Stats-Utskottet* Utlåtande N:o 40
1867-03-14 · 54 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 44 av 54 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1867:40, Stats-Utskottet* Utlåtande N:o 40
Dokumentets text
Stats-Utskottet* Utlåtande N:o 40.
1
Hf: O 40.
Ank. till Riksd. Kansli d. 15 Mars 1867, kl. 6 e. m.
Utlåtande, avgående regleringen af utgifterna under Bilcs-statens
Åttonde Hufvudtitel.
(2:a U. A.)
För ofvannämnda Hufvudtitel, innefattande anslagen till Ecklesiastik-departementet,
uppfördes vid sistlidne riksdag:
kontanta penningar ...................... 3,208,167: 30.
indelta räntor, förslagsvis beräknade till........... 259 760- 50
5 20,092 kubikfot 1 kanna indelt, spannmål med ett värde, efter
2 R:dr kubikfoten, af.................. 1,040,184: 20. och
2 6,044 kubikfot oindelt spanmål, efter samma värde upp
-
tagna til] .
52,088:
utgörande dessa tillgångar tillsammans............ 4,560,200 K:dr.
Stats-Utskottet får bär nedan meddela yttrande öfver de förändringar, som
i afseende å denna Hufvudtitel ifrågakomma i följd af dels Kongl. Maj:ts nådiga
Propositioner, dels inom Riksdagen väckta motioner, som blifvit till Utskottet
remitterade.
Riksarkivet.
l.o. Sedan Riksaikivarien uti underdånig skrifvelse den 15 December Angående er1865,
med åberopad anledning af ett utaf Rikets Ständer vid dåvarande riks- sikfaMvei
dag i grundlagsenlig ordning antaget, af Kong). Maja numera godkändt förslag för de s^k.
Bih. till Riksd. Prat. 1867. 4 Sami. 1 Åfd. 19 Höft. 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
$
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.
Angående ersättning
för
mjöl- och sågqvarnsräntor.
till ändring af ll mom. 1 § i Tryckfrihets-förordningen, hvilken bland annat,
frånkände Riksarkivet det exemplar af alla den inhemska tryckpressens alster,
som dittills bort detsamma tillfalla, hemställt, att, på det icke Riksarkivet måtte
för framtiden gå i mistning af erforderliga medel för forskningsarbetet derstädes,
ett årligt anslag af 600 R:dr kunde Riksarkivet beredas för inköp i bokhandeln
dels till fortsättning och komplettering af redan befintliga boksamlingar, dels ock
till förvärfvande af de framdeles utkommande inhemska nya böcker af olika slag
och innehåll, som för den arkivariska forskningens behof kunde befinnas nödiga,
har Kong!. Maj:t nu föreslagit, att för inköp af inhemska tryckta arbeten till
ersättning för de tillförene aflemnade s. k. arkiv-exemplaren måtte anvisas på
ordinarie stat ett belopp af 600 R:dr.
Vid afgifvande af Utlåtande öfver ofvanberörda förslag till ändring i Tryckfrihetsförordningen
yttrade Rikets åren 1862 — 1863 församlade Ständers Konstitutionsutskott,
i fråga om Riksarkivet, bland annat, att tillgång å de för forskningen
i Arkivet behöfliga tryckta arbeten syntes lämpligen kunna beredas derigenom,
att de till Justitie-statsministern inkomna friexemplar af samtliga skrifter, tillhörande
de kunskapsarter, som egde gemenskap med de hufvudsakliga föremålen
för dessa forskningar, blefve till Arkivet öfverlemnade; samt att om vid något
tillfälle ett arbete, icke tillhörande dessa kunskapsarter, funnes erforderligt, detta
vore å Kong!. Bibliotheket för forskningen att tillgå. Och då denna åsigt af
samtlige Riks-Stånden godkändes, äfvensom en vid sistlidne riksdag af enskild
motionär gjord framställning om anslag för ifrågavarande ändamål lemnades af
då församlade Ständer utan afseende, anser sig Utskottet så mycket mera ega
skäl att å Kong!. Maj:ts nu gjorda framställning afstyrka bifall, som hvad Riksarkivarien
till stöd för sin anhållan anfört icke i någon mån antyder, att den
här ofvan omförmälda åtgärd för fyllande af Riksarkivets behof skulle vid ti 11—
lämpningen möta hinder; hemställande alltså Utskottet,
att Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga framställning icke må
af Riksdagen bifallas.
Klcresi-statcu.
2:o. Till ersättande af den minskning, som, genom afskrifning af mjöloch
sågqvarnsrånior, uppkommit i de under förestående rubrik upptagna indelta
räntor, har Kong], Maj:t föreslagit uppförande å stat af 3 R:dr 61 öre penningar
samt 117 kubikfot 7,62 kannor oindelt spanmål; kommande någon förändring
uti ifrågavarande anslags slutsumma icke att härigenom ske, då indelta räntorna
komma att minskas med ett motsvarande värde.
Med iakttagande att, då Riks-staten icke upptager bråkdelar af kannor,
spanmålsbeloppet bör till jemnt kannefal höjas, tillstyrker Utskottet,
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 40.
3
att Kong!. Maj:ts ifrågavarande nådiga framställning må
på det sätt af Riksdagen bifallas, att under anslaget till
kleresi-staten uppföras 3 R:dr 61 öre penningar samt 11?
kubikfot 8 kannor oindelt spannmål, och alt i sammanhang dermed
nämnda anslag i kolumnen för indelta räntor med motsvarande
värde minskas.
8:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 149) har Herr
C. J. Svenska, under anförande, bland annat, att Biskopsembetena vore utdömda
af allmänna medvetandet såsom obehöfliga för såväl skolväsendet som kyrkostyrelsen,
att Statsverket icke hade råd att fortfarande aflöna så dyra tjensteman,
samt att indragning af dessa embeten skulle medföra en högst betydlig
besparing, föreslagit, att alla Biskopsembetena i Riket efter nuvarande innehafvares
bortgång måtte indragas, de besparingar, som derigenom uppkomma, ingå
till Statsverket och prebendepastoraten med egna kyrkoherdar förses.
Enahanda förslag har blifvit framstäldt af Herr O. B. Olsson uti en jemväl
inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 108); hvarförutan Herr J. Olsson
i motion inom samma Kammare (N:o 26) på anförda skäl hemställt, att Biskopsembetena
måtte, i män af uppkomna ledigheter, indragas, utom de i Upsala och
Lund, och all den lönebesparing, som deraf för framtiden kunde uppkomma, användas
till folkskolornas upphjelpande, på det sätt att besparingen först inginge
till Statskassan och sedermera utdelades på folkskolorna efter folkmängden.
