

bang med näst afgifvande berättelse om Statsverkets förvaltning, tillstånd och behof,

i underdånighet anmäla de af bemälda embetsverk förskottsvis bestridda utgifter,

hvilka syntes vara af beskaffenhet att fortfarande kunna blifva lör de uppgifna

ändamålen behöfliga, hade Statskontoret uti underdånig skrifvelse af den 7 November

nästlidet år anmält, att i sådant hänseende förekommo, bland andra, följande

belopp, nemligen:

52,311 R:dr 31 öre, ersättning till landsstats-tjenstemän för af dem frånträdda

boställen, hvilken ersättning, jemlikt de i Rikets Ständers underdåniga skrifvelse

af den 5 November 1863, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens

Sjette Hufvudtitel, medgifna och af Kongl. Maj:t sedermera fastställda vilkor, blifvit

beräknad till enahanda belopp, hvartill boställenas räntor och afkastning varit i

staten upptagna, med tillägg af stadgad hyresersättning; och

värdet af 11 kubikfot 6 kannor spanmål, hälften råg och hälften korn, 1

mark smör, 9 R:dr 1 öre i penuingar jemte forsellön 92 öre, hvilket allt, efter

s. 7 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 38.

7

det smörqvantiteten blifvit omsatt i spanmSI, upptagits med penningar 9 R:dr

93 öre och oindelt spanmäl 11 kubikfot 8 kannor, utgörande ersättning till Landshöfdingen

i Upsala län för uppkommen brist i den åt honom anslagna indelning

i följd af nedsättning å räntan af hemmanet Söderby N:o 3 i Danmarks socken

Likaledes hade Statskontoret i förberörda skrifvelse anmält nedanstående belopp

till uppförande å ordinarie stat, nemligen:

30 R:dr, ersättning till innehafvarne af kronofogdebostället Neder-Järfva i Solna

socken .och länsmansbostället Tollsta i Husseby socken af Stockholms län med

30 R:dr till den förre och 20 R:dr till den sednare för från dessa boställen exproprierad

mark till norra stambanan;

305 R:dr, utgörande sammanlagda beloppet af den länsmännen i Wester-Norrlands

län, med undantag allenast af den i Ullångers distrikt, tillkommande ersättning

för den i deras lön inberäknade, numera indragna rotefrihetsafgiften; samt

22 R.dr 50 öre och 1,191 kubikfot 8,25 kannor oindelt spanmål, hvilka,

jemlikt Kong). Kungörelsen den 50 December 1863, tillerkänts indelningshafvare

såsom godtgörelse för den minskning i deras inkomster, som uppkommit derigenom,

att mjöl- och sågqvarnsräntor, hvilka till en del varit anordnade, från och med

1864 blifvit afskrida och följaktligen ej vidare utgöras;

Och har Kongl. Maj:t nu föreslagit, att för de af Statskontoret sålunda angifna

ändamål medel måtte under titel: Landsstaterna i länen, anvisas.

Utskottet, som härvid ej haft något att erinra, hemställer,

att Riksdagen må medgifva följande anslagsbelopps uppförande

å ordinarie stat, nemligen:

а) 32,311 R:dr 51 öre, ersättning till landsstats-tjenstemän

för af dem frånträdda boställen;

б) 9 R:dr 93 öre penningar och II kubikfot 8 kannor oindelt

spanmål, ersättning till Landshöfdingen i Upsala län

för värdet af nedsättning i honom anslagna hemmansräntor;

c) 30 R:dr, ersättning för mistad afkastning af exproprierad

mark från kronofogdebostället Neder-Järfva 30 R:dr och från

länsmansbostället Tollsta 20 R:dr;

d) 305 R:dr, aflöningsfyllnad för länsmännen i Wester-Norrlands

län, med undantag af den i Ullångers distrikt för

indragen ersättning af rotefrihetsafgiften; samt

e) 22 R:dr 30 öre penningar och i jemnt tal 1,191 kubikfot

8 kannor oindelt spanmål, ersättning till indelningshafvare

för afskrifna mjöl- och sågqvarnsräntor.

Börande, i händelse af Riksdagens bifall till hvad Utskottet under mom. a,

b och e härofvan föreslagit, anslagskolumnen indelta räntor minskas med ett belopp

af 7,202 R:dr 50 öre.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats -Utskottets Utlåtande N:o 38.

Ang. uppförande

å stat af

ett ersättningsbelopp.

Ang. ersättning

för mjöloch

sågqvarnsräntor.

Anslag till

skiften och

afvittringar.

Ang. af vittring sförrättningarnes

påbörjande

i lappmarkerna.

ll:o. Sedan löseskillingarne för exproprierad mark från tre särskilda boställen

i Skaraborgs län blifvit, jemlikt Kongl. Brefvet den 23 Februari nästlidet år med

tillhopa 1,435 R:dr 69 öre till Riksgälds-kontoret levererade, har Kongl. Maj:t,

när två af dessa boställen fortfarande innehafvas af landsstats-tjenstemän, nemligen

länsmansbostället Marka-Stommen och kronofogde-bostället Släta Bygården, nu

anmält till uppförande å stat en ersättning till vederbörande indelningshafvare af

fem procent i jemnt tal af värdet å den från dessa boställen exproprierade mark,

med för Marka-Stommen 47 R:dr och för Slöta Bygården 21 R:dr eller för båda

tillhopa 68 R:dr, till hvilken framställning Utskottet tillstyrker

Riksdagens bifall.

Gästgifvarcs friheter.

12:o. Såsom ersättning till vederbörande indelningshafvare för indragna mjöloch

sågqvamsräntor har Kongl. Maj:t äskat uppförande å ordinarie stat af 9 öre

i penningar samt 38 kubikfot i kanna oindelt spanmål, hvilket äfven torde af

Riksdagen bifallas;

Börande dock härvid iakttagas, att anslagskolumnen indelta räntor minskas

med motsvarande belopp, 76 R:dr 29 öre.

Skiften och Afvittringar.

13:o. Till fortsättande af storskiftes- och afoiltrings-förrättningarne i Rikets

norra län har Kongl. Maj:t äskat, utöfver de å Riks-staten uppförda 63,000 R:dr,

ett extra anslag till belopp af 97,000 R:dr.

Beträffande kostnadssumman för storskiftes- och afvittrings-arbetena under

åren S 867 och 1868 inhemtas af oftaberörda Statsråds-protokoll (pag. 27), att

desamma med bibehållande af nuvarande antal dervid anställde landtmätare kunde

antagas komma att uppgå, under hvardera året, till omkring 182,000 R:dr, eller

22,000 R:dr mera för hvarje år, än det för 1867 beviljade. Men då vid 1865

års slut. sedan årets alla utgifter blifvit bestridda, förefanns eu behållning å anslaget

till skiften och afvittringar af 47,834 R:dr 81 öre, har Kongl. Maj:t ansett

detta belopp, derest för år 1868 bibehölles samma anslag som det för 1867,

böra blifva tillräckligt att fylla bristerna för begge åren, derest antalet landtmätare

vid dessa arbeten icke förökades.

Vidare har uti eu inom Första Kammaren väckt, till Utskottet hänvisad

motion (N:o 67) Herr A. E. Ros, under förutsättning att berörda, af Kongl. Maj:t

äskade anslag, 97,000 R:dr, till fortsättande af storskiftes- och afvittringsförrätt—

ningarne i Rikets norra län vore, jemte det ordinarie anslaget af 63,000 R:dr,

endast afsedt att användas för fortsättning af afvittrings-förrättningarne i Kopparbergs

län samt Wester- och Norrbottens läns kustländer, föreslagit, att Riksdagen

måtte

s. 9 Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 38.

9

måtte bevilja ett ärligt anslag af 30,000 R:dr att nppföras på ordinarie stat, till

lika fördelning emellan Wester- och Norrboltens län, på det att omförmälda förrättningar

måtte kunna taga sin början äfven uti Lappmarkerna. Genom beviljandet

af dessa medel skulle, enligt motionärens åsigt, minst fyra afvittringslandtmätare

i hvardera länet kunna ytterligare anställas och öfriga kostnader för gode

mäns biträden och handtlangning bestridas, samt derigenom mycket hinna uträttas

uti de ifrågavarande Lappmarkerna, der mätningar och andra till afvittringen hörande

åtgärder borde kunna tagas mera summariskt, hvarom den omarbetade, på

Kong!. Maj:ts pröfning beroende afvittrine.sstadgan för Lappmarkerna ansåges icke

komma att sakna bestämmelser.

Då det af Kongl Maj t nu äskade anslag uppgår till enahanda belopp, som

för ifrågavarande ändamål vid sednaste Riksdag beviljades och det torde vara af

vigt, att afvittringsarbetena fortfarande bedrifvas med hela den derför nu anställda

personal, tvekar Utskottet icke att till bifall förorda hvad Kongl. Maj:t i detta

hänseende föreslagit; men deremot anser Utskottet tillräcklig anledning icke förefinnas

att tillstyrka arbetenas påskyndande i det af motionären ifrågaställa omfång,

helst af Statsråds-protokollct. inhemtas, att en från Länsstyrelsen i Westerbottens

län i underdånighet gjord anhållan om aflöning för ytterligare 5 afvittringslandtmätare

blifvit af Kongl. Maj.t lemnad utan afseende; hemställande alltså

Utskottet,

att Riksdagen måtte, med afslag å Herr Ros’ motion, bifalla

hvad Kongl. Maj:t uti förevarande hänseende föreslagit och

således till fortsättande af storskiftes- och afvittrings—förrätt—

ningarne i Rikets norra län, för år 1868, utöfver det å Riksstaten

uppförda anslag till skiften och afvittringar, 63,000

R:dr, anvisa å extra stat ett belopp af 97,000 R:dr, att till

Kongl Maj:ts nådiga disposition från Riksgälds-kontoret utgå.

l^:o Herr E V. Almqvist har uti en inom Första Kammaren väckt, till Angående uStats-Utskottet

hänvisad motion (N:o 22) hemställt, det Riksdagen behagade till^''gräns^mdKongl.

