Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Sjunde Hufvudtitel.

1867-03-12 · 18 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1867:39, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Sjunde Hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39.

1

N:0 39.

Ant. till Riksd. Kansli d. 15 Mars 1867, kl. 3 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens

Sjunde Hufvudtitel.

(5l:a U. A.)

För denna Hufvudtitel, omfattande anslagen till Finans-departementet,

upptager nu gällande Riks-stat: penningar...... 6,045,517: 20.

indelta räntor, förslagsvis beräknade enligt markegång . . . 24-481: _

indelt spanmål 967 kubikfot 4 kannor, värderade efter 2 R:dr

kubikfoten till.............. 1,934: 80.

oindelt spanmål, 283 kubikfot 5 kannor, efter samma beräkningsgrund

värderade till.......... 567: _

Tillsammans 6,072,500 —

För de förändringar, som å denna Hufvudtitel ifrågakommit får Utskottet

här nedan redogöra i den ordning, anslagen äro i Riks-staten uppförda.

Kong!. Statskontoret.

l:o. I anledning af eu utaf förvaltaren vid Göteborgs kronomagasin

gjord ansökning om anvisande af nödiga medel till aflöning åt en magasinsdräng

vid nämnda magasin, hvilken framställning blifvit, såväl af KongL Maj:ts

Befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län, som af Statskontoret förordad,

har Kong!. Moj:t föreslagit, att såsom lön för en dräng vid förberörda magasin

å Statskontorets stat måtte uppföras ett årligt belopp af 300 R:dr.

Då de i Statsråds-protokollet (Bil. 6, pag. 15 och 16) anförda förhållanden

synas Utskottet ådagalägga behofvet af det ifrågasatta biträdet vid tillsynen

öfver Göteborgs kronomagasin, tillstyrker Utskottet,

att, i enlighet med Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga framställning,

å Statskontorets stat må uppföras ett årligt beBih.

till Riksd. Prof. 1867. 4 Sami. 1 Afd. 18 Höft. 1

Ang. anställande

af en

dräng vid

Göteborgs

kronomagasin.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Ang. anslagens

”till

myntets drift

och underhåll”

äfvensom

”till

postverket”

förändring

till reservationsanslag.

Ang. uteslutande

från

Riks-staten

af anslaget

till skogsinstitutet,

ete.

2 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39.

lopp af 300 R:dr, såsom lön för en dräng vid Göteborgs

kronomagasin.

2:o Sedan Rikets Ständers år 1865 församlade Revisorer uti sin revisionsberättelse

hemställt, att de till Myntets drift och underhäll äfvensom till

Postverket anvisade anslag, hvilka i följd af särskilda bestämmelser i sjelfva

verket voro reservationsanslag, ehuru de icke funnos såsom sådana i Riksstaten

upptagna, måtte till reservationsanslag förändras, samt Rikets Ständer uti underdånig

skrifvelse den 19 Juni nästlidne år. jemte förmälan, att de för sin del

biträdde den af Revisorerne sålunda yttrade åsigt, men att beskaffenheten af

ifrågavarande anslag för då förestående statsreglering redan blifvit bestämd och

det icke syntes lämpligt att i dervid redan fattade och till en del Kongl. Maj:t

tillkännagifna beslut vidtaga någon ändring, underdånigst anhållit, att Kongl.

Maj:t täcktes i den nådiga Propositionen angående Statsverkets tillstånd och behof,

som komrne att till påföljande Riksdag aflåtas, föreslå de förändringar i

omförmälda anslags beskaffenhet, som af Revisorerne blifvit ifrågasatta, har Kongl.

Mäj:t nu föreslagit att anslagen till »Myntets drift och underhåll» samt till

»Postverket» måtte i Riks-staten uppföras såsom reservationsanslag; och får Utskottet
till

denna nådiga framställning tillstyrka Riksdagens bifall.

3:o. Enär det för Skogsinstitutet, lägre skogsskolor samt öfrige till

skogsstalen hörande tjenstemäns aflöning under Hufvudtiteln uppförda reservationsanslag

å 75,000 R:dr numera, sedan från innevarande års början de så

kallade stubböresmedlen till skogsplanteringskassan ingå, icke vidare är för ändamålet

behöflig!, har Kongl. Maj:t föreslagit, att samma anslag måtte ur Riksstaten

uteslutas, men att de besparingar derå, hvilka vid 1867 års slut tilläfventyrs

kunna förefinnas, måtte få läggas till nyssnämnda kassa för dess förstärkande.

Då uti Kongl. Maj:ts till Rikets sist församlade Ständer aflåtna nådiga

Proposition, angående dispositionen af stubböresmedlen är meddeladt, att ifrågavarande,

för skogsväsendets ordnande uppförda anslag efter 1867 års utgång ej

vidare vore för ändamålet behöfligt, samt Utskottet icke finner något sådant förhållande

nu vara ådagalagdt, som skulle föranleda nödvändigheten att till skogsplanteringskassan

öfverföra de å anslaget tilläfventyrs befintliga besparingar,

hemställer Utskottet,

a) att ifrågavarande reservationsanslag må ur Riks-staten uteslutas;

och

b) att Riksdagen må förklara, det de vid innevarande års

utgång å anslaget tilläfventyrs befintliga besparingar böra

Riksgälds-kontoret tillgodokomma.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39.

