Sök i Ratio Lex

Stats-Utskottet* Utlåtande N:o 40

1867-03-14 · 54 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 44 av 54 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1867:40, Stats-Utskottet* Utlåtande N:o 40

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottet* Utlåtande N:o 40.

1

Hf: O 40.

Ank. till Riksd. Kansli d. 15 Mars 1867, kl. 6 e. m.

Utlåtande, avgående regleringen af utgifterna under Bilcs-statens

Åttonde Hufvudtitel.

(2:a U. A.)

För ofvannämnda Hufvudtitel, innefattande anslagen till Ecklesiastik-departementet,

uppfördes vid sistlidne riksdag:

kontanta penningar ...................... 3,208,167: 30.

indelta räntor, förslagsvis beräknade till........... 259 760- 50

5 20,092 kubikfot 1 kanna indelt, spannmål med ett värde, efter

2 R:dr kubikfoten, af.................. 1,040,184: 20. och

2 6,044 kubikfot oindelt spanmål, efter samma värde upp
-

tagna til] .

52,088:

utgörande dessa tillgångar tillsammans............ 4,560,200 K:dr.

Stats-Utskottet får bär nedan meddela yttrande öfver de förändringar, som

i afseende å denna Hufvudtitel ifrågakomma i följd af dels Kongl. Maj:ts nådiga

Propositioner, dels inom Riksdagen väckta motioner, som blifvit till Utskottet

remitterade.

Riksarkivet.

l.o. Sedan Riksaikivarien uti underdånig skrifvelse den 15 December Angående er1865,

med åberopad anledning af ett utaf Rikets Ständer vid dåvarande riks- sikfaMvei

dag i grundlagsenlig ordning antaget, af Kong). Maja numera godkändt förslag för de s^k.

Bih. till Riksd. Prat. 1867. 4 Sami. 1 Åfd. 19 Höft. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

$

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.

Angående ersättning

för

mjöl- och sågqvarnsräntor.

till ändring af ll mom. 1 § i Tryckfrihets-förordningen, hvilken bland annat,

frånkände Riksarkivet det exemplar af alla den inhemska tryckpressens alster,

som dittills bort detsamma tillfalla, hemställt, att, på det icke Riksarkivet måtte

för framtiden gå i mistning af erforderliga medel för forskningsarbetet derstädes,

ett årligt anslag af 600 R:dr kunde Riksarkivet beredas för inköp i bokhandeln

dels till fortsättning och komplettering af redan befintliga boksamlingar, dels ock

till förvärfvande af de framdeles utkommande inhemska nya böcker af olika slag

och innehåll, som för den arkivariska forskningens behof kunde befinnas nödiga,

har Kong!. Maj:t nu föreslagit, att för inköp af inhemska tryckta arbeten till

ersättning för de tillförene aflemnade s. k. arkiv-exemplaren måtte anvisas på

ordinarie stat ett belopp af 600 R:dr.

Vid afgifvande af Utlåtande öfver ofvanberörda förslag till ändring i Tryckfrihetsförordningen

yttrade Rikets åren 1862 — 1863 församlade Ständers Konstitutionsutskott,

i fråga om Riksarkivet, bland annat, att tillgång å de för forskningen

i Arkivet behöfliga tryckta arbeten syntes lämpligen kunna beredas derigenom,

att de till Justitie-statsministern inkomna friexemplar af samtliga skrifter, tillhörande

de kunskapsarter, som egde gemenskap med de hufvudsakliga föremålen

för dessa forskningar, blefve till Arkivet öfverlemnade; samt att om vid något

tillfälle ett arbete, icke tillhörande dessa kunskapsarter, funnes erforderligt, detta

vore å Kong!. Bibliotheket för forskningen att tillgå. Och då denna åsigt af

samtlige Riks-Stånden godkändes, äfvensom en vid sistlidne riksdag af enskild

motionär gjord framställning om anslag för ifrågavarande ändamål lemnades af

då församlade Ständer utan afseende, anser sig Utskottet så mycket mera ega

skäl att å Kong!. Maj:ts nu gjorda framställning afstyrka bifall, som hvad Riksarkivarien

till stöd för sin anhållan anfört icke i någon mån antyder, att den

här ofvan omförmälda åtgärd för fyllande af Riksarkivets behof skulle vid ti 11—

lämpningen möta hinder; hemställande alltså Utskottet,

att Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga framställning icke må

af Riksdagen bifallas.

Klcresi-statcu.

2:o. Till ersättande af den minskning, som, genom afskrifning af mjöloch

sågqvarnsrånior, uppkommit i de under förestående rubrik upptagna indelta

räntor, har Kong], Maj:t föreslagit uppförande å stat af 3 R:dr 61 öre penningar

samt 117 kubikfot 7,62 kannor oindelt spanmål; kommande någon förändring

uti ifrågavarande anslags slutsumma icke att härigenom ske, då indelta räntorna

komma att minskas med ett motsvarande värde.

Med iakttagande att, då Riks-staten icke upptager bråkdelar af kannor,

spanmålsbeloppet bör till jemnt kannefal höjas, tillstyrker Utskottet,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 40.

3

att Kong!. Maj:ts ifrågavarande nådiga framställning må

på det sätt af Riksdagen bifallas, att under anslaget till

kleresi-staten uppföras 3 R:dr 61 öre penningar samt 11?

kubikfot 8 kannor oindelt spannmål, och alt i sammanhang dermed

nämnda anslag i kolumnen för indelta räntor med motsvarande

värde minskas.

8:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 149) har Herr

C. J. Svenska, under anförande, bland annat, att Biskopsembetena vore utdömda

af allmänna medvetandet såsom obehöfliga för såväl skolväsendet som kyrkostyrelsen,

att Statsverket icke hade råd att fortfarande aflöna så dyra tjensteman,

samt att indragning af dessa embeten skulle medföra en högst betydlig

besparing, föreslagit, att alla Biskopsembetena i Riket efter nuvarande innehafvares

bortgång måtte indragas, de besparingar, som derigenom uppkomma, ingå

till Statsverket och prebendepastoraten med egna kyrkoherdar förses.

Enahanda förslag har blifvit framstäldt af Herr O. B. Olsson uti en jemväl

inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 108); hvarförutan Herr J. Olsson

i motion inom samma Kammare (N:o 26) på anförda skäl hemställt, att Biskopsembetena

måtte, i män af uppkomna ledigheter, indragas, utom de i Upsala och

Lund, och all den lönebesparing, som deraf för framtiden kunde uppkomma, användas

till folkskolornas upphjelpande, på det sätt att besparingen först inginge

till Statskassan och sedermera utdelades på folkskolorna efter folkmängden.

I afseende å dessa till Stats-Utskottet remitterade motioner får Utskottet

anföra, att de många och vidlyftiga embetsgöromål, som, enligt kyrkolagen, tillkomma

biskoparne, i Utskottets tanke äro af den vigt, att detta embetes borttagande

icke synes kunna ifrågakomma utan i samband med eu genomgripande förändring

af hela kyrkostyrelsen. Ått organisationen af kyrkans styrelse, sådan

den i vårt land stadgat sig, är otillfredsställande, torde vara temligen allmänt

erkändt och derpå häntyda, bland annat, de vid sednare riksdagar städse återkommande

förslagen om indragning af Biskopsembetena. Dock torde ännu få

anses outredd huvuvida bristerna uti och olägenheterna af den nuvarande organisationen

äro att söka i Biskopsembetet eller om de hufvudsakligen uppkommit

af Konsistoriernas nuvarande sammansättning, skolans fortfarande förening med

kyrkan eller andra omständigheter. Att närmare utreda dessa förhållanden samt

på grund af en sådan undersökning föreslå de ändringar uti kyrkostyrelsen, som

kunna vara utaf behofvet påkallade, har Utskottet likväl icke ansett tillhöra omfånget

af den för Utskottet utstakade verksamhet. Men då en dylik utredning

i Utskottets tanke är af högsta vigt såväl för kyrkan som för Staten, har Utskottet

trott sig hafva anledning hemställa,

att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, det

täcktes Kongl. Maj:t taga i öfvervägande, hvilken organisation

numera må vara för Svenska kyrkans styrelse mest

Angående biskopsembetenas

indragning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.

Angående behaglig

tids förläningsspanmålens

användande

vid ordnandet

af presterskapets

löneinkomster.

Angående uteslutande

från

Riks-staten af

förslagsanslaget

till “ersättning

åt innehafvare

af

roterade

ecklesiastikboställenc<.

Angående ersättning

för

mjöl-och sågqvarnsräntor.

ändamålsenlig samt till framdeles sammanträdande Kyrkomöte

i sådant hänseende afgifva nådigt förslå»-.

4:o. Uti särskild nådig Proposition (N:o 37°) har Kongl. Maj:t föreslagit,

att, vid ordnandet af presterkapets inkomster i enlighet med Kong!. Förordningen

den 11 Juli 1862, den uti nu gällande Riksstat under rubriken Kleresistaten

upptagna behaglig tids förlänings-spanmål, som, med tillämpning af gällande

■ författningar, blifvit eller hädanefter skulle varda till Kronan indragen, måtte af

Kongl. Maj:t få användas till fyllande af den brist, som inom en eller annan

ort kan uppkomma i tillgångarne för presterskapets aflöning.

Såvidt Utskottet vant i tillfälle inhemta, kan den behaglig tids förläningsspanmål,

som enligt gällande stadganden är afsedd att till Statsverket indragas

approximativt beräknas till ett belopp af 1,000 tunnor. Den uppoffring, hvarom fråga

är, torde således få anses för Statsverket föga kännbar; och då omförmäla spanmal

lärer vara för en tillfredsställande reglering af presterskapets aflöningsförhållanden

oundgängligen behöflig, får, med hänvisande i öfrigt till den i den nådiga Propositionen

förebragta utredning, Utskottet hemställa,

att hvad Kongl. Maj:t uti förevarande nådiga Proposition

äskat må af Riksdagen beviljas.

Särskilda förslagsanslag för kleresi.

5:o. I händelse Riksdagen bifaller hvad Utskottet i Utlåtande N:o 36

angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Fjerde Hufvudtitel, 8:de punkten,

tillstyrkt, och således å nämnda Hufvudtitel uppföres ett särskilt anslag för

rotering sunderstöd, hvaraf böra utgå äfven de innehafvare af roterade ecklesiastikboställen

tillfallande ersättningar, kommer i följd deraf det å Åttonde Hufvudtiteln

under kleresi-staten upptagna särskilda förslagsanslag till “ersättning åt innehafvare

af roterade ecklesiasttkboställenli 3,000 R:dr, att från Riks-staten uteslutas; hvilket

Utskottet här endast skolat

till Riksdagens godkännande anmäla.

luiversiteten.

6:o. Till ersättande af den minskning, som, genom afskrifning af mjöloch

sågqvarnsräntor, uppkommit i de under förestående rubrik upptagna indelta

räntor, bär Kongl. Maj:t föreslagit uppförande å stat af 24 öre penningar samt

SO kubikfot 2 kannor oindelt spanmål; kommande någon förändring uti ifrågavarande

anslags slutsumma icke att härigenom ske, då de indelta räntolna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.

S

■ komma att minskas med ett motsvarande värde.

Utskottet

Riksdagens bifall.

Till denna omföring tillstyrker

7:o. Såsom lön för en Professor i pedagogik vid universitetet i Upsala har Angående lön

Kong!. Maj:t äskat ett anslag af 4,500 R:dr. ‘i plåt"''

Vid 1856—1858 års riksdag anhöllo Rikets Ständer i underdånig skrif- gik.

velse den 25 Februari sistnämnda år, att Kongl. Maj:t måtte låta uppgöra förslag

till bildningsanstalter för lärare vid elementarläroverken; och vid nästpåföljde

riksdag framlade Kongl. Maj:t jemväl ett sådant af särskilde komiterade utarbetadt

förslag, hvilket dock icke vann Rikets Ständers godkännande.

Denna fråga synes sedermera hafva hvilat; men den hastiga utveckling,

elementar-läroverken under de sednare åren erhållit, gör det alltmera angeläget

att för dem, som vilja egna sig åt dessa läroverks tjenst, Iemnas tillfälle till

vetenskaplig handledning vid förberedelsen till lärarekallet.

I afseende å fördelarne af den utaf Kongl. Maj:t nu föreslagna utväg för

fyllande af ifrågavarande behof, får Utskottet hänvisa till Chefens för Ecklesiastik-departementet

till Statsråds-protokollet (Bil. N:o 7, pag. 16 —18) afgifna

yttrande, deri den ifrågasatta lärostolens stora betydelse för elementar-läroverken

synes Utskottet obestridligen ådagalagd. Utskottet, som således icke kan instämma i

den af Herr C. A. Larsson i motion inom Andra Kammaren (N:o 203) uttalade

åsigt, att ifrågavarande aflöningsanslag icke borde beviljas, hemställer alltså,

att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag, såsom

lön åt en Professor i pedagogik vid Upsala universitet

anvisa ett årligt belopp af 4,500 R:dr.

Elementar-läroverken.

8:o. Härvid har Kongl. Maj:t i främsta rummet begärt, att till aflöning Angående förmer

gällande grunder för samtlige rektorer, lektorer, adjunkter och kolleger, böjning i läroäfvensom

för öfningslärare vid de fullständiga läroverken må, utöfver derför verksansln9etnärvarande

anvisade belopp, beviljas 24,000 R:dr.

Enligt den inom Ecklesiastik-departementet (se Statsråds-protokollet, Bil.

N:o 7, sid. 20) gjorda beräkning af de löner, som för berörda, å stat uppförda

lärarebeställningar böra efter fastställda grunder för år 1868 utgå, är nämnda

förhöjning i läroverksanslaget för ändamålet behöflig; och Utskottet tillstyrker

alltså,

att den äskade anslagstillökningen, 2 4,000 R:dr, må af

Riksdagen beviljas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(5

Stats-Utskottets Utlåtande N‘.o 40.

Angående

ersättning

för mjöl- och

sågqvarnsräntor.

Angående

elementarläroverkslärarnes

lönetursberäkning.

9:o. Till ersättande af den minskning, som, genom afskrifning af rnjöloch

sågqvarnsräntor, uppkommit i de under anslaget till elementar-läroverken

upptagna indelta räntor, har Kongl. Maj:t föreslagit uppförande å stat af 3 R:dr

i penningar; och då någon förändring uti ifrågavarande anslags slutsumma icke

härigenom kommer att ske, enär indelta räntorna minskas med ett motsvarande

belopp, anser sig Utskottet böra till en sådan omföring tillstyrka,

Riksdagens bifall.

10:o. Uti en inom Första Kammaren väckt, till Stats-Utskottet hänvisad

motion (N:o 57), har Herr G. Elirengranat dels erinrat om obilligheten af det i

nådiga Cirkulärbrefvet den 20 Mars 1858 förekommande stadgande, att lärarnes

vid elementar-läroverken lönetur skall beräknas “från och med året efter det, då

fullmagten eller konstitutorialet utfärdats’1, dels förmält, hurusom följderna af

detta stadgande blefvo ännu orimligare derigenom, att fullmagter inom somliga

stift daterades från utnämningsdagen och inom andra stift erhöllo datum af

den dag, då de efter klagotidens utgång utfärdades; och har, på grund häraf,

motionären föreslagit, l:o) att i stället för orden: “från och med året efter det,

då fullmagt eller konstitutorial utfärdats“, hvilka förekommo i nämnda cirkulärbref,

måtte i stället införas: “från och med det åt-, då läraren på ordinarie stat

tjenstgjort tvänne fulla läseterminer“; och 2:o) att fullkomlig enhet inom alla

Rikets stift vid fullmagters utfärdande må anbefallas och fullmagterna för utnämningsdagen

dateras.

Då elementar-lärarnes tjenstgöring, med undantag af rektorernes, uteslutande

är begränsad till 36 veckor om året, fördelade på tvänne läseterminer,

synes det vara obilligt, att en ordinarie lärare, som med nit. och skicklighet

tjenstgjort under hela denna tid, icke får beräkna sig densamma tillgodo för

uppflyttning till högre lönegrad derföre, att hans fullmagt tillfälligtvis ej blifvit

utfärdad under föregående året; och har Utskottet så mycket mindre tvekat

biträda motionärens förslag till ändring uti Kong]. Cirkulärbrefvet den 20 Mars

1858, som tjenstgöring under tvänne fulla läseterminer utan tvifvel är en mera

väsendtlig och oförtydbar bestämning vid lönetursberäkningen, än dagen, då

lärarens fullmagt blifvit utfärdad, i afseende hvarå, enligt hvad upplyst blifvit,

olika praxis gjort sig gällande vid de särskilda konsistorierna. Med anledning

häraf hemställer Utskottet,

a) att Riksdagen må för sin del besluta, att ordinarie lärare

vid elementar-läroverken må, efter fem års för nit och

skicklighet vitsordad tjenstgöring, räknadt från och med

det kalenderår, då läraren på ordinarie stat tjenstgjort tvänne

fulla läseterminer, ega att uppflyttas i högre lönegrad.

Hvad beträffar motionärens förslag, att konsistorierna må anbefallas att

förse fullmagter med utnämningsdagens datum, torde, i händelse af bifall till

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.

7

den här ofvan ifrågasatta ändringen uti berörda Kongl. Cirkulärbref af den 20

Mars 18 58, ett sådant förständigande vara obehöfligt, då fullmagtens datum ej

vidare skulle ingå såsom beräkningsgrund för elementar-läroverkslärarnes uppflyttning

i högre lönegrad; hvadan Utskottet hemställer,

b) att motionärens framställning i denna del må lemna3

utan afseende.

11 ro. I anledning af derom gjorda, af Statskontoret förordade, underdåniga Om uppföranframställningar,

har Kongl. Makt föreslagit uppförande å elementar-läroverkens stat de a elementar
.