Maj:t aflåta underdånig anhållan derom, att Kongl. Maj:t måtte genom be- lan LaPPhörige

afvittringslandtmätare, biträdde af sakkunnige personer samt efter de när- ™7turimd

mare föreskrifter, Kongl. Maj:t kunde finna godt i nåder meddela, låta undersöka och den egenthuru

långt mot fjellen odlingen med fördel kan utsträckas inom Westerbottens l>9iygltn

läns Lappmarker, och med stöd af denna undersökning, oberoende af afvittringen

derstädes, låta bestämma en gräns emellan den del af landet, der odlingen bör

med framgång och fördel kunna bedrifvas, kallad Lappmarkens nedre eller kulturland,

och dess öfre del eller den egentliga fjellbygden, och i sammanhang dermed

i nåder föreskrifva:

Bih. till Riksd. Prat. 1867. 4 Sami. 1 Afd. 17 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 38.

att upplåtelse till nybyggesanläggningar ofvanom den sålunda bestämda

gränslinien hädanefter icke må utan Kongl. Maj:ts särskilda nådiga begifvande

tillåtas;

att då nybyggen inom berörde Lappmarks öfre del eller fjällbygd på grund

af åsidosättande byggnads- och odlingsskvldigheter förklaras åbolediga, den mark

dessa omfattat bör till allmän kronomark ånyo förläggas;

att ifrågavarande fjelitrakter, med derinom befintliga dalsträckningar, må till

Lappar eller andre ren-egare såsom renbetesland upplåtas, på de vilkor och mot

de afgälder, som derför kunna bestämmas, i den ordning Kongl. Maj:t kan finna

godt i nåder föreskrifva;

att gränserna mellan de olika renbetes- eller lappskattelanden må af landtmätare

eller kronobetjening i orten, med biträde af tvänne ojäfvige gode män,

utstakas och rörläggas, samt, uti dervid fördt protokoll, fullständigt beskrifvas;

och slutligen

att afvittringen af det öfre Lappmarkslandet eller fjelltrakterna må anstå, till

dess hela den nedre delen af berörda läns Lappmarker blifvit fullständigt uppmätt

och afvittrad; ock har derjemte blifvit föreslaget, att kostnaderna för ifrågavarande

undersökningar och förrättningar må bestridas af de medel, Riksdagen

kunde komma att ställa till Kongl. Maj:ts nådiga disposition för afvittringsarbetenas

fortsättande inom de Norrländska länen.

Efter pröfning af hvad till stöd för denna framställning blifvit i motionen

anfördt, har Utskottet stannat i den öfvertygelse, att stadgandet af en gräns emellan

Lappmarkernas, såväl inom Norrbottens som Westerbottens län, fjelitrakter och

den till nybyggen dugliga mark är af stor vigt och betydelse, ej blott för skyddandet

af Lapparnes och nybyggarnes ömsesidiga rättigheter och förebyggandet af

tvistigheter dem emellan, utan äfven för att derigenom kunna förekomma nybyggens

anläggande i trakter, helt och hållet otjenliga för kultur, hvilket missbruk

mer än något annat bland nybyggarne förorsakat hungersnöd och brist, för hvars

afhjelpande Statens mellankomst så ofta påfordrats. Ehuru Utskottet sålunda funnit

motionens syftemål vara särdeles behjertansvärdt, bar Utskottet likväl, i saknad

af den speciela kännedom om förhållandena i dessa nordliga trakter, som för

ärendets definitiva afgörande är behöflig, icke ansett sig böra ingå i pröfning af

det utaf motionären föreslagna sätt för frågans lösning, utan föreslår derföre,

att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, det täcktes

Kongl. Maj:t låta tillse om och på hvad sätt en gräns

emellan den egentliga fjellbygden och den till odling tjenliga

delen af Westerbottens och Norrbottens läns Lappmarker må

kunna utan alltför stora kostnader provisionelt bestämmas, intilldess

genom afvittringen dessa förhållanden blifvit slutligen

ordnade.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Ulskottets Utlåtande M:o 38.

11

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtinannaniiringar.

15:o. Sedan Rikets sednast församlade Ständer, för uppförande af en ny Ekonomiekonomibyggnad

vid Alnarps landtbruksinstitut, hufvudsakligen efter den al Sty- y9^inarp.

relsen för samma institut framlagda plan, beviljat det derför äskade anslaget,

100,000 R:dr, samt deraf å Riksgälds-kontoret anvisat ett belopp af 50,000

R:dr att utgå under år 1867, har Kongl. Maj:t nu föreslagit, att återstående hälften

måtte under år 1868 få utgå med 50,000 R:dr; och får Utskottet, som,

på grund af de i Statsråds-protokollet andragna skäl, härvid ej haft något att erinra,

tillstyrka,

att denna nådiga framställning måtte af Riksdagen bifallas.

16:o. Inom Första Kammaren har Grefve H. Wachtmeister föreslagit (i mo- Angående untion

N:o 42), att af allmänna medel måtte åt Ryssbylunds Landtbruks-elementar- ^mruvlläroverk

beviljas ett årligt anslag af 4,000 R:dr, och har motionären, jemte vits- eiementarordande

of det utmärkta sätt, hvarpå denna anstalt blifvit skött, och det nyttiga

målet för dess verksamhet, att jemte de speciela jordbruksstudierna meddela lärjungarnc

eu till och med för studentexamen tillräcklig allmän bildning dock med

hufvudsaklig vigt fästad på naturvetenskaperna — allt detta under åtnjutande af

de fördelar och den kontroll, som ett aktningsvärd! familjelif erbjöde —, anfört,

att detta företag, efter hvad erfarenheten gåfve vid handen, icke kunde utan det

allmännas mellankomst uppehållas i anseende till de högst betydliga kostnader,

som måst på byggnader och anläggningar användas.

Äfven inom Andra Kammaren har framställning i enahanda syftning blifvit

gjord af Herr 0. E. IJahm, som (uti motion N:o 123) föreslagit, att Riksdagen

måtte såsom understöd för berörda Laridtbruks-elementarskola tillsvidare bevilja

ett årligt anslag af 4,000 R:dr, emot de förbindelser, som kunde uti särskilt

reglemente, enligt Kongl. Maj:ts pröfning, fastställas och hvartill förslag blifvit motionen

bifogadt. Efter en kort redogörelse för skolans uppkomst, ändamål och

organisation har sistnämnde motionär vidare anfört, att enligt den kostnadsberäkning,

som före skolans öppnande blifvit gjord, skulle elevernes afgifter kunnat betäcka

ej blott de årliga omkostnaderna utan äfven ränta och amortering af förlagskapitalet;

men ehuru byggandet af skollokaler, boningsrum för 44 lärjungar

och 4 lärare, kemiskt laboratorium och gymnastiksal, utvidgning af flera för ekonomien

nödiga hus och anskaffandet af inventarier skett med besparing och omtänksamhet,

och ehuru skolan redan de första åren haft 57 och det sista 43

elever från olika delar af landet, så hade det dock visat sig, att äfven under så

gynnsamma förhållanden elevernas afgifter ej ens lemnat något öfverskott till ränta,

än mindre till amortering af anläggningskostnaden. Följden af dessa årliga rånte
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Ullätande N:o 38.

förluster måste snart nog blifva den, att, huru varmt föreståndarens nit för saken

än vore, han dock tvingades att tillsluta skolan och genom realisation af dess

tillhörigheter göra förlusten så ringa som möjligt. Slutligen har motionären, som

på uppdrag af Calmar läns södra Hushållningssällskap flera gånger besökt detta

institut och dervid tagit kännedom icke endast om skolans verksamhet och der

rådande flärd fria lefnadssätt utan äfven om egendomens ekonomi, vitsordat, att

upplösningen af denna läroanstalt, hvilken kunde tjena till ett mönster och ovilkorligen

egde ett fördelaktigt inflytande på dervarande elever, vore eu förlust för

landtbruket,

Då Staten numera ej endast lemnar understöd åt en mängd lägre landtbruksskolor,

deraf en är förlagd till Ryssbylund, utan äfven underhåller tvänne

landtbruksinstitut för den högre undervisningen, kan Utskottet icke annat än afstyrka

anvisande al statsmedel för den ifrågavarande undervisningsanstalten, som

är en enskild inrättning, hvars tillvaro och fortgång helt och hållet beror af dess

föreståndares intresse och verksamhet. Skulle denna inrättning med det störa

förtroende, den redan lärer hafva tillvunnit sig, icke kunna med befintliga tillgångar

uppehållas, synes detta hinder för skolans fortgång lämpligast böra undanrödjas

genom förhöjning af lärjungarnes årsafgifter. Dessutom har Utskottet ej

bort lemna oanmärkt, hurusom sjelfva planen för denna skola, enligt hvilken gossar

redan vid 12 års ålder der skulle erhålla inträde och således redan vid denna

späda ålder deras blifvande lefnadsyrke bestämmas, är helt och hållet stridande

mot de åsigter, som på sednare tiden allt mera gjort sig gällande, att inträdet i

tillämpningsskolan bör till eu mognare ålder uppskjutas och således den elementära

undervisningen lämpligast vid de allmänna skolorna inhemtas. Af dessa skäl

och då, enligt hvad Utskottet inhemtat, föreståndaren för ifrågavarande undervisningsanstalt

hos Kongl. Maj:t gjort ansökning om beredande af ett årligt statsanslag

af 6,000 R:dr, men Kongl. Maj:t, efter det ansökningen blifvit af Landtbruks-akademiens

förvaltnings-komité afstyrka ej funnit skäl att i ämnet göra

nådig framställning, hemställer Utskottet,

att Grefve Wachtmeisters och Herr Dahms ifrågavarande

motioner icke må af Riksdagen bifallas.