I afseende å dessa till Stats-Utskottet remitterade motioner får Utskottet
anföra, att de många och vidlyftiga embetsgöromål, som, enligt kyrkolagen, tillkomma
biskoparne, i Utskottets tanke äro af den vigt, att detta embetes borttagande
icke synes kunna ifrågakomma utan i samband med eu genomgripande förändring
af hela kyrkostyrelsen. Ått organisationen af kyrkans styrelse, sådan
den i vårt land stadgat sig, är otillfredsställande, torde vara temligen allmänt
erkändt och derpå häntyda, bland annat, de vid sednare riksdagar städse återkommande
förslagen om indragning af Biskopsembetena. Dock torde ännu få
anses outredd huvuvida bristerna uti och olägenheterna af den nuvarande organisationen
äro att söka i Biskopsembetet eller om de hufvudsakligen uppkommit
af Konsistoriernas nuvarande sammansättning, skolans fortfarande förening med
kyrkan eller andra omständigheter. Att närmare utreda dessa förhållanden samt
på grund af en sådan undersökning föreslå de ändringar uti kyrkostyrelsen, som
kunna vara utaf behofvet påkallade, har Utskottet likväl icke ansett tillhöra omfånget
af den för Utskottet utstakade verksamhet. Men då en dylik utredning
i Utskottets tanke är af högsta vigt såväl för kyrkan som för Staten, har Utskottet
trott sig hafva anledning hemställa,
att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, det
täcktes Kongl. Maj:t taga i öfvervägande, hvilken organisation
numera må vara för Svenska kyrkans styrelse mest
Angående biskopsembetenas
indragning.
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.
Angående behaglig
tids förläningsspanmålens
användande
vid ordnandet
af presterskapets
löneinkomster.
Angående uteslutande
från
Riks-staten af
förslagsanslaget
till “ersättning
åt innehafvare
af
roterade
ecklesiastikboställenc<.
Angående ersättning
för
mjöl-och sågqvarnsräntor.
ändamålsenlig samt till framdeles sammanträdande Kyrkomöte
i sådant hänseende afgifva nådigt förslå»-.
4:o. Uti särskild nådig Proposition (N:o 37°) har Kongl. Maj:t föreslagit,
att, vid ordnandet af presterkapets inkomster i enlighet med Kong!. Förordningen
den 11 Juli 1862, den uti nu gällande Riksstat under rubriken Kleresistaten
upptagna behaglig tids förlänings-spanmål, som, med tillämpning af gällande
■ författningar, blifvit eller hädanefter skulle varda till Kronan indragen, måtte af
Kongl. Maj:t få användas till fyllande af den brist, som inom en eller annan
ort kan uppkomma i tillgångarne för presterskapets aflöning.
Såvidt Utskottet vant i tillfälle inhemta, kan den behaglig tids förläningsspanmål,
som enligt gällande stadganden är afsedd att till Statsverket indragas
approximativt beräknas till ett belopp af 1,000 tunnor. Den uppoffring, hvarom fråga
är, torde således få anses för Statsverket föga kännbar; och då omförmäla spanmal
lärer vara för en tillfredsställande reglering af presterskapets aflöningsförhållanden
oundgängligen behöflig, får, med hänvisande i öfrigt till den i den nådiga Propositionen
förebragta utredning, Utskottet hemställa,
att hvad Kongl. Maj:t uti förevarande nådiga Proposition
äskat må af Riksdagen beviljas.
Särskilda förslagsanslag för kleresi.
5:o. I händelse Riksdagen bifaller hvad Utskottet i Utlåtande N:o 36
angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Fjerde Hufvudtitel, 8:de punkten,
tillstyrkt, och således å nämnda Hufvudtitel uppföres ett särskilt anslag för
rotering sunderstöd, hvaraf böra utgå äfven de innehafvare af roterade ecklesiastikboställen
tillfallande ersättningar, kommer i följd deraf det å Åttonde Hufvudtiteln
under kleresi-staten upptagna särskilda förslagsanslag till “ersättning åt innehafvare
af roterade ecklesiasttkboställenli 3,000 R:dr, att från Riks-staten uteslutas; hvilket
Utskottet här endast skolat
till Riksdagens godkännande anmäla.
luiversiteten.
6:o. Till ersättande af den minskning, som, genom afskrifning af mjöloch
sågqvarnsräntor, uppkommit i de under förestående rubrik upptagna indelta
räntor, bär Kongl. Maj:t föreslagit uppförande å stat af 24 öre penningar samt
SO kubikfot 2 kannor oindelt spanmål; kommande någon förändring uti ifrågavarande
anslags slutsumma icke att härigenom ske, då de indelta räntolna
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.
S
■ komma att minskas med ett motsvarande värde.
Utskottet
Riksdagens bifall.
Till denna omföring tillstyrker
7:o. Såsom lön för en Professor i pedagogik vid universitetet i Upsala har Angående lön
Kong!. Maj:t äskat ett anslag af 4,500 R:dr. ‘i plåt"''
Vid 1856—1858 års riksdag anhöllo Rikets Ständer i underdånig skrif- gik.
velse den 25 Februari sistnämnda år, att Kongl. Maj:t måtte låta uppgöra förslag
till bildningsanstalter för lärare vid elementarläroverken; och vid nästpåföljde
riksdag framlade Kongl. Maj:t jemväl ett sådant af särskilde komiterade utarbetadt
förslag, hvilket dock icke vann Rikets Ständers godkännande.
Denna fråga synes sedermera hafva hvilat; men den hastiga utveckling,
elementar-läroverken under de sednare åren erhållit, gör det alltmera angeläget
att för dem, som vilja egna sig åt dessa läroverks tjenst, Iemnas tillfälle till
vetenskaplig handledning vid förberedelsen till lärarekallet.
I afseende å fördelarne af den utaf Kongl. Maj:t nu föreslagna utväg för
fyllande af ifrågavarande behof, får Utskottet hänvisa till Chefens för Ecklesiastik-departementet
till Statsråds-protokollet (Bil. N:o 7, pag. 16 —18) afgifna
yttrande, deri den ifrågasatta lärostolens stora betydelse för elementar-läroverken
synes Utskottet obestridligen ådagalagd. Utskottet, som således icke kan instämma i
den af Herr C. A. Larsson i motion inom Andra Kammaren (N:o 203) uttalade
åsigt, att ifrågavarande aflöningsanslag icke borde beviljas, hemställer alltså,
att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag, såsom
lön åt en Professor i pedagogik vid Upsala universitet
anvisa ett årligt belopp af 4,500 R:dr.
Elementar-läroverken.
8:o. Härvid har Kongl. Maj:t i främsta rummet begärt, att till aflöning Angående förmer
gällande grunder för samtlige rektorer, lektorer, adjunkter och kolleger, böjning i läroäfvensom
för öfningslärare vid de fullständiga läroverken må, utöfver derför verksansln9etnärvarande
anvisade belopp, beviljas 24,000 R:dr.
Enligt den inom Ecklesiastik-departementet (se Statsråds-protokollet, Bil.
N:o 7, sid. 20) gjorda beräkning af de löner, som för berörda, å stat uppförda
lärarebeställningar böra efter fastställda grunder för år 1868 utgå, är nämnda
förhöjning i läroverksanslaget för ändamålet behöflig; och Utskottet tillstyrker
alltså,
att den äskade anslagstillökningen, 2 4,000 R:dr, må af
Riksdagen beviljas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
(5
Stats-Utskottets Utlåtande N‘.o 40.
Angående
ersättning
för mjöl- och
sågqvarnsräntor.
Angående
elementarläroverkslärarnes
lönetursberäkning.
9:o. Till ersättande af den minskning, som, genom afskrifning af rnjöloch
sågqvarnsräntor, uppkommit i de under anslaget till elementar-läroverken
upptagna indelta räntor, har Kongl. Maj:t föreslagit uppförande å stat af 3 R:dr
i penningar; och då någon förändring uti ifrågavarande anslags slutsumma icke
härigenom kommer att ske, enär indelta räntorna minskas med ett motsvarande
belopp, anser sig Utskottet böra till en sådan omföring tillstyrka,
Riksdagens bifall.