J o i r läroverkens

af dels 300 R:dr, ersättning för Sölvesborgs stads bidrag till aflönande af lärare stat af trenne

vid läroverket derstädes, dels 252 R:dr för ett från Westerviks stadskassa hittills ersättnings belemnit

bidrag till lärares aflöning vid läroverket i staden och dels 400 R:dr

för Borås stads numera icke utgående lönebidrag till dervarande läroverk.

Med hänseende till hvad Statskontoret i dessa frågor anfört (se Statsrådsprotokollet

Bil. 7. sidd. 2, 3, 8, 9 och 10) och då Statsverket i allmänhet

åtagit sig att, emot det kommunerna sjelfva bekosta lokaler för elementar-läroverken,

bestrida lärarnes aflöning, samt någon anledning icke förefinnes hvarföre

nu ifrågavarande bidrag skulle fortfarande af ofvannämnda kommuner utgöras,

tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen måtte medgifva uppförande å elementarläroverkens

stat af följande ersättningsbelopp, nemligen:

a) 300 Ridt- för Sölvesborgs stads bidrag till aflönande af

lärare vid läroverket derstädes;

b) 252 R:dr för ett från Westerviks stadskassa hittills

lemnadt bidrag till lärares aflöning vid läroverket i staden ; och

cj 400 R:dr för Borås stads numera icke utgående lönebidrag

till dervarande läroverk.

12:o. Jemte förmälan att Kristinehamns stadskassa till lönebidrag åt enl fråga om

kollega vid elementar-läroverket derstädes årligen utbetalade 300 R:dr, hvilken uPPfuran^ a

. . '' B 7 elementar
utbetalning

härledde sig derifrån, att Rikets Ständer vid 1856 års riksdag, då läroverkens

anslag beviljades till utvidgande af pedagogien i Kristinehamn, förbehållit sig, stat af tvenne

r J j , ersuttmngsbe
att

ofvannämnda summa, som staden beviljat till förstärkande af lärarekrafterna lopp,

vid pedagogien, äfven för framtiden skulle af stadens medel få utgå, har Herr

J. J. Magnell uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 43) föreslagit,

att staden måtte från utgifvande af förenämnda bidrag befrias.

Uti en jemväl inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 4) har Herr

A. Bergström, bland annat, anfört, hurusom i aflöningen för två adjunkter vid

Christianstads högre elementar-läroverk inginge ett sammanräknadt belopp af 1,200

R:dr, utgörande donationsmedel, ursprungligen afsedda för underhåll af en läroklass,

hvari “de stadens obemedlade ynglingar, hvilka egnade sig åt näringarne“

skulle få åtnjuta fri undervisning; och då dessa medel numera efter det lärdoms-#

och apologist-skolorna år 1849 förenades, enligt motionärens åsigt, blifvit från

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.

1 fråga

utvidgning

åtskilliga

r overk.

»in egentliga bestämmelse förryckta och använda för andra ändamål, än de med

stiftelsen åsyftade, har motionären föreslagit, att Riksdagen ville, utöfver de till

aflöning af lärarne vid Christianstads högre elementar-läroverk redan anslagna

medel, anvisa ytterligare 1,200 E:dr, att årligen åtgå till fyllande af den brist,

som i nämnda läroverks stat uppstår derigenom, att det af Dahlska apologistfonden

i Christianstad hittills bestridda lönebidrag, 1,200 R:dr komme° att

upphöra.

Då frågor af den beskaffenhet, som de, hvilka i förevarande motioner

gjoits till föremål för Riksdagens bedömande, enligt Utkottets åsigt, icke böra

till afgörande förekomma förr än vederbörande embetsverk käft tillfälle att i

ämnet sig yttra, men sådant i förevarande fall ej är förhållandet, har Utskottet

icke kunnat motionärerncs framställningar understödja, utan hemställer,

a) att Herr Magnells ofvanberörda motion må af Riksdagen

lemnas utan afseende; och

b) att jemväl Herr Bergströms motion må lemnas ut,an

afseende.

m^ 13.o. Betviflande dels anställande af flere lärare vid redan fullständiga ele
lä-

mentarläroverk, dels utvidgning af åtskilliga läroverk till fullständiga och af

andra till femklassiga samt angående några pedagogiers uppflyttande till treklassiga

läroverk äro följande framställningar till Utskottets behandling öfverlemnade

nemligen:

O

a) af Herr 1. de Lava!, som uti en inom Första Kammaren väckt motion,

(Nio 26) såsom ostridigt framhållit, att, om man ville i landets särskilda delar

lika främja den högre elementarundervisningen, så måste man åt alla högre eller

fullständiga elementarläroverk gifva lika lärarekrafter i de mot de fordna°gymnasieina

svarande 6:te och <:de klasserna af de nuvarande läroverken, men låta

adjunkternes antal vid desamma bestämmas af det återstående behofvet och på

grund deraf föreslagit, att Riksdagen måtte dels anslå erforderliga medel för en

sådan reglering af de högre elementarläroverken i riket, att vid hvartdera af dem

löner blefve att tillgå för 8 lektorer och det antal adjunkter, som derutöfver

kunde erfordras, med iakttagande deraf att 16 lärare borde förefinnas för 200

lärjungar, samt ytterligare en lärare för hvarje fullt trettiotal derutöfver af läroverkets

lärjungar; dels ock, oberoende af beslutet härom, för läroverket* Falilun

bevilja anslag til] lön för eu lektor med 2,000 R:dr, äfvensom 1,000 R:dr, till

att dermed vid nästinträfifande adjunktsledighet förhöja den med sålunda ledigblifna

befattningen åtföljande lön till 2,000 R:dr, såsom lön för den 8:de lektorn

vid nämnda läroverk.

b) af Herr M. Ilallenborg och Herr S. Trägård!), hvilka i särskilda

motioner, den förre inom Första Kammaren (motion N:o 62) och den sednare

inom Andra Kammaren (motion N:o 180) erinrat, hurusom genom förändrade

stadganden

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.

9

stadgande)! den dimissionsrätt, som tillförene tillkommit staden Ystads lärdomsskola,

blifvit densamma frånkänd samt skolan inskränkt till ett femklassigt elementarläroverk,

hvaraf blifvit en följd att der intagna ynglingar, hvilka önskade

inhemta de för den så kallade afgångsexamen föreskrifna kunskapsmått, vore nödsakade

att söka inträde i fullständigt elementarläroverk å annan ort; och hafva

motionärerne i följd häraf och på i öfrigt anförda skäl föreslagit, att Ystads

lägre elementarläroverk måtte uppflyttas till fullständigt högre elementarläroverk

på så väl den lärda som den reala linien.

c) af Herr E. Meijer och Herr S. A. Hellerström, af hvilka den förre

inom Första Kammaren (motion N:o 63) och den sednare inom Andra Kammaren

(motion N:o 120) föreslagit, att Carlshamm femldassiga elementarläroverk

måtte till fullständigt på såväl den klassiska som den reala linien upphöjas samt

nödiga medel dertill anslås, till stöd hvarför motionärerne åberopat Domkapitlets

i Lund, med anledning af Carlshamns skolas inspektörs och lärare-kollegii samt

stadsfullmäktiges i nämnda stad gjorda framställning, till Kongl. Maj:t i underdånighet

aflåtna skrifvelse den 19 Juli 1865, innefattande hemställan om nådig

Px-oposition angående nämnda skolas uppflyttning från lägre till högre läroverk;

d) af Grefve H. Wachtmeister, som uti en inom Första Kammaren väckt

motion N:o 41, hemställt, att, då Ronneby köping utan Statens medverkan, med

en kostnad af 20,980 R:dr, ombyggt och utvidgat den åt dervarande tvåklassiga

elementarläroverk upplåtna lokal, hvarigenom tillfälle vore beredt att intaga vida

större antal lärjungar än förut, Riksdagen måtte bevilja nödigt anslag till en

tredje lärare vid nämnda läroverk;

e) af Herr A. Grenander, som inom Andra Kammaren (motion N:o 83)

föreslagit, att treklassiga läroverket i Sköfde måtte till femklassigt elementarläroverk

uppflyttas. Såsom skäl härtill har motionären, bland annat, anfört, att vid

nämnda under sednaste riksdag utvidgade läroverk, som nu hade 92 lärjungar,

hvilkas undervisning trenne lärare icke förmådde ändamålsenligt bestrida, lärjungeantalet,

i anseende till stadens centrala läge och de på sednare tiden lättade

kommunikationerna, otvifvelaktigt komrne att ytterligare stiga, så snart tillfälle

till fullständigare undervisning der blefve beredt;

f) af Herr K. Cassel inom Första Kammaren (motion N:o 59) och Herr

./. ./. Magnell inom Andra Kammaren (motion N:o 42), som hemställt, att Riksdagen

måtte anslå medel till Askersunds treklassiga elementarläroverks utvidgning

till femklassigt; varande, till stöd härför, hufvudsakligen anfördt, att lärjungeantalet

vid denna skola under de sista sju åren ökats med omkring 50 procent

och under sistlidne läsetermin utgjort 65, till större delen mindre bemedlades

söner, enär de lyckligare lottade föredrogo att sända sina söner till ett läroverk,

der deras studier ej så snart behöfde afbrytas, hvaraf följden jemväl blifvit, att

vid Örebro högre elementarläroverk, tilloppet af lärjungar i de 5 nedersta klas
Bili.

till Riksd. Prof. 1867. 4 Sami. 1 Afd. 19 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats- Utskottets Utlåtande N.‘o 40.

serna vore allt för stort, för att icke undervisningen skulle deraf lida ; varande

dessutom, vid Herr Magnells motion bilagd en af 66 personer inom Askersunds

samhälle och kringliggande landsbygd undertecknad skrift, innefattande en i

ofvanberörda syfte gjord framställning;

g) af Grefve E. Sparre inom Första Kammaren (motion N:o 61) och

Herr A. W. Chenon inom Andra Kammaren (motion N”:o 212), hvilka föreslagit,

att elementarläroverket i Amåls stad måtte förändras från treklassigt till femklassigt,

och att följaktligen anslag till aflöning af erforderligt antal lärare måtte

beviljas; varande af motionärerne bland annat anfördt, att lärjungeantalet redan

uppgått till 60 och att staden redan för tvänne år anslagit medel till aflöning

åt två extra lärare;

h) af Herr P. Staaff, som i motion inom Andra Kammaren, (N:o 195)

jemte förmälan bland annat, att staden Söderhamn utan statsbidrag med en

kostnad af 40,000 R:dr uppfört en till inrymmande af ett femklassigt läroverk

afsedd byggnad, föreslagit att Riksdagen måtte i anslaget för Söderhamns treklassiga

elementarläroverk bevilja tillökning med 3,500 R:dr, nemligen till förhöjning

i rektorslönen 500 R:dr samt till lön åt tre kolleger 3,000 R:dr;

i) af Herr S. P. Bergman (motion N:o 49 inom Första Kammaren) och

Herr G. R. Rönnblad (motion N:o 48 inom Andra Kammaren), hvilka, under åberopande

hurusom stadsfullmägtige i Luleå uti underdånig skrifvelse den 8 Juli

1865 gjort framställning om utvidgning af dervarande endast på reallinien fullständiga

läroverk, föreslagit, att nämnda läroverk måtte till ett fullständigt högre

elementarläroverk förändras och nödiga medel derför anvisas;

k) af Herr F. Rooth, som uti en inom Andra Kammaren väckt motion

(N:o 181) jemte förmälan, att lärjungarnes antal vid den tvåklassiga pedagogien

i Engelholm så betydligt tilltagit, att det numera uppginge till 55, i följd hvaraf

undervisningen icke kunde behörigen uppehållas af endast tvänne lärare, hemställt,

att nämnda pedagogi måtte förses med ytterligare en lärare, och således

upphöjas till treklassigt elementarläroverk;

l) af Herr E. J. Rudberg, som uti en inom Andra Kammaren väckt

motion (N:o 88) under åberopande, bland annat, att vid Borgholms tvåklassiga

pedagogi med 40 lärjungar undervisningen för närvarande bedrefves i den omfattning,

att under hvarje af de närmast förflutna åren några lärjungar derifrån

afgått till fjerde klassen af högre elementarläroverket i Calmar, föreslagit, att

berörda pedagogi måtte förvandlas till ett treklassigt elementarläroverk och således

anvisas dels 1,000 R:dr till lön åt en kollega och dels 500 R:dr till löneförhöjning

åt rektor;

m) af Herr O. P. Rylander, hvilken i motion inom Andra Kammaren

(N:o 45), föreslagit, att, sedan staden Ulricehamn numera låtit uppföra ett rymligt

och ändamålsenligt skolhus, dervarande pedagogi måtte till treklassigt elementarläroverk

uppflyttas och anslag till erforderliga lärarelöner beviljas;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 40.

1 1

n) samt slutligen af Herr J. Borg, som uti en inom Andra Kammaren

väckt motion (Nio 179) hemställt, att, enär Södertelje stad redan, sedan tvänne

år tillbaka, vid dervarande tvåklassiga pedagogi anställt och aflönat en tredje

lärare, nämnda pedagogi nu måtte upphöjas till treklassigt elementarläroverk

med vederbörliga öfningslärare i gymnastik och teckning samt att läroverket i

sådan egenskap måtte å elementarläroverkens stat uppföras.

Den starka tillvext i lärjunge-antalet vid elementar-läroverken, som under

de sednaste åren egt rum, har föranledt en så hastig tillökning i lärarnes antal,

att för den närmaste framtiden någon vidare utvidgning af dylika läroverk svårligen

bör kunna ifrågakomma. Utom det högst betydliga antal nya lärarebefattningar,

som inrättades vid riksdagen 1856, tillkom vid den derpåföljande

ett antal af 55, vid 1862—4863 års riksdag ytterligare 68 och vid sistlidne

riksdag icke mindre än 70. Att med fullt kompetenta personer besätta alla

dessa lärareplatser har icke varit möjligt, utan har ett stort antal blifvit besatt

med oexaminerade lärare. Dessutom har nu bristen på sökande blifvit så stor,

att, enligt en från Ecklesiastik-departementet meddelad uppgift, utaf de vid sistförflutna

riksdag inrättade nya läraretjenster, nemligen 13 lektorat, 36 adjunkturer

och 21 kollegat, icke någon är med ordinarie innehafvare försedd, samt att

utaf äldre lärareplatser 5 lektorat, 17 adjunkturer och 29 kollegat ännu äro

obesatta.

Då således tillsammans 121 ordinarie lärareplatser ännu stå obesatta och

detta förhållande icke kan inom nästa riksdag undergå någon väsendtlig förändring,

har Utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka inrättandet af någon ny

lärarebefattning och hemställer alltså,

att ofvan omförmälda framställningar icke måtte bifallas;

och sålunda:

a) Herr de Lavals motion angående anvisande af medel,

dels för en omreglering af de högre elementarläroverken i

Riket, dels för anställande af ytterligare tvänne lektorer vid

läroverket i Fahlun;

b) Herrar Hallenborgs och Trägårdhs motion om utvidgning

af läroverket i Ystad;

c) Herrar Meijers och Hellerströms motioner angående

utvidgning af läroverket i Carlshamn;

d) Grefve Wachtmeisters motion om anslag till lön åt en

tredje lärare vid läroverket i Ronneby;

e) Herr Grenanders motion om utvidgning af läroverket i

Sköfde;

f) Herrar Cassels och Magnells motioner, rörande utvidgning

af läroverket i Askersund;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 40.

Angående

löneförhöjning

för öfningslärarne

vid

elementarläroverken

m. m.

1 fråga om

indragning

af de tvänne

nedersta klasserna

vid elementarläroverken.

g) Grefve Sparres och Herr Chenons motioner, angående

utvidgning af läroverket i Amål;

h) Herr Staaffs motion om utvidgning af läroverket i

y O Ö

Söderhamn;

■i) Herrar Bergmans och Rönnblads motioner i fråga om

utvidgning af läroverket i Luleå;

k) Herr Rooths motion angående pedagogiens i Engelholm

förändring till treklassigt elementarläroverk;

l) Herr Rudbergs motion om pedagogiens i Borgholm

uppflyttning till treklassigt elementarläroverk;

m) Herr Rylanders motion att pedagogien i Ulricehamn

måtte uppflyttas till treklassigt elementarläroverk; samt

n) Herr Borgs motion om utvidgning af pedagogien i

Södertelje till treklassigt elementarläroverk;

lemnas af Riksdagen utan afseende.

14:o. Herr S. Hedlund har uti eu inom Andra Kammaren väckt, till

Stats-Utskottet remitterad motion (Nio 140) på anförda skäl, föreslagit, att

gymnastiköfningarne äfvensom musik- och ritundervisningen måtte få intaga deras

behöriga platser i den offentliga undervisningen, utan förfång af sådana läroämnen,

som dels tillhöra specialskolan, dels högskolan, samt att gymnastik-,

musik- och ritlärarnes ställning, såväl i afseende å löner, som röst i lärarekollegierna,

måtte bestämmas i enlighet med dessa läroämnens höga betydelse.

Utan att ingå i pröfning huruvida, enligt nu gällande skolstadga, ett

tillräckligt antal undervisningstimmar är för ifrågavarande läroämnen afsedt, eller

om gymnastik-, musik- och ritlärare böra i lärarekollegierna i allmänhet ega

röst, får Utskottet, beträffande motionärens yrkande om lönernas bestämmande i

enlighet med läroämnenas betydelse, anföra, att, då för öfningslärarnes kompetens

helt andra och i många hänseenden lägre fordringar ännu finnas stadgade, än

för elementarläroverkens öfrige lärare, samt dessutom de med öfningslärareplatserna

förenade göromål icke äro af beskaffenhet att, på sätt med adjunkts- och

lektorsbefattningarne är förhållandet, taga en persons hela tid och verksamhet i

anspråk, Utskottet af hvad motionären anfört icke funnit anledning att för ifrågavarande

lärare föreslå någon löneförhöjning; hemställande alltså Utskottet,

att Herr Hedlunds ofvanberörda motion icke må till någon

Riksdagens^ åtgärd föranleda.