Angående in- 17:o. Inom Första Kammaren har Herr S. P. tiergman (i motion N:o SO)

V(för sökss tf tion föreslagit, a,t, intill dess det tilläfventyrs kunde ifrågakomma att till landtegenvid

mönster- domen Aminne i Norrbottens län förlägga länets landtbruksskola, ett anslag af

''AniZTe. 1^*000 Rdr måtte beviljas att med 3.000 R:dr årligen utgå, till inrättande å

nämnde egendom af en försöksanstalt, hufvudsakligen afseende de delar af landtmannayrket,

som omfatta boskapsskötseln och mejerihandteringen; och har motionären,

som inhemtat Direktionens öfver det bolag, som utgjorde Åminnes egare,

yttrande öfver förslaget och dess gillande deraf samt tagit kännedom om bolagets

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 38,

13

fortfarande oegennyttiga uppoffringar för det vigtiga ändamål, hvarför Åminnes

mönsterfarm blifvit anlagd, ansett andra bestämmelser icke behöfva fästas vid anslagets

beviljande än att å stället efter tillgången på utrymme, må kostnadsfritt

lemnas varmrum och sängkläder åt de af allmogen, som för inhemtande af landthushållningen

derstädes eller delar deraf, såsom mejeriyrket, ladugårdsskötsel o s. v.,

ville besöka Åminne, äfvensom att Direktionen borde delgifva Rongl. Landtbruksakademien

årsberättelse öfver förvaltningen af försöksanstalten, med rättighet för

nämnda Akademi att i sin ordning gifva Direktionen del af de anmärkningar vid

förvaltningen, hvartill antingen nämnda årsberättelse eller å stället anställd inspektion

kunde föranleda.

Då anläggandet af en praktisk försöksanstalt i den trakt, der Åminne mönsterfarm

är belägen, synts Utskottet icke kunna för det allmänna vara af den vigt,

att Statsverket skulle för detta ändamål åtaga sig en så betydlig utgift, som den

af motionären ifrågaställda, hemställer Utskottet,

att Herr S P. Bergmans ifrågavarande motion icke må af

Riksdagen bifallas.

Landtbruks-ingcniörcr och deras hiträdeu.

18:o. Sedan Kongl. Maj:t i afseende å Landtbruks-ingeniörernes aflöning hos Landtbruks-inRikets

sednast församlade Ständer äskat godkännande deraf, att, jemte det den^ZZllförhojförsta

aflöningen fortfarande bibehölles vid 1,500 R:dr, densamma sedermera skulle ning.

i viss föreslagen ordning successivt förhöjas, och Rikets Ständer i så måtto bifallit

den nådiga framställningen, att, jemte det den första aflöningen för landtbruksingeniörerne

fortfarande bibehölles vid !,500 R:dr, densamma sedermera komme

att höjas efter fem års väl vitsordad tjenstgöring till 2,000 R:dr, efter vidare fem års

sådan tjenstgöring till 2,500 R:dr och slutligen efter ytterligare fem års enahanda

tjenstgöring till 3,000 R:dr; har Kongl Maj t nu begärt att den härtill erforderliga

förhöjningen af anslaget till Landtbruks-ingeniörer och deras biträden måtte

med 4,000 R:dr beviljas.

Med hänseende till hvad beträffande denna fråga är uti det vid den nådiga

Propositionen angående Statsverkets tillstånd och behof fogade Statsråds-protokoll

(Bil. N:o 5, pag. 29—31) meddeladt, tillstyrker Utskottet,

att den begärda anslagsförhöjningen, 4,000 R:dr, må af Riksdagen

beviljas.

!9:o. Herr E. V. Almqvist har, på skäl, som finnas anförda uti eu af ho- Ang. anställannom

inom Första Kammaren väckt motion, N:o 56, hemställt, att Riksdagen måtte* a{

~ ^ ui it E t) “in g eu in i

anvisa för år 1868 ett belopp af 2,500 R:dr till aflöning för en inom Wester “ inom Wester“

bottens län kringresande undervisare i landthushållningens särskilda delar, med botten3 ia"''

skyldighet för länets Hushållningssällskap eller Landsting att tillskjuta det ytter
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 38.

iigare belopp, som för anställande af fullt lämplig person vid befattningen kunde

finnas erforderligt och med åliggande för Hushållningssällskapet, som borde antaga

undervisaren och bestämma samt öfvervaka hans verksamhet, att till Landtbruksakademiens

förvaltningskomité afgifva årsberättelse om undervisarens verksamhet.

Då Rikets sist församlade Ständer, hvilkas pröfning enahanda förslag var understå^,

vid beviljandet af medel till aflöning åt ytterligare trenne Landtbruksingeniörer,

förordnat, att den ene af dem borde företrädesvis inom Westerbottens

län användas, och således det af motionären anmälda behof, i den mån det kan

böra af Staten tillgodoses, torde redan under innevarande år blifva fyldt, hemställer

Utskottet,

att Herr Almqvists ifrågavarande motion icke må af Riksdagen

bifallas.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

Ang. aflönings- 20:o. Landtbruks-akademiens förvaltningskomité hade, enligt hvad af Stats
''undervisarm’''i

råds-protokollet inhemtas, uti underdånigt memorial anmält, att det, enligt Kongl.

fårskötseln. Maj:ts nådiga Bref den 8 April 1864, under den 3 Maj samma år med Direktören

Louische Hofman- bang afslutade kontrakt, enligt hvilket Hofman-Bang förbundit

sig att utöfva tillsyn öfver och leda förädlingen vid Rikets schäferier, äfvensom

att tillhandagå enskilda personer med råd och upplysningar rörande deras

schäferier och ullens rätta behandling, med år 1866 gått tillända; och att Hofman-Bang,

sedan komitéen gjort framställning om förnyelse af ofvanberörda kontrakt,

förklarat sig villig förnya kontraktet endast i den händelse, att han, utom särskilt

arfvode för innevarande år, från och med år 1868 finge åtnjuta lika förmåner,

som beviljats undervisaren i boskapsskötseln och mejerihushållningen.

t anledning häraf har Kongl Maj:t, med afseende å det gagnande inflytande

på schäleriskötseln, som Direktören Hofman-Bang under sin tjugotreåriga tjenstetid

utöfvat, och behofvet för de orter, inom hvilka fårafveln mera allmänt utbredt

sig, att ega tillgång på biträde af en i allt hvad till dessa djurs skötsel hörer

fullt hemmastadd person, föreslagit Riksdagen att medgifva för undervisaren ifårskötsel

enahanda rätt till gradvis skeende förbättring i löneförmåner, som vid

sednaste riksdag beviljades åt de resande undervisarne i boskapsskötseln och mejerihushållningen,

eller lika med Landtbruks-ingeniörerne, samt att i följd deraf till

löneförbättring för Hofman-Bang, som nu tjenstgjort vida mer än femton år och

således borde berättigas till uppflyttning i högsta lönegraden, anvisa 1,500 R:dr.

Utskottet, som ej haft något att härvid erinra, hemställer,

att denna nådiga framställning måtte af Riksdagen bifallas.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlutande N:o 38.

15

21 :o. Med anledning af Landtbruks-akademiens i underdånig skrifvelse den Ang. understöd

15 nästlidne December derom gjorda och i Statsråds-protokollet (Bil. N:o 5, pag_for gjnom9fen
m

1 i #'' r o de af en kurs

33 och 34) intagna hemställan, har Kong!. Maj:t, med hänsigt jemväl dertill, att« boskaps uppframstäilningarne

om direkta bidrag för jordbruket och dess binäringar till före-■fodande *"•

° J ~ # samt angående

varande Riksdag omfatta endast mindre belopp, föreslagit Riksdagen att anvisa till resestipendier åt

understöd för personer af mankönet vid genomgående af fullständig lärokurs i lan^™^slar''

boskaps uppfödande och skötsel, mjölkning m. m., 2,000 R:dr, samt till reseunderstöd

åt utexaminerade landtbrukslärlingar, för att i främmande länder taga anställning

som arbetare och efter genomgången lärokurs till fäderneslandet återvända,

1,500 R:dr.

De skäl, som härför af Landtbruks-akademien blifvit anförda, hafva synts Utskottet

tillfredsställande; och hemställer Utskottet derföre,

att de begärda anslagen, tillhopa 3,500 R:dr, måförårlR68

å Riksgälds-kontoret anvisas.

22:o. I öfverensstämmelse med hvad Landtbruks-akademien i underdånighet^- anslagtm

hemställt, har Kong!. Maj:t föreslagit Riksdagen att på ordinarie stat uppföra de Sate allmänna

vid sednaste riksdag beviljade, på landtbrukets och boskapsskötselns utveckling landtbruksmötefördelaktigt

inverkande och för framtiden jemväl behöfliga anslagen till utdelande na’ m''

vid allmänna landtbruksmöten af prisbelöningar för husdjur, redskap och maskiner

samt ladugdrdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster, 6,000 R:dr; samt

till årliga täflingsmöten med gödboskap, smör, ost, fläsk och kött uti städerna

Stockholm, Göteborg och Malmö, för så vidt hushållningssällskapen distriktvis vilja

förena sig om sammanskott af medel till dessa utställningar, 3,000 R:dr.

Kong!. Maj:ts förevarande framställning, i hvad den angår anslagens uppförande

på ordinarie stat, har Utskottet icke ansett sig böra biträda. — Det sednare

anslaget beviljades nemligen för första gången vid sistlidna riksdag och någon

tillförlitlig erfarenhet om behofvet af fortfarande anslag för dylika täflingsmöten

har således ännu icke kunnat vinnas.

Beträffande åter anslaget till de allmänna landtbruksmötena, förekommer att

någon viss tid för anställandet af dylika möten icke finnes bestämd, hvilket torde

få anses såsom tillräckligt skäl att detta anslag fortfarande på extra stat uppföres.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen måtte såsom extra anslag för år 1868 på

Riksgälds-kontoret anvisa,

a) 6,000 R.dr till utdelande vid allmänna landtbruksmöten af

prisbelöningar för husdjur, redskap och maskiner samt

ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster; och

b) 5,000 R:dr till årliga täflingsmöten uti städerna Stockholm,

Göteborg och Malmö med gödboskap, smör, ost,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats- Utskottets Utlåtande IS:o 38.

Angående anslag

till Svenska

Trädgårdsföreningens

elevskola.

Angående förädling

a f landets

boskapsafvel.

Angående anslag

till fortsättande

af

de geologiska

undersökningar

ne, m. in.

fläsk och kött, för såvidt Hushållningssällskapen vilja distriktvis

förena sig om sammanskott af medel till dessa utställ

ningar.