10:o. Uti en inom Första Kammaren väckt, till Stats-Utskottet hänvisad
motion (N:o 57), har Herr G. Elirengranat dels erinrat om obilligheten af det i
nådiga Cirkulärbrefvet den 20 Mars 1858 förekommande stadgande, att lärarnes
vid elementar-läroverken lönetur skall beräknas “från och med året efter det, då
fullmagten eller konstitutorialet utfärdats’1, dels förmält, hurusom följderna af
detta stadgande blefvo ännu orimligare derigenom, att fullmagter inom somliga
stift daterades från utnämningsdagen och inom andra stift erhöllo datum af
den dag, då de efter klagotidens utgång utfärdades; och har, på grund häraf,
motionären föreslagit, l:o) att i stället för orden: “från och med året efter det,
då fullmagt eller konstitutorial utfärdats“, hvilka förekommo i nämnda cirkulärbref,
måtte i stället införas: “från och med det åt-, då läraren på ordinarie stat
tjenstgjort tvänne fulla läseterminer“; och 2:o) att fullkomlig enhet inom alla
Rikets stift vid fullmagters utfärdande må anbefallas och fullmagterna för utnämningsdagen
dateras.
Då elementar-lärarnes tjenstgöring, med undantag af rektorernes, uteslutande
är begränsad till 36 veckor om året, fördelade på tvänne läseterminer,
synes det vara obilligt, att en ordinarie lärare, som med nit. och skicklighet
tjenstgjort under hela denna tid, icke får beräkna sig densamma tillgodo för
uppflyttning till högre lönegrad derföre, att hans fullmagt tillfälligtvis ej blifvit
utfärdad under föregående året; och har Utskottet så mycket mindre tvekat
biträda motionärens förslag till ändring uti Kong]. Cirkulärbrefvet den 20 Mars
1858, som tjenstgöring under tvänne fulla läseterminer utan tvifvel är en mera
väsendtlig och oförtydbar bestämning vid lönetursberäkningen, än dagen, då
lärarens fullmagt blifvit utfärdad, i afseende hvarå, enligt hvad upplyst blifvit,
olika praxis gjort sig gällande vid de särskilda konsistorierna. Med anledning
häraf hemställer Utskottet,
a) att Riksdagen må för sin del besluta, att ordinarie lärare
vid elementar-läroverken må, efter fem års för nit och
skicklighet vitsordad tjenstgöring, räknadt från och med
det kalenderår, då läraren på ordinarie stat tjenstgjort tvänne
fulla läseterminer, ega att uppflyttas i högre lönegrad.
Hvad beträffar motionärens förslag, att konsistorierna må anbefallas att
förse fullmagter med utnämningsdagens datum, torde, i händelse af bifall till
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.
7
den här ofvan ifrågasatta ändringen uti berörda Kongl. Cirkulärbref af den 20
Mars 18 58, ett sådant förständigande vara obehöfligt, då fullmagtens datum ej
vidare skulle ingå såsom beräkningsgrund för elementar-läroverkslärarnes uppflyttning
i högre lönegrad; hvadan Utskottet hemställer,
b) att motionärens framställning i denna del må lemna3
utan afseende.
11 ro. I anledning af derom gjorda, af Statskontoret förordade, underdåniga Om uppföranframställningar,
har Kongl. Makt föreslagit uppförande å elementar-läroverkens stat de a elementar
.
J o i r läroverkens
af dels 300 R:dr, ersättning för Sölvesborgs stads bidrag till aflönande af lärare stat af trenne
vid läroverket derstädes, dels 252 R:dr för ett från Westerviks stadskassa hittills ersättnings belemnit
bidrag till lärares aflöning vid läroverket i staden och dels 400 R:dr
för Borås stads numera icke utgående lönebidrag till dervarande läroverk.
Med hänseende till hvad Statskontoret i dessa frågor anfört (se Statsrådsprotokollet
Bil. 7. sidd. 2, 3, 8, 9 och 10) och då Statsverket i allmänhet
åtagit sig att, emot det kommunerna sjelfva bekosta lokaler för elementar-läroverken,
bestrida lärarnes aflöning, samt någon anledning icke förefinnes hvarföre
nu ifrågavarande bidrag skulle fortfarande af ofvannämnda kommuner utgöras,
tillstyrker Utskottet,
att Riksdagen måtte medgifva uppförande å elementarläroverkens
stat af följande ersättningsbelopp, nemligen:
a) 300 Ridt- för Sölvesborgs stads bidrag till aflönande af
lärare vid läroverket derstädes;
b) 252 R:dr för ett från Westerviks stadskassa hittills
lemnadt bidrag till lärares aflöning vid läroverket i staden ; och
cj 400 R:dr för Borås stads numera icke utgående lönebidrag
till dervarande läroverk.
12:o. Jemte förmälan att Kristinehamns stadskassa till lönebidrag åt enl fråga om
kollega vid elementar-läroverket derstädes årligen utbetalade 300 R:dr, hvilken uPPfuran^ a
. . '' B 7 elementar
utbetalning
härledde sig derifrån, att Rikets Ständer vid 1856 års riksdag, då läroverkens
anslag beviljades till utvidgande af pedagogien i Kristinehamn, förbehållit sig, stat af tvenne
r J j , ersuttmngsbe
att
ofvannämnda summa, som staden beviljat till förstärkande af lärarekrafterna lopp,
vid pedagogien, äfven för framtiden skulle af stadens medel få utgå, har Herr
J. J. Magnell uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 43) föreslagit,
att staden måtte från utgifvande af förenämnda bidrag befrias.
Uti en jemväl inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 4) har Herr
A. Bergström, bland annat, anfört, hurusom i aflöningen för två adjunkter vid
Christianstads högre elementar-läroverk inginge ett sammanräknadt belopp af 1,200
R:dr, utgörande donationsmedel, ursprungligen afsedda för underhåll af en läroklass,
hvari “de stadens obemedlade ynglingar, hvilka egnade sig åt näringarne“
skulle få åtnjuta fri undervisning; och då dessa medel numera efter det lärdoms-#
och apologist-skolorna år 1849 förenades, enligt motionärens åsigt, blifvit från
8
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.
1 fråga
utvidgning
åtskilliga
r overk.
»in egentliga bestämmelse förryckta och använda för andra ändamål, än de med
stiftelsen åsyftade, har motionären föreslagit, att Riksdagen ville, utöfver de till
aflöning af lärarne vid Christianstads högre elementar-läroverk redan anslagna
medel, anvisa ytterligare 1,200 E:dr, att årligen åtgå till fyllande af den brist,
som i nämnda läroverks stat uppstår derigenom, att det af Dahlska apologistfonden
i Christianstad hittills bestridda lönebidrag, 1,200 R:dr komme° att
upphöra.