3

Städers friheter.

4:o. Sedan Rikets Ständers år 1865 församlade Revisorer, efter inhemtad ersättkännedom

derom, att, jernlikt Kongl. Brefven den 24 Augusti 1684 och den mZIZhptn4

Maj 1721. de mantalspenningar, som utgöras af befolkningen i Waxholm, ningarne i

äro anslagna till aflöning åt justitie-staten derstädes, och till detta ändamål från axiomde

skattskyldiga direkte utgå, hemställt att åtgärd måtte vidtagas i syftemål,

att nämnda mantalspenningar, förslagsvis beräknade till 180 R:dr, komme att

emot ersättning åt vederbörande till Statsverket ingå, och detta förslag jemväl

blifvit af Rikets sednast församlade Ständer godkändt, har Kongl. Maj:t föreslagit,

att. emot det de i Waxholm utgående mantalspenningar, som nu äro anslagna

till aflöning åt justitie-staten derstädes, till Statsverket indragas, ersättning

derför beredes nämnde justitie-stat. genom anvisande i sådant afseende under

anslaget Städers frihetav af ett årligt belopp af 200 R:dr. Af Statsrådsprotokollet

(sid. 18) inhemtas att, jernlikt tvänne i Öfverrevisions-departcmentets

Provinsräkenskaps-kontor upprättade förteckningar öfver i staden Waxholms spe- ;

cialräkningar för åren 1841 —1864 redovisade mantalspenningar, ifrågavarande

afgäld icke under något af berörda 24 år utgått med högre belopp än 203

R:dr 20 öre R:mt, men dessa mantalspenningar redan äro under kontanta anslaget

till Städers friheter i Riks-staten upptagna med ett förslagsvis beräknadt

belopp af 180 R:dr, tillstyrker Utskottet,

att, Kongl. Majtts förevarande nådiga framställning må på

det sätt af Riksdagen bifallas, att anslaget till Städers friheter

med 20 R:dr förhöjes.

5:o. I följd deraf att vederbörande indelningshafvare blifvit tillerkände Ang. ersuttersättning

för under anslagsrubriken »Städers friheter-» uppförda indelta, men af- mgvgar{°f

skrifta qvarnräntor till belopp af 1 R:dr 29 öre i penningar samt 339 kubik- räntor.

fot 5 kannor spannmål, har Kongl. Maj:t föreslagit, att det till samma anslag

nu hörande penningebelopp ökas med berörda 1 R:dr 29 öre och det oindelta

spanmålsbeloppet med 339 kubikfot 5 kannor, värda å 2 R:dr kubikfoten 679

R:dr; kommande dock, enär ifrågavarande afskrifva räntors hela penningevärde,

680 R:dr 29 öre, deremot borde afdragas från det under anslaget uppförda indelta

räntebeloppet, den föreslagna förökningen icke att medföra någon rubbning

i anslagets nuvarande slutsumma.

Den nådigst föreslagna omföringen, hvilken blifvit i bilagda tabell Lätt.

A iakttagen, torde

af Riksdagen godkännas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39.

Äng. Sjunde 6:o. Beträffande Öfriga till Sjunde Hufvudtiteln hörande ordinarie an
telnläfriqa

slag, hvaruti någon förhöjning eller nedsättning icke blifvit ifrågasatt, hemsiälamlag.

]er Utskottet,

att samma anslag må i den blifvande Riks-staten med oförändrade

belopp uppföras, dock att till jemnande af Hufvudtitelns

slutsumma förslagsanslaget till skrifmaterialier och

och expenser, ved m. m., som f. n utgör 18,621 R:dr 51

öre, må bestämmas till ett belopp af 18,601 R:dr 51 öre;

kommande, derest Riksdagen bifaller hvad Utskottet i föregående punkter föreslagit,

Hufvudtitelns ordinarie anslag att uppgå till 5.997,800 R:dr eller 74,700

R:dr mindre än nu gällande Riks-stat upptager.

Beträffande sådana till föremål under Sjunde Hufvudtiteln hänförliga behof,

som äro af mera tillfällig beskaffenhet, äro nedanomförmälda framställningar

gjorda:

Ånff. anslag 7:o. Till nytt Landshöfdingeresidens i Carlslad, som beräknats i sin

fUfdingt- helhet komma att kosta 192.000 R:dr, har Kongl. Maj:t äskat eu tredjedel af

rtsidens % detta belopp, eller 64,000 R:dr, samt att deraf redan under innevarande år må

Carhtad. ]yftas myCket, som befinnes för året erforderligt.