23o. I enlighet med derom af Styrelsen för Svenska Trädgårdsföreningen

gjord och af Landtbruks-akademien förordad ansökning, har Kongl. Maj:t föreslagit

att, sedan vid sednaste riksdag medel beviljades för utvidgande af föreningens

elevskola, så att hädanefter A 5 elever der kunna erhålla undervisning, nämnda

förening fortfarande måtte erhålla enahanda understöd som hittills, samt att det

förut på extra stat beviljade beloppet måtte å ordinarie stat uppföras med 4,500

R:dr, emot vilkor att föreningen, såvidt ske kan, verkställer utdelning al fruktträd

och plantor, i stället för såsom förr endast till mindre bemedlade jordbrukare,

hädanefter företrädesvis till de folkskolestyrelser, som derom göra framställning,

och jemväl, på sätt förut skett, aflemnar till Landtbruks-akademien årlig redovisning

och berättelse.

Äfven emot detta anslags uppförande å ordinarie stat har Utskottet haft betänklighet,

hufvudsakligast af den orsak, att Svenska Trädgårdsföreningen, såsom

grundad på frivillig öfverenskommelse, när som helst kan upphöra; hvarföre Utskottet,

med biträdande i öfrigt af Kongl, Maj:ts förslag, hemställer,

att Riksdagen till understöd för Svenska Trädgårdsföreningens

elevskola måtte för år 1868 bevilja ett extra anslag af 4,500

R:dr under ofvan uppgifna vilkor.

24:o. Kongl. Maj:t har till Riksdagen framställt nådig Proposition derom,

att enahanda belopp, 10,000 R:dr R:mt årligen, som är Stamholländeri-styrelsen

för närvarande af statsmedel anvisadt i och för åtgärder till upphjelpande och förädling

af landets boskapsafvel, måtte äfven under nästinstundande statsregleringsperiod

ställas till nämnda Styrelses förfogande, för att sätta Styrelsen i tillfälle

fullfölja de af Kongl. Maj:t i nåder gillade åtgärder till bildande af lämpliga holländerier

inom de Norrländska länen.

Utskottet hemställer,

att denna nådiga framställning måtte af Riksdagen bifallas.

25:o. Sedan Rikets Ständer för Landtbruks-ingeniörerne medgifvit uppflyttning

i högre lönegrad efter hvart femte år, har Kongl. Maj:t enär billigheten

talade för att enahanda förmån måtte beredas de vid geologiska under sökningar ne

anställda biträden, på de af Chefen för dessa undersökningar, i underdånig skrifvelse

den 16 sistlidne November anförda och i Statsråds-protokollet, (sid 36—

38), intagna skäl föreslagit, att Riksdagen måtte — jemte godkännande deraf,

att dessa biträden, sedan de efter förut fastställd ordning uppnått 2,000 R.drs

årsaflöning och med denna aflöning tjenstgjort i fem år, sedermera, räknadt från

och

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utletande N:o 38.

17

och med början af nästföljande kalenderår, uppflyttas till en aflöning af 2,500 R:dr

och vidare, efter hvarje fem års förlopp samt för nit och skicklighet vitsordad

tjenstgöring, erhålla en ytterligare tillökning i aflöningen af 500 R:dr, till dess densamma

uppginge till högst 3,500 R:dr — anvisa, för fortsättande af de geologiska

undersökningarne samt utgifvande af geologiska kartor, enahanda anslag, som

vid sednaste riksdag beviljades, eller 80,000 R:dr.

På de af Kong). Maj:t anförda skäl hemställer Utskottet,

att Riksdagen, med godkännande af omfÖrmälda grunder för

aflöningen åt de vid de geologiska undersökningarne anställde

biträden, må till fortsättande af berörda undersökningar anvisa

för år 1868 ett extra anslag af 60,000 R:dn

Hästafvclns förbättrande.

26:o. Till fullbordande af eu slallbyggnad vid Strömsholms stuteri har Kong!.

Maj:t äskat ett extra anslag af 27,000 R:dr.

Fullbordandet af denna till murar och tak redan uppförda byggnad har Utskottet

funnit vara af behofvet påkalladt. Men då, enligt en från Stuteriöfverstyrelsen

meddelad upplysning, Styrelsen, vid början af innevarande år, sedan

den i Statsråds-protokollet sid. 40 omförmälda skuld, den 8 sistlidne Januari,

blifvit betald, hade, utom utestående fordringar, 1,817 R:dr 66 öre, eu behållning

af obligationer till eu nominelt belopp af 16,000 R:dr, har Utskottet, som ansett

äfven dessa medel kunna användas för det ifrågasatta inredningsarbetet, föreställt

sig att det af Kong!. Maj:t äskade anslaget kunde i någon mån nedsättas, hvarföre

Utskottet, i betraktande dels af de icke obetydliga Öfverskott å inkomsterna

vid stuterierna, som hittills årligen uppstått, dels af den omständigheten att en

och annan post i det af Utskottet granskade kostnadsförslaget kunde nedbringas,

såsom t. ex., bland andra, arfvodet för tillsyn af arbetet, beräknat, att ett belopp

af 15,000 R:dr, tillsammans med de sålunda för handen varande tillgångarne och

de påräknade besparingarne samt med iakttagande af någon jemkning i kostnadsförslaget,

skulle vara för ändamålet fullt tillräckligt; hemställande alltså Utskottet,

att Riksdagen måtte för en gång å Riksgälds-kontoret anvisa

ett belopp af 15,000 R:dr till fullbordande af ofvanberörda

stallbyggnad vid Strömsholms stuteri.

Undervisningsanstalter för slöjderna

27:o. Kong!. Maj:t har föreslagit att det för Teknologiska Institutet anvisade

anslag, 55,500 R:dr, som blifvit endast provisoriskt å Riks-staten uppförd t,

Bill. till liilisd. Prat. 1867. 4 Sami. 1 Afd. 17 Höft. 3

Angående uppförande

af en

stallbyggnad

vid Strömsholms

stuteri.

Angående anslagsförhöjning

till Teknologiska

Institutet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Stats-Ufskottets Utlåtande N:o 38.

måtte till hela sitt belopp å ordinarie stat uppföras och att utaf det belopp, 12,000

R:dr, hvarmed, -enligt Rikets sednaste församlade Ständers beslut, anslaget till

denna läroanstalt, sedan Falu bergsskola blifvit dermed förenad, kommer att ökas,

måtte till utgående redan under år 1868 anvisas i,900 R:dr, såsom halfårsatlöning

till eu ny lärare i maskinbyggnadskonst och till hans konstruktör eller

assistent.

Då det förslag till bestämmelser förande bergsskolans i Falun förening med

Teknologiska Institutet, äfvensom till förändring i vissa af föreskrifterna i stadgarne

för Institutet, hvilket särskilt tillförordnade komiterade underdånigst afgift,

ännu ej blifvit slutligen pröfvadt och frågan om uppförande å ordinarie

stat af det till Institutet anvisade anslag dessförinnan icke torde böra till afgörande

företagas, får Ftskottet, som i öfrigt icke haft något att emot den nådiga

framställningen erinra, hemställa,

att Teknologiska Institutets anslag må förhöjas med 1,900

R:dr eller till 37,400 R:dr, men jemväl för år 1868 endast

provisoriskt uppföras.

Angående an- 28:o. Sedan, med anledning af Direktionens för Chalmerska slöjdskolan, i

tiagtförhöjning sammanhang med beslutad tillbyggnad af skolans lokal, gjorda underdåniga hem1

siöjdsMm. " ställa!) att, för utvidgande jemväl af skolans verksamhet enligt angifven plan och

derpå grundadt förslag till ny utgiftsstat, en förhöjning i skolans årsanslag måtte

skolan beredas, Rikets sednast församlade Ständer beviljat förhöjning i det dåvarande

årliga anslaget till skolan med 18,500 R:dr, så att detsamma komme att

uppgå till 52,000 R:dr, deraf likväl, enär de nya byggnaderna icke hunno färdigbyggas

under år 1867, för nämnda år erfordrades endast så stort belopp, som

motsvarade räntan af inrättningens för byggnaderna åtgående kapitaltillgång eller

i jemnt tal 8,000 R:dr; har Kongl. Maj:t föreslagit, att till ifrågavarande skola,

hvars gamla statsanslag uppgår till 15,500 R:dr, måtte anvisas icke allenast de

för år 1867 å ordinarie stat beviljade 8,000 R:dr, utan ytterligare 5,250 R:dr.

Utskottet hemställer,

att denna nådiga framställning måtte af Riksdagen bifallas

och således skolans anslag upptagas till 26,750 R:dr.

Angående av 29:o. Under åberopande, hurusom den storartade byggnad, som för Slöjdslagsförhöjning

s/;0lan )'' Stockholm är uppförd, under innevarande års höst blifver till skolans in‘''‘lStockholm"”

rymmande färdig och således undervisningen från och med år 1868 bör till hela

sin omfattning vara i gång. har Kongl. Maj:t af Riksdagen äskat, utöfver de för

år 1867 beviljade 32,000 R:dr, ytterligare ett lika belopp eller 52,000 R:dr.

I anledning af Kongl. Maj:ts till Rikets sist församlade Ständer gjorda nådiga

framställning om förhöjning af Slöjdskolans i Stockholm årsanslag med 64,000

R:dr, deraf dock, i anseende till skolans inrymmande i dess nya lokal först till

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Ullålande N:o 38.

19

höstterminen 1867, erfordrades under samma år allenast hälften eller 32,000

R:dr, beviljade Rikets Ständer för innevarande statsregleringsperiod sistnämnda

belopp, med rättighet att, derest skolans inrymmande i den nya lokalen skulle

blifva förd röjd t utöfver den tid, som derför beräknats, den derigenom besparade

del af anslaget blefve under följande år för ändamålet att tillgå; förklarande dervid

Rikets Ständer, att någon närmare pröfning af förslaget till utgiftsstat ej kunde

ega rum, emedan, då bestämmandet af åtskilliga för skolan erforderliga anslagsbelopp

vore beroende af det sätt, hvarpå skolan i den nya lokalen kunde blifva

ordnad, det vore för tidigt att fastställa en definitiv utgiftsstat för inrättningen,

helst de nya förhållanden, som af flyttningen föranleddes, torde medföra behofvet

af ändringar i de för inrättningen gällande stadgar, hvarvid tillses borde att, för

kostnadernas inskränkande, ej andra läroämnen föreskrefvos, än som för skolans

egentliga ändamål erfordrades.