Då frågor af den beskaffenhet, som de, hvilka i förevarande motioner
gjoits till föremål för Riksdagens bedömande, enligt Utkottets åsigt, icke böra
till afgörande förekomma förr än vederbörande embetsverk käft tillfälle att i
ämnet sig yttra, men sådant i förevarande fall ej är förhållandet, har Utskottet
icke kunnat motionärerncs framställningar understödja, utan hemställer,
a) att Herr Magnells ofvanberörda motion må af Riksdagen
lemnas utan afseende; och
b) att jemväl Herr Bergströms motion må lemnas ut,an
afseende.
m^ 13.o. Betviflande dels anställande af flere lärare vid redan fullständiga ele
lä-
mentarläroverk, dels utvidgning af åtskilliga läroverk till fullständiga och af
andra till femklassiga samt angående några pedagogiers uppflyttande till treklassiga
läroverk äro följande framställningar till Utskottets behandling öfverlemnade
nemligen:
O
a) af Herr 1. de Lava!, som uti en inom Första Kammaren väckt motion,
(Nio 26) såsom ostridigt framhållit, att, om man ville i landets särskilda delar
lika främja den högre elementarundervisningen, så måste man åt alla högre eller
fullständiga elementarläroverk gifva lika lärarekrafter i de mot de fordna°gymnasieina
svarande 6:te och <:de klasserna af de nuvarande läroverken, men låta
adjunkternes antal vid desamma bestämmas af det återstående behofvet och på
grund deraf föreslagit, att Riksdagen måtte dels anslå erforderliga medel för en
sådan reglering af de högre elementarläroverken i riket, att vid hvartdera af dem
löner blefve att tillgå för 8 lektorer och det antal adjunkter, som derutöfver
kunde erfordras, med iakttagande deraf att 16 lärare borde förefinnas för 200
lärjungar, samt ytterligare en lärare för hvarje fullt trettiotal derutöfver af läroverkets
lärjungar; dels ock, oberoende af beslutet härom, för läroverket* Falilun
bevilja anslag til] lön för eu lektor med 2,000 R:dr, äfvensom 1,000 R:dr, till
att dermed vid nästinträfifande adjunktsledighet förhöja den med sålunda ledigblifna
befattningen åtföljande lön till 2,000 R:dr, såsom lön för den 8:de lektorn
vid nämnda läroverk.
b) af Herr M. Ilallenborg och Herr S. Trägård!), hvilka i särskilda
motioner, den förre inom Första Kammaren (motion N:o 62) och den sednare
inom Andra Kammaren (motion N:o 180) erinrat, hurusom genom förändrade
stadganden
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.
9
stadgande)! den dimissionsrätt, som tillförene tillkommit staden Ystads lärdomsskola,
blifvit densamma frånkänd samt skolan inskränkt till ett femklassigt elementarläroverk,
hvaraf blifvit en följd att der intagna ynglingar, hvilka önskade
inhemta de för den så kallade afgångsexamen föreskrifna kunskapsmått, vore nödsakade
att söka inträde i fullständigt elementarläroverk å annan ort; och hafva
motionärerne i följd häraf och på i öfrigt anförda skäl föreslagit, att Ystads
lägre elementarläroverk måtte uppflyttas till fullständigt högre elementarläroverk
på så väl den lärda som den reala linien.
c) af Herr E. Meijer och Herr S. A. Hellerström, af hvilka den förre
inom Första Kammaren (motion N:o 63) och den sednare inom Andra Kammaren
(motion N:o 120) föreslagit, att Carlshamm femldassiga elementarläroverk
måtte till fullständigt på såväl den klassiska som den reala linien upphöjas samt
nödiga medel dertill anslås, till stöd hvarför motionärerne åberopat Domkapitlets
i Lund, med anledning af Carlshamns skolas inspektörs och lärare-kollegii samt
stadsfullmäktiges i nämnda stad gjorda framställning, till Kongl. Maj:t i underdånighet
aflåtna skrifvelse den 19 Juli 1865, innefattande hemställan om nådig
Px-oposition angående nämnda skolas uppflyttning från lägre till högre läroverk;
d) af Grefve H. Wachtmeister, som uti en inom Första Kammaren väckt
motion N:o 41, hemställt, att, då Ronneby köping utan Statens medverkan, med
en kostnad af 20,980 R:dr, ombyggt och utvidgat den åt dervarande tvåklassiga
elementarläroverk upplåtna lokal, hvarigenom tillfälle vore beredt att intaga vida
större antal lärjungar än förut, Riksdagen måtte bevilja nödigt anslag till en
tredje lärare vid nämnda läroverk;
e) af Herr A. Grenander, som inom Andra Kammaren (motion N:o 83)
föreslagit, att treklassiga läroverket i Sköfde måtte till femklassigt elementarläroverk
uppflyttas. Såsom skäl härtill har motionären, bland annat, anfört, att vid
nämnda under sednaste riksdag utvidgade läroverk, som nu hade 92 lärjungar,
hvilkas undervisning trenne lärare icke förmådde ändamålsenligt bestrida, lärjungeantalet,
i anseende till stadens centrala läge och de på sednare tiden lättade
kommunikationerna, otvifvelaktigt komrne att ytterligare stiga, så snart tillfälle
till fullständigare undervisning der blefve beredt;
f) af Herr K. Cassel inom Första Kammaren (motion N:o 59) och Herr
./. ./. Magnell inom Andra Kammaren (motion N:o 42), som hemställt, att Riksdagen
måtte anslå medel till Askersunds treklassiga elementarläroverks utvidgning
till femklassigt; varande, till stöd härför, hufvudsakligen anfördt, att lärjungeantalet
vid denna skola under de sista sju åren ökats med omkring 50 procent
och under sistlidne läsetermin utgjort 65, till större delen mindre bemedlades
söner, enär de lyckligare lottade föredrogo att sända sina söner till ett läroverk,
der deras studier ej så snart behöfde afbrytas, hvaraf följden jemväl blifvit, att
vid Örebro högre elementarläroverk, tilloppet af lärjungar i de 5 nedersta klas
Bili.
till Riksd. Prof. 1867. 4 Sami. 1 Afd. 19 Häft. 2
10
Stats- Utskottets Utlåtande N.‘o 40.