Vid pröfningen af denna fråga har Utskottet icke kunnat undgå att anmärka,

hurusom den, enligt öfverintendents-embetets material- och kostnadsförslag,

för ifrågavarande nybyggnad erforderliga summa synes vara högre, än som

kan antagas vara af verkligt behof påkalladt. Enligt ett vid sistlidne riksdag

framlagdt förslag skulle i Jönköping en ny residensbyggnad med embetsrum för

Länsstyrelsens särskilda afdelningar och provinslandtmäteri-kontoret äfvensom

lokal för arkiverna kunna uppföras för en kostnad af 130,000 R:dr, eller endast

obetydligt mer än tvåtredjedelar af den summa, som nu för eu likartad byggnad

i Carlstad uppgifvits vara behöflig. I följd häraf och då vid granskning

af kostnadsförslaget Utskottet funnit de beräknade materialprisen nog höga, föreställer

sig Utskottet, att antingen genom byggnadens uppförande på entreprenad

densamma, enligt den nu uppgjorda ritningen, skulle för en vida mindre summa

kunna verkställas eller, i annan händelse, genom förändringar i byggnadsplanen

kostnaderna inskränkas. Med hänseende till den staden Carlstad öfvergångna

brand, möta stora svårigheter att mot hyra erhålla tjenliga embetslokaler för

Landshöfdinge-embetet, äfvensom bostad för Landshöfdingen, och det synes derföre

vara af nöden att skyndsamt afhjelpa det behof,, som uti ifrågavarande hänseende

obestridligen förefinnes. På grund af dessa förhållanden anser sig Utskottet

böra tillstyrka,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 39.

5

att Riksdagen måtte till ett nytt länsresidens i Carlstad, att

uppföras i enlighet med den ritning, som Kongl. Maj:t kan

finna lämpligt fastställa, bevilja ett till högst 150,000 R:dr

bestämdt belopp och deraf för år 1868 anvisa 50,000 R:dr.

att från Riksgälds-kontoret utgå.

8:o Till arfvoden åt det inom Kammar-kollegium inrättade jorde boks-kontors

tjensteman, har Kong!. Maj.t äskat ett extra anslag af 24,700 R:dr.

Beträffande nämnda, år 1858 inrättade jordeboks-kontors verksamhet inhemtas

af Kammar-kollegii underdåniga skrifvelse den 2 sistlidne November,

bland annat, att de i orterna upprättade, till Kollegium inkomna ränteförvandlingsuträkningar

numera blifvit af kontoret granskade, dels fullständigt för samtliga

fögderier af Stockholms, Upsala, Nyköpings, Kronobergs, Jönköpings, Blekinge,

Malmöhus, Christianstads, Elfsborgs, Skaraborgs och Norrbottens län samt

för Vesterbergslags fögderi af Kopparbergs län, och dels till en del för alla fögderier

af Östergötlands och Jemtlands län, samt för Norra och Södra Tjusts,

Tunaläns, Säfvedes och Aspelands, Norra Möre, Stranda och Handbörds häraders

fögderier af Kalmar län, hvarjemte för förstnämnda 11 län och Vesterbergslags

fögderi blifvit af kontoret utskrida nya rättade uträkningar, angifvande äfven

den ordning efter natur, namn och nummer, hvarmed egendomarne skulle

i jordeböckerna upptagas; att genom denna granskning, hvilken omfattade ej

allenast räntor och kronotionde utan ock egendomarnas belägenhet, natur, namn,

nummer och hemmantal, äfven en väsendtlig del af arbetet med sjelfva jordeböckerna

blifvit undangjord; samt att, hvad angick tiden, inom hvilken de kontoret

åliggande arbeten skulle hinna afslutas, densamma icke kunde närmare bestämmas,

än att till granskningen af de återstående förvandlingsuträkningarne

torde åtgå 3 å 4 år.

Då, på sätt Kammar-kollegium uppgifvit, ännu flera år erfordras för

granskningen af de ränteförvandlingsuträkningar, som ännu icke blifvit reviderade,

hvarförinnan det egentliga arbetet med jordeböckernas upprättande icke

kommer att taga sin början, samt Kollegium beträffande tiden, inom hvilken

jordebokskontorets arbeten skulle hinna afslutas, ännu icke kunnat meddela någon

närmare upplysning, vill det synas, som skulle vid upprättandet af den

plan, efter hvilken kontorets arbeten nu fortgå, tillbörligt afseende icke blifvit

fästadt å den omständighet, som utgjort skälet, hvarföre ett särskilt kontor blifvit

för ändamålet inrättadt, — eller vigten deraf, att jordeboksarbetet blefve

inom <len möjligen kortaste tid afslutadt. Ehuruväl således, enligt Utskottets

åsigt, det skäligen kan ifrågasättas, huruvida icke jordeboksarbetet skulle kunna

med tillfyllestgörande noggrannhet, skyndsammare bedrifvas, så att dess afsilande

inom en icke alltför aflägsen framtid kunde vara att emotse, anser Utskottet å

Ang. anslag

till jordeboks-kontoret

m. m.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39.

v

Ang, bestridande

af

kostnader ne

för Statsrevisionerna,

St, Barthelemys

förvaltnings-kostnader.