15:o. Uti förut omförmälda, inom Andra Kammaren väckta motion

(N:o 203) med förslag till åtskilliga indragningar och besparingar på Riksstatens

särskilda Hufvudtitlar har Herr C. A. Larsson, bland annat, föreslagit,

att Riksdagen måtte besluta indraga, lönerna och arfvodena för lärarne i första

och andra klasserna vid alla elementarläroverken i riket, i den mån lärarne

kunde befordras till undervisning i de högre klasserna. Såsom skäl härför har

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.

13

niotio nären anfört, att läroämnena i elementar-läroverkens tvänne lägre klasser

icke vore högre än att desamma kunde bibringas lärjungarne i folkskolan ; men

då folkskolan i allmänhet ännu icke torde hafva nått den utveckling, att det af

motionären väckta förslag skulle kunna genomföras, får, med erkännande af

rigtigheten af det syftemål motionären afsett, Utskottet hemställa,

att Herr C. A. Larssons ifrågavarande motion icke må till

någon Riksdagens åtgärd föranleda.

16:o. För inrättande i hufvudstaden af en Akademi för statsvetenskaperna

och häfde forskning en har Kong!. Maj:t äskat ett belopp af 10,000 R:dr, att å

ordinarie stat uppföras.

Med fullt erkännande af den föreslagna institutionens vackra syftemål, har

Utskottet dock af hvad i Statsråds-protokollet (Bil. 7, sidd. 20-1-23) är angående

Akademiens verksamhet och organisation meddeladt, icke funnit sig öfvertygadt,

att det åsyftade resultatet kan ernås på den väg, som nu blifvit ifrågasatt.

Den anordning af ifrågavarande Akademi, som blifvit af Departementschefen föreslagen

och af Kongl. Mnj:t gillad, synes Utskottet icke lemna några betryggande

garantier för utvecklandet af den lifaktig» verksamhet, utan hvilken en dylik

institution icke är af något verkligt värde, och då dessutom statsutgifterna för

närvarande böra så mycket som möjligt inskränkas, anser sig Utskottet böra

hemställa,

att Kong]. Maj:ts förevarande nådiga framställning icke må

af Riksdagen bifallas.

17:o. Efter att hafva anmärkt, det flera brister förefunnes i nuvarande

organisation af folkskolan, och till dessas afhjelpande föreslagit åtskilliga ändringar

i folkskolestadgan den 10 Juni 1842 och i Kongl. Förordningen om skolråd

den 21 Mars 18G2, har Herr C. Hasselnöt uti en inom Första Kammaren

väckt motion (N:o 15) af anförda skäl hemställt, att, utöfver de bidrag, som

kunna lemnas till folkskoleväsendets bispringande och vid Indika bidrags fördelning

afseende jemväl borde fästas å församlingarnes förmåga att sin folkskola

uppehålla, hela den personel,-! skyddsafgiften måtte till kommunerna öfverlemnas,

för att till folkskolans behof användas i enlighet med de föreskrifter, Kongl.

Maj: t kunde behaga meddela.

Inom Andra Kammaren håfva följande förslag rörande användandet af

personliga skyddsafgiften blifvit väckta, nemligen:

af Herr A. ,J. Sandstedt (motion N:o 60) att den nu utgående personliga

skyddsafgiften efter första artikeln måtte såsom bevillning till Statsverket upphöra

och deremot fullt svarande belopp till folkundervisningens förbättring och

utveckling utgöras af hvarje mantalsskrifven person samt debiteras, uppbäras och

fördelas på samma sätt som den nuvarande folkskoleafgiften;

af Herr A. G. Hollander (motion N:o 99) att Riksdagen måtte till Kongl.

Maj:ts disposition, såsom reservationsanslag, anvisa återstående andelen af per
-

Angående inrättande

af en

Akademi för

statsvetenskaperna

och

häfdeforsknmgen.

Rörande användandet

«/

den personliga

sky dds af g iften

m. m.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.

Om understöd

för folkskolorna

m. m.

sonliga skyddsafgiften, att från och med 1868 användas till utvidgande och

bättre ordnande af folkundervisningen i den syftning, som finnes angifven i

motionen, till hvilken torde få hänvisas, och efter närmare uppgjord plan, hvaraf

Kongl. Maj:t kunde vid nästkommande riksdag gifva Representationen del ;

af Herr A. Jonsson (motion N:o 150), att hela den s. k. personliga

skyddsafgiften måtte få återgå till folkskolan och för dess behof användas.

Deremot har Herr J. Otterström i motion inom Andra Kammaren (N:o

251) af anförda skäl föreslagit, att Staten måtte indraga det anslag, som nu

utgår till kommunerna under namn af folkskoleafgift, och vidare anslagen på

ordinarie stat under titlarne till förbättring af folkskolelärarnes löner samt till

folkskoleväsendets förbättring i allmänhet; samt att i stället måtte anvisas reservationsvis

eu summa, som motsvarade behofvet af 250 R:dr i årligt understöd

för hvarje egentlig folkskola och 100 R:dr årligen för hvarje af vederbörande

godkänd småskola.

I anledning af flera vid sistlidne riksdag väckte förslag om den personliga

skyddsafgiftens direkta användande för folkundervisningen, anhöllo då församlade

Ständer, i underdånig skrifvelse den 16 Juni nästlidet år, att Kongl.

Maj:t måtte låta dels undersöka och utreda, huruvida, utan uppoffring af den

nödiga kontrollen öfver folkskolorna, Statens nuvarande bidrag till dem måtte

kunna i sin helhet eller till någon del upphöra, derigenom att den återstående

delen af skyddsafgiften ansloges till hvarje församling, dels ock låta uppgöra

och framlägga beräkning öfver de medel, som kunde erfordras för det

understöd, hvilket åtskilliga församlingar under vissa förhållanden möjligen icke

skulle kunna undvara, samt afgifva förslag om sättet för beredande af dessa

medel. — Då således frågan om fördelen deraf, att större eller mindre del af

den personliga skyddsafgiften direkte utgår till folkskoleväsendets befrämjande

och utveckling, kan anses redan utgöra föremål för Kongl. Majtts pröfning, och

således nådig framställning i ämnet torde vara att till en kommande Riksdag

förvänta, hemställer Utskottet,

att Herrar Hasselrots, Sandstedts, Hollanders, Jonsons och

Otterströms ofvanberörda motioner icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

D O

18:o. Herr M. Svensson har uti eu inom Andra Kammaren väckt, till

Stats-Utskottet hänvisad motion (N:o 67) föreslagit:

a) att Riksdagen måtte anslå den summa att årligen utgå, som erfordrades

till understöd för folkskolor med examinerade lärare, så att hvarje sådan skola

årligen bekomme 300 R:dr R:mt, deri inberäknadt. hvad distriktet uppbär såsom

folkskoleafgift till följd af den förut anslagna kapitations-afgiften; samt

b) att den fond, som Rikets Ständer afsatt för understödjande särskild! af

mindre och fattigare kommuner med afseende på aflönande! af folkskolelärare,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stals- Utskottets Utlåtande N:o 40.

15

må förhöjas till det belopp, att sådana kommuner kunde derifrån understödjas,

äfven med afseende på uppförandet af nya eller utvidgade skolhus.

Hvad angår första momentet af ofvannämnda förslag, torde, intilldess den

i nästföregående punkt omförmälda utredning, angående folkskolans behof, hunnit

ske och nådig Proposition med anledning deraf till Riksdagen aflåtits, anvisandet

af ytterligare statsbidrag till aflönande af folkskolelärarne icke böra ifrågakomma,

hemställande derföre Utskottet,

a) att Herr M. Svenssons motion i denna del må lemnas utan

afseende.

Beträffande framställningen i hvad den afser statsbidrag för uppförande af

nya eller utvidgade skolhus, har Utskottet så mycket mindre ansett sig böra

understödja ett dylikt förslag, som, enligt Utskottets tanke, det, för befrämjande

af folkskoleväsendet, snarare borde stadgas såsom ett bestämdt åliggande för

hvarje kommun att bygga erforderligt antal skolhus. Och då Utskottet sålunda

är af den åsigt att, äfven om församlingarnes ställning någon gång kan vara

sådan, att det vore önskligt om Staten tillfälligtvis kunde bispringa med något

låneunderstöd, direkta anslag för dylika byggnader aldrig böra ifrågakomma,

hemställer Utskottet,

b) att Herr M. Svenssons motion äfven i denna del ej må till

någon åtgärd föranleda.

19:o. Inom Andra Kammaren har Herr D. Danielsson uti en derstädes

väckt motion (N:o 256) jemte förmälan att behofvet af skickliga och examinerade

lärare äfven i småskolorna allt mera gjort sig kändt, hemställt, att Riksdagen

måtte bevilja ett erforderligt anslag för bildandet af ett förberedande seminarium

vid Ahlsborg i Hvetlanda socken af Jönköpings län, der tillfälle gåfves

att inhemta de första grunderna af folkskolelärarebildning.

Stats-Utskottet, till hvars behandling nämnda motion blifvit hänvisad, har

icke, af hvad motionären anfört, funnit behofvet af det ifrågaställda seminariet

ådagalagdt; och då dessutom all utredning i frågan saknas, hemställer Utskottet

att Herr Danielssons ifrågavarande motion må lemnas utan

. afseende.

20:o. Herr J. Pålirsson har uti en inom Andra Kammaren väckt motion

(N:o 55) föreslagit:

att i alla Sverges folkskolor måtte införas såsom läroämne, undervisning i

de första militäriska öfningarne såsom march, gevärshandgrepp m. m. och att

skolstyrelserna måtte förpligtas anskaffa dertill nödiga, passande gevär af hvad

slag, som helst;

att för de äldre skollärare, som möjligen icke inhemtat nödig färdighet

för att leda öfningarne, borde beredas tillfälle till kostnadsfri undervisning vid

allmän trupps öfningsläger, dervid de af församlingarne borde erhålla något understöd

;

Angående inrättande

af

ett folkskolelärareseminarium

vid

Ahlsborg.

Angående

gymnastikoch

militär - öfningar i

folkskolorna''

m. m.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.

att Ingen skollärare hädanefter måtte utexamineras, som icke visade sig

hafva inhemtat nödig färdighet för undervisning i första grunderna för gevärsexercis

m. in.;

att Staten måtte kostnadsfritt aflåta af gamla till krigsbruk odugliga gevär

O O o O o

til! alla Sverges folkskolor, 5 stycken för hvarje fullt tal af 1,000 personer;

samt

att de fraktkostnader in. in., som kunde uppstå för gevärens afhemtande,

måtte af skolstyrelserna bekostas, så att Staten icke deraf drabbades med någon

utgift, men gevären afhemtas från minst aflägsna ställen.

Lika med motionären anser Utskottet önskvärdt, att en mera utbredd färdighet

i vapenföring och militäröfningar kunde genom undervisning i folkskolorna

bibringas det uppvexande slägtet; dock torde härvid få erinras, att Rikets

sednast församlade Ständer, med bifall till derom aflåten nådig Proposition, anvisade

10,000 R:dr till folkskolelärares undervisning i gymnastik och militäröfningar,

samt att dylika öfningar numera ingå i undervisningen vid seminarierna,

hvaraf synes att behofvet i förevarande afseende ingalunda blifvit förbisedt.

Hvad beträffar motionärens yrkande, att Staten borde kostnadsfritt aflåta erforderligt

antal sådana gevär, som äro till krigsbruk odugliga, har Utskottet icke

kunnat biträda detsamma, enär, i Utskottets tanke, de ifrågavarande gevären,

såsom varande allt för tunga för de barn som besöka folkskolorna, äro för änmålet

alldeles olämpliga.

Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet,

att Herr Pährssons ifrågavarande motion ej må till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

O O

iättandelfTr, 21:o. Herr L. J. Hierta har uti en inom Andra Kammaren väckt, till

öfverinspek- Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 173) bland annat anfört, hurusom DirektSrsbefattmng

tionen öfver Gymnastiska Central-institutef, hvilken, jemlikt 3 och 4 §§ i den

utidérvisnin- för institutet, utfärdade stadga af den 8 Januari 1864, hade sig uppdraget ingen

i Riket, seendet öfver gymnastiska undervisningen vid rikets elementar-läroverk och folkskolor,

samt för utöfningen af detta öfverinseende egde att genom dertill lämplige

personer låta inspektera gymnastik-inrättningarne, uti underdånig skrifvelse

af den 3 Juni förlidet år omförmält, att den under de sednast förflutna åren

låtit genom föreståndaren för Gymnastiska Central-institutet inspektera endast tio

elementarskolor och två folkskolor, men i brist af dertill lämplige personer nödgats

på detta ofullständiga sätt, utöfva sitt kall, enär institutets föreståndare och

öfverlärare voro af sina lärarebefattningar hindrade att öfvertasra en sådan inspektion

under den tid, gymnastikundervisningen i skolorna vore i gång och att,

om de möjligen skulle kunna bereda sig någon tid dertill i slutet af vårterminen,

vore dels denna tid för kort, dels tiden vid läroverken upptagen med lärjungarnes

examina, samt med anledning häraf föreslagit, att Kongl. Majrt behagade

till

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.

17

till nu församlade Biksdag göra framställning om inrättandet af en öfverinspektörsbefatlning

för all gymnastikundervisning i Biket, hvilken inspektion äfven

borde sträcka sig till folkskolelärare-seminarierna, krigsskolan och arméens rekrytskolor.

Och har motionären med anledning häraf föreslagit, att Biksdagen må

uti underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t förorda tillsättandet tillsvidare af en

inspektör öfver gymnastik-undervisningen i hela Biket, samt ett lämpligt anslag

till arfvode för en sådan befattning anvisas. Då emellertid Kongl. Maj:t ansett

sig icke kunna biträda Direktionens för Gymnastiska Central-institutet ofvannämnda

förslag, och Bikets sednast församlade Ständer lemnat utan afseende

tvänne i enahanda syfte väckta motioner samt behofvet af den ifrågasatta inspektionen

sålunda icke vunnit något allmännare erkännande, torde den kontroll öfver

gymnastik-undervisningen, som redan förefinnes, få antagas vara åtminstone tillsvidare

för ändamålet tillfyllestgörande; och hemställer Utskottet derföre,

att Herr Hiertas motion icke må till någon åtgärd föranleda.

O O

Sund hets-kol legitim ined kodicill ul-stateit.

22:o. Med anledning af Sundhets-kollegii derom gjorda underdåniga framställning

(se Statsråds-protokollet, Bil. 7, sidd. 33 och 34) har Kongl. Maj:t

föreslagit Biksdagen, att återstående fyra extra j>r ovinciallakare-befältning av må, i den

mån nuvarande innehafvare derifrån afgå eller lemna sina dermed förenade bataljonsläkaretjenster,

förses med årliga löner af 1,500 Biksdaler, hvilken åtgärd likväl,

då verkställighet af en sådan anordning icke kunde annorledes än efter hand

inträda, ej för närvarande skulle föranleda uppförande på stat af högre belopp

än 1,000 B:dr, samt att för sådant ändamål nämnda anslag måtte beviljas, under

förbehåll att innevånarne inom hvarje distrikt på egen bekostnad anskaffa och underhålla

lämplig bostad åt läkaren vid den för honom bestämda station; och då

utaf 26 extra provincialläkare-befattningar 22 redan blifvit till ordinarie provincialläkaretjenster

förändrade, tillstyrker Utskottet,

att för ytterligare två extra provincialläkare-be,ställningars förändring

till ordinarie må anvisas ett belopp af 1,000 B:dr.

23:o. Sedan Bikets Ständer vid sistförfluten riksdag till Farmaceutiska

institutet för innevarande år anvisat dels 4,875 B:dr, emot vilkor att Apothekaresoeieteten

skulle till institutet med enahanda belopp bidraga, dels ock 2,000

B:dr, med afseende å ifrågaställd skyldighet för institutets lärare att deltaga i

provisor- och apothekare-examen, samt, på sätt af Statsråds-protokollet (Bil. 7,

sid. 23) inhemtas, ej mindre Apothekare-societeten åtagit sig fullgörandet af

ofvan nämnda vilkor, än äfven institutets lärare förklarat sig villige att den ifrågasatta

examensskyldigheten öfvertaga, har Kongl. Maj:t nu äskat, att det en
Bih.

till Riksd. Prof. 1867. 4 Sand. 1 Afd. 19 Raft.

Angående två

extra provincialläkarebefattningars

förändring till

ordinarie.

Anslag till

Farmaceutiska

institutet.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.

Angående lön

till två biträdande

lärare

vid barnmorskeundervisnings-anstalterna

i Stockholm

och

Göteborg.

Anslag till

gymnastiskt

orthopediska

institutet.

d»3t för ett år beviljade anslaget till Farmaceutiska institutet, 6,875 R:dr, fortfarande

må med samma belopp och på enahanda vilkor som hittills få utgå;

hemställande Utskottet,

att förevarande nådiga framställning måtte af Riksdagen

bifallas.

Bariimorskc-nndcrvisniugcu och barnbördshusen.

24:o. Med anledning af ett vid sistförflutna riksdag väckt förslag om beviljande

af ett årligt anslag af 2,000 R:dr, att lika fördelas emellan två biträdande

lärare vid barnmorske-undervisnings-anstalterna i Stockholm och Göteborg, anhöllo

Rikets då församlade Ständer uti underdånig skrifvelse den 16 Juni 1866,

att Kongl. Maj:t måtte låta behörigen utreda, huruvida behofvet af ökade lärarekrafter

vid dessa undervisningsanstalter vore af den angelägna vigt, att ytterligare

statsanslag borde för ändamålet anvisas.