serna vore allt för stort, för att icke undervisningen skulle deraf lida ; varande
dessutom, vid Herr Magnells motion bilagd en af 66 personer inom Askersunds
samhälle och kringliggande landsbygd undertecknad skrift, innefattande en i
ofvanberörda syfte gjord framställning;
g) af Grefve E. Sparre inom Första Kammaren (motion N:o 61) och
Herr A. W. Chenon inom Andra Kammaren (motion N”:o 212), hvilka föreslagit,
att elementarläroverket i Amåls stad måtte förändras från treklassigt till femklassigt,
och att följaktligen anslag till aflöning af erforderligt antal lärare måtte
beviljas; varande af motionärerne bland annat anfördt, att lärjungeantalet redan
uppgått till 60 och att staden redan för tvänne år anslagit medel till aflöning
åt två extra lärare;
h) af Herr P. Staaff, som i motion inom Andra Kammaren, (N:o 195)
jemte förmälan bland annat, att staden Söderhamn utan statsbidrag med en
kostnad af 40,000 R:dr uppfört en till inrymmande af ett femklassigt läroverk
afsedd byggnad, föreslagit att Riksdagen måtte i anslaget för Söderhamns treklassiga
elementarläroverk bevilja tillökning med 3,500 R:dr, nemligen till förhöjning
i rektorslönen 500 R:dr samt till lön åt tre kolleger 3,000 R:dr;
i) af Herr S. P. Bergman (motion N:o 49 inom Första Kammaren) och
Herr G. R. Rönnblad (motion N:o 48 inom Andra Kammaren), hvilka, under åberopande
hurusom stadsfullmägtige i Luleå uti underdånig skrifvelse den 8 Juli
1865 gjort framställning om utvidgning af dervarande endast på reallinien fullständiga
läroverk, föreslagit, att nämnda läroverk måtte till ett fullständigt högre
elementarläroverk förändras och nödiga medel derför anvisas;
k) af Herr F. Rooth, som uti en inom Andra Kammaren väckt motion
(N:o 181) jemte förmälan, att lärjungarnes antal vid den tvåklassiga pedagogien
i Engelholm så betydligt tilltagit, att det numera uppginge till 55, i följd hvaraf
undervisningen icke kunde behörigen uppehållas af endast tvänne lärare, hemställt,
att nämnda pedagogi måtte förses med ytterligare en lärare, och således
upphöjas till treklassigt elementarläroverk;
l) af Herr E. J. Rudberg, som uti en inom Andra Kammaren väckt
motion (N:o 88) under åberopande, bland annat, att vid Borgholms tvåklassiga
pedagogi med 40 lärjungar undervisningen för närvarande bedrefves i den omfattning,
att under hvarje af de närmast förflutna åren några lärjungar derifrån
afgått till fjerde klassen af högre elementarläroverket i Calmar, föreslagit, att
berörda pedagogi måtte förvandlas till ett treklassigt elementarläroverk och således
anvisas dels 1,000 R:dr till lön åt en kollega och dels 500 R:dr till löneförhöjning
åt rektor;
m) af Herr O. P. Rylander, hvilken i motion inom Andra Kammaren
(N:o 45), föreslagit, att, sedan staden Ulricehamn numera låtit uppföra ett rymligt
och ändamålsenligt skolhus, dervarande pedagogi måtte till treklassigt elementarläroverk
uppflyttas och anslag till erforderliga lärarelöner beviljas;
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 40.
1 1
n) samt slutligen af Herr J. Borg, som uti en inom Andra Kammaren
väckt motion (Nio 179) hemställt, att, enär Södertelje stad redan, sedan tvänne
år tillbaka, vid dervarande tvåklassiga pedagogi anställt och aflönat en tredje
lärare, nämnda pedagogi nu måtte upphöjas till treklassigt elementarläroverk
med vederbörliga öfningslärare i gymnastik och teckning samt att läroverket i
sådan egenskap måtte å elementarläroverkens stat uppföras.
Den starka tillvext i lärjunge-antalet vid elementar-läroverken, som under
de sednaste åren egt rum, har föranledt en så hastig tillökning i lärarnes antal,
att för den närmaste framtiden någon vidare utvidgning af dylika läroverk svårligen
bör kunna ifrågakomma. Utom det högst betydliga antal nya lärarebefattningar,
som inrättades vid riksdagen 1856, tillkom vid den derpåföljande
ett antal af 55, vid 1862—4863 års riksdag ytterligare 68 och vid sistlidne
riksdag icke mindre än 70. Att med fullt kompetenta personer besätta alla
dessa lärareplatser har icke varit möjligt, utan har ett stort antal blifvit besatt
med oexaminerade lärare. Dessutom har nu bristen på sökande blifvit så stor,
att, enligt en från Ecklesiastik-departementet meddelad uppgift, utaf de vid sistförflutna
riksdag inrättade nya läraretjenster, nemligen 13 lektorat, 36 adjunkturer
och 21 kollegat, icke någon är med ordinarie innehafvare försedd, samt att
utaf äldre lärareplatser 5 lektorat, 17 adjunkturer och 29 kollegat ännu äro
obesatta.
Då således tillsammans 121 ordinarie lärareplatser ännu stå obesatta och
detta förhållande icke kan inom nästa riksdag undergå någon väsendtlig förändring,
har Utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka inrättandet af någon ny
lärarebefattning och hemställer alltså,
att ofvan omförmälda framställningar icke måtte bifallas;
och sålunda:
a) Herr de Lavals motion angående anvisande af medel,
dels för en omreglering af de högre elementarläroverken i
Riket, dels för anställande af ytterligare tvänne lektorer vid
läroverket i Fahlun;
b) Herrar Hallenborgs och Trägårdhs motion om utvidgning
af läroverket i Ystad;
c) Herrar Meijers och Hellerströms motioner angående
utvidgning af läroverket i Carlshamn;
d) Grefve Wachtmeisters motion om anslag till lön åt en
tredje lärare vid läroverket i Ronneby;
e) Herr Grenanders motion om utvidgning af läroverket i
Sköfde;
f) Herrar Cassels och Magnells motioner, rörande utvidgning
af läroverket i Askersund;
12
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 40.
Angående
löneförhöjning
för öfningslärarne
vid
elementarläroverken
m. m.
1 fråga om
indragning
af de tvänne
nedersta klasserna
vid elementarläroverken.
g) Grefve Sparres och Herr Chenons motioner, angående
utvidgning af läroverket i Amål;
h) Herr Staaffs motion om utvidgning af läroverket i
y O Ö
Söderhamn;
■i) Herrar Bergmans och Rönnblads motioner i fråga om
utvidgning af läroverket i Luleå;
k) Herr Rooths motion angående pedagogiens i Engelholm
förändring till treklassigt elementarläroverk;
l) Herr Rudbergs motion om pedagogiens i Borgholm
uppflyttning till treklassigt elementarläroverk;
m) Herr Rylanders motion att pedagogien i Ulricehamn
måtte uppflyttas till treklassigt elementarläroverk; samt
n) Herr Borgs motion om utvidgning af pedagogien i
Södertelje till treklassigt elementarläroverk;
lemnas af Riksdagen utan afseende.
14:o. Herr S. Hedlund har uti eu inom Andra Kammaren väckt, till
Stats-Utskottet remitterad motion (Nio 140) på anförda skäl, föreslagit, att
gymnastiköfningarne äfvensom musik- och ritundervisningen måtte få intaga deras
behöriga platser i den offentliga undervisningen, utan förfång af sådana läroämnen,
som dels tillhöra specialskolan, dels högskolan, samt att gymnastik-,
musik- och ritlärarnes ställning, såväl i afseende å löner, som röst i lärarekollegierna,
måtte bestämmas i enlighet med dessa läroämnens höga betydelse.
Utan att ingå i pröfning huruvida, enligt nu gällande skolstadga, ett
tillräckligt antal undervisningstimmar är för ifrågavarande läroämnen afsedt, eller
om gymnastik-, musik- och ritlärare böra i lärarekollegierna i allmänhet ega
röst, får Utskottet, beträffande motionärens yrkande om lönernas bestämmande i
enlighet med läroämnenas betydelse, anföra, att, då för öfningslärarnes kompetens
helt andra och i många hänseenden lägre fordringar ännu finnas stadgade, än
för elementarläroverkens öfrige lärare, samt dessutom de med öfningslärareplatserna
förenade göromål icke äro af beskaffenhet att, på sätt med adjunkts- och
lektorsbefattningarne är förhållandet, taga en persons hela tid och verksamhet i
anspråk, Utskottet af hvad motionären anfört icke funnit anledning att för ifrågavarande
lärare föreslå någon löneförhöjning; hemställande alltså Utskottet,
att Herr Hedlunds ofvanberörda motion icke må till någon
Riksdagens^ åtgärd föranleda.