andra sidan angeläget att icke de pågående arbetena afbrytas; och Utskottet

hemställer alltså,

att Riksdagen, med uttalande af de betänkligheter, som mött

med afseende å lämpligheten af den plan, efter hvilken jordeboksarbetena

bedrifvas, må det för år 18G8 begärda anslagsbeloppet

24,700 R:dr på Riksgälds-kontoret anvisa,

9:o Sedan i anledning af rikets sednast församlade Ständers derom gjorda

framställning, Kongl. Maj:t i nåder anbefallt Statskontoret, att i sammanhang

med berättelsen om Statsverkets tillstånd och behof i underdånighet anmäla sådana,

under förskottstitel bestridda utgifter, hvilka syntes vara af beskaffenhet

att fortfarande kunna blifva för de uppgifna ändamålen behöfliga, har Statskontoret

uti dess omförmälda, den 7 nästlidne November afgifna berättelse fästat

uppmärksamhet derpå att, bland annat, den årligen återkommande utgift för

S''tålsrevisionerna, hvilken hittills förskottsvis bestridts af Statskontoret, syntes

vara af beskaffenhet, att, kunna blifva föremål för ett särskilt anslag af Riksdagen;

och har Kongl. Maj:t, då behofvet af denna utgift jemväl för nu ifrågavarande

statsregleringsperiod kunde med visshet förutses, och äfven beloppet

deraf på grund af de sistq nio årens erfarenhet kunde med temlig säkerhet för

den närmaste framtiden beräknas till omkring 7000 R:dr, nu föreslagit att till

bestridande af kostnader för Statsrevisionerna måtte anvisas ett förslagsanslag

å 7000 R:dr, att från Riksgälds-kontoret utbetalas.

Det ifrågavarande anslaget är afsedt dels till skrifmaterialier och expenser.

dels|//''// bestridande af de arfvoden, hvilka, enligt 3 § i den för Revisorer!^

af Statsverket gällande instruktion, desse ega bestämma åt den hos dem

anställde Sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjening, dels

ock till gäldande af den godlgörelse, som kan af Kongl. Maj:t i nåder bestämmas

för den ledamot af Statskontoret, hvilken enligt 5 § i nämnda instruktion

haft förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå; hemställande

Utskottet,

att Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga framställning må på

det sätt af Riksdagen bifallas, att Riksgälds-kontoret bemyndigas

gälda de kostnader, som uti ofvanberörda hänseenden

ifrågakomma.

10:o. Slutligen har Kongl. Maj:t begärt, att såsom bidrag till bestridande

af koloniens St. Barthelemys förvaltnings-kostnader måtte för år 1868

anvisas 25,000 R:dr, eller det belopp, hvartill ungefärligen ifrågavarande utgift

hittills årligen i medeltal uppgått, äfvensom att berörda belopp måtte, i likhet

med hvad före 1861 egde rum i afseende å då för samma ändamål anvisade

summa, uppföras såsom förslagsanslag att af Riksgälds-kontoret utbetalas.

Deremot har uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 203) Herr

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39.

i

C. A. Larsson yrkat, att detta anslag icke måtte beviljas, eller, i händelse anslaget

icke .skulle kunna förvägras, Riksdagen besluta, att Svenska Staten afhänder

sig nämnda besittning och tillåter befolkningen på ön ordna sig till en sjelfständig

stat efter dess eget godtfinnande.

Med alseende å den utredning beträffande förevarande anslagsfråga, som

finnes intagen i Statsråds-protokollet (bil. 6 sid. 21 och 22), samt då kostnaderna

för koloniens förvaltning under nästkommande år sannolikt icke kan inskränkas

till lägre belopp, än det nu i nåder föreslagna, torde det af Kongl.

Maj:t äskade anslaget böra beviljas;

hemställande alltså Utskottet,

a) att såsom bidrag till kolonien S:t Barthelemy’s förvaltningskostnader

för år 1868 må anvisas ett förslagsanslag af

25,000 R:dr, att från Riksgälds-kontoret utgå.

I afseende ä ofvanbemälde motionärs i sednare alternativet framställda förslag

torde det tillåtas Utskottet erinra, att Kongl Maj:t redan vid 1817—1818

års riksdag fästat Rikets Ständers uppmärksamhet på fördelen af kolonien S:t

Barthelemys afträdande till någon främmande magt, samt att Rikets Ständer

dels vid nämnda riksdag, dels vid riksdagen 1844—1845 i underdånighet

nppdragit åt Kongl Maj:t att härom gå i författning. Enär Kongl. Maj:t derföre

icke lärer, i fall tillfälle till ett dylikt afträdande skulle yppa sig, lemna

detsamma obegagnadt torde anledning saknas till förnyad framställning i förevarande

hänseende, helst någon från öns sida uttalad önskan att blifva skiljd från

Sverige, Utskottet veterligen icke afhörts; hvadan Utskottet hemställer,

b) att Herr Larssons motion icke må till någon åtgärd föranleda.

Stockholm den 12 Mars 1867.

På Utskottets vägnar:

Arv. Frisör! Posse.

Reservationer.