Till följd häraf både, enligt hvad af Statsråds-protokollet (Bil. 7, sid. 24)

inhemtas, Sundhets-kollegium, som fått sig ålagdt att utlåtande i ämnet afgifva,

efter det lärarne vid barnmorske-undervisnings-anstalterna i Stockholm och Göteborg

sammanstämmande vitsordat nödvändigheten af ökade lärarekrafter vid dessa

båda inrättningar, med den anbefallda utredningen inkommit, hvarvid Kollegium

för egen del ansett anställandet af biträdande barnmorskelärare såsom en trängande

nödvändighet, såvida den för landet ytterst vigtiga barnmorskebildningen

skulle kunna vederbörligen upprätthållas, hvarför Kollegium hemställt, det nödiga

medel måtte härför beredas; och har Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med denna

Sundhets-kollegii hemställan, nu äskat ett årligt anslag af 2,000 R:dr, att såsom

aflöning lika fördelas emellan två biträdande lärare vid barnmorske-undervisningsanstalterna

i Stockholm och Göteborg.

Under åberopande af hvad till stöd för denna nådiga framställning finnes

uti Statsråds-protokollet anfördt, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må till aflöning, att lika fördelas emellan

två biträdande lärare vid barnmorske-undervisnings-anstalterna

i Stockholm och Göteborg, å Riks-staten uppföra ett anslag

af 2,000 R:dr.

Orthopediska institutet.

25:o. Uppå Direktionens för Gymnastiskt orthopediska institutet derom

gjorda, af Sundhets-kollegium förordade underdåniga framställning har Kongl.

Maj:t föreslagit, att den till denna inrättning för närvarande anslagna summa af

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 40.

19

8,250 K:dr måtte beviljas att fortfarande med oförändradt belopp och under enahanda

vilkor som hittills utgå.

Då af Statsråds-protokollet (Bil. 7, sid. 23) inhemtas,ratt vilkoren för åtnjutande

af berörda anslag, som Rikets Ständer för år 1867 i likhet med föregående

år beviljat, blifvit af institutets föreståndare uppfyllda, samt ifrågavarande

nyttiga inrättning fortfarande är i behof af statsbidrag, hemställer Utskottet,

att denna nådiga framställning måtte af Riksdagen bifallas.

Vetcrinär-inrättningarnp i iiikct.

26:o. Sedan, med föranledande af Rikets Ständers uti underdånig skrifvelse

den 28 Februari 1863 gjorda anhållan, att Kongl. Maj:t måtte låta utarbeta

och för Rikets Ständer framlägga ett förslag, hvarigenom i öfverensstämmelse

med tidens fordringar och landets behof såväl undervisningen i veterinärkunskapen

kunde höjas och utvidgas, som äfven djurläkarnes antal förökas

och deras vilkor förbättras, — Kongl. Maja åt särskilde komiterade uppdragit

att afgifva förslag till fullständigt ordnande af veterinärväsendet i Riket, samt

bemälde komiterade den 24 Maj 1865 inkommit med underdånigt utlåtande och

förslag, deröfver Sundhets-kollegium sig yttrat, så har Kongl. Maj:t nu uti särskild

nådig Proposition (N:o 16) till Riksdagen gjort framställning om åtgärder

till veterinärväsendets ordnande, dervid Kongl. Maj:t, jejnte framläggande af

förslag till utvidgning och förändrad organisation af den i Stockholm befintliga

undervisningsanstalt för veterinärläkare, af Riksdagen äskat,

Angående inrättande

eif ett

Veterinärinstitut

i

Stockholm.

att för ett Veterinär-institut i Stockholm måtte beviljas utöfver det till

Veterinär-inrättningen i Stockholm med 22,330 R:dr utgående ordinarie anslag

ett sammanlagdt belopp af 19,070 R:dr; deruti inberäknad den vid sistlidna

Riksdag för den ambulatoriska kliniken vid Veterinär-inrättningen i Stockholm å

extra stat anvisade summa 3,000 R:dr;

att en viss uppgifven de! af Veterinär-inrättningens vester om Grefgatan

inom qvarteret Krabaten belägna tomt måtte få utbytas mot den till inrättningens

tomt i qvarteret Edelman mindre, öster om Grefgatan gränsande, “Abraham

Rydbergs stiftelse''1 tillhöriga tomtplats, samt den derefter återstående, Kronan tillhöriga

tomtdelen af qvarteret Krabaten med derå befintliga byggnader på offentlig

auktion försäljas och köpeskillingen derför användas såsom bidrag till uppförande

af det nya Institutets byggnader: samt

att Riksdagen måtte, för uppförande af nybyggnader vid Veterinär-institutet,

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med uppgjorda ritningar, bevilja 390,000

R:dr, hvaraf 50,000 R:dr att utgå under loppet af år 1868.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.

Stats-Utskottet, till hvars behandling förevarande nådiga Proposition, jemte

de vid remissen deraf inom Kamrarne afgifna yttranden, blifvit hänvisad, härvid

granskning af den föreslagna organisationsplanen i främsta rummet fästat

uppmärksamhet vid frågan om den för Institutet afsedda lokal. I afseende härå

förekommer, att såväl Landtbruks-akademien som Sundhets-kollegium förordat

Institutets förläggande utom hufvudstaden, men i dess närmaste grannskap. Då

straxt utanför någon af tullarne å Ladugårdslandet Kronan tillhörig mark bör

kunna för ändamålet upplåtas, skulle genom Institutets ordnande derstädes en

betydlig besparing i anläggningskostnaden uppstå, enär i sådan händelse den

nu Veterinär-inrättningen tillhöriga egendom med dess vidsträckta tomter kunde

försäljas. Skulle åter Institutets förläggande utom staden finnas vara förenadt

med så väsendtliga olägenheter, att dessa icke af fördelarne motvägdes — i

hvilket hänseende tillförlitlig utredning saknas —, återstår dock Sundhets-kollegii

alternativt framställda förslag, att läroanstalten skulle å dess nuvarande plats

bibehållas och ökadt utrymme beredas genom utvidgning och förändring af de

redan befintliga byggnaderna. Äfven genom antagande af detta förslag skulle en

betydlig inskränkning i kostnaderna åstadkommas, enär dymedelst de nybyggnader,

som enligt den af Kong!. Maj:t föreslagna planen erfordras, blefve till större

delen öfverflödiga; och den besparing, som sålunda kunde åstadkommas, synes

Utskottet väl förtjena afseende vida framför den förmenta olägenheten deraf, att

Institutets särskilda lokaler blefve af Grefgatan åtskiljda. Då emellertid Utskottet

icke tilltror sig att, utan noggrannare och speciel utredning, afgöra, hvilketdera

af de ifrågakomna förslagen bör, då fördelar och olägenheter vägas mot hvarandra,

lemnas företräde, samt det af Kong]. Maj:t för år 1868 begärda anslag

endast är afsedt för läggande af grund till den föreslagna nybyggnaden och

således hela byggnadsfrågans uppskjutande till nästa Riksdag icke kan i någon

väsendtligare mån verka menligt på Institutets verksamhet, har Utskottet ansett

sig för närvarande icke böra understödja Kong]. Maj:ts förslag, såvidt det afser

utbyte af tomter och anslag för byggnadens påbörjande.

Vidkommande åter planen för den veterinära undervisningens ordnande

har Utskottet icke haft något att emot det nådiga förslaget erinra; och då, enligt

hvad Utskottet inhemtat, undervisningen kan, om ej i hela den omfattning

som blifvit ifrågasatt, dock till större delen efter nämnda plan anordnas inom

de nu befintliga byggnaderna, har Utskottet ansett det vara af vigt att derför

nödiga medel redan nu anslås; och Utskottet, — som, lika med Kong!. Maj:t,

ansett endast den professor, som innehar föreståndare-befattningen, samt de begge

adjunkterne och instruktionssmeden böra ega rätt till kostnadsfria bostäder vid

institutet och i följd deraf funnit de två professorer, som utom föreståndaren

för närvarande åtnjuta fria husrum, böra derför vidkännas afdrag å lönen med

500 R:dr årligen, — har med hänseende i öfrig! till den inskränkning i Insti
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40. 21

tutets verksamhet, som tills vidare måste blifva en följd af bristen på tillräckligt

utrymme, uppgjort följande förslag till utgiftsstat för Institutet:

1 Professor, föreståndare, lön.....................v 4,500: —

D:o arfvode . ... t..................... 500: —

1 D:o lön ......................... 4,500: —

2 Professorer, löner å 4,000 R:dr (så länge de åtnjuta fria husrum) 8,000: —

1 Lektor, lön............................. 3,000: —

1 Adjunkt, lön............................ 1,500: —

Instruktionssmeden, lön........................ 1,500: —

Kamereraren, arfvode......................... P,000: —

Sekreteraren, arfvode......................... 300: —

Aflöning åt betjente.......................... 1,500: —

Stipendier åt elever.......................... 4,000: —

Byggnaders underhåll......................... 1,000: —

Diverse utgifter............................ 4,000: —

tillsammans 35,300: —

och skulle således, enligt detta förslag, i Veterinär-inrättningens anslag,

22,330 R:dr, erfordras en tillökning af 12,970 R:dr.

I öfverensstämmelse med dessa åsigter hemställer Utskottet,

a) att, för tillämpning af ofvanintagna förslag till utgiftsstat

vid Veterinär-institutet, anslaget för Veterinär-inrättningarne

i Riket må med 12,970 R:dr förhöjas, eller från

• 26,430 R:dr till 39,400 R:dr samt under rubrik “Veterinärundervisningen

“ uppföras: och

b) att Riksdagen må vid anmälan af detta beslut i underdånighet

anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t i nåder låta

närmare undersöka och utreda, huruvida icke Veterinärinstitutet,

till besparing i kostnaderna, skulle kunna utan

väsendtliga olägenheter till någon plats vid hufvudstadens

gräns förläggas, eller om icke, i annan händelse, Institutet

skulle, utan byte med Rydbergska stiftelsens tomt, kunna

på ett ändamålsenligt sätt anordnas å den nuvarande lokalen

genom utvidgande och förändring af der befintliga byggnader,

samt att Kongl. Maj:t ville låta i dessa hänseenden

uppgöra alternativa kostnadsförslag.

ISospitalcrs och lasaretters underhåll.

27:o. Till ersättande af den minskning, som, genom afskrifning af Angående er
.

° , c sättning för

mjöl- och sågqvarnsräntor, uppkommit i de under förestående rubrik upptagna mjöl- ochsåg
qvarnsräntor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 40.

Angående

underhållande

på Statens

bekostnad af

Flöda kyrka.

Angående ersättning

för

mjöl- och sågqv

ar nsr autor.

indelta räntor, har Kongl. Maj:t föreslagit uppförande å stat af 6 öre i penningar

samt 70 kubikfot 8,84 kannor oindelt spannmål; och Utskottet hemställer,

att berörda nådiga framställning må på det sätt bifallas, att,

jemte det under förenämnda anslag å stat uppföras 6 -öre i

penningar samt i jernnt tal 70 kubikfot 9 kannor oindelt

sparimål,'' samma anslags indelta räntor minskas med motsvarande

värde 141 Ridt- 86 öre.

Kyrkors underhåll

28:o. Enär Flöda församlings kyrka i Södermanlands län med dess åldriga

alfrescomålningar vore att räkna bland de i konsthistoriskt hänseende

märkligare byggnader inom landet, hvars bevarande åt framtiden kan anses utgöra

en det allmännas angelägenhet, har Kong!. Magt äskat anvisande å ordinarie

stat af ett årligt belopp, 300 R:dr, till samma kyrkas underhåll, att utgå

från den tid, Flöda församling upphör att af ifrågavarande gamla kyrka sig

begagna. Och då Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien (se Statsrådsprotokollet

Bil. 7, pag. 4 och 5) vitsordat, att denna kyrkas bevarande åt framtiden

är för den fosterländska kulturhistorien af stor vigt, får, med erinran att

åtskilliga för likartade ändamål tillförne beviljade anslag, t. ex. för underhåll af

Runa qvarndam, Kungsladan vid Rankhyttan, Ornäs loftbyggnad och Wasamonumentet

i Utmeland, finnas upptagna under Sjunde Hufvudtitelns reservationsanslag

för “byggnader och reparationer i landsorterna11 och att således jemväl

förevarande underhållskostnader synas böra dit hänföras, Utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga framställning må på

det sätt af Riksdagen bifallas, att till underhåll af Flöda

församlings gamla kyrka anvisas ett årligt anslag af 300

R:dr att tilläggas Sjunde Hufvudtitelns anslag till byggnader

och reparationer i landsorterna.

29:o. Till ersättande af den minskning, som, genom afskrifning af mjölocli

sågqvarnsräntor, uppkommit i de under förestående rubrik upptagna indelta

räntor, har Kongl. Maj:t föreslagit uppförande å stat af 1 R:dr 40 öre i penningar

samt 129 kubikfot 9,09 kannor oindelt spanmål; hemställande Utskottet,

att Riksdagen må förevarande nådiga framställning på det

sätt bifalla, att under anslaget till “Kyrkors underhåll “ uppföres

1 R:dr 40 öre i penningar samt i jemnt tal 129 kubikfot

9 kannor oindelt spanmål, hvaremot indelta räntor

under samma anslag minskas med motsvarande 261 R:dr

20 öre.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 40.

23

30:o. Jemte anförande, hurusom i Gideå församling af Wester-Norrlands Angående i

län den kyrkan af Statsverket tillagda vin- och byagnadssåd utgjorde endast 12

kubikfot 6 kannor korn, hvilket vore ringa i jemförelse med de fördelar, som

i detta hänseende blifvit Rikets kyrkor i allmänhet tillerkända, äfvensom att

Trehörning sjö kapellkyrka helt och hållet saknade dylikt understöd, har uti en

inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad motion (Nto 117)

Herr P. O. ITörnfeldt hemställdt, att Riksdagen måtte anslå 40 kubikfot kronotionde-spanmål,

hvilken efter länets markegångspris, såsom vin- och byggnadssäd

årligen skulle utgå till Gideå och Trehörningsjö kyrkor, med sådan fördelning

dem emellan, att Trehörningsjö kyrka erhölle 24 och Gideå kyrka 16

kubikfot med bibehållande af det äldre anslaget 12 kubikfot 6 kannor.

och byggnadssäd

för Gideå

och Trehörningsjö

kyrkor.

Enär Utskottet anser frågor af sådan beskaffenhet, som den här ifrågavarande,

icke böra hos Riksdagen till afgörande förekomma, innan de, efter vederbörandes

hörande, varit föremål för Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, får af denna anledning

Utskottet hemställa,

att Herr Hörnfeldts förevarande motion må af Riksdagen

lemnas utan afseende.

31:o. I afseende å Åttonde Hufvudtitelns öfriga, härofvan ej särskildt Angående efomförmälda

anslag, har fråga om förändring i nu anvisade belopp icke förekom- r''Aa anslan “

mit; hvadan Utskottet hemställer, "ludtitebf''

att dessa anslag må bestämmas till enahanda belopp, som i

nu gällande Riks-stat äro upptagna;

Kommande, i följd af hvad Utskottet uti föregående punkter i detta Ut- Åttonde Hnflätande

tillstyrkt och föreslagit, Hufvudtiteln att ökas med 42,422 R:dr och så- vudtitdns s‘utledes

dess slutsumma, sedan, för jemnande deraf, anslaget till skrifmaterialier och

expenser blifvit minskadt med 22 R:dr att uppgå till" 4,602,600 R:dr, på sätt

närlagde tabell Lutt. A närmare visar.

För de under Åttonde Hufvudtiteln hänförliga behof af tillfällig beskaffenhet,

som således höra till den så kallade extra statsregleringen, äro nedan omförmälda

framställningar gjorda:

32:o. Enär mängden af ärenden, rörande ordnande af pr ester skåpets löneförmåner,

i enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga Kungörelse den 11 Juli 1862,

gjort det nödvändigt att antaga särskildt biträde för handläggningen inom Eeklesiastik-departementet

af dessa ärenden, på det densamma måtte kunna med erforderlig

kraft och skyndsamhet fortgå, anvisade Rikets sist församlade Ständer för

berörda ändamål ett extra anslag af 3,000 R:dr att för hvardera af åren 1866

och 1867 utgå; och då det visat sig, att antalet af de inom Departementet

handlagda ärenden varit i oupphörligt stigande och detsamma kunde antagas

blifva förhållandet under de närmast följande åren, i följd hvaraf användandet af

särskilda arbetskrafter för detta ändamål fortfarande vore af behof påkalladt, har

Angående

särskildt. biträde

för handläggningen

inom Ecklesiastik-departementet

af

ärenden rörande

ordnande

af prester

skåpets

löneförmåner.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.

Anslaget till

förbättring af

komministrarnes

in. fl. lönevilkor.

Reparation af

Linköpings

domkyrka.

Kong]. Mnj:t äskat, att jemväl för 1868 ett anslag af 3,000 R:dr måtte från

Riksgälds-kontoret utgå, att för berörda ändamål af Kong!. Maj:t disponeras;

tillstyrkande Utskottet,

att det äskade anslagsbeloppet, 3,000 R:dr, må jemväl för år

1868 anvisas, att från Riksgälds-kontoret utgå.