15:o. Uti förut omförmälda, inom Andra Kammaren väckta motion
(N:o 203) med förslag till åtskilliga indragningar och besparingar på Riksstatens
särskilda Hufvudtitlar har Herr C. A. Larsson, bland annat, föreslagit,
att Riksdagen måtte besluta indraga, lönerna och arfvodena för lärarne i första
och andra klasserna vid alla elementarläroverken i riket, i den mån lärarne
kunde befordras till undervisning i de högre klasserna. Såsom skäl härför har
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.
13
niotio nären anfört, att läroämnena i elementar-läroverkens tvänne lägre klasser
icke vore högre än att desamma kunde bibringas lärjungarne i folkskolan ; men
då folkskolan i allmänhet ännu icke torde hafva nått den utveckling, att det af
motionären väckta förslag skulle kunna genomföras, får, med erkännande af
rigtigheten af det syftemål motionären afsett, Utskottet hemställa,
att Herr C. A. Larssons ifrågavarande motion icke må till
någon Riksdagens åtgärd föranleda.
16:o. För inrättande i hufvudstaden af en Akademi för statsvetenskaperna
och häfde forskning en har Kong!. Maj:t äskat ett belopp af 10,000 R:dr, att å
ordinarie stat uppföras.
Med fullt erkännande af den föreslagna institutionens vackra syftemål, har
Utskottet dock af hvad i Statsråds-protokollet (Bil. 7, sidd. 20-1-23) är angående
Akademiens verksamhet och organisation meddeladt, icke funnit sig öfvertygadt,
att det åsyftade resultatet kan ernås på den väg, som nu blifvit ifrågasatt.
Den anordning af ifrågavarande Akademi, som blifvit af Departementschefen föreslagen
och af Kongl. Mnj:t gillad, synes Utskottet icke lemna några betryggande
garantier för utvecklandet af den lifaktig» verksamhet, utan hvilken en dylik
institution icke är af något verkligt värde, och då dessutom statsutgifterna för
närvarande böra så mycket som möjligt inskränkas, anser sig Utskottet böra
hemställa,
att Kong]. Maj:ts förevarande nådiga framställning icke må
af Riksdagen bifallas.
17:o. Efter att hafva anmärkt, det flera brister förefunnes i nuvarande
organisation af folkskolan, och till dessas afhjelpande föreslagit åtskilliga ändringar
i folkskolestadgan den 10 Juni 1842 och i Kongl. Förordningen om skolråd
den 21 Mars 18G2, har Herr C. Hasselnöt uti en inom Första Kammaren
väckt motion (N:o 15) af anförda skäl hemställt, att, utöfver de bidrag, som
kunna lemnas till folkskoleväsendets bispringande och vid Indika bidrags fördelning
afseende jemväl borde fästas å församlingarnes förmåga att sin folkskola
uppehålla, hela den personel,-! skyddsafgiften måtte till kommunerna öfverlemnas,
för att till folkskolans behof användas i enlighet med de föreskrifter, Kongl.
Maj: t kunde behaga meddela.
Inom Andra Kammaren håfva följande förslag rörande användandet af
personliga skyddsafgiften blifvit väckta, nemligen:
af Herr A. ,J. Sandstedt (motion N:o 60) att den nu utgående personliga
skyddsafgiften efter första artikeln måtte såsom bevillning till Statsverket upphöra
och deremot fullt svarande belopp till folkundervisningens förbättring och
utveckling utgöras af hvarje mantalsskrifven person samt debiteras, uppbäras och
fördelas på samma sätt som den nuvarande folkskoleafgiften;
af Herr A. G. Hollander (motion N:o 99) att Riksdagen måtte till Kongl.
Maj:ts disposition, såsom reservationsanslag, anvisa återstående andelen af per
-
Angående inrättande
af en
Akademi för
statsvetenskaperna
och
häfdeforsknmgen.
Rörande användandet
«/
den personliga
sky dds af g iften
m. m.
14
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.
Om understöd
för folkskolorna
m. m.
sonliga skyddsafgiften, att från och med 1868 användas till utvidgande och
bättre ordnande af folkundervisningen i den syftning, som finnes angifven i
motionen, till hvilken torde få hänvisas, och efter närmare uppgjord plan, hvaraf
Kongl. Maj:t kunde vid nästkommande riksdag gifva Representationen del ;
af Herr A. Jonsson (motion N:o 150), att hela den s. k. personliga
skyddsafgiften måtte få återgå till folkskolan och för dess behof användas.
Deremot har Herr J. Otterström i motion inom Andra Kammaren (N:o
251) af anförda skäl föreslagit, att Staten måtte indraga det anslag, som nu
utgår till kommunerna under namn af folkskoleafgift, och vidare anslagen på
ordinarie stat under titlarne till förbättring af folkskolelärarnes löner samt till
folkskoleväsendets förbättring i allmänhet; samt att i stället måtte anvisas reservationsvis
eu summa, som motsvarade behofvet af 250 R:dr i årligt understöd
för hvarje egentlig folkskola och 100 R:dr årligen för hvarje af vederbörande
godkänd småskola.
I anledning af flera vid sistlidne riksdag väckte förslag om den personliga
skyddsafgiftens direkta användande för folkundervisningen, anhöllo då församlade
Ständer, i underdånig skrifvelse den 16 Juni nästlidet år, att Kongl.
Maj:t måtte låta dels undersöka och utreda, huruvida, utan uppoffring af den
nödiga kontrollen öfver folkskolorna, Statens nuvarande bidrag till dem måtte
kunna i sin helhet eller till någon del upphöra, derigenom att den återstående
delen af skyddsafgiften ansloges till hvarje församling, dels ock låta uppgöra
och framlägga beräkning öfver de medel, som kunde erfordras för det
understöd, hvilket åtskilliga församlingar under vissa förhållanden möjligen icke
skulle kunna undvara, samt afgifva förslag om sättet för beredande af dessa
medel. — Då således frågan om fördelen deraf, att större eller mindre del af
den personliga skyddsafgiften direkte utgår till folkskoleväsendets befrämjande
och utveckling, kan anses redan utgöra föremål för Kongl. Majtts pröfning, och
således nådig framställning i ämnet torde vara att till en kommande Riksdag
förvänta, hemställer Utskottet,
att Herrar Hasselrots, Sandstedts, Hollanders, Jonsons och
Otterströms ofvanberörda motioner icke må till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.
D O
18:o. Herr M. Svensson har uti eu inom Andra Kammaren väckt, till
Stats-Utskottet hänvisad motion (N:o 67) föreslagit:
a) att Riksdagen måtte anslå den summa att årligen utgå, som erfordrades
till understöd för folkskolor med examinerade lärare, så att hvarje sådan skola
årligen bekomme 300 R:dr R:mt, deri inberäknadt. hvad distriktet uppbär såsom
folkskoleafgift till följd af den förut anslagna kapitations-afgiften; samt
b) att den fond, som Rikets Ständer afsatt för understödjande särskild! af
mindre och fattigare kommuner med afseende på aflönande! af folkskolelärare,
Stals- Utskottets Utlåtande N:o 40.