Vid 7:de punkten (ang. anslag för länsresidensbyggnad i Carlstad):

af Herr P. O. Hörn feldi.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 39.

af Herr C. J■ Svensén: »Utskottets förslag om anvisande af medel till

uppförande af ett nytt länsresidens i Carlstad. har jag ej kunnat biträda, hvarföre

jag upptager 2:dra utgiftsafdelningens förslag till utlåtande, så lydande:

»Vid pröfningen af denna fråga har Utskottet icke kunnat undgå att anmärka,

hurusom den, enligt Öfverintendents-embetets material- och kostnadsförslag,

för ifrågavarande nybyggnad erforderliga summa synes vara högre än som kan

antagas vara af verkligt behof påkalladf. Enligt ett vid sistlidne riksdag framlagdt

förslag skulle i Jönköping en ny residensbyggnad, med embetsrum för

länsstyrelsens särskilda afdelningar och provinslandtmäteri-kontoret äfvensom med

lokal för arkiven, kunna uppföras för en kostnad af 130,000 R:dr, eller endast

obetydligt mer än två tredjedelar af den summa, som nu för en likartad byggnad

i Carlstad uppgifvits vara behöflig. Detta förhållande synes Utskottet antyda,

att genom förändringar i planen för den sednare byggnaden, den nu föreslagna

anslagssumman skulle kunna betydligt inskränkas; och då Utskottet

föreställer sig, att ett års uppskof med byggnadsföretaget icke kan föranleda

några väsendtliga olägenheter, föranlåtes Utskottet hemställa.

att det af Kongl. Maj:t för ett nytt landshöfdingeresidens i

Carlstad äskade anslag för närvarande icke må af Riksdagen

beviljas.»

Härtill får jag lägga, att i närvarande tid, då röster inom Riksdagen höjt

sig för Landshöfdingc-embetenas afskaffande, torde det vara i sin ordning att

besinna huruvida man bör fortfara med uppförande af palatser till bostäder för

Statens tjensteman. I detta hänseende uttalade 1840 års Stats-Utskott följande

grundsats: »För nödiga embetsrum för landskansli, landskontor och provinslandtmäcerikontor,

med deras arkiv, böra uti hvarje landshöfdingeresidens^ der

Statens hus icke redan äro dertill upplåtne, på allmän bekostnad anskaffas och

underhållas tjenliga byggnader, har Utskottet deremot icke kunnat finna angelägenheten

deraf, att dyrbara byggnader på Statens bekostnad uppföras, endast

för att tjena till boställen för Landshöfdingarne, hvilka i de orter, der de sakna

en sådan förmån, redan hafva sig anslagne hushyresersättningar; i följd hvaraf,

och då Utskottet saknar all anledning för att kunna bedöma, huru stor del af

det anslag, Kongl. Maj:t äskat, erfordras för embetsrum och hvad deraf ensamt

för landshöfdingeboställena är afsedt.» -- Och följaktligen afslog Utskottet såväl

Kongl. Maj:ts Proposition som en särskild motion i frågan.

Med Carlstads länsresidens är förhållandet nu ungefär enahanda som med

Wenersborgs 1S40 och det torde icke vara olämpligt att taga i betraktande

huruvida ej enahanda grunder böra begagnas för ett afslag å Kongl. Maj:ts

Proposition, hvilket afslag jag förordar.»

Vid

/

s. 9 Kontrollera mot PDF

Siäts-Utslcottets Utlåtande N:o 39.

9

Vid S:de punkten (ang. anslag för jordebokskontoret) af Herr A. IV. Björck:

•5 Det torde numera vara uppenbart, att den reglering af de jorden åliggande

räntor och skatter, som genom Kongl. Kungörelsen den 11 Maj 1855 anordnades,

icke för någon längre framtid kan ega bestånd. Upprättandet af nya jordeböcker,

på grund af samma reglering, synes så mycket mera utan ändamål,

som det visat sig, att fördröjandet af kontrollen öfver de i orterna verkställda

ränteförvandlingarne icke medfört några olägenheter, enär det varit och är de

skattdragande obetaget att öfver sådan förvandling föra klagan. Den utredning,

rörande de med jordegendomar förenade öfriga förhållanden, hvilken med de nya

jordeböckerna jemväl afses och som skall grundas på nu befintliga jordeböcker,

kan ej vara af sådant värde, att arbetet med nämnde jordeböcker endast derför

bör fortgå. Visserligen kan det sägas, att arbetet icke skall vara alldeles fåfängt,

emedan det förutsätter en undersökning af de anteckningar, som i de särskilda

jordeböckerna förekomma, rörande hvarje hemmans skattläggning och alltså

leder till ett noggrant bestämmande af den gamla räntan, derifrån all förvandling

måste utgå. Men då det icke kan nekas att, om än felaktigheter i

verkligheten förefinnas i de jordeböcker, som tjenat till grund för förvandlingarne,

dessa felaktigheter icke kunna vara af någon inverkan till väsendtlig minskning

i kronans inkomster och att, på sätt redan är erinradt, den enskilde skattdraganden

när som helst kan vinna erforderlig rättelse; så skall det lätt inses,

att, äfven om full visshet om rigtigheten af ett så omfattande sifferarbete kan

vinnas, ändamålet dermed på intet sätt motsvarar kostnaden. Om icke skatteförenklingen

utgjort anledningen till företagande af eu undersökning rörande den

gamla räntan i dess helhet, så hade en sådan undersökning icke gerna kunnat

komma i fråga för ett så obestämdt, osäkert och för Staten oväsendtligt ändamål,

som det, att erhålla visshet, att icke någon origtighet skett vid anteckningen

om skattläggningen af ett och annat hemman. Med afseende å hvad sålunda

blifvit an förd t, och då kostnaden för detta jordebokskontor redan uppgår

till ett belopp, sannolikt betydligt öfverstigande 200,000 R:dr, samt de ytterligare

erforderliga utgifterna icke kunna beräknas till beloppet, men väl uppskattas

med afseende å den ringa fördel, som deraf kan heintas, hemställes,

att arbetet med de nya jordeböckerna inställes, och att om

det finnes nödigt att kontrollen öfver ränteforvandlingen afslutas,

särskild proposition om derför erforderliga medel till

Riksdagen måtte afgifvas.»