33:o, Under åberopande af samma skäl, som vid sistförflutna riksmöte

föranledde nådig framställning till Rikets Ständer om anvisande af 10,000 R:dr

till förbättring af de svagast aflönade komministrars, kapellpredikanters samt pastorats-

och sockenadjunkters lönevilkor, har Kong]. Maj:t äfven för år 1868 till enahanda

ändamål äskat, ett reservationsanslag af 10,000 R:dr att af Kongl. Mnj:t

disponeras i enlighet med de föreskrifter, som varit meddelade för användandet

af de till samma ändamål förut anvisade medel: och då behofvet af ifråga
O
varande

anslag fortfarande är oförminskadt, tillstyrker Utskottet,

att jemväl för år 1868 må å Riksgälds-kontoret anvisas

ett reservationsanslag af 10,000 R:dr, att, enligt Kongl. Maj:ts

nådiga disposition, användas till förbättring af de svagast

aflönade komministrars, kapellpredikanters samt pastoratsoch

sockenadjunkters lönevilkor, intill dess de genom den

pågående allmänna löneregleringen blifvit uppbringade till det

belopp, som erfordras till anständig bergning; hvarvid likväl

iakttages, att någon löneförbättring icke må komma dem till

godo, hvilkas fjenster vederbörande nämnd, deröfver hörd,

anser böra vid innehafvarens afgång indragas.

34:o. Sedan Kong!. Maj:ts Befallningshafvande i Östergötlands län och

Domkupitlet i Linköpings stift uti gemensam skrifvelse den "''10 Oktober nästlidet

år underdånigst anhållit, att alldenstund, när det vid sistförflutne riksdag

med 13,500 R:dr för år 1867 beviljade anslag till fortsatt reparation af Linköpings

domkyrka hunnit användas, ännu 27,086 R:dr vore behöfliga till fyllande

af den för kyrkans fullständiga iståndsättande beräknade summa, Kongl. Maj:t

täcktes göra nådig framställning om ytterligare anslag till fortsättande och fullbordande

af kyrkans reparation, har Kongl. Maj:t, på grund af hvad vederbörande

anfört (se Statsråds-protokollet Bil. 7, sid. 27), af Riksdagen äskat ett

belopp af 13,500 R:dr till fortsättning under år 1868 af reparationsarbetet å

nämnda domkyrka i enlighet med den plan, som af Kongl. Maj:t pröfvas och

godkännes.

Enligt hvad vid sistlidne riksdag

arbeten, hvilka i sin helhet beräknats

yttre iordnings stållandet af ifrågavarande

allmänhet ansetts böra till bestridande

upplystes, afse ifrågavarande reparationstil]

en kostnad af 40,586 R:dr, endast

domkyrka; hvadan och då Statsverket i

af dylika kostnader lemna bidrag, Rikets

då församlade Ständer för ändamålet anvisade en tredjedel af omförmälda belopp;

tillstyrkande i följd häraf Utskottet,

att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottet* Utlåtande N:o 40.

2h

att till fortsatt reparation af domkyrkan i Linköping må för

år 1868 anvisas ett extra anslag af 13,500 R:dr, att från

Riksgälds-kontoret utgå.

o Ö

35:o. Till inköp af dyrbarare instrumenter för den utvidgade fysiologiska ingående minstitutionen

vid universitetet i Upsala har Kongl. Maj:t för en gång äskat ett köp af fysioextra

anslag af 6,000 R:dr. '' '' logiska inströ

Genom hvad i Statsråds-protokollet öfver Ecklesiastik-ärenden den 4 sistlidne

Januari (Bil. 7, sidd. 15 och 16) är meddeladt, synes behofvet af ifrågavarande

anslag tillfyllest ådagalagdt, men då medicinska faculteten i Upsala, i

skrifvelse till universitetets Kansler, jemte anmälan af nämnda anslagsbehof, ansett

den nödiga kompletteringen af instrumenter och apparater kunna under två

eller tre år verkställas, kan följaktligen någon väsendtlig olägenhet af det äskade

anslagets fördelning på tvärme år icke vara att befara, och Utskottet hemställer

fördenskull,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning må på

det sätt af Riksdagen bifallas, att till inköp af instrumenter

för fysiologiska institutionen vid Upsala universitet anvisas

för år 1868 ett extra anslag af 3,000 R:dr.

36:o. Med anledning af en utaf Lärare-kollegiet vid Karolinska Medico- Angående ankirurqiska

Institutet gjord'' och af Kanslers-embetet. för Upsala universitet föror- hrm9ande aJ

dad underdånig framställning om behofvet af åtskilliga för uppvärmning, belys- ningsapparat

ning och vatteninledning erforderliga inrättningar i den nya byggnad, som till mdKarohnska

° ° ° J J oo J institutet.

inrymmande af den pathologiskt-anatomiska och den kemiska institutionen vid

nämnda institut blifvit å Kungsholmen uppförd och snart kunde för ändamålet

öppnas, ibland hvilka föreslagna inrättningar förekom en uppvärmnings- och luftvexling

sapp ar åt, afsedd att inrättas efter det i Teknologiska institutets nya byggnad

tillämpade, på cirkulerande vatten grundade värmelednings-system, har Kongl.

Maj:t för anbringande af berörda uppvärmningsapparat äskat ett belopp af

10,375 R:dr.

Då den föreslagna uppvärmningsapparatens ändamålsenlighet synes genom

den vid Teknologiska institutet vunna erfarenhet till fullo ådagalagd, och dess

anbringande uti Karolinska institutets ofvanberörda nya byggnad beräknats medföra

en ej obetydlig besparing i institutets årliga utgifter (se Statsråds-protokollet

Bil. 7, sidd. 18 och 19), tillstyrker Utskottet,

att för anbringande af en uppvärmningsapparat i det för

undervisning i patologisk anatomi och kemi vid Karolinska

Medico-kirurgiska Institutet uppförda hus må anvisas ett

extra anslag af 10,375 R:dr, att från Riksgälds-kontoret

utgå.

Bih. till liiksd. Prat. i867. 4 Sami. I Afd. i9 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 40.

Om anslag och

lån till elementarläroverksbyggnaderna

i Hopsala,

Karlstad

t Wenersborg

och

Westervik.

37:o. Sedan Rikets sednast församlade Ständer, med bifall till Kong!.

Maj:ts nådiga framställning, såsom bidrag till uppförande af en ny byggnad för

högre elementarläroverket i Upsala, hvarför kostnaden i sin helhet beräknats till

300.000 Ridt-, beviljat dels ett anslag af 100,000 R:dr och och dels ett låneunderstöd

af 140,000 R:dr samt utaf dessa summor anvisat för innevarande år

såsom anslag 40,000 R:dr och såsom lån 70,000 R:dr, har Kongl. Maj:t, med

anledning af hvad Domkapitlet i Upsala uti underdånig skrifvelse den 21 sistlidne

November (se Statsråds-protokollet Bil. 7, sidd. 28 och 29) anfört, af anslaget

utan återbetalningsskyldighet för år 1868 äskat 20,000 R:dr samt föreslagit,

att den återstående lånesumman, 70,000 R:dr, äfven må för samma år

anvisas, så att hela det för år 186 8 utfallande beloppet skulle uppo-å till

90.000 R:dr.

Under erinran derjemte, att Rikets Ständer likaledes vid sistförfiutne riksdag,

såsom bidrag till uppförande af nya, eller utvidgning af äldre byggnader för

elementarläroverken i Karlstad, Wenersborg och Westervik, beviljat följande summor,

nemligen:

för läroverket i Karlstad såsom anslag 87,000 R:dr och såsom lån 40,000

R:dr, hvaraf för år 1867 anvisats af anslaget 40,000 R:dr och af lånet

20.000 R:dr;

för läroverket i Wenersborg såsom anslag 60,000 R:dr och såsom lån

40.000 R:dr; och

för läroverket i Westervik såsom anslag 35,000 R:dr och såsom lån

20.000 R:dr;

varande för de två sistnämnda läroverken halfva beloppen af såväl anslagen

som låneunderstöden anvisade för år 1867, allt under förutsättning, att vederbörande

landsting och kommuner till byggnadsföretagen bidraga med vissa af

Rikets Ständer bestämda belopp, har Kongl. Maj:t vidare, då, i afseende på läroverksbyggnaden

i Karlstad, Wermlands läns landsting, i fråga om skolhuset i

Westervik, Norra Kalmar läns landsting, och i afseende på Wenersborgs skolhusbyggnad,

Wenersborgs stad förklarat sig villiga att fullgöra berörda vilkor, äskat,

att, på det. byggnadsarbetena må kunna under år 1868 fortsättas, Riksdagen

måtte anvisa följande belopp, nemligen:

för läroverksbyggnaden i Karlstad anslag 47,000 R:dr, lån 20,000 R:dr,

„ läroverksbyggnaden i Wenersborg anslag 30,000 R:dr, och

„ läroverksbyggnaden i Westervik anslag 17,500 R:dr.

I sammanhang med dessa Kongl. Maj:ts nådiga framställningar har Utskottet

till pröfning förehaft en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet

remitterad motion (N:o 258), deruti Herr A. J. Landström gjort framställning

derom, att jemväl återstoden, 20,000 R:dr, af ofvan berörda för läroverksbygg^

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40. 27

nåden i Wenersborg vid sistlidne riksdag beviljade lån måtte bland 1868 års

statsutgifter upptagas.

Då af Statsråds-protokollet (Bil. 7, sidd. 28 och 29) inhemtas, att vederbörande

landsting och kommuner förklarat sig villiga att fullgöra de vilkor Rikets

sednast församlade Ständer fästat vid de för ofvan omförmälda byggnadsföretag

beviljade statsbidrag, samt det är af vigt, att de ifrågavarande läroverken ej

längre, än nödvändigt är, förblifva i saknad af erforderliga lokaler, har Utskottet

ansett sig böra biträda ej allenast hvad Kongl. Maj:t bär ofvan äskat utan äfven

den af Herr Landström gjorda framställningen; hvarförutan, och då jemväl för

läroverksbyggnaden i Westervik byggnadstiden beräknats till två år, Utskottet

ansett äfven återstoden, 10,000 R:dr, af det för denna byggnad beviljade lån

böra för år 1868 anvisas; hemställande alltså Utskottet,

att Riksdagen för fortsättande af läroverksbyggnaderna i nedannämnda

städer må, till utgående från Riksgäld s-kontoret,

för år 1868 anvisa följande belopp, nemligen:

a) till läroverksbyggnaden i Upsala dels ett anslag af 20,000

R:dr, dels ett låneunderstöd af 70,000 R:dr;

b) till läroverksbyggnaden i Karlstad delsgett anslag af 47,000

R:dr, dels ett låneunderstöd af 20,000 R:dr;

c) till läroverksbyggnaden i Wenersborg dels ett anslag af 30,000

R:dr, dels ett låneunderstöd af 20,000 R:dr; och

d) till läroverksbyggnaden i Westervik dels ett anslag af 17,500

R:dr, dels ett låneunderstöd af 10,000 R:dr;

hemställande Utskottet derjemte,

e) att de föreslagna låneunderstöden måtte lemnas på enahanda

vilkor, som vid sednaste Riksdag i detta hänseende bestämdes.

38:o. Jemte förmälan att — efter det Rikets sednast församlade Ständer,

såsom bidrag till utvidgande af elementarlåroverksbyggnaden i Christianstad, beviljat

dels ett anslag af 20,000 R:dr och dels ett låneunderstöd af enahanda belopp, samt

utaf dessa summor anvisat på Riksgälds-kontoret för år 1867 såsom anslag 10,000

R:dr och såsom lån 10,000 R:dr, under förutsättning att Christianstads läns

landsting till byggnadsföretaget i dess helhet bidroge med 20,000 R:dr, samt

att staden Christianstad tillsköte hvad som utöfver det sålunda för hela byggnadsföretaget

till 60,000 R:dr beräknade bidrag kunde för ändamålet erfordras

Kongl. Maj:t, jemlikt nådigt Bref den 29 .Juni 1866, med godkännande af hvad

Rikets Ständer sålunda beslutit, förständigat vederbörande att, på sätt Rikets

Ständer tillika hemställt, sednast inom 1868 års utgång hafva visat, att. de för

statsanslagets åtnjutande stadgade ^särskilda vilkor blifvit fullgjorda, har Herr

A. Bergström uti en inom Andra^Kammaren väckt, till Stats-Utskottet hänvisad

motion (N:o 3) vidare anfört, att berörda landsting till ifrågavarande läroverks
-

Rörande vilkoren

för åtnjutande

af

anslaget till

läroverksbyggnaden

i

Christianstad.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.

Atslcilliga anslag

för folkskoleväsendets

befrämjande.

byggna(l anslagit 20,000 R:dr, men tillika beslutit, att grunden för uttaxering

af detta bidrag skulle blifva sådan, att 2/3 deraf skulle påföras staden

Christianstad och V3 det öfriga länet, hvaröfver nämnda stads fullmägtige sig

besvärat hos Kong]. Maj:t, som visat ärendet åter till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,

hvilken vid förnyad pröfning landstingets beslut ogillat. På det att

emellertid den tid, inom hvilken styrkas borde, att de för statsanslagets åtnjutande

stadgade särskilda vilkor blifvit fullgjorda, icke måtte expirera och läroverket

dymedelst gå i mistning af statsanslaget, har motionären föreslagit, att

Riksdagen måtte för sin del besluta, att först inom utgången af år 1869 behöfde

styrkas, att de för statsanslagets åtnjutande stadgade särskilda vilkor blifvit

fullgjorda; samt att, till följd deraf, de på Riksgälds-kontoret för år 1867 anvisade

summor, nemligen anslag 10,000 Rall- och låneunderstöd 10,000 R:dr, i

stället måtte för år 1868 anvisas.

Då något skäl icke blifvit af motionären anfördt, hvarföre ej Christianstads

läns landsting och Christianstads stad skulle medhinna att inom nästa års utgång

fullgöra de vilkor, som, på sått ofvan förmäles, äro för åtnjutandet af

ifrågavarande statsbidrag stadgade, och, vid sådant förhållande, det vederbörande

i detta hänseende redan lemnade rådrum bör kunna anses för ändamålet fullt

tillräckligt, hemställer Utskottet,

att Herr Bergströms ifrågavarande motion må af Riksdagen

lemnas utan afseende.

39:o. För folkskoleväsendet har Kongl. Maj:t för år 1868 äskat följande

extra anslag, nemligen:

till löneförbättring utöfver minimilönen för examinerade folkskolelärare

30,000 R:dr,

till understöd för sådana församlingar, som ej förmå till erforderligt belopp

bekosta aflöning åt sina folkskolelärare, 20,000 R:dr; och

för undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskolelärare-seminarierna 3,000 R:dr.

Under åberopande af hvad i det den nådiga Propositionen bilagda Statsråds-protokoll

(Bil. 7. pag. 29—31) är angående fortfarande behofvet af dessa

anslag meddeladt, tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen må till utgående från Riksgälds-kontoret anvisa

för år 1868 följande belopp, nemligen:

a) 30,000 R:dr till löneförbättring utöfver minimilönen för

examinerade folkskolelärare;

b) 20,000 R:dr till understöd för sådana församlingar, som ej

förmå till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare;

och

c) 3,000 R:dr för undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskolelärare-seminarierna.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.

29

40:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit att besparingarne & de särskilda

extra anslagen till folkskoleväsendet måtte få af Kongl. Maj:t för folkundervisningen

tillhörande föremål disponeras; och hemställer Utskottet,

att denna nådiga framställning må af Riksdagen bifallas.

41:o. Uppå Kongl. Majrts vid sistlidne riksdag gjorda nådiga framställning

om behofvet af ett eget lärohus för folkskolelärare-seminariet i Linköping

beviljade Rikets Ständer till inköp af tomt för ett sådant lärohus samt till byggnadens

påbörjande och uppförande, så långt tillgångarne medgåfve, efter den

ritning som kunde komma att af Kongl. Majrt fastställas, 25,000 R:dr, och i

sammanhang dermed anhöllo Rikets Ständer, att Kongl. Maj:t, för vinnande af

fullständig utredning angående såväl den yttre och inre anordning, som för

seminariibyggnader i allmänhet funnes mest lämplig, som ock det billigaste pris,

för hvilket desamma i förhållande till det å hvarje ställe påräkneliga lärjungeantal

skulle kunna uppföras, måtte, innan seminariibyggnadens i Linköping uppförande

påbörjades, låta utarbeta normalritningar och förslag till dylika byggnader.

Sedan för nämnda ändamål förordnade komiterade till Kongl. Maj:t öfverlemnat,

förslag till ifrågavarande normalritningar samt afgifvit underdånigt utlåtande

i ämnet, hvaraf (se Statsråds-protollet Bil. 7, sidd. 31 och 32) bland

annat inhemtas, att, enligt det af komiterade förordade förslag, en seminariibyggnad

för 100 elever beräknats kosta, med värmelednings- och ventilationsapparat,

en summa af 50,000 R:dr, har Kongl. Magt, enär således till seminariibyggnadens

i Linköping uppförande enligt nämnda plan erfordrades utöfver de

beviljade 25,000 R:dr, hvaraf 2,500 R:dr åtgått för inköp af tomt, en summa

af 27,500 R:dr, föreslagit att sistnämnda belopp måtte för ändamålet anvisas

att under år 1868 utgå.

Då den plan, hvarefter seminariibyggnaden i Linköping är föreslagen att

uppföras, synts Utskottet ändamålsenlig, samt då det härför erforderliga anslagsbelopp,

i jemförelse med kostnaden för andra läroverksbyggnader, icke torde få

anses för högt, tillstyrker Utskottet,

att för fullbordande af seminariibyggnaden i Linköping må

för år 1868 anvisas ett extra anslag af 27,500 R:dr.

42:o. Med anledning deraf att Sundhets-kollegii ordförande underdånigst

anhållit att, då de förhållanden fortfarande egde rum, under hvilka Rikets Ständer

för åren 1864—1867 beviljat såväl ett årligt lönetillskott af 8,000 R:dr till

fördelning mellan Sundliets-kollegii ordförande, ledamöter och tjenstemån, på sätt

Kongl. Maj:t funne godt derom i nåder bestämma, som ock en löntillökning

af 50 R:dr åt kollega förste, vaktmästare, Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta

nådig Proposition derom, att, i afvaktan på hvad Kongl. Maj:t kunde komma

att rörande Sundhets-kollegii ifrågasatta ombildning besluta, ofvannämnda belopp

af 8,050 Rdr fortfarande måtte för år 1868 utgå, har Kongl. Maj:t, då frågan

om Sundhets-kollegii organisation af angifvet skäl ännu vore beroende på slutlig

Seminariibyggnad

i Linköping.