15
må förhöjas till det belopp, att sådana kommuner kunde derifrån understödjas,
äfven med afseende på uppförandet af nya eller utvidgade skolhus.
Hvad angår första momentet af ofvannämnda förslag, torde, intilldess den
i nästföregående punkt omförmälda utredning, angående folkskolans behof, hunnit
ske och nådig Proposition med anledning deraf till Riksdagen aflåtits, anvisandet
af ytterligare statsbidrag till aflönande af folkskolelärarne icke böra ifrågakomma,
hemställande derföre Utskottet,
a) att Herr M. Svenssons motion i denna del må lemnas utan
afseende.
Beträffande framställningen i hvad den afser statsbidrag för uppförande af
nya eller utvidgade skolhus, har Utskottet så mycket mindre ansett sig böra
understödja ett dylikt förslag, som, enligt Utskottets tanke, det, för befrämjande
af folkskoleväsendet, snarare borde stadgas såsom ett bestämdt åliggande för
hvarje kommun att bygga erforderligt antal skolhus. Och då Utskottet sålunda
är af den åsigt att, äfven om församlingarnes ställning någon gång kan vara
sådan, att det vore önskligt om Staten tillfälligtvis kunde bispringa med något
låneunderstöd, direkta anslag för dylika byggnader aldrig böra ifrågakomma,
hemställer Utskottet,
b) att Herr M. Svenssons motion äfven i denna del ej må till
någon åtgärd föranleda.
19:o. Inom Andra Kammaren har Herr D. Danielsson uti en derstädes
väckt motion (N:o 256) jemte förmälan att behofvet af skickliga och examinerade
lärare äfven i småskolorna allt mera gjort sig kändt, hemställt, att Riksdagen
måtte bevilja ett erforderligt anslag för bildandet af ett förberedande seminarium
vid Ahlsborg i Hvetlanda socken af Jönköpings län, der tillfälle gåfves
att inhemta de första grunderna af folkskolelärarebildning.
Stats-Utskottet, till hvars behandling nämnda motion blifvit hänvisad, har
icke, af hvad motionären anfört, funnit behofvet af det ifrågaställda seminariet
ådagalagdt; och då dessutom all utredning i frågan saknas, hemställer Utskottet
att Herr Danielssons ifrågavarande motion må lemnas utan
. afseende.
20:o. Herr J. Pålirsson har uti en inom Andra Kammaren väckt motion
(N:o 55) föreslagit:
att i alla Sverges folkskolor måtte införas såsom läroämne, undervisning i
de första militäriska öfningarne såsom march, gevärshandgrepp m. m. och att
skolstyrelserna måtte förpligtas anskaffa dertill nödiga, passande gevär af hvad
slag, som helst;
att för de äldre skollärare, som möjligen icke inhemtat nödig färdighet
för att leda öfningarne, borde beredas tillfälle till kostnadsfri undervisning vid
allmän trupps öfningsläger, dervid de af församlingarne borde erhålla något understöd
;
Angående inrättande
af
ett folkskolelärareseminarium
vid
Ahlsborg.
Angående
gymnastikoch
militär - öfningar i
folkskolorna''
m. m.
16
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.
att Ingen skollärare hädanefter måtte utexamineras, som icke visade sig
hafva inhemtat nödig färdighet för undervisning i första grunderna för gevärsexercis
m. in.;
att Staten måtte kostnadsfritt aflåta af gamla till krigsbruk odugliga gevär
O O o O o
til! alla Sverges folkskolor, 5 stycken för hvarje fullt tal af 1,000 personer;
samt
att de fraktkostnader in. in., som kunde uppstå för gevärens afhemtande,
måtte af skolstyrelserna bekostas, så att Staten icke deraf drabbades med någon
utgift, men gevären afhemtas från minst aflägsna ställen.
Lika med motionären anser Utskottet önskvärdt, att en mera utbredd färdighet
i vapenföring och militäröfningar kunde genom undervisning i folkskolorna
bibringas det uppvexande slägtet; dock torde härvid få erinras, att Rikets
sednast församlade Ständer, med bifall till derom aflåten nådig Proposition, anvisade
10,000 R:dr till folkskolelärares undervisning i gymnastik och militäröfningar,
samt att dylika öfningar numera ingå i undervisningen vid seminarierna,
hvaraf synes att behofvet i förevarande afseende ingalunda blifvit förbisedt.
Hvad beträffar motionärens yrkande, att Staten borde kostnadsfritt aflåta erforderligt
antal sådana gevär, som äro till krigsbruk odugliga, har Utskottet icke
kunnat biträda detsamma, enär, i Utskottets tanke, de ifrågavarande gevären,
såsom varande allt för tunga för de barn som besöka folkskolorna, äro för änmålet
alldeles olämpliga.
Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet,
att Herr Pährssons ifrågavarande motion ej må till någon
Riksdagens åtgärd föranleda.
O O
iättandelfTr, 21:o. Herr L. J. Hierta har uti en inom Andra Kammaren väckt, till
öfverinspek- Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 173) bland annat anfört, hurusom DirektSrsbefattmng
tionen öfver Gymnastiska Central-institutef, hvilken, jemlikt 3 och 4 §§ i den
utidérvisnin- för institutet, utfärdade stadga af den 8 Januari 1864, hade sig uppdraget ingen
i Riket, seendet öfver gymnastiska undervisningen vid rikets elementar-läroverk och folkskolor,
samt för utöfningen af detta öfverinseende egde att genom dertill lämplige
personer låta inspektera gymnastik-inrättningarne, uti underdånig skrifvelse
af den 3 Juni förlidet år omförmält, att den under de sednast förflutna åren
låtit genom föreståndaren för Gymnastiska Central-institutet inspektera endast tio
elementarskolor och två folkskolor, men i brist af dertill lämplige personer nödgats
på detta ofullständiga sätt, utöfva sitt kall, enär institutets föreståndare och
öfverlärare voro af sina lärarebefattningar hindrade att öfvertasra en sådan inspektion
under den tid, gymnastikundervisningen i skolorna vore i gång och att,
om de möjligen skulle kunna bereda sig någon tid dertill i slutet af vårterminen,
vore dels denna tid för kort, dels tiden vid läroverken upptagen med lärjungarnes
examina, samt med anledning häraf föreslagit, att Kongl. Majrt behagade
till
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.
17
till nu församlade Biksdag göra framställning om inrättandet af en öfverinspektörsbefatlning
för all gymnastikundervisning i Biket, hvilken inspektion äfven
borde sträcka sig till folkskolelärare-seminarierna, krigsskolan och arméens rekrytskolor.
Och har motionären med anledning häraf föreslagit, att Biksdagen må
uti underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t förorda tillsättandet tillsvidare af en
inspektör öfver gymnastik-undervisningen i hela Biket, samt ett lämpligt anslag
till arfvode för en sådan befattning anvisas. Då emellertid Kongl. Maj:t ansett
sig icke kunna biträda Direktionens för Gymnastiska Central-institutet ofvannämnda
förslag, och Bikets sednast församlade Ständer lemnat utan afseende
tvänne i enahanda syfte väckta motioner samt behofvet af den ifrågasatta inspektionen
sålunda icke vunnit något allmännare erkännande, torde den kontroll öfver
gymnastik-undervisningen, som redan förefinnes, få antagas vara åtminstone tillsvidare
för ändamålet tillfyllestgörande; och hemställer Utskottet derföre,
att Herr Hiertas motion icke må till någon åtgärd föranleda.