Uti det den nådiga Propositionen bilagda Statsråds-protokoll (Bil. 5, pag. 44)

är meddeladt, hurusom Slöjdskolans styrelse uti en till Kong!. Maj:t ingifven skrift

förmält, dels att, beträffande de af Rikets Ständer till följd af skolans förflyttning

till en ny lokal förmodade förändringar i stadgarne, Styrelsen ansåge några sådana

ändringar hvarken vara af behofvet påkallade eller komma att föranledas genom

berörda förflyttning, dels ock, vidkommande framställningen om inskränkning af

kostnaderna för skolan genom att ej föreskrifva andra läroämnen än sådana, som

för skolans egentliga ändamål erfordrades, emot densamma åberopat skolans ändamål

att meddela sina lärjungar ej blott den för skiljda yrken erforderliga fackbildning,

utan äfven de för alla yrkesidkare gemensamt erforderliga kunskaper.

Enligt hvad Utskottet inhemtat, meddelas för närvarande i Stockholms slöjdskola

undervisning i åtskilliga ämnen, som tillhöra dels folkskolan dels andra af

Staten eller kommunen underhållna läroanstalter; och då det icke torde böra åt

Styrelsen öfverlemnas att, efter godtfinnande bestämma kunskapsämnena utöfver

den egentliga yrkesbildningen, äfvensom å andra sidan denna sednare icke synes

böra på Statens bekostnad utsträckas till inlärande af speciel handtverk, hvarigenom

kostnaderna i betydlig mån ökas, har, i öfverensstämmelse med de af Rikets

sist församlade Ständer uttalade åsigter, Utskottet för närvarande och innan

en fullständig utredning i afseende å undervisningsämnena blifvit förebragt, ansett

sig icke böra ingå i granskning af den för skolan föreslagna stat; hemställande

alltså Utskottet,

a) att det af Kongl. Maj:t för Slöjdskolan i Stockholm äskade

belopp, 64,000 R:dr, må för år 1868 provisoriskt uppföras,

att enligt Kongl. Maj:ts nådiga disposition användas; men att,

om, genom fördröjd inflyttning i den nya lokalen, större eller

mindre del af det vid sistlidna riksdag beviljade anslag ej

s. 20 Kontrollera mot PDF

Angående utvidgning

af

Tekniska skolan

i B or ås

för inrättande

derstädes af

en väfskola,

m. m.

20 Stals-Uts/iotlets Utlåtande N:o 38.

skulle under innevarande år blifva använda ett motsvarande

belopp af 1868 års anslag bör till år 1869 besparas; och

b) att, vid anmälan af detta beslut. Riksdagen må i underdånighet

anhålla, att sedan undervisningsplanen blifvit ordnad i

öfverensstämmelse med skolans hufvudsakliga syftemål, Kongl.

Maj:t må lör näst sammanträdande Riksdag framlägga ett derefter

lämpadt förslag till utgiftsstat.

30:o. Uti en inom Första Kammaren väckt motion (N:o 60) har Grefve

Erik Sparre, med anledning deraf, att väfnadsindustrien inom Elfsborgs län, på

sätt Kommers-kollegii embetsrättelse äfven vitsordade, under de sednare åren

visat ett ganska märkbart återgående i afseende på tillverkningsbeloppet. hvilket

förhållande hade sin grund dels i de ökade bomullspriserna, dels i den, genom

förändrad tull-lagstiftning, lättade tillförseln af utländska manufakturvaror och böjelse

för smakfullare mönster och ritningar, som försvårade afsättningen af de inhemska

mindre smakfulla tillverkningarne, framhållit nödvändigheten att understödja

nämnda industri och, då detta endast kunde ske genom fullkomnandet af tillverkarnes

slöjdskicklighet, föreslagit inrättandet af en väfskola för undervisning i uppsättandet

och förfärdigandet af alla slags jaquardväfnader, analys af väfnadsprolver

samt mönsterritning. Utom en viss summa för en gång till första uppsättningen

af maskiner och redskap fordrade en dylik anstalt, för att rätt kunna gagna husslöjden

och dess arbeten, åtskilliga andra kostnader, såsom understöd eller stipendier

åt elever, profsamlingar af de nyaste och bästa väfnadsmönster, arfvode

för en väflärare, m. m.

Kostnaderna hade blifvit beräknade för första uppsättningen till 4,500 R:dr

för eu gång och till skolans årliga underhåll enahanda belopp.

För denna summa kunde väl blott ett obetydligt antal, omkring 8 å SO,

utlärda elever årligen utgå. Men med de grundliga insigter desse borde hafva

förvärfvat, och om man företrädesvis valde de utmärktare anlagen, skulle de blifva

skickliga att, hvar i sin stad, vidare utbreda den inhemtade kunskapen och resultaterna

af denna inrättning skulle inom kort visa sig genom ökad produktion och

rikligen återgälda det bidrag, som dertill lemnades.

Motionären, som ansåg icke omöjligt att genom subskription i orten samla

de medel, som erfordrades till uppsättning af de ifrågavarande väfstolarne, har

derföre föreslagit att statsanslaget till tekniska skolan i Korås måtte ökas med

4,500 R:dr för inrättande, i enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 22

Januari 1858, af eu slöjdafdelning i ändamål att, enligt af skolans Direktion upprättad

plan, som underställes Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, meddela handtverkare,

fabriksidkare in. 11.. nödig praktisk bildning med afseende på ortens hufvudnäring.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats~Utskottets Utlåtande N:o 38.

21

Äfven inom andra Kammaren har enahanda framställning blifvit gjord af

Herr E. Andersson, som (uti motion N:o 238) föreslagit, att statsanslaget för tekniska

skolan i Borås måtte ökas med 4,300 R:dr för inrättande af en slöjdafdelning,

afsedd att, enligt af skolans Direktion upprättad plan, meddela handtverkare,

fabriksidkare m. fl, praktisk bildning med afseende på ortens hufvudnäring.

Då Utskottet, i saknad af all utredning, icke tilltror sig att tillförlitligen

bedöma vigten och värdet af den undervisning i väfnadskonst, för hvilken bemälde

motionärer begärt understöd af statsmedel, samt då dessutom anordnandet af en

dylik undervisning, derest den anses för den ifrågavarande orten vara af någon

betydelse, synes Utskottet lämpligast egna sig för landstingets omvårdnad, tillstyrker

Utskottet,

att Grefve Sparres och Herr Anderssons förevarande motioner

må af Riksdagen lemnas utan afseende.

Undervisningsanstalter för handel och sjöfart.

31 :o. Det vid sednaste riksdag beviljade arfvode åt en andre lärare vid Angående afiöNavigationsskolan

i Göteborg har Kong!. Maj:t nu föreslagit måtte å ordinarieJXeiirare»»*

stat uppföras med enahanda belopp af 1,200 R:dr. navigationssko
Då,

eldigt hvad af Statsråds—protokollet inhemtas, antalet af elever vid dennalan 1 Golebor9- skola för närvarande är och sannolikt äfven framgent blifver så stort, att detta

lärarebiträde fortfarande erfordras, hemställer Utskottet,

att Riksdagen måtte å ordinarie stat uppföra 1,200 R:dr

såsom arfvode för en andre lärare vid Navigationsskolan i

Göteborg.

32:o. För Skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona har Kong!. Maj:t af Riksdagen Angående

äskat ett extra anslag af 7,000 R:dr. skeppsbyggeri
”

£7zstitutet t

Den stora årliga kostnad, som detta institut kräfver, samt det högst ringa carlskrona.

antal elever, utgörande under läsåret 1863 —1866 endast tio, som der åtnjutit

undervisning, har föranledt Utskottet ifrågasätta, huruvida nyttan af berörda anstalt

motsvarar kostnaderna för dess upprätthållande, hvilka för närvarande uppgå till

7,000 R:dr årligen enligt följande aflönings- och utgifts-stat:

1 lärare

i matematik ..............................................

.................. R:dr

R:mt 1,800:

1 »

i skeppsbyggeri ........................................

»

» 1,800:

1 »

i ångmaskinlära .........................................

.................. ))

» 800:

1 «

i frihandsteckning......................................

.................. »

« 400:

Särskild!

arfvode åt föreståndaren...........................

................. ))

» 200:

))

» för undervisnings meddelande

Engelska

språket....................................

.................. »

» 300:

Till aflöning åt skeppsbyggeri-etever, bestridande af kostnad

för eldning och lyshållning i undervisningsrummen, anskaf
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 38,

faude af böcker och modeller för institutet samt till premier

för elever, underhåll af möbler, inventarier samt bestridande

af öfriga tillfälliga expenser, såsom annonser,

skrifmaterialier och andra för institutet nödiga utgifter...... R:dr R:mt 1,700: —

Då institutet först inrättades, afsågs dermed endast att bibringa undervisning

i byggandet af handelsfartyg och uppgörandet af ritningar till dylika. Vid 1862

—1865 årens riksdag blef, till följd af derom aflåten nådig Proposition, institutets

anslag från 5,000 R:dr förhöjdt till nuvarande beloppet, 7,000 R:dr, för undervisningens

utsträckning äfven till en kurs för bildande af maskinister för passagerareångfartyg.

Berörda anslagsförhöjning äskades dock med förbehåll att, om, i följd

af möjligen inträffande förändringar vid Kronans örlogsvarf i Carlskrona, byggandet

af träfartyg så komme att inskränkas, att institutets bibehållande derstädes icke

skulle finnas lämpligt, hela det för inrättningen bestämda anslag då finge utgå

äfven för dess ordnande och verksamhet å annan ort.