Anslagstillökning

för

Sundhetskollegium.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.

Anslag till

värd af

spetälska personer

i

Helsingland.

Angående

fortsatt, understöd

för den

medico-pneumatiska

anstalten

i

Stockholm.

pröfning, föreslagit Riksdagen att omförmälda tillökning i anslaget för Sundhetskollegium,

8,000 R:dr, måtte äfven för år 1868 ställas till Kongl. Maj:ts disposition

samt att förste vaktmästarens lön måtte för samma tid ökas med 50 R:dr.

Med anledning af hvad sålunda förekommit hemställer Utskottet,

att det för ifrågavarande ändamål äskade belopp, 8,050 R:dr,

måtte för år 1868 anvisas, att enligt Kongl. Maj:ts nådiga

disposition från Riksgälds-kontoret utgå.

43:o. Sedan Kongl. Maj:t i nåder medgifvit att de vid 1862—1863 års

riksdag beviljade medel, som, med vilkor att motsvarande bidrag från Gefleborgs

län anvisades, under sistförflutne statsregleringsperiod såsom understöd för vård

och skötsel af de personer i Helsingland, som voro behäftade med sjukdomen

spetälska, utgått med 3,000 R:dr årligen, finge användas till uppbyggande af ett,

i likhet med länslasaretten, under tillsyn af en särskild direktion ställdt sjukhus

för spetälske, beräknadt att inrymma 20 sängar, samt bemälde direktion, efter

det planritningar blifvit vederbörligen granskade och godkände, redan hösten år

1865 gått i författning om uppförande i granskapet af Jerfsö provincialläkarestation

af detta sjukhus, hvilket, i fall erforderliga medel blefve att tillgå, beräknats

kunna blifva färdigt under loppet af innevarande år, har Kongl. Maj:t,

då för fullbordande af nämnda sjukhusinrättning och dess försättande i ändamålsenlig

verksamhet ännu erfordrades ej obetydliga bidrag, och i betraktande af denna

sjukdoms beskaffenhet samt de stora svårigheter, som vore förenade med en

ändamålsenlig vård och skötsel af de dermed behäftade personer, hvilka vid

1865 års utgång utgjorde ett antal af 80, nu gjort nådig framställning om

beviljande för år 1868 af ett anslag för berörda ändamål till lika stort belopp,

som det för innevarande år utgående, eller 3,000 R:dr, under vilkor af ett mot

detta belopp svarande bidrag från landstinget i länet.

Enär ifrågavarande anslag fortfarande är för ändamålet behöfligt, tillstyrker

Utskottet,

att Riksdagen må för vård och skötsel af spetälske personer

i Helsingland bevilja jemväl för år 1868 ett anslag af 3,000

R:dr, att enligt Kongl. Maj:ts nådiga diposition från Riksgälds-kontoret

utgå, emot vilkor att enahanda bidrag fortfarande

af Gefleborgs läns landsting för ändamålet anvisas.

44:o. Vid de två sistförflutna riksdagarne hafva Rikets Ständer uppå

derom gjorda framställningar funnit skäligt att till understöd för den af Doktor

O. Sandahl i hufvudstaden inrättade medico-pneumatiska anstalt anvisa ett årligt

anslag af 2,000 R:dr, med vilkor likväl att tillsynen öfver anstalten skulle handhafvas

af Sundhets-kollegium, dit föreståndaren hade att årligen om inrättningens

verksamhet afgifva berättelse, äfvensom att dagligen skulle lemnas fribad åt minst

två fattiga eller obemedlade personer; och har nu Herr Erik Er sson uti en inom

Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet hänvisad motion (N:o 122), jemte

s. 31 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.

31

upplysning att antalet gratispatienter vid ofvannämnda inrättning under år 1865

utgjort 253, hvilka erhållit tillsammans 7,917 bad i förtätad luft och att nästlidet

år 336 personer utan afgift blifvit behandlade med 8,999 dylika bad,

föreslagit, att för år 1868 en summa af 2,000 R:dr måtte till understöd för

berörda anstalt af Riksdagen anvisas.

Ehuru Utskottet icke är i tillfälle att. bedöma, huruvida ifrågavarande

anstalt är i medicinskt hänseende af den vigt, att den kan hänföras till sådana

institutioner, hvilka böra af Staten upprätthållas, har Utskottet likväl, med hänseende

dertill att en mängd obemedlade personer vid anstalten åtnjuta kostnadsfri

vård, ansett sig böra tillstyrka anvisande af det utaf motionären ifrågasatta

anslag, dock endast på det sätt, att på Kongl. Maj:ts nådiga pröfning må bero,

huruvida anslaget bör för ändamålet utgå; hemställande alltså Utskottet,

att till Kongl. Maj:ts nådiga disposition må för år 1868

anvisas ett extra enslag af 2,000 R:dr, att från Riksgäldskontoret

utgå och användas till understöd för nämnda medicopneumatiska

anstalt, derest Kongl. Maj:t, efter vederbörandes

hörande, finner anstalten vara af den vigt och beskaffenhet,

att den bör från Statens sida understödjas.

45:o. Med anledning af en utaf Serafimer-ordensgillet uti skrifvelse

den 8 nästlidne November gjord underdånig framställning (se Statsråds-protokollet

Bil. 7, sidd. 35 och 36), har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till

hospitals fondens förstärkning för år 1868 bevilja ett kreditiv af 100,000 R:dr.

Då, genom hvad Serafimer-ordensgillet uti ofvan åberopade skrifvelse

anfört, synes tillfullo ådagalagdt, att det begärda kreditivet är för ändamålet

oundgängligen behöfligt, tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen må till hospitalsfondens förstärkning å Riksgäldskontoret

anvisa för år 1868 ett kreditiv af 100,000 R:dr.

46:o. Vid sistlidne riksdag beviljade Rikets Ständer ett af Kongl. Maj:t

äskadt anslag för Nyköpings hospitals tillbyggnad och utvidgning med 20,000 R:dr,

deraf för år 1867 skulle utgå endast, hälften; och har Kongl. Maj:t i anledning

häraf gjort nådig framställning derom att det återstående beloppet, 10,000

R:dr, för sagda ändamål må varda anvisadt, att utgå under år 1868 : tillstyrkande

Utskottet,

Kreditiv till

hospitalsfondens

förstärkning.

Utvidgning af

hospitalet i

Nyköping.

att för fortsättning af tillbyggnaden vid hospitalet i Nyköping

må för år 1868 anvisas 10,000 R:dr, att från Riksgälds-kontoret

utgå.

47:o. Med anledning dels af den genom Kong!. Maj:ts nådiga Bref den Åtskilliga an

26 sistlidne Oktober Ofverintendents-embetet uppdragna förvaltningen af Nationalmuseibyggnaden,

dels ock af det inseende, som detta Embete egde att, jemlikt Seum m. m.

samma nådiga bref samt Kongl. Brefvet den 7 förutgångne Augusti, utöfva ej

mindre öfver Statens konstsamlingar än öfver lifrustkammaren, hade Öfver
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Stats• Utskottets Utlåtande N:o 40.

intendents-embetet i skrifvelse den 4 sistförflutne December i underdånighet fram
O
ställt

behofvet af ökade anslag för vården och underhållet af ifrågavarande

byggnad och samlingar, äfvensom föreslagit att derför ett sammanräknadt belopp

af 37,040 R:dr måtte på ordinarie stat uppföras; och har Kongl. Maj:t, som,

enär de samlingar, hvilka varit afsedda att i Nationalmuseum förvaras, ännu ej

hunnit fullständigt ordnas, icke funnit tiden vara inne till framläggande vid

denna riksdag af en definitiv stat, men, med afseende på hvad af Ofverintendents-embetet

i fråga om de ökade behofven blifvit anfördt, pröfvat åtskilliga

af de begärda anslagen för vården, ökandet och förevisningen af de inflyttade

sarnlingarne äfven under nuvarande förhållanden, och intilldess en fullständig

anordning af tafvel- och gravyr-samlingarne hunnit komma till stånd, samt en

bestämd plan i afseende å förvaltningen och arbetsfördelningen blifvit uppgjord,

vara af behofvet påkallade, af Riksdagen för ifrågavarande ändamål för år

1868 äskat

dels fortfarande af följande för år 1867 beviljade anslag, nemligen: till

en uppsyningsman och öfvereldare 500 R:dr; till tre eldare å 450 R:dr, tillsammans

1,350 R:dr; till underhåll af byggnadens tak, golf och fönster samt till

rengöring och reparationer 5,300 R:dr; till stenkol och coakes 5,000 R:dr; till

ett särskildt biträde vid gravyrsamlingens ordnande och vårdande 1,500 R:dr;

äfvensom att för flyttnings- och anordningsarbeten måtte anslås ett belopp af

l, 000 R:dr;

dels ock att aflöningen till vaktbetjeningen måtte höjas till ett sammanlagdt

belopp af 3,500 R:dr; att til! inköp af äldre mästares målningar eller

andra konstsaker måtte anslås 3,000 R:dr; att åt ett biträde vid upprättandet

och kompletterandet af behöfliga inventariiförteckningar och vid de vetenskapliga

undersökningar och litterära arbeten, som för samlingarnes närmare kännedom

och noggranna ordnande blifva nödiga, anvisas ett arfvode af 1,000 R:dr; samt

att för tillsynen och vården af lifrustkammarens samlingar anslås 600 R:dr, eller

tillsammans 22,7 50 R:dr.

I sammanhang härmed har Utskottet förehaft Kongl. Maj:ts till Utskottets

handläggning hänvisade, i särskildt aflåten Proposition (N:o 36) gjorda nådiga

framställning att, af en å anslaget till Nationalmusei inredande uppkommen

besparing, 10,500 R:dr måtte till restaurering af oljefärgstaflor, förgyllning af ramar

m. m. få användas; dock att deraf ersättning med 6,000 R:dr skall till Statskontoret

utgå för hvad detsamma för ändamålet förskjutit.

Enligt hvad i den nådiga Propositionen är meddelad t, är behofvet af

sistberörda anslag till en del föranledt af “föregående tiders icke alltid lyckade

restaureringsförsök“ och detta förhållande har fästat Utskottets uppmärksamhet

på vigten deraf att Nationalmusei samlingar, hvilkas värde uppgå till flera millioner
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.

33

lioner Riksdaler, oförtöfvadt anordnas en förvaltning, som genom sin sammansättning

lemnar betryggande garantier för att samlingarnes vårdande och komplettering

alltid med tillräcklig sakkännedom ledes och öfvervakas. Derjemte

synes i fråga om den vid museum nödiga tjenstepersonal uppgörandet af definitiv

stat icke böra undanskjutas i afvaktan på samlingarnes fullständiga ordnande,

hvarför sannolikt ännu lång tid erfordras. Utskottet, som icke i fråga

om de nu äskade anslagen haft något att erinra, hemställer alltså,

a.) att Riksdagen må för vårdande och underhåll af Nationalmuseibyggnaden

och der förvarade samlingar m. m. anvisa

för år 18G8 ett extra anslag af 22,750 R:dr;

b) att, af den å anslaget till Nationalmusei inredande uppkomna

besparing, ett belopp af 10,500 R:dr må dels till erforderlig

restaurering af de musci oljefärgstaflor, som deraf finnas

vara i behof, dels ock till förgyllning af ramar eller anskaffande

af nya sådana få användas, dock att af nämnda belopp

ersättning med 6,000 R:dr skall till Stats-kontoret

utgå för hvad detsamma för ändamålet förskjutit; och

c) att vid anmälan af dessa beslut Riksdagen må i underdånighet

anhålla, att Kong]. Maj:t dels, innan vidare restaurering

af oljefärgstaflor vid museum företages, eller något inköp

varder genom museistyrelsens försorg verkstäldt, måtte i nåder

meddela de närmare föreskrifter, som i afseende å nödig

kontroll finnas erforderliga, dels ock för näst sammanträdande

Riksdag framlägga ett sådant förslag till de för vårdande

af Nationalmuseum nödiga utgifter, att denna inrättning

icke må komma att ådraga Staten större kostnader, än

som finnas för ändamålet oundgängligen nödiga, äfvensom

förslag till anordnandet för musei samlingar af en förvaltning,

hvilken genom sin sammansättning lemnar tillförlitliga

garantier för behörigt vårdande af den Statens dyrbara egendom,

som innefattas i dess konstsamlingar.

48:o. Uppå Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademiens uti skrif- Åtskilliga anvelse

den 13 nästlidne November derom gjorda underdåniga anhållan, har Komd. sla9 m Vi!~

Maj:t äskat fortsatt anvisande af nedannämnda äfven vid nästlidne riksdag be- ‘Itoril- och

viljade extra anslag, nemligen: till arfvode och resekostnadsersältning åt en and- Antiqvitetsqvitetsintendent

3,500 B:dr; till uppsökande och aftecknande af runstenar samt teck- a a emten''

ningarncs utgifvande 1,500 R:dr; till undersökning af fäderneslandets fornlemning av

och upprättande af förteckningar öfver sådana 2,000 R:dr; till fortsatt utgifvande

Bill. till Riksd. Prof,. 1867. 4 Sami. 1 Afd. 19 Höft. 5

opaginerad Kontrollera mot PDF

Si

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 40.

af planchverk öfver fornsaker och andra historiska märkvärdigheter i Statens historiska

museum samt Svenska sigiller från medeltiden 2,000 R:dr; samt till arfvode

åt vetenskapligt bildade bitråden vid akademiens samlingar i,500 R:dr och till aflöning

åt vaktbetjening 1,936 R:dr.

Med afseende på hvad Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien

uti den åberopade underdåniga skrifvelsen (se Statsråds-protokollet Bil. N:o 7, sidd.

38 — 40) anfört, och då de äskade anslagen äro af behofvet påkallade för att

bereda framgång åt redan började företag och göra de åt Akademiens vård anförtrodda

samlingar fruktbärande för vetenskapen och gagnande för allmänheten,

tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen må för år 1868 anvisa följande extra anslagsbelopp,

nemligen:

a) till arfvode och resekostnadsersättning åt eu antiqvitetsintendent

3,500 R:dr;

b) för uppsökande och aftecknande af runstenar samt teckningarnes

utgifvande 1,500 R:dr;

c) för undersökning af fornlemningar och upprättande af förteckningar

öfver sådana 2,000 R:dr;

d) för fortsatt utgifvande af planchverk öfver fornsaker och

andra historiska märkvärdigheter i Statens historiska museum

samt Svenska sigill från medeltiden 2,000 R:dr; samt

e) till arfvode åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet

af Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademiens samlingar

1,500 R:dr; och

f) aflöningstillökning åt nämnda Akademis vaktbetjening 1,936

R:dr.

Angående

fortsatt utgifvande

af

“Svenska

språkets

lagar".

49:o. 1 anseende till det stora vetenskapliga värde arbetet “ Svenska

språkets lagar“ egde och dess vigt för den inhemska språkforskningen samt derigenom

för hela den fosterländska själsodlingen, har Kongl. Maj:t, med åberopande

af de skäl, som vid föregående riksmöten föranledt verkets understödjande,

föreslagit Riksdagen att till fortsatt utgifvande af detta arbete bevilja för

1868 ett anslag af 1,500 R:dr.

Hänvisande till den redogörelse, som uti Statsråds-protokollet (Bil. N:o 7,

sid. 41) finnes intagen rörande fortgången af nämnda språkverk, tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen till fortsatt utgifvande af arbetet “Svenska

språkets lagar" må för år 1868 anvisa ett extra anslag af

1,500 R:dr.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 40.

35

50:o. Med anledning af en utaf Professoren vid Köpenhaojns universitet

George Stephens gjord och af Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien i

skrifvelse den 16 sistlidne Oktober förordad underdånig ansökning, har Kon«d.

Maj:t, med afseende å hvad beraälda Akademi i berörda skrifvelse yttrat, och i

betraktande tillika af hvad Rikets Ständer vid 1862 —1863 års riksdag uttalat

såsom bevekelsegrund för det då beslutade understödet till professor Stephens’

vetenskapliga verk “ The old nortliern runic inscriptions of Scandinavia and

England“, nemligen att detta arbete, utom dess stora allmänna intresse, särskild!

för Sverges historia och Svensk språkforskning, vore af stor vigt och jemväl

för vår äldsta kulturhistoria lemnade mången värderik upplysning, föreslagit

Riksdagen att såsom ytterligare understöd åt professoren Stephens till bekostande

af hans verk öfver de fornnordiska runminnesmärkena bevilja 2,500 R:dr, med

vilkor att han skall för utbekommande af det redan beslutade understödet,

2,000 R:dr, aflemna till Staten 50 exemplar utaf ifrågavarande arbetes första

de], och för åtnjutande af det nu ifrågasatta ytterligare anslaget lemna ett lika

antal exemplar af den återstående delen af samma arbete. Den nådiga framställningen

är, på sätt af Statsråds-protokollet inhemtas, föranledd deraf att,

genom efter hand tillkomna nya fynd, arbetet så betydligt tillvext, att dess från

trycket utkomna första afdelning ensam utgör lika många tryckta ark, som varit

beräknade för det hela, samt att andra afdelningen, hvars tryckning oafbrutet

fortginge, komme att blifva ännu större än den första, till följd hvaraf

kostnaden för arbetets utgifning mer än fördubblats.