Vid iO-.de punkten mom. b. (ang. Herr C. A. Larssons motion om afträdande

af S:t Barthelemy) af Herrar C. J. Svensén och Nils Andersson, hvilka

såsom sitt yttrande upptogo 2:dra Utgifts-afdelningens i denna fråga afgifna

förslag, så lydande:

Bih. till Riksd. Prof. 1867. 4 Sami. 1 Afd. 18 Haft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39.

»Men då, på sätt af Rikets Ständers år • 1864 församlade Revisorers berättelse

angående granskningen af ön S:t Barthelemys räkenskaper och det dervid

fogade tabellariska sammandrag af koloniens inkomster och utgifter från och

med 1845 till och med 1862 inhemtas, inkomsterna från ön, hvilka under hela

denna tid vida understigit förvaltningskostnaderna, oupphörligen nedgått, så att

tillskottet från moderlandet betydligen ökats samt någon anledning icke torde

förefinnas att hoppas en förbättring i dessa förhållanden, har Utskottet, i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med förenämnde motionärs alternativt framställda

yrkande, ansett sig böra uttrycka den åsigt, att det vore önskligt

om kolonien S:t Barthelemy, som icke är af någon betydelse för moderlandets

handel eller konstflit, kunde, till besparing i statsutgifterna. - skiljas

från Svenska Kronan. Härtill kommer, att Kongl. Maj:t redan vid 1817—1818

årens riksdag fästat Rikets Ständers uppmärksamhet på fördelen af kolonien S:t

Barthelemys afträdande til! någon främmande magt, samt att Rikets Ständer dels

vid nämnda riksdag, dels vid riksdagen 1844—1845 i underdånighet uppdragit

åt Kongl. Maj:t att härom gå i författning. Vid 1853—1854 årens riksdag

lemnades visserligen utan afseende en da väckt motion om Statsverkets befrielse

från vidare utgifter för nämnda koloni, men Rikets Ständer torde dervid

(se Stats-Utskottets Utlåtande vid nämnda riksdag N:o 203) endast afsett ogillande

af det då föreslagna sättet för öns afhändande, eller att den skulle åt sig

sjelf öfverlemnas. Hemställande Utskottet alltså,

b) att, vid anmälan af detta beslut, Riksdagen må i underdånighet

hemställa, huruvida icke Kongl. Maj:t skulle finna

skäligt att, på sätt redan tillförene blifvit ifrågasatt, låta vidtaga

åtgärder ledande derhän att, genom nämnda kolonis afträdande

till någon annan magt, Svenska Statsverket kunde

befrias från utgifvande af det årliga bidrag till koloniens

förvaltningskostnader, som nu redan under en lång följd al

år utgått».

i:

opaginerad Kontrollera mot PDF

-ifra

—,— ■ ■ i i

• [ I .... . - ........ ..... •

TslTo. -A—

•'',1 <1 J

fl) \

rt «

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Hör till Stats-Utskottets Utlåtande, 1867, N:o 39.

Tab. Litt.

Riks-staten

1867 års Riks-stat anslår:

Indelta

Pen-

Räntor en-

nin-

ligt marke-

gång på

gar.

förslag.

R:dr

17,000

38,200

117,450

107,555

R:dr

ore

Spanmål.

Indelt på förslag. | Oindelt.

Mått.

Värde

å 2 R:dr

kubikfoten.

Mått.

Värde

förslagsvis

ä 2 R:dr

kubikfoten.

K:ft jk::

R:dr

örei K:ft

113

164,000

30,700

3,450

126,42

29,800

2,000,000

6 94

70,000

1,800,000

1,040,000

364

50

371 8

k:r| R:dr jöre

226

80

75

60i
-

Summa

Riksmynt.

Tpt|5,544,581|94! 364|50! 37j 8| 75 60 1131 4|

R:dr

öre

17,000

38,200

—

117,450

—;

107,781

80''

164,000

30,700

3,450

126,426

94

29,800

''2,000,440

10

70,000

—

1,800,000

—

1,040,000

—

00

-tf

iQ

84

ZFina.riS-IDe
■

Departements-chefen.......

;skontoret med kronomagasioch

Avesta:

Penningar:

Nuvarande beloppet. .....

Tillkommer: lön för en dräng

borgs kronomagasin . . .

Oindelt spanmål, såsom i 1867

Stämpelpappers-omkostnader, FörMynt-

och kontroll-verken:

Löningar............