Enär de förhållanden, på hvilka Kongl. Maj:t i sin ofvanberörda nådiga framställning

syftat, numera torde kunna anses hafva inträffat, synes det Utskottet som

skulle tiden nu vara inne att indraga skeppsbyggeri-institutet och i stället så utvidga

någon af de större navigationsskolorna, att undervisning i skeppsbyggeri der

kunde meddelas. Eldigt hvad Utskottet inhemtat äro för närvarande vid institutet

anställde 15 elever, deraf 13 vid skeppsbyggeri- och 2 vid maskinafdelningen;

och då undervisning i ångmaskinlära meddelas i den närbelägna navigationsskolan

i Carlshamn, torde den sednare afdelningen redan nu kunna indragas, hvaremot

institutets verksamhet, såvidt den afser skeppsbyggeri-aldelningen, synes böra fortfara,

intill dess dylik undervisning kan blifva på annat sätt anordnad.

I enlighet med dessa åsigter hemställer Utskottet,

att Riksdagen, med anförande af de betänkligheter, som yppats

mot bibehållande af skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona, må

Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga framställning på det sätt

bifalla, att för uppehållande af undervisningen å skeppsbyggeriafdeiningen

för år 1868 anvisas ett extra anslag af 5,000

R:dr, samt att, vid anmälan af detta beslut, Riksdagen må

i underdånighet anhålla, att Kong!. Maj:t täcktes låta undersöka

och utreda, hvilken af de navigationsskolor i Riket, der

undervisning i ångmaskinlära eger rum, skulle bäst egna sig

för sådan utvidgning, att teoretisk och praktisk kunskap om

fartygs konstruktion och i skeppsbyggeri der kunde meddelas,

samt att Kongl. Maj:t måtte till näst sammanträdande Riksdag

göra den nådiga framställning i ämnet, som kan af omständigheterna

påkallas.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 38

23

Undervisningsanstalter för "bergsbruket

33:o. Sedan Rikets Ständer vid sednast riksdag, med bifall till Kongl. Maj:ts An9åtade nynådiga

Proposition om Fala, bergskolas förening med'' Teknologiska Institutet, för Teknologiska

tillökande af institutets byggnader med en för bergsläroverket erforderlig nybygg-.lnstitutet för

nåd, äfvensom för inredning af laboratorier och deras förseende med behölliga bergskolan.

inventarier, beviljat ett anslag af 106,000 R:dr, deraf under år 1867 anvisades

60,000 R:dr, samt särskilt utsedde komiterade afgifvit underdånigt förslag till

bestämmelser i fråga om förberörda förening och dervid tillika framställt alternativa

förslag i fråga om den blifvande byggnaden, hvaribland ett, att densamma skulle

uppföras å en intill institutets område varande tomt. för hvars inköpande medel

förväntades kunna af Brukssocieteten erhållas, har Kongl. Maj:t, enär det, oaktadt

flera förslag blifvit framställda, dock alltid vore afsedt att byggnaden skulle vara

färdig redan år 1868 och flyttningen af skolans effekter försiggå under förra

hälften af år 1869, af Riksdagen äskat återstoden af det beviljade anslaget för

ifrågavarande byggnads uppförande å den bland de alternativt föreslagna platserna,

som Kongl. Maj:t kunde finna mest ändamålsenlig, samt att Riksdagen således nu

måtte anvisa återstående 46,000 R:dr.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen måtte med 46,000 R:dr anvisa återstoden af

det vid sistlidna riksdag beviljade anslag till den nybyggnad,

som erfordras med anledning af beslutet om Falu bergskolas

förening med Teknologiska Institutet.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

34:o. Såsom ersättning för indragna mjöl- och sågqvarnsräntor har Kongl. Angående erMaj:t

äskat uppförande å ordinarie stat af penningar 2 R:dr 38 öre och oindelt mjttZlhtlgspanmål

35 kubikfot 7 kannor, hvilken nådiga framställning torde qvarnsränlor.

af Riksdagen bifallas;

Och bör härvid iakttagas, alt anslagskoluinnen, indelta räntor, minskas med

motsvarande belopp, 73 R:dr 98 öre.

.lordförluster genom kanal'' och väganläggningar

55:o. Äfven under förestående anslagsrubrik har Kongl. Maj:t såsom ersätt- Angående erni

n g för indragna mjöl- och sågqvarnsräntor föreslagit uppförande å ordinarie ?ältning för _

stat af penningar 3b öre och oindelt spanmål i jemnt tal 571 kubikfot 3 kannor,^LnsränTS.

hvartill Utskottet tillstyrker

Riksdagens bifall; —

Börande, i händelse af Riksdagens godkännande härå, anslagskolumnen, indelta

räntor, jemväl här med motsvarande belopp, 742 R:dr 96 öre, nedsättas.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 38.

Angående fortfarande

anslag

till Styrelsen för

allmänna vägoch

vattenbyggnader.

, m, m.

Angående rese.

stipendier för

medlemmar af

Väg- och Vattenbyggnadskorpsen,

36:o. I öfverensstämmelse med derom af Styrelsen för allmänna väg- och

vattenbyggnader den 17 nästlidne December gjord underdånig framställning, hor

Kong!. Maj:t föreslagit, att följande anslag, till lika belopp med de vid sednaste

riksdag anvisade, måtte af Riksdagen beviljas, att älven nu på extra stat uppföras,

nemligen till aflöning för Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader

samt dess tjenstebiträden såväl i hufvudstaden som. i landsorten 32,800 R:dr; till

undersökningar och expenser för allmänna arbeten 30,000 R:dr; till arfvoden för

civilingeniörers eller ingeniör selevers undervisande vid Krigshögskolan 3,000 R:dr;

samt till stipendier för ingeniör selever, som genomgå den för väg- och vattenbyggnads-ingeniörer

bestämda kurs, 3,000 R:dr.

Utskottet, som ej haft något att erinra mot framställningen att dessa extra

anslag fortfarande må utgå, hemställer,

att Riksdagen måtte för år 4868 anvisa:

a) till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader

samt dess tjenstebiträden i Stockholm och landsorterna

32,800 R:dr;

b) till undersökningar och expenser för allmänna arbeten

30.000 R:dr;

c) till arfvode för civilingeniörers och ingeniörselevers undervisning

vid Krigshögskolan 3,000 R:dr; och

d) till stipendier för ingeniörselever, som genomgå den för

väg- och vattenbyggnads ingeniörerne bestämda kurs,

3.000 R:dr.

37:o. Under åberopande deraf, alt Rikets Ständer meddelat vissa årliga belopp

till understöd åt nästan alla tekniska korporationer i ändamål att genom resor

i främmande länder kunna inhemta upplysningar om hvarjehanda praktiska ämnen,

hade Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader underdånigst hemställt,

huruvida icke enahanda fördel skulle kunna beredas dem, som med allmänna arbeten

egde befattning, och i sådant afseende föreslagit, att til! understöd vid utrikes

resors företagande af Väg- och Vattenbyggnads-korpsens medlemmar måtte för år

4868 anvisas ett belopp af 4,000 R:dr; och har Kongl. Maj:t, jemte uttalande

af den öfvertygelse, att nu ifrågasatta reseunderstöd borde, om de anvisades, blifva

till särdeles gagn för utvecklingen af väg- och vattenbyggnadskonsten i landet,

föreslagit att nämnda belopp måtte å extra stat för ändamålet anvisas; men dä det

sålunda anmälda anslagsbehofvet synts Utskottet icke vara af den angelägna vigt,

att det, vid Statsverkets nuvarande knappa tillgångar, bör framför andra tillgodoses,

hemställer Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning icke må af

Riksdagen bifallas.

38:o

s. 25 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 38.

25

38:o. Då restitution af bränvinstillverlcnings-afgift, jcmlikt Kongl. Kungöre!- Ang. anslag för

sen den 7 nästiidne December, kan åtnjutas vid utförsel af bränvin till utrikes ort, r‘sluftion af

loi 7 utfordt bränvin.

och sodan restitution bor af bränvinstillverkningsmedlen utbetalas, har Kongl. Maj:t

föreslagit Riksdagen, att ifrågavarande utbetalningar må anordnas å det redan

befintliga förslagsanslaget för kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning,

hvilket till sin rubrik borde sålunda förändras, att det jemväl omfattar restitution

af bränvinstillverkningsaf^ift.

Utskottet tillstyrker,

att, med bifall till Kongl. Majjts nådiga framställning, ifrågavarande

förslagsanslag må erhålla rubriken: Kbntrollen å bränvinsförfattningarnes

tillämpning och restitution af tillverkning safgift

för utfördi bränvin.

59:o. Slutligen anser Utskottet sig böra anmäla, att, med anledning af de

uti Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd och behof gjorda Ang. yttrande

framställningar om anvisande af medel för kanal- och slussanläggningar, för hamn- om kanal- och

byggnader, för anläggning af nya samt förbättrande eller omläggning af backiga

eller eljest mindre goda vägar, för befrämjande af utdikningar och valtenaftappningar

in. D. allmänna arbeten, Utskottet, i likhet med hvad vid närmast föregående

riksdagar iakttagits, öfver dessa frågor kommer att särskildt utlåtande

afgifva.

40:o. Beträffande öfriga under Sjette Hufvudtiteln uppförda anslag, deruti Ang. öfriga anförändring

icke blifvit ifrågasatt, hemställer Utskottet, slag under sjette

i . ol ... Hufvudtiteln.

att dessa anslag må bestämmas till enahanda belopp, som i

nu gällande Riks-stat äro upptagna;

kommande, i följd af hvad Utskottet sålunda tillstyrkt och föreslagit, Hufvudtiteln

att ökas med 117,021 R:dr 24 öre och dess slutsumma, sedan för jemnande

deraf anslaget till skrifmaterialier och expenser blifvit med 21 R:dr 24 öre ned - sjette Bufvud
satt,

att uppgå till 3.928,000 R:dr, på sätt närlagda tabell, Litt. A., närmare titelfmff''

utvisar.

Stockholm den f2 Mars 1867.

På Utskottets vägnar;

ARVID FR:SON POSSE.

flik. till Hiksd. Prål 1807. 4 Sami. 1 Afd. 17 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 38.

Reservationer!