Med hänseende dels till de skäl, som föranledde Rikets Ständers nyssnämnda

beslut vid 1862 —1863 års riksdag, dels till det särdeles fördelaktiga

omdöme Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien uti ofvanberörda

skrifvelse uttalat (se Statsråds-protokollet Bil. N:o 7, sid. 42) rörande ifrågavarande

arbete, har Utskottet icke kunnat annat än biträda Kong!. Maj:ts nådiga

förslag, att författaren till detta verk må under nu ifrågasatta vilkor komma

i åtnjutande ej allenast af redan beviljade anslag, utan äfven af något ytterligare

understöd; men då ovisst är, huruvida andra delen af berörda arbete

kan hinna utkomma under år 1868, samt i allt fall tillgång til! betäckande af

en möjligen ifrågakornmande utgift för nämnda ändamål lätteligen torde kunna

beredas på Åttonde Hufvudtitelns allmänna besparingar, har Utskottet ansett något

särskildt anslag härtill icke för närvarande behöfva anvisas. Med anledning

häraf hemställer Utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kong!. Mnj:ts nådiga framställning

i afseende på den förändrade dispositionen af det

redan vid 1862 —1863 års riksdag beviljade anslag, må i

underdånighet förklara, att Riksdagen af ofvannämnda an
-

Understöd till

Professor

Stephens vetenskapliga

verk al he old

northern runic

inscriptions of

Scandinavia

and England".

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Stats- Utskottets Utlåtande S:o 40.

Vården om

fornlemning

g ar ne i Wisby,

Understöd till

lithografen

B illmarig för

utgifvande af

planchv erlcet

uSverige,

aqvarelllithografter

och

tontryck".

*

ledning icke funnit, skäl bevilja det för år 1868 nådigst

äskade anslagsbeloppet.

51:o. Herr H. Gyllenram har uti eu inom Första Kammaren väckt, till

Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 33) föreslagit, att Riksdagen måtte för

nästa statsregleringsperiod bevilja ett anslag af 1,500 R:dr, till bevarande och

vårdande under sakkunnig ledning af fornlemningarne i Wisby och att detta

belopp uppå behörig reqvisition måtte utbetalas till bospitalsdirektionen i nämnda

stad.

Vid sednaste riksdag anvisade Rikets Ständer ett extra anslag af 1,500 R:dr,

att, enligt Kong!. Maj:ts nådiga disposition, användas för vårdande af fornlemningarne

i Wisby, och anhöllo Rikets Ständer i sammanhang dermed att, om

ökadt anslag för berörda ändamål skulle ifrågakomma, Kongl. Maj:t då ville

låta behörigen utreda, hvilka utaf de ifrågavarande fornlemningarne företrädesvis

voro af det värde i konsthistoriskt hänseende, att de borde åt efterverlden bevaras,

äfvensom beloppet af de kostnader, som derför kunde vara oundgängligen

nödiga. Oaktadt denna utredning, hvilken vederbörande undfått nådig

befallning att verkställa, enligt hvad Vitterhets-, Historie- och Antiqvitetsakademiens

underdåniga skrifvelse den 13 sistlidne November gifver vid handen,

ännu icke hunnit verkställas, har Utskottet likväl ansett de af motionären omförmälda,

för vidmagthållandet af de märkliga fornlemningarne, vidtagna åtgärder

icke böra under tiden helt och hållet afbrytas. Dock har Utskottet, med hänsyn

till det intresse, som Wisby stad onekligen bör ega i afseende å vidmagthållandet

af dessa fornlemningar, ansett lämpligt att nämnda kommun bidrager

med en del af det erforderliga beloppet. Och hemställer JJtskottet,

att Riksdagen måtte på det sätt bifalla Herr Gyllenrams

ofvannämnda motion, att för år 1868 anvisas ett extra anslag

af 750 R:dr att, enligt Kongl. Maj:ts nådiga disposition,

användas, för vårdande af fornlemningarne i Wisby,

med vilkor att staden för samma ändamål tillskjuter enahanda

belopp.

5 2:o. Jemte förmälan att Rikets Ständer vid de tvenne sistförflutna riksdagarne

åt Lithografen C. J. Billmark anvisat ett årligt belopp af 800 R:dr såsom

understöd för fortsatt utgifvande af planchverket “Sverige, aqvarell-lithografier

och tontryck‘% bär Herr A. Sköldberg uti en inom Andra Kammaren väckt,

till Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 107) föreslagit, att dylikt understöd

till enahande belopp måtte Billinark jemväl för år 1868 beviljas; och

då, enligt hvad Utskottet inhemtat, omförmälda arbete med oförminskadt nit

fortsattes och Billmark fortfarande är af ifrågavarande understöd i behof, tillstyrker

Utskottet,

s. 37 Kontrollera mot PDF

/

Stats-Utskottets Utlåtande A:o 40. 37

att, såsom understöd för fortsatt utgifvande af planchverket

“Sverige, aqvarell-lithografier och tontryck", må åt Lithografen

Billmark jemväl för år 18 08 beviljas ett anslag af

800 R:dr att från Riksgäld s-kontoret utgå.

53:o. Jemte erinran, hurusom Rikets Ständer vid de tvänne sednaste Understöd till

riksdagarne till Artisten N. M. Mandelgren anvisat 1,500 R:dr årligen för att Artisten Mansätta

honom i tillfälle, att verkställa de resor inom landet, som för fortsatt af - fortsättande af

tecknande af kyrkliga monumenter, kunde vara af nöden, har, uti en inom tians antiqvaFörsta

Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 38), Herr

L. Landgren föreslagit, att Riksdagen täcktes för år 1868 bevilja ett fortfarande

understöd åt Artisten Mandelgren till enahanda belopp som tillförene,

eller 1,500 R:dr, med förbindelse för Mandelgren att vid slutet af innevarande

år till Fria Konsternas Akademi inlemna de afteckningar och ritningar,

som han under året verkställt.

Då Akademien för de Fria Konsterna, som, jemlikt ett Utskottet tillhandakommet

protokollsutdrag, tagit kännedom om åtskilliga af Mandelgren till Akademien

inlemnade studier och materialier för ett tillämnadt verk, “ Samlingar till

Svenska konst- och odlings-historien", vitsordat, att dessa teckningar, utförda till

ett betydligt antal, egde det konst- och kulturhistoriska intresse, att Akademien

för sin del funne högeligen önskvärdt, det Mandelgren medelst ett understöd af

allmänna medel komme i tillfälle att publicera dessa produkter af en vidsträckt

och mångårig verksamhet, har Utskottet, som dessutom inhemtat, att ännu en del

återstår af Mandelgrens förut utgifna arbete: “Monuments Scandinaves du moyen

åge“, ansett sig ega anledning tillstyrka,

att Riksdagen måtte å Riksgälds-kontoret anvisa ett belopp

af 1,500 R:dr, att för år 1868 utgå till Artisten Mandelgren

för fortsättning af hans antiqv ariska forskningar,

med skyldighet för Mandelgren att vid slutet af berörda år

till Fria Konsternas Akademi inlemna de afteckningar, han

under året gjort.

54:o. Inom Andra Kammaren har i motion (Nio 98), Herr C. Th. Ifrågasatt, unSvanberg,

jemte erinran, att Rikets Ständer till fortsatt utgifvande af det ^Thora*

6. k. Thersnerska planchverket “ För dna och närvarande Sverige“, vid flera före- Thersner.

gående riksmöten och sednast år 1866, välvilligt anvisat ett belopp af 400

R:dr för år, föreslagit, det måtte Riksdagen såsom uppmuntran till fortsatt

utgifvande af ifrågavarande planchverk, som varit och fortfarande vore helt

och hållet beroende af allmänt understöd, äfven för år 1868 anslå ett belopp

af 400 R:dr, att utgå med vilkor att verket med samma nit som hittills

opaginerad Kontrollera mot PDF

.38

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 40.

fortsättes. Och då allt ifrån 1853—1854 års riksdag understöd för utgifvande

af ifrågavarande arbete städse af Rikets Ständer beviljats, tvekar ej

Utskottet tillstyrka,

att till fortsatt utgifvande af arbetet “Fordon och närvarande

Sverige* må jemväl för år 1868 anvisas ett belopp

af 400 R:dr att från Riksgälds-kontoret utgå.

Stockholm den 14 Mars 1867.

På Utskottets vägnar:

Arvid Frsson Posse,

. Reservationer!

Vid 3:dje punkten {angående väckta motioner om biskopsembetenas indragning)

af Herr C. J. Svensén: “På grund af Utskottets egna premisser an
ser

jag, att Riksdagen borde hos Kongl. Maja anhålla, det han ville, icke till

Kyrkomöte, sorn icke har något dermed att skaffa, utan till härnäst sammanträdande

Riksdag gorå förslag om ett sådant ordnande af läroverksstyrelse, att

denna måtte skiljas från Biskoparne och Konsistorierna; äfvensom i sammanhang

härmed och då det onekligen bäst passar sig, att Riksdagen äfven i detta fall

tager initiativet, att Kongl. Maj:t ville till Riksdagens bepröfvande afgifva nådigt

förslag till en förändrad Styrelse för Kyrkan, hvilket sedermera, i fall det af

Riksdagen godkändes, finge öfverlemnas till Kyrkomötet att deröfver afgifva

utlåtande".

Vid 10:de punkten (angående anslag till en Akademi för statsvetenskaperna

och häfdeforskningen) af Herr A. O. Wallenberg: “Emot Stats-Utskottets

beslut, att icke tillstyrka bifall till Kongl. Mnj:ts nådiga Proposition i fråga om

anvisande af ett anslag å ordinarie stat af 10,000 R:dr årligen till inrättande af

en Akademi för statsvetenskaperna och häfdeforskningen, får jag anmäla min reservation.

Då man erinrar säg, att Kongl. Mnj:t uti sin nådiga Proposition (N:o l)

vid sistförflutne riksdag, begärde, att det vid nästföregående riksdag beviljade

anslag af 10,000 R:dr om året “till föranstaltande i bufvudstaden af offentliga

vetenskapliga föredrag" fortfarande måtte varda anvisadt, samt att Kongl. Maj:t,

s. 39 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 40.

39

såsom skäl för bibehållande af berörda anslag, anförde, att dessa vetenskapliga

föredrag af allmänheten blifvit omfattade med stor begärlighet, äfvensom att,

oaktadt svårigheten att finna föreläsare, som för ett. tillfälligt uppdrag ville underkasta

sig mödan att utarbeta föredrag i vetenskapliga ämnen, dessa föredra^

både varit i sig sjelf v a af stort värde och blifvit talrikt besökta, så inses lätt,

att Kong! Maj:ts vid innevarande riksdag väckta förslag om inrättande af en

Akademi för statsvetenskaperna och häfdeforskningen, såsom ock kan inhemta*

af det vid den nådiga Propositionen fogade protokoll öfver ecklesiastik-ärenden

(Bil. N:o 7, sidd. 20—22), haft för ändamål att gifva åt dessa föreläsningaren

närmare begränsning och en bestämdare fortvaro, än om, såsom hittills, för hvarje

riksdag dertill skulle anvisas blott ett extra statsbidrag. Genom att afslå Kongl.

Mnj:ts Proposition i denna del, utan att åtminstone bevilja det hittills lemnade

extra statsanslaget, skulle alltså inträffa, att ett af begge Statsmagterna erkändt

vigtigt behof förblefve ouppfyldt. Af sådan orsak, och jemte det jag vördsamt

hemställer, att Riksdagen måtte bevilja det af Kong]. Mnj:t å ordinarie stat

äskade ifrågavarande anslaget af 10,000 R:dr årligen, får jag, för den händelse

att Riksdagen härtill icke skulle vilja lemna bifall, vördsamt anhålla,

att ett belopp af 10,000 R:dr måtte äfven för år 18(18

uppföras på extra stat, för att, under hittills gällande förbehåll

att Stockholms stad bekostar ändamålsenlig lokal samt

dess belysning, användas till föranstaltande i hufvudstaden

af vetenskapliga föredrag företrädesvis i ämnen, som tillhöra

statsvetenskaperna och häfdeforskningen".

opaginerad Kontrollera mot PDF

STOCKHOLM, TRYCKT IIOS ISAAC MARCUS, 1867.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. bit t. A_.

Hör till Stats-Utskottets Utlåtande, 1867, N:o 40.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riks-stateiis Åttonde

1867 års Riks-stat anslår:

Penningar.

R:dr.

17,000

52,800

19,440

27,850

14,861

03

Indelta Kantor

enligt

markegång

på förslag.

K: dr.

Spanmål.

Indelt på förslag.

Oindelt.

j Värde å 2

Mått. R:dr kubik-

foten.

Mått.

Värde för- slagsvis ä

2 K: dr

kubikfoten.

130,400!—1150,3941 5

9,510

10,000

22,700

300,789

3,092

4; 6,184

so:

R:dr.

17,000

52,800

19,440

27,850

452,234

83

Summa.

Riksmynt.

Ecklesiastik
Departements-chefeu.

......

Departementets Expedition.

Riksarkivet

Kong!. Bibliotbeket

Kle

Penningar:

Nuvarande beloppet ....

Tillkommer: Ersättning för

afskrifna mjöl- och såg
tor.

............

Indelta Räntor:

Nuvarande beloppet ....

Afgå: Afskrifna qvarnränIndelt

spann!ål, såsom i 1867

Oindelt spanmål:

Nuvarande anslag......

Tillkommer: Ersättning för

qvarnräntor........

Hl

9,510,— Särskilda Förslag s-anslag för

Nuvarande beloppet......

Af går: anslaget till ersättning

rade ecklesiastik-boställen .

nem
Biskopens

på Gotland lön. .

Åt 13 konsistorii-notarier, å

Domkapitlens Expeditioner, JReLappnutrks

Ecklesiastik verk,

10,000-

22,700-

Tpt ! 174,1611 3(130,400!— 150,394 5| 300,789;—| 3,092! 4| 6,184(80! 611,534 83

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Förslag till blifvande Riks-stat:

Indelta Rän- tor enligt

8 p a n m å 1.

Penningar.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Summa.

Departementet.

markegång

på förslag.

Matt.

Värde ä 2

R:dr kubik- foten.

| Värde för- lott. ! sla/s™ ä

2 R:dr

j kubikfoten.

Riksmynt.

indelta men

qvarns-rän
-

14,861: 03.

3: 14,864: 64.

...... 130,400: —

t01> • ■ • •__239j 21. 130,160: 79.

års Riks-stat...... 300,789: —

Matt. Värde.

. 3,092: 4. 6,184: 80.

■ 117: 8. 235: 60.

~ 3,210: 2. ___ 6,420: 40.

Kleresiet:

...............9,510:

åt innehafvare af rote.

.............. 3,000:

Återstå 6.510:

ligen:

.............. 3,000: —

270 R:dr, högst .... 3,510: —

servations-anslag............

Förslags-anslag............

K:dr. |

17,000;

52,800:

19,440

27,850

14,864

6,510

10,000

22.700

64

R:dr.

130,160

ö. | Kub.-f.

79

150,394

k. I It:dr.

300,789

Kub.-f.

k.! R:dr.

3,210

K: dr.

17,000

52,800

19,440

27,850

6,420

40

452,234

6,510

10,000

22,700

83

Transport 1 171,16161 130,100 79150,391 5| 300,789|—j 3,210! 2| 6,420j40| 608,534183

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

1867 års Riks-stat anslår:

]

i

Indelta .Rän- tor enligt

markegång

på förslag.

Spanmål.

Penningar.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Summa.

Matt.

Värde å 2

R:dr kubik- foten.

! Värde för- Mått slagsvis å

JUatt‘ t 2 E:dr

j kubikfoten.

Kiksmynt.

Tpt

E:dr.

174,161

265,337

72,500

1,364,363

25,000

44,867

95

21

K: dr.

130,400

82,524

8,916

4,219

Kub.-f. 1 k.

150,394'' 5

53,515;

96

98,339

5,018

R:dr.

300,7891-

107,030

196,678

20

20

10,036 60

Kub.-f.

3,092

21,721

R:dr

6,184

il 43,443

448

897

80

R:dr.

611,534

454,891

72,500

1,613,402

11

25,000 - 60,020(61

Tpt 1,946,229j441226,059 96,307,267 —'' 614,534—125,262| 850,525 60j2,837,349|—

TJniversiteterna (af kontanta beR:dr

för upprätthållande till

Upsala Universitet, i kvilka

Penningar:

Nuvarande beloppet ....

Tillkommer:

Ersättning för indelta

skrifna mjöl- och såg
räntor

..........

Lön åt en professor i Pevid

universitetet i UpIndelta

räntor:

Nuvarande beloppet.....

Afgå: Afskrida qvarnränIndelt

spanmål, såsom i 1867

Oindelt spanmål:

Ersättning för qvarnräntor,

Carolinska medico-kirurgiska inElementar-läroverken,

ReservaPenningar:
Nuvarande

beloppet ....

Tillkommer:

Ersättning för indelta

skrifna mjöl- och såg
räntor

..........

Förhöjning, se Tab. Litt.

Indelta räntor:

Nuvarande beloppet ....

Afgå: Afskrida qvarnränIndelt

spanmål, såsom i 1867

Oindelt spanmål, dito

Seminarium för bildande af läraPedagogier

och folkskolor . . .

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Förslag till blifvande Riks-stat:

Indelta Rän- tor enligt

Sparmål.

Penningar.

Indelt p

å förslag.

Oindelt.

Summa.

markegång

på förslag.

Matt.

Värde ä 2

R:dr kubik- foten.

j Värde för- Mo, slagsvis ä

! 2 Ridt

| kubikfoten.

Riksmynt.

R:dr.

Ö.

R:dr.

Ö.

Kub.-f.

k.

R:dr.

Ö. i

Kub.-f.

k.

R:dr.

Ö.

R:dr.

Ö.

Transport

loppet ett Förslags-anslag å 30,000

visst belopp af sådana löner vid

spannmål ingår.)