Till myntetsfdrift och under

slag.............

Omkostnader för kontroll-verket

Kammar-rätten..........

Öfver-intendents-embetet.....

Postverket (kontanta anslaget för

len direkte utgå), Reservati

postdiligensernas fortskaffan

dige ej dermed betungas, Re

-Tullverket, För slag s-anslag att a

-[Ersättning till städerna för mista

s. 13 Kontrollera mot PDF

A. Hör till Stats-Utskottets Utlåtande, 1867, N:o 39.

Sjunde Hufvudtitel. ___

13

peurtementet.

nerna samt vågstaterna i Falun

....... 107,555: —

vid Gtöte
års

Eiks-stat

slags-anslag

300: •

107,855: —

226: 80.

håll, Eeservations-an
-

18,700: —

12,000: -

För slag s-anslag

Förslag till blifvande Riks-stat.

Pen
nin
gar.

Indelta

Spanmål.

I Räntor en- j Indelt på förslag. 1

ligt marke-i

i gång på |

| förslag. !

Oindelt.

Mått.

R:dr

17,000

38,200

117,450

It: dr

ore

107,855

164,000

30,700

3,450

126,426 94

29,800

Värde

å 2 R:dr

kubik- foten

Mått.

Värde

förslagsvis

å 2 R:dr

kubikfoten.

R:dr

öre

K:ft

k:r

R:dr

öre

......

Summa

I

Riksmynt.

R; dr

ore

17,000

38,200

117,450

slagsvis beräknadt att af postmed
anslag.

............... 2,000,000

på sådant sätt, att de skjutsskyl-j

servations-anslag..........i 70,000

tullmedlen direkte utgå......1,800,000

tolag, Förslag s-anslag.......1,040,000

364150; 37 8!

Transport^,544,881 94| 364|50| 37 8

i

j

i 75

60

I |

1 I

113

113

226

80: 108,081

—| 164,000

80

30,700

3,450

126,426

29,800

2,000,440

70,000

1,800,000

1,040,000 —

94

10

4 226 80 5,545,54884

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Hör till Stats-UtsJcottets Utlåtande, 1867, N:o 39.

1867 års Riks-stat anslår:

Pen
nin
gar.

Indelta

Räntor enligt

markegång

på

förslag.

Spanmål.

Indelt på förslag.

Mått.

Värde

å 2 R:dr

kubik- foten.

R:dr

öre

Tpt5,544,581

94

173

75

22,940

—

75,000

50,000

—

15,500

48,000

—

70,000

—

23,700

—

R:dr löre

364 50

1,211 69

900-

K:ft

37

22,004

81

k:r

8

359 5

R:dr

75

719

60

Oindelt.

Mått.

Kitt

113

170

k:r

4

Värde

förslagsvis

å 2 R:dr

kubikfoten.

Summa

Riksmynt.

R:dr löre

226 80

340

20

R:dr

5,545,248 84

1,385 44

23,840

75,000 —

50.000

15,500 —

48.000

70.000

46,764 01

Tpt 5,849,895(69! 24,481]—|

397! 3

794 60, 283 5

Jägeri-staten............

Skogsplanterings-kassan (kontanta

mansräntor och arrenden m.

Skogsinstitutet, lägre skogsskolor

de tjenstemäns aflöning, IieTill

belöningar för rofdjurs dödanLyshållning

m. fl. utgifter för kroFörslags-anslag.

.......

Byggnader och reparationer i StockByggnader

och reparationer i landsstäders

friheter, För slag s-anslag:

Penningar:

Nuvarande beloppet......

Tillkommer:

Ersättning för de af befolkholm

utgående mantalspenvarit

anslagna till aflöning

staten derstädes, men hätill

statsverket ingå ....

efter afdrag af det belopp,

till denna inkomst förut vastat

beräknad, utgörande. .

Dito för indelta men afskrida

räntor ............

567—15,875,7 38]29|

s. 15 Kontrollera mot PDF

Hör till Stats-Utskottets Utlåtande, 1867, N:o 39.

15

Förslag till blifvande Riks-stat:

Indelta

Spanmål.

Pen-

Räntor en- ligt marke- gång på

förslag.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Summa

nin-

gar.

Mått.

Värde

å 2 R:dr

kubik- foten.

Mått.

Värde

förslagsvis

å 2 R:dr

kubikfoten.

Riksmynt.

Transport

R:dr 1

5,544,881

173

22,940

50.000

15,500

48.000

70.000

öre

94

75

R:dr

364

1,211

900

öre

50

69

Kitt

37

k:r

8

R:dr

75

öre

60

K:ft

113

k:r

4

R:dr

226

öre

80

R:dr jöre

5,545,54884

1 QQX M/f

anslaget såsom ersättning för hem-

23,840

50.000

15,500

48.000

70.000

samt öfriga till skogsstaten höran- servations-anslag..........

nans publika hus i Stockholm,

holm, Reservations-anslag....

orterna, Reservations-anslag . . .