Vid 7:de punkten (angående väckta motioner om kronofogdetjensternas indragning)

af Herr C. J. Svensén: »Emot Utskottets beslut i fråga om indragning af kronofogdetjensterna

har jag anmält reservation, emedan jag ansett lämpligt föreslå Riksdagen

att besluta en underdånig skrifvelse till Kongl Maj.t, med begäran att, då

en reorganisation af landsstaterna i länen förestår, i betraktande borde tagäs huruvida

ej kronofogdetjensterna kunna indragas och deras tjensteåligganden öfverlåtas

på kronolänsmännen. Min åsigt grundar sig derpå,

att kronofogdetjensterna blott äro en mellanhand emellan den befallande och

verkställande myndigheten, till lättnad måhända för den förre, men ledande till

tidsutdrägt med ärendenas utförande;

att den stora allmänheten har synnerliga olägenheter af nu bestående förhållanden,

då den måste kommunicera sig med kronofogden på långa afstånd

från hans bostad, hvilket missförhållande genom den föreslagna ändringen skulle

upphöra;

att grundsatsen: embetsmännen äro till för folkets skull och icke tvärtom,

vunne ett rättvist erkännande;

att genom de kortare afstånden, som måste förefinnas emellan länsmannens

bostad och befolkningen i orten, icke obetydliga resekostnader skola inbesparas i

och för exekutionsväsendets upprätthållande;

att sjelfva förslagets motståndare medgifvit, att polis- och exekutionsväsendet

gerna må frångå kronofogden och flyttas på länsmannen, och att landsstatstjenstemännen

sjelfva, på en offentlig sammankomst för icke längesedan, offentligen uttalat

sig för uppbördsbestyrets öfverflyttande på länsmännen;

att statens säkerhet snarare blir större än mindre om kronouppbörden delas

på flera händer, då nemligen uppbördsansvaret åligger flere personer; och

att, med samma som länsmännen kunde beredas förbättring i deras nuvarande

aflöning, skulle likväl någon besparing för Statsverket genom förändringen uppstå».

Vid 8:de punkten (angående anslag till fyra nya kronofogdar m. m.) af Herr C J.

Svensén: »Då jag ansett lämpligt att kronofogdetjensterna böra indragas, har jag

icke kunnat dela den meningen, som tillstyrkt bifall till Kongl. Maj:ts förslag om

nya kronofogdetjensters inrättande».

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 38. 27

Vid 16:de punkten (angående anslag för Landtbruks-elementarskolan vid Ryssbylund)

af Herr C. F. Wcern och Grefve 11. Wachtmeister.

Vid 30:de punkten (angående anslag för inrättande af en väfskola i Borås) af Herr

C. F. Wcern, hvilken såsom reservation upptog 2:dra utgiftsafdelningens i frågan afgifna

förslag så lydande:

»Stats-Utskottet, till hvars behandling dessa motioner blifvit hänvisade, har

funnit desamma förtjenta af synnerlig uppmärksamhet och ej kunnat annat än instämma

i flera af de skäl motionärerne förebragt för ådagaläggande af nyttan utaf

en på föreslaget sätt inrättad praktisk väfskola, som otvifvelaktigt skulle befordra

slöjdskickligheten hos dem bland innevånarne inom Elfsborgs län, hvilka sysselsätta

sig med väfnadsindustrien. Men då vederbörande myndigheter ej haft tillfälle att

yttra sig i frågan, och ärendet i öfrigt ännu ej vunnit fullständig utredning, föranlåtes

Utskottet endast hemställa:

att Riksdagen, med anledning af ofvannämnda motioner, måtte

i underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes taga

i nådigt öfvervägande, huruvida tekniska skolan i Borås bör

på föreslaget sätt utvidgas och, för sådan händelse, till en

kommande Riksdag aflåta nådig Proposition om anvisande af

de i sådant hänseende nödiga medel».

\

opaginerad Kontrollera mot PDF

Hö?'' till Stats- Utskottets Utlåtande, 1867, N:o 38.

Tab. Litt. A.

Riks-statens Sjette Hufvudtitel.

1867 års Riks-stat anslår:

Penningar.

R:dr.

36.000

17.000

45.600

88,750

29.700

97,300

6,000

77.267

992,524

28

Indelta

Räntor, enligt

markegång

på förslag.

5.000

1.039

125,000

50

Sigt'' [1,521,230

R:dr. ö

161,282

19

Knb.-f.

5,886

Spanmål.

Summa

Riksmynt.

Iudelt på förslag.

Oindelt.

Mått.

Värde h 2

R-.dr kubik- foten.

Matt.

Värde för- slagsvis å

2 R:dr

kubikfoten.

R:dr.

11,773

20

04 17,500

184 69

20

17

35

32] 178,966 88 5,908 4 11,816

Kub.f. k.

6,545

R:dr.

13,091

40

R:dr.

36.000

17.000

45,600

88,750

29.700

97,300

6,000

77,267

1,178,671

07

................ 15,450: —

1,000: —

7,250: —

5,000: —

1,000: — 14 250: —

77,267:

1.100: —

40

80 6,545] 7

5,000

18.547

24

125,000

270

13,09l|40|l, 725,105

* Civil-Departementet.

Statsråden utan departementer:

3 ä 12,000 R:dr.................................................

Departeinents-chefen .........................................

Departementets Expedition ...................................

Kommers-kollegium..............................................

Statistiska Tabell-kommissionen:

Aflöningsmedel för Statistiska Central-byrån ...

Reserv åt ions-anslag en:

Till Bibliothekets underhållande....................

» arfvoden åt tillfälliga biträden...............

» det officiela statistiska trycket...............

» en statistisk tidskrift ............................

Landtmäteri-staten........................................................

För Rikets ekonomiska karteverk, Reservationsanslag

Ofverståthållare-embetet:

Nuvarande beloppet..................................................

Tillkommer:

Löneförhöjning för Sekreteraren hos Öfverståthållare-em
betet

för polisärenden....................................................

Landsstaterna i länen:

Penningar:

Nuvarande beloppet....................

Tillkommer:

Ny anvisning, se Tab. Litt. C.

Indelta räntor:

Nuvarande beloppet.....................

Af går:

Afskrida mjöl- och sågqvarns
räntor

................................. 2,405: 90.

Räntor af till Statsverket indragna

boställen................ 4,763: 99.

Nedsättning i räntan å hemmanet

Söderby i Danmarks

socken af Upsala län, anslagen

landshöfdingen i länet

på lön........................... 32: 61, 7,202: 50. 154,079: 69.

Indelt spanmål, såsom i 1867 års Riks-stat........................ 11,773; 20.

Oindelt spanmål: Matt. 5 värde.

Nuvarande anslag ..................... 6,545: 7. 13.091: 40.

Tillkommer:

Ny anvisning, se Tab. Litt. C. 1,203: 6. 2,407: 20.

“Ikgr 7,749: 3. 15,498: 60.

992,524: 28.

74,866: 54, 1,067.390: 82.

161,282: 19.

Förslag till blifvande Riks-stat:

Penningar.

R:dr.

36.000

17.000

45,600

88,750

29,700

97.300

6,000

78,367

Indelta

Räntor, enligt

markegång

på förslag.

R:dr.

09

40

Särskild! förslagsanslag för Landsstaterna i länen:

Landshöfdingens i Wester-Norrlands län lön:

Till bestridande af lösen för åtskilliga i lönen ingående räntepersedlar

Gästgifvares friheter:

Penningar:

Nuvarande beloppet........................................ 1,039: 04.

Tillkommer:

Ersättning för indelta, men afskrida mjöl- och

sågqvarnräntor................................................ » 09. i.039: 13.

Indelta räntor:

Nuvarande beloppet........................................... 17,500: —

Afgå: Åfskrifna qvarnräntor........................... '' 76: 29. 17.423: 71.

Indelt spanmål, såsom i 1867 års Riks-stat............ .......... 8: 20.

Oindelt spanmål:

Ersättning för qvarnräntor, 38 kubikfot 1 kanna ............ 76: 20.

Till lättnad för skjutsningstungan, der den genom entreprenad bestrides

. och är särdeles tryckande, Reservationsanslag......................................]

Färjor och färjekarlar...................................................................................1

1,067.390

5,000

82

1,039

125,000

50

13

154.079

Spanmål.

iDdelt på förslag.

Mått.

Kub.-f.

Värde å 2

R:dr kubikfoten.

R:dr.

Oindelt.

Mått.

Kub.-f.

69

17,423

184

71

69

S:gr (l,597,196|95| 171,688|09

5,886

17

5,908

11,773

20

35

4 11,816

Värde förslagsvis

å

2 R:dr

kubikfoten.

R:dr.

7,749

20

40

80

38

7,787 4

15,498

60

76

15,574

20

Summa

Riksmynt.

R:dr.

36.000

17.000

45,600

88.750

29,700

97^300

6.000

78.367

1,248.742

5,000

31

18.547

125,000

270

80 1.796.276

24

opaginerad Kontrollera mot PDF

1867 års Riks-stat anslår:

Penningar.

R-.dr.

Transport 1,521,230

| 63.000

12,000

164.600

38.450

39,400

49.545

177.150

32

Indelta

Räntor, enligt

markegång

på förslag.

Spanmål.

Indelt på förslag.

Mått.

R:dr.

178,966

88

25.5001- 43,100 -

22,500

7,500

8,700

16.1001-

23 919

Kub.-f.

5,908

Värde å 2

R:dr kubikfoten.

R:dr. ö

11,816 80

Oindelt.

Mått.

Kub.-f.

6,545

30

330

Värde förslagsvis

å

2 R:dr

kubikfoten.

Summa

Riksmynt.

R:dr.

13,091

40

661

40

R:dr.

1,725,105

63.000

12.000

164^600

38,450

39,400

50,206

177,150

40

25,500

43,100

22,500

7.500

32,619

Jordbruket, handeln och näringarne.

Reservations-anslag.

Skiften och afvittringar............................................................

Vägar och kommunikationer.......................................................

Undervisnings-anstalter för jordbruk och landtmanna-näringar.

Landtbruks-ingeniörer och deras biträden:

Nuvarande beloppet.................................................................

Tillkommer:

Förhöjning..............................................................................

Transport

38,450:

4,000:

Förslag till blifvande Riks-stat:

Indelta

Penningar.

Räntor, enligt

markegång

på förslag.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Mått.

Värde å 2

R:dr kubik- foten.

Mått.