171,164

64

130,160

79

150,394

5

300,789

3,210

i

2

6,420

40

608,534

83

...... 265,337: 25.

men af-

qvarn s-

...... 24.

dagogik

sala . . . 4,500: — 269,837: 49-

...... 82,524:

tor • ■ • • __64- 82,363: 36.

års Riks-stat...... 107,030: 20.

80 kub.-fot 2 k:r . . . 160: 40.

269,837

49

82,363

36

53,515

i

107,030

20

80

2

160

40

459,391

45

stitutet......

72,500

72,500

_

tions-cmslag:

. . . . 1,364,363: 95.

men af-

qvarns-

..... 3: —

C. . . . 24,952: — 1,389,318: 95.

..... 8,916: 96.

tor ■ • • 3: — 8,913: 96.

års Riks-stat..... 196,678: 20.

dito ..... 43,443: —

rinnor..............

1,389,318

25,000

44,867

95

8,913

96

98,339

i

196,678

20

21,721

5

43,443

_

1,638,354

25,000

60,020

11

21

4,219

—

5,018

3

10,036 60

448

9

897

80

61

Transport 11,972,688j29|225,657 ll|307,267j— 614,534|—125,460| 8|50,921|60|2,863,801|-|

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

*

1867 års Riks-stat anslår:

Spån ma 1.

Pennincar.

Indelta Kan- tor enligt

Indelt på förslag.

Oindelt.

Summa.

markegång*

på förslag.

Matt.

Värde ä 2

It: dr kubik- foten.

Mått.

! Värde för- slagsvis å

1 2 R:dr

I-kubikfoten.

Riksmynt.

R:dr.

ö.

R:dr.

ö.

Kub.-f.

k.

R:dr.

Ö.

Kub.-f.

k.

R;dr.(i

Ö.

It: dr.

Ö.

1,946,229

465,000

44

226,059

96

307,267

614,534

25,262

8

50,525

60

2,837,349

465,000

—

29,400

279,127

—

---

—

—

—

—

—

---

-

—

—

29,400

279,127

—

19,841

—

—

—-

1,954

2

3,908

40

----

—

—

—

23,749

40

8,250

26,430

—■

—

—

—

—

—

—

—

—

— —

—

8,250

26,430

—

3,600

40.000

3,000

12.000

14,710

16,150

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3,600

40.000

3,000

12.000

14,710

16,150

—

Tpt 12,863,737 44 226,059j96 |309,221j 2: 618,442|40j25,262| 8 50,525 60 3,758,765 40

För folkundervisningen, ReserSeminarier

för folkskoleläraStipendier

för seminarii-elever

Årfvoden ock resekostnads
inspektörer.

.........

Undervisningsmateriel m. m.

Löneförbättring för examineUnderstöd

för högre folkskoFolkskoleväsendets

utveckGymnastiska

Oentral-institutet

Sundhets-kollegium med Meditions-anslag

å 6,000 R:dr):

Nuvarande beloppet......

Tillkommer: För ytterligare

läkarebeställningars föränBarnmorske-undervisningeh

ock

Penningar:

Nuvarande beloppet.....

Tillkommer: Aflöning åt två

lärare vid barnmorskeningsanstaherna

i Stock
Göteboi’g.

.........

Indel t spanmål, såsom i 1867

Orthopediska institutet.....

Yeterinär-undervisningen:

Nuvarande anslag för Veteri
Tillkommer:

Förhöjning för

Stockholm..........

Vaccinationens befrämjande . .

Farsoters och smittosammasjukS

venska Läkare-sällskapet . . .

Svenska Akademien.......

Yetenskaps-akademien......

Vitterhets-, Historie- och Anti
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

vations-anslag:

res bildande . .

ersättning för folkskole
-

för folkskolorna. . .

rade folkskole-lärare

lo''t-...........

ling och förbättring .

Transport

90,000: - 45,000: —

40.000

10.000

120,000

10.000

150,000

cinalstaten (derunder ett Reserva
.

............. 279,127: —

• två extra provincialdring

till ordinarie . . 1,000: —

Barnbördskusen:

19,841: —

biträdande

undervisholna

och

2,000:

____21,841: —

års Riks-stat....... 3,908: 40.

närinrättningarne i riket 26,430:

Veterinär-institutet i

............... 12,970:

domars botande, Förslags-anslag

qvitets-akademien.

]

förslag till blifvande Riks-stat:

S p a

nmål.

Indelta Kan- tor enligt

Indelt på förslag.

Oindelt.

Summa.

markegång

på förslag.

Matt.

Värde å 2

It: dr kubik- foten.

Matt

Värde för- slagsvis å

2 K:dr

kubikfoten.

Riksmynt.

E:dr. j

Ö.

K:dr.

Ö.

Kub.-f.

k.

R:dr.

Ö.

Kub.-f.

k.

R:dr.

ö.

It: dr.

Ö.

1,972,688

29

225,657

11

307,267

614,534

25,460

8

50,921

60

2,863,801

465,000

29,400

280,127

465,000

29,400

280,127

—

—

—

—

—

■--

—

—

—

• 21,841

''

1,954

2

3,908

40

25,749

40

8,250

8,250

39,400

39,400

3,600

—

—

—

—

—

—

—

—

.—

—

—

3,600

—

. 40,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

40,000

—

3,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3,000

—

. 12,000

—

—

—

—

—

—

—

---

—

— —

—

12,000

—

. 14,710

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

14,710

—

. 16,150

—

1--

—

—

—

—

—

—

--

—

16,150

—

Transport. i2,906,166|29!225,657;ll|309,221! 2: 618,442|40|25,460j 8,50,921 60,3,801,187:40

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

\

1867 års Riks-stat anslår:

Tpt

Tpt

Penninga

r.

[ndelta Rän- tor enligt

markegång

på förslag.

Inde

Spanmål.

Summa.

Riksmynt.

It på förslag.

Oindelt.

Matt.

’

Värde it 2

R:dr kubik- foten.

Matt.

Värde för- slagsvis ä

2 R:dr

kubikfoten.

R:dr.

ö.

R:dr.

Ö.

Kub.-f.

k.

R:dr.

ö.

Kub.-f.

k.

R:dr.

Ö.

B: dr.

Ö.

2,863,737

44

226,059

96

309,221

2

618,442

40

25,262

8

50,525

60

3,758,765

40

53,000

53,000

30 300

30 300

41,250

_

_''-

__

—

—

—

—

__

_

__

_

41,250

—

101,000

"

- -

—

101,000

9,141

25

158

29

112

6

225

20

9,524

74

15,000

—

—

—

—

—

—

—

--,

—

—

—

15,000

—

24,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

24,000

—

7,802

40

19,000

42,660

8

85,321

60

112,124

1,750

20,442

9

40,885

80

42,635

SO

1,250

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,250

—

—

—

—

—

12,225

1

24,450

20

—

—

—

—

24,450

20

6,528

14,542

25

135,429

5

270,859

781

2

1,562

40

293,491

65

;3,154,759 09

259,760 50 520,092

1 1,040,184|20 26,044

—

52,088

—

4,506,791

79

Fria Konsternas Akademi:

Till aflöning m. m.......

„ utrikes resestipendier,

„ inköp af Svenska konsttions-anslag.

.......

Musikaliska Akademien.....

Naturhistoriska Riksmuseum. .

Undervisnings-anstalter för döf
Allmänna

Institutet......

Till understöd och uppmunfostringsanstalter

för medelFattigvården

i Stockholm och

Fattigvården i allmänhet, För-*

Serafimerordens-lasarettets unHospitalers

och lasaretters unPenningar:
Nuvarande

beloppet.....

Tillkommer: Ersättning för

afskrifua mjöl- och sågIndelta

räntor:

Nuvarande beloppet . . . .

Afgå: Afskrifua qvaruränIndelt

spanmål, såsom i 1867

Oindelt spanmål:

Ersättning för qvarnräntor

Stora Barnhuset i Stockholm .

Frimurarebarnhuset.......

Barnhusen i landsorterna . . . .

Kyrkors underhåll:

Penningar:

Nuvarande beloppet . . . .

Tillkommer: Ersättning för

afskrifua mjöl- och såg
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

/

9

Transport

............... 39,000

Beservations-anslag . . . 8,000

närers arbeten, Beserva.

.............. 6,000

stumma och blinda:

...............81,000

tran åt mindre upplösa

döfstumma barn. . 20,000

landsorterna......... .

slags-anslag..........

derhän .............

dorbåll:

....... 7,802: 40.

indelta men

qvarnsräntor--06. 7 802: 46.

........ 19,000: —

tor...... 141: 86. 18,S58: 14.

års Riks-stat.....• 85,321: 60.

70 kub.-fot 9 k:r

141: 80.

6,528:

delta men

qvarnsräntor

1: 40. 6,529: 40.

Förslag till blifvande Riks-stat:

Penningar.

Indelta Kan- tor enligt

markegång

på förslag.

S p a

n m å 1.

Summa.

Riksmynt.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Mått.

Värde ä 2

R:dr kubik- foten.

Mått.

Värde för- slagsvis å

2 R:dr

kubikfoten.

Ridt.

Ö.

R:dr.

Ö.

Kub.-f.

k.

R:dr.

ö.

Kub.-f.

k.

K: dr.

Ö.

B,: dr.

Ö.

2,906,166

29

225,657

11

309,221

2

618,442

40

25,460

8

50,921

60

3,801,187

40

53,000

53,000

30,300

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

30,300

—

41,250

—

41,250

101,000

101,000

9,141

25

158

29

112

6

225

20

—

—

—

—

9,524

74

15,000

—

—

—

—

—

15,000

—

24,000

24,000

7,802

46

18,858

14

42,660

8

85,321

60

70

9

141

SO

112,124

1,750

—

—

—

20,442

9

40,885

80

—

—

—

—

42,635

SO

1,250

—

1,250

—

12,225

1

24,450

20

24,450

20

Transport 6,529: 40.13,190,660|—1244,673j541384.6621 6| 769,325|20j25,5311 7151,063|40|4,255,722| 14

Hör till Stats-Utskottets Utlåtande, 1867, N:o 40. - 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

1867

års Riks-stat anslår:

Penningar.

.

Indelta Rän- tor enligt

markegång

på förslag.

Spanmål.

Summa.

Riksmynt.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Mått.

Värde ä 2

R:dr kubik- foten.

Mått.

Värde för- slagsvis å

2 R:dr

kubikfoten.

R:dr.

Ö.

R:dr.

Ö.

Kub.-f.

k.

R:dr.

ö.

Kub.-f.

k.

R:dr.

Ö.

R:dr.

Ö.

3,154,759

09

259,760

50

520,092

1

1,040,184

o

<M

26,044

52,088

_

4,506,791

79

20,000

20,000

1,500

- _

_

___

_

____

___

1,500

16,908

21

—

—

- -

—

—

—

—

—

—

—

16,908

21

15,000

—

__

—

----

—

—

—

—

—

15,000

-

Tpt

!S:a

! 3,208,1671301259,760] 50 !520,092 1|1,040,184 2026,044;—!52,088|—14,560,200|

Indelta räntor:

Nuvarande beloppet . . . .

Afgå: Afskrifva qvarnränIndelt

spanmål, såsom i 1867

Oindelt spanmål:

Nuvarande anslag.....

Tillkommer: Ersättning för

räntor...........

Ö:gi

servations-anslag........

Rese- och traktaments-penuinkrifmaterialier

och expenser,

Nuvarande beloppet......

För jemnande af hufvudtitelns

Anm. Tillökningen i Hufvud
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Förslag till blifvande Riks-stat:

S p a n m å 1.

Pennine-ar.

indelta Kan- tor enligt

markegång

på förslag.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Summa.

Matt.

Värde å 2

R:dr kubik- foten.

Mått.

Värde för- slagsvis å

2 R:dr

kubikfoten.

Riksmynt.

R:dr.

ö.

R:dr.

Ö.

Kub.-f.

k.

R:dr.

Ö.

Kub.-f.

k.

R:dr.

Ö.

R:dr.

Ö.

Transport 6,529: 40.

........ 14,542: 25.

N>r...... 261: 20. 14,281: 05.

års Riks-stat...... 270,859: —

Mätt. Värde.

. . . . 781: 2. 1,562: 40.

qvarn-

. . . . 129: 9. 259: 80.

3,190,660

244,673

54

384,662

6

769,325

20

25,531

7

51,063

40

4,255,722

14

911: I- 1,822: 20.

och lärda verks utgifvande, Re-

6,529

20,000

1,500

40

14,281

05

135,429

5

270,859

—

911

1

1,822

20

293,491

20,000

1,500

65

gar, Förslags-anslag ... .....

ved m. m. Förslags-anslag:

............... 16,908: 21.

—

- -

—

- -

—

—

—

—

—

—

—

—

slutsumma afgå..... 22: —

16,886

21

16,886

21

slag...................

15,000

—

—

—

—

—

—

—

— —

—

—

—

15,000

—

Summa 13,250,575:61!258,954j59 520,092! 111,040,184|20|26,442| 8|52,885|60|4,602,600|—

titeln blifver således 42,400 R:dr.

v.

ti

opaginerad Kontrollera mot PDF

Talj. Edil. H.

t

Extra Statsrcglcrings-anslag, tillhörande Åttonde Ilufvudtitcln.

A) Anslag.

Ecklesiastik-departementets expedition:

För tjenstebiträde vid handläggning af ärenden, rörande prester
skapets

lönereglering ........................

Kleresi-staten:

Till förbättring af de svagast aflönade komministrars, kapellpredikanters

samt pastorats- och socken-adjunkters lönc
vilkor.

.................................

Universiteten:

Till inköp af dyrbarare instrumenter för den utvidgade Fysiologiska

institutionen vid Upsala universitet...........

Karolinska Mediko-kirurgiska institutet:

För anbringande af uppvärmningsapparat i institutets bus. . .

Elementarläroverken:

För fortsättande af läroverksbyggnaden i Upsala . . . . 20,000;

d:o

d:o

i Oarlstad . . . 47,000: —

d:o

d:o

iWenersborg. 30,000: —

d:o

d:o

iWestervik. . 17,500: —

För folkundervisningen:

Till löneförbättring utöfver minimilönen för examinerade folkskolelärare

....................... 30,000: —

„ understöd för sådana församlingar, som ej förmå

till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina

folkskolelärare..................... 20,000: —

För undervisningen i trädgårdsskötsel vid folkskolelärare-seminarierna

.................. 3,000: —

„ fortsättande af seminarii-byggnaden i Linköping 27,500: —

Sundhets-kollegium:

Till löneförbättring åt dess embets- och tjensteman samt vakt
betjente.

..............................

Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-alcademien:

Till arfvode och resekostnads-ersättning åt en Antiqvitets-intendent.

..... 3,500: —

För uppsökande och aftecknande af runstenar samt

teckniugarnos utgifvande.............. 1,500: —

Riksmynt.

Transport 5,000: —

It: dr

3,000

10,000

3,000

10,375

114,500

80,500

8,050

229,425

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Transport 5,000: —

För undersökning af fornlämningar och upprättande

af förteckningen öfver sådana........... 2,000: —

„ fortsatt utgifvande af planchverk öfver fornsaker

och andra historiska märkvärdigheter i Statens

historiska museum samt Svenska sigill från medeltiden

......................... 2,000: —

Till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden 1,500: —

För tillökning i vaktbetjening........ 1,936:— 3 436- —

Nationalmuseum:

För vårdande och underhåll af nationalmusei-byggnaden och

der förvarade samlingar m. in..................

För hospitalsvården:

Till hospitalsfondens förstärkning, såsom kreditiv . 100,000: —

För fortsättning af tillbyggnaden vid hospitalet i

Nyköping....................... 10,000: —

Diverse anslag:

För fortsatt reparation af domkyrkan i Linköping 13,500: —

Bidrag för vård och skötsel af spetälske personer

i Helsingland .................... 3,000: —

För fortsatt utgifvande af arbetet: “Svenska språkets

lagar"...................... 1,500: —

,, vårdande af fornlemningarne i Wisby..... 750: —

Till Lithografcn C. J. Bill mark för fortsatt utgifvande

af planchverket “Sverige, aqvarell-litho
grafier

och tontryck*................ 800: —

„ Artisten N. Mandelgren förverkställande af resor

inom riket i och för fortsatt aftecknande af

kyrkliga monumenter ............... 1,500: —

För fortsatt utgifvande |af planchverket: “Fordna

och närvarande Sverige"............. 400: —

Till understöd för den af doktor O. Sandahl i huf
vudstaden

inrättade mediko-pneumatiska anstalt 2,000: —

Anslag tillhopa

B) Att utgå såsom lån:

För fortsättande af läroverksbyggnaden i Upsala . . . 70,000

d:o v d:o i Carlstad . . 20,000

d:o d:o i Wcnersborg 20,000

d:o d:o iWestervik 10,000

Riksmynt.

R:dr

229,425

12,436

22,750

110,000

23,450

398,061

120,000

Tillsammans anslag och lån I 518,061 I —

Hör till Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.

3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Tall. Iiitt. C.

Elementarläroverken.

Riksmynt.

Ny anvisning.

Till aflöning, efter gällande grunder, för samtlige Rektorer, Lek- torer, Adjunkter och Kolleger, äfvensom för öfningslärare

vid de fullständiga läroverken...................

R:dr

öre

24,000

Ersättning för Sölvesborgs stads bidrag till aflönande af lärare

vid läroverket derstädes.......................

300

Dito för ett från Westerviks stadskassa lemnadt bidrag till lärares

aflöning vid läroverket i staden..................

252

Dito för Borås stads numera icke utgående lönebidrag till der- varande läroverk...........................

400

_

Summa

24,952

—

STOCKHOLM, TRYCKT HOS ISAAC MARCUS, 18G7.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1867:65 Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Åttonde Hufvudtitel. s. 13 i texten