........ 23,700: —

ningen i Wax- ningar, hvilka

för Justitie- danefter böra

.... 200: —

hvar- ut i

.... 180: — 20: —

mjöl- och såg-qvarns-

''

* 5 r |

, ; |

Transport

|5,751,495 69

| 2,47 6|l 9

| 37

8

j 75 60

113

4 226 80

5,754,274)28

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Hör till Stats-Utskottets Utlåtande, 1867, N:o 39.

1867 års Riks-stat anslår:

j

Indelta

Spanmål.

Pen-

| nin-

j gar-

Räntor en- ligt marke- gång på

förslag.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Summa

j

Riksmynt.

1

Mått.

Värde

å 2 R:dr

kubik- foten.

i >

1 Värde

Mått. lför^lagsJis

1 a 2 R:dr

Ikubikfoten.

! R:dr |öre

Tpt 5,849,895 69

! R:dr jöre

j 24,481 —

K:ft !k:r

397; 3

R:dr !öre

794 60

K:ft k:rl R:dr öre

283 5; 567 —

i;''

R:dr jöre

5,875,738! 29

Indelta räntor:

Nuvarande beloppet......

Afgå: Afstelna qvarnräntor

Indelt spanmål såsom i 1867

Oindelt spanmål:

Nuvarande anslag.......

Tillkommer: Ersättning för

räntor ............

3,000

15,000

19,500

—

15,000

—

1,500

—

1,500

—

18,621

51

46,500

—

75,000

—

570

1,140

! i

20:

S:a!6,045,517

201 24,481 — 967! 4| 1,934 80

3,000!

15,000

19,5001

1,140

15,000

1,500

1,500

18,621

46,500!

—| 75,000!

283| 5: 567 —16,072,500|

20

51

Transportkostnader för StatsverObservations-

och uppbörds-proMantalsskrifningsprovision,

För
Tiondeprofvare.

..........

Restitutioner, Förslag s-anslag . .

Uppköp af ved för Wisby s. k.

Rese- och traktaments-penningar,

Skrifmaterialier och expenser, ved

Nuvarande beloppet......

Afgå: För jemnande af HufExtra

utgifter, Heservations-anslag

Kongl. Theatern..........

Anmärkning: Under 28 punkten af Utlåtandet N:o 40, angående regletet

dessutom tillstyrkt att till underhåll af Flöda församlings

Sjunde Hufvudtitelns anslag till byggnader och reparationer i

gen under förevarande hufvudtitel 74,400 R:dr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Hur till Ståts-Utskottets Utlåtande, 1867, N:o 89.

IT

Förslag till blifvande Riks-stat:

Pen
nin
gar.

k:dr

Indelta _______________________

Räntor en- indelt på förslag.

| ligt mark.''---------------7--------------

j gång på

I förslag.

Spannmål.

Mått.

Värde

å 2 R:dr

kubikfoten.

Oindelt.

Mått.

Transport

....... 22,004:81.

....... 680: 29-21,324: 52.

års Riks-stat...... 719: —

Mått. Värde.

170:1. 340:20.

qvarn
-

339:5. 679:

S:r SOt): fi. 1 ni 0. 7>n

23,721

3,000

15,000

19,500

Oi I

CM 1

21,324

kets bergseffekter, Förslags-anslag

•enter in. m., Förslag s-anslag . .

15,000

1,500

1,500

_

_____

kronokalkugn, Förslagh-anslag . .

—

_

m. m., För slag s-anslag:

;öre R;dr örei K:ft k:rj K:dr öre Ii-ft k:r

5,751,495 69| 2,476 19 37 S 75 60! 113 4

Värde

förslagsvis

å 2 R:dr

kubikfoten.

Rdr öre

226 80

Summa

Riksmynt.

K:dr örei

5,754,274,28!

570 lj 1,140

.............18,621:51

vudtitelns slutsumma . 20: —•

Summa

20

509 6.1,019 20

18,601,51 —

46,500''--

75,000 — —

46,784 01

3,000

15,000! :

19,500 —

1,140 20!

15,000

1,500

1,500

18,601

46,500

75,000

5,970,818149 23,800 71! 967! 4| 1,934)80; 623|— 1,246|—15,997,800|

ringen af utgifterna under Riks-statens Åttonde Hufvudtitel, har Utskotgamla

kyrka måtte anvisas ett årligt anslag af 300 R:dr att tilläggas

landsorterna. Med inberäknande af detta belopp utgör således minsknin
-

Bih. till Biksd. Prot. 1867. 4 Sami. 1 Afd. 18 Haft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Hör till -Stats- Utskottets Utlåtande, 1867, 39,

I8

Tab. Litt. B,

Extra Statsregierings-anslag under Sjunde Hufvudtiteln.

Stats;- Utskotti'' t,

föreslå)''.

Ii;dr '' öre

Till arfvoden åt dorcleboks-kontorets tjensteman........... 24,700 —

Bidrag till kolonien S:t Barthelemys förvaltningskostnader,

För slag s-anslng ..........................i 25,000! —

För uppförande af ett nytt Landsliöfdinge-residen s i fart stad..... 50,000 —

Summa 99,700

Stockholm, Typografiska Föreningens Boktryckeri, 1867.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1867:64 Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Sjunde Hufvudtitel. s. 1 i texten