Värde för- slagsvis å

2 R:dr.

kubikfoten.

SO

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna-näringar:

Nuvarande beloppet................................................................». 39,400: —

Tillkommer:

Löneförhöjning åt undervisaren i fårskötsel........................ 1,500: —

Hästafvelns förbättrande..............................................................................

Undervisnings-anstalter för slöjderna:

Nuvarande beloppet ............................................................. 177,150: —

Tillkommer :

Förhöjning i anslaget för:

Teknologiska Institutet................................ 1,900: —

Chalmerska slöjdskolan i Göteborg............. 5,250: —

Slöjdskolan i Stockholm............................. 32,000: — 39,150: —

Befrämjande i allmänhet af slöjderna..........................................................

Undervisnings-anstalter för handel och sjöfart:

Nuvarande beloppet ...............................................................

Tillkommer:

Arfvode åt eu andre lärare vid navigationsskolan i

Göteborg ...................................................................

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart........................

Undervisnings-anstalter för bergsbruket...................................

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:

Penningar:

Nuvarande beloppet.......................................... 8,700: —

Tillkommer :

Ersättning för indelta, men afskrifna qvarn
räntor.

..................................................... 2: 58.

Indelta räntor:

Nuvarande beloppet......................................... 23,919: 30.

Afgå: Afskrifna qvarnräntor.......................... 73: 98. 23,845: 32.

Oindelt spanmål:

R:dr.

1,597,196

63.000

12.000

164''600

42,450

40,900

49,545

43.100:

1,200:

8.702: 58.

Ersättning för qvarnräntor, 35 kubikfot 7 kannor

|—! 16,100—| Fiskerinäringens understöd................................................

71: 40.

S:gr 667 545|~; 23,919

110.000

4,500

2.700

—1 3.689 23

30|

750.000

440.000

50,044

67

15,000 —

15,000—

—I 330 7

1,165

25;

661

2,331

504

40! 692.125 70

110.000

2.331 ] —

4.500:—

6,893 23

S:gr

Diverse anslag.

750.000

440.000

50 044

67

15.000 —

15.000 —

Utflvttningshjelp efter skiften, Förslagsanslag...............................................

Ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors förvandling

Odlingshjelp. för krono-nybyggare, Förslagsanslag........................................

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, Förslagsanslag:

Penningar:

Nuvarande beloppet.............................................. 2,700: —

Tillkommer:

Ersättningför indelta, men afskrifna qvarnräntor » 36. 2.700: 36.

Indelta räntor:

Nuvarande beloppet............................................... 3.689: 23.

Af går: Afskrifna qvarnräntor.............................. 742: 96. 2.946. 27.

Oindelt spanmål:

Nuvarande anslag................................................ 504: •—

Tillkommer:

Ersättning för qvarnräntor, 371 kubikfot 3

Kannor.

742: 60, 1,246: 60.

S:gr

1,387.244

67

3.689

23

Summa

3,576.019

99

206,575

4!

11.816 80

1,417

8,293

2,835

— 1,393,768

9| 16,587|80|3,811,000

90!

Konvoj-Kommissariatet; Förslagsanslag, att utgå direkte af tullmedel!......

Kontrollen å bränvins-författningarnes tillämpning och restitution af tillverk

nings-afgift för utfördt bränvin, Förslagsanslag..............................

Skrifmaterialier och expenser, ved ni. in., Förslagsanslag.

Nuvarande beloppet................................................................. 50,044: 67.

För jemnande af Hufvudtitels slutsumma afgå...................... 21: 24.

Rese- och traktainents-penningar, Förslagsanslag..........................................

Extra utgifter, Reservationsanslag ...............................................................

S:gr

Summa

Anm. Tillökningen å Hufvudtiteln utgör således 117,000 R:dr.

216.300

25,500

44,300

22^500

7.500

8,702

R:dr.

171,688

58

23.845

16.100 —;--

Spanmål.

Kub.-f.

5,908

32

R:dr.

11,816

Kub.-f.

7,787

330

713,397

58 23,845)32

—

366

4

732

80

737,975

35

R:dr. ö.

15,574

80

661

40

Summa.

Riksmynt.

R:dr.

1,796,276

63.000

12.000

164,600

42,450

40,900

50.206

40

216,300

25.500 —

44,300

22,500

7,500

, i

71401

32,619 301

— 16,1001-

70

110,000

4,500

2,700

750.000

440.000

50,023

15,000

15,000

36

1,387,223

3,697,818

43

79

32

2,946

27

1,165

2,331

623

3 1,246

2.946

198,479

27

68] 5,908] 4| 11,816

80

1.788

60

3,577

110,000

2,331

4,500

6,893 23

750,000 —

440.000

50,023

15.000

15.000

43

60 1.393.747

9,942 6 19,885

20|3,928,000

66!

I

s. 29 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottet» Utlåtande N:o 38.

29

Tab. Litt- B.

Extra Statsreglerings-anslag under

Sjette Hufvud-titeln.

Civil-departementets Expedition :

Arfvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas

beredning och expedierande..........................................

För Rikets ekonomiska karteverk......................................................I

Skiften och afvittringar........................................................................j

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmanna-näringar:

Till uppförande af en ekonomibyggnad vid Alnarps;

landtbruksinstitut...............................................................i

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna-näringar:

Till understöd åt personer af mankönet vid genomgående

af fullständig lärokurs i boskaps uppfödande,

skötsel, mjölkning m. rn............... 2,000: —

» reseunderstöd åt utexaminerade landtbrukslärlingar,

för att i främmande länder

taga anställning såsom arbetare och

efter genomgången lärokurs till fäderneslandet

återvända.................................... 1,500: —

» utdelande vid allmänna landtbruksmöten

af prisbelöningar för husdjur, redskap,

landtmannaprodukter m. m........................ 6,000: —

» årliga täflingsmöten uti städerna Stockholm,

Göteborg och Malmö med gödboskap,

smör, ost, fläsk och kött............ 3,000: —

# Svenska Trädgårdsföreningen, utöfver

ordinarie anslaget åt föreningens elevskola

.......................................................... 4,500: —

Transport 17,000:

Stats-Utskottet

föreslår.

R:dr.

1,800

60,000

97,000

50,000;

208,800:

opaginerad Kontrollera mot PDF

.30

Stats -Utskottet» Utlåtande Nw 38.

Transport 17,000:

Till bildande af lämpliga holländerier inom

de Norrländska länen, samt till andra

för Stamholländeri-styrelsens verksamhet

nödiga utgifter....................................... 10,000:

» fortsättande af de geologiska undersökningarne

och utgifvande af derpå grundade

kartor................................................... 60,000:

Hästafvelns förbättrande:

Till fullbordande af en stallbyggnad vid Strömsholms

stuteri.........................................................................

Undervisningsanstalter för handel och sjöfart:

Till lärares aflönande och elevers underhåll m. m. vid

Skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona..................

Undervisningsanstalter för bergsbruket:

För tillökning af Teknologiska institutets byggnader för

inrymmande af bergsläroverket..............................

\ Diverse anslag:

Till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader

samt dess tjenstebiträden...... 32,800:

» undersökningar och expenser för allmänna

arbeten.......................„•..................... 30,000:

» arfvoden för Civil-ingeniörers eller Ingeniörs-elevers

undervisande vid krigshögskolan

.............................................3,000:

» stipendier för Civilingeniörs-elever, som

genomgå den för väg- och vattenbyggnads-ingeniörer

bestämda kurs............... 3,000;

Stats-Utskottet

föreslår.

R:dr.

lör

208,800;

87,000

15,000

5,000

46,000

68,800

Summa; 430,600

OnBWDlO

.. Jfloia

008,8i

s. 31 Kontrollera mot PDF

Stata-Utskottets Utlåtande N:o 38.

31

Tab. Litt. C.

Niivod ''j!.;:.:;[('')! rrJr;l >,..m h/i :■

Lands-staterna i länen.

Ny anvisning.

Penningar:

Till aflöning åt nedannämnde nya tjensteman:

Inom Wester-Norrlands län:

1 Kronofogde: lön......... 2,500: —

hyresersättning 300: — 2,800: —

1 Häradsskrifvare: lön 2,000: —

hyresersättning 300: — 2,300: —

Inom Norrbottens län:

5,100:

1 Kronofogde och 1 Häradsskrifvare, enahanda

anslag............................................... 5,100:

Inom Wermlands län:

1 Kronofogde och 1 Häradsskrifvare, enahanda

anslag................................ 5,100: —

Inom Skaraborgs län:

1 Kronofogde och 1 Häradsskrifvare, enahanda

anslag................................................... 5,100: —

Inom Westerbottens län:

1 Länsman: lön.................................... 700: —

hyresersättning............ 150:— 850: —

Inom Elfsborgs län:

1 Länsman, enahanda anslag.......................... 850: —

Ersättning till Landsstats-tjenstemän för af dem frånträdda

boställen............................................................

Dito till Landshöfdingen i Upsala län för mistad indelning,

jemte forsellön................................................................

Riksmynt.

R:dr.

22,100

52,311

9

31

93

Transporti 74,42124

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 38.

Riksmynt.

R:dr.

öre.

Transport

74,421

24

Dito för exproprierad mark från följande boställen:

Kronofogdebostället Neder-Järfva i Stockholms län 30: —

Länsmansbostället Tollsta i Stockholms län.........20: —

D:o Marka-Stommen i Skaraborgs län 47: —

Kronofogdebostället Slöta Bygården i d:o 21: —

118

Lönefyllnad åt Länsmännen i Wester-Norrlands län, i

stället för den dem förut anslagna ersättning af rote- frihetsmedlen ...............................................

305

Ersättning för indelta, men afskrifna mjöl- och sågqvarns- räntor ..........................................................................................

22

30

S:gr

74,866

54

Mått.

Värde.

Oindelt spannmål:

Ersättning till Landshöfdingen i Upsala

för mistad indelning................................. 11.8. 23,60.

Dito till Landsstatstjensternän för indelta

men afskrida qvarnräntor..................... 1,191,8. 2,383,60.

S:gr 1,203,6.

2,407,20

i n a •

Summa'' 77,273;74

Stockholm, tryckt hos Joh. Beckman, 1867.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.