O O
Sund hets-kol legitim ined kodicill ul-stateit.
22:o. Med anledning af Sundhets-kollegii derom gjorda underdåniga framställning
(se Statsråds-protokollet, Bil. 7, sidd. 33 och 34) har Kongl. Maj:t
föreslagit Biksdagen, att återstående fyra extra j>r ovinciallakare-befältning av må, i den
mån nuvarande innehafvare derifrån afgå eller lemna sina dermed förenade bataljonsläkaretjenster,
förses med årliga löner af 1,500 Biksdaler, hvilken åtgärd likväl,
då verkställighet af en sådan anordning icke kunde annorledes än efter hand
inträda, ej för närvarande skulle föranleda uppförande på stat af högre belopp
än 1,000 B:dr, samt att för sådant ändamål nämnda anslag måtte beviljas, under
förbehåll att innevånarne inom hvarje distrikt på egen bekostnad anskaffa och underhålla
lämplig bostad åt läkaren vid den för honom bestämda station; och då
utaf 26 extra provincialläkare-befattningar 22 redan blifvit till ordinarie provincialläkaretjenster
förändrade, tillstyrker Utskottet,
att för ytterligare två extra provincialläkare-be,ställningars förändring
till ordinarie må anvisas ett belopp af 1,000 B:dr.
23:o. Sedan Bikets Ständer vid sistförfluten riksdag till Farmaceutiska
institutet för innevarande år anvisat dels 4,875 B:dr, emot vilkor att Apothekaresoeieteten
skulle till institutet med enahanda belopp bidraga, dels ock 2,000
B:dr, med afseende å ifrågaställd skyldighet för institutets lärare att deltaga i
provisor- och apothekare-examen, samt, på sätt af Statsråds-protokollet (Bil. 7,
sid. 23) inhemtas, ej mindre Apothekare-societeten åtagit sig fullgörandet af
ofvan nämnda vilkor, än äfven institutets lärare förklarat sig villige att den ifrågasatta
examensskyldigheten öfvertaga, har Kongl. Maj:t nu äskat, att det en
Bih.
till Riksd. Prof. 1867. 4 Sand. 1 Afd. 19 Raft.
Angående två
extra provincialläkarebefattningars
förändring till
ordinarie.
Anslag till
Farmaceutiska
institutet.
3
18
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.
Angående lön
till två biträdande
lärare
vid barnmorskeundervisnings-anstalterna
i Stockholm
och
Göteborg.
Anslag till
gymnastiskt
orthopediska
institutet.
d»3t för ett år beviljade anslaget till Farmaceutiska institutet, 6,875 R:dr, fortfarande
må med samma belopp och på enahanda vilkor som hittills få utgå;
hemställande Utskottet,
att förevarande nådiga framställning måtte af Riksdagen
bifallas.
Bariimorskc-nndcrvisniugcu och barnbördshusen.
24:o. Med anledning af ett vid sistförflutna riksdag väckt förslag om beviljande
af ett årligt anslag af 2,000 R:dr, att lika fördelas emellan två biträdande
lärare vid barnmorske-undervisnings-anstalterna i Stockholm och Göteborg, anhöllo
Rikets då församlade Ständer uti underdånig skrifvelse den 16 Juni 1866,
att Kongl. Maj:t måtte låta behörigen utreda, huruvida behofvet af ökade lärarekrafter
vid dessa undervisningsanstalter vore af den angelägna vigt, att ytterligare
statsanslag borde för ändamålet anvisas.
Till följd häraf både, enligt hvad af Statsråds-protokollet (Bil. 7, sid. 24)
inhemtas, Sundhets-kollegium, som fått sig ålagdt att utlåtande i ämnet afgifva,
efter det lärarne vid barnmorske-undervisnings-anstalterna i Stockholm och Göteborg
sammanstämmande vitsordat nödvändigheten af ökade lärarekrafter vid dessa
båda inrättningar, med den anbefallda utredningen inkommit, hvarvid Kollegium
för egen del ansett anställandet af biträdande barnmorskelärare såsom en trängande
nödvändighet, såvida den för landet ytterst vigtiga barnmorskebildningen
skulle kunna vederbörligen upprätthållas, hvarför Kollegium hemställt, det nödiga
medel måtte härför beredas; och har Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med denna
Sundhets-kollegii hemställan, nu äskat ett årligt anslag af 2,000 R:dr, att såsom
aflöning lika fördelas emellan två biträdande lärare vid barnmorske-undervisningsanstalterna
i Stockholm och Göteborg.
Under åberopande af hvad till stöd för denna nådiga framställning finnes
uti Statsråds-protokollet anfördt, hemställer Utskottet,
att Riksdagen må till aflöning, att lika fördelas emellan
två biträdande lärare vid barnmorske-undervisnings-anstalterna
i Stockholm och Göteborg, å Riks-staten uppföra ett anslag
af 2,000 R:dr.
Orthopediska institutet.
25:o. Uppå Direktionens för Gymnastiskt orthopediska institutet derom
gjorda, af Sundhets-kollegium förordade underdåniga framställning har Kongl.
Maj:t föreslagit, att den till denna inrättning för närvarande anslagna summa af
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 40.
19
8,250 K:dr måtte beviljas att fortfarande med oförändradt belopp och under enahanda
vilkor som hittills utgå.
Då af Statsråds-protokollet (Bil. 7, sid. 23) inhemtas,ratt vilkoren för åtnjutande
af berörda anslag, som Rikets Ständer för år 1867 i likhet med föregående
år beviljat, blifvit af institutets föreståndare uppfyllda, samt ifrågavarande
nyttiga inrättning fortfarande är i behof af statsbidrag, hemställer Utskottet,
att denna nådiga framställning måtte af Riksdagen bifallas.
Vetcrinär-inrättningarnp i iiikct.
26:o. Sedan, med föranledande af Rikets Ständers uti underdånig skrifvelse
den 28 Februari 1863 gjorda anhållan, att Kongl. Maj:t måtte låta utarbeta
och för Rikets Ständer framlägga ett förslag, hvarigenom i öfverensstämmelse
med tidens fordringar och landets behof såväl undervisningen i veterinärkunskapen
kunde höjas och utvidgas, som äfven djurläkarnes antal förökas
och deras vilkor förbättras, — Kongl. Maja åt särskilde komiterade uppdragit
att afgifva förslag till fullständigt ordnande af veterinärväsendet i Riket, samt
bemälde komiterade den 24 Maj 1865 inkommit med underdånigt utlåtande och
förslag, deröfver Sundhets-kollegium sig yttrat, så har Kongl. Maj:t nu uti särskild
nådig Proposition (N:o 16) till Riksdagen gjort framställning om åtgärder
till veterinärväsendets ordnande, dervid Kongl. Maj:t, jejnte framläggande af
förslag till utvidgning och förändrad organisation af den i Stockholm befintliga
undervisningsanstalt för veterinärläkare, af Riksdagen äskat,
Angående inrättande
eif ett
Veterinärinstitut
i
Stockholm.
att för ett Veterinär-institut i Stockholm måtte beviljas utöfver det till
Veterinär-inrättningen i Stockholm med 22,330 R:dr utgående ordinarie anslag
ett sammanlagdt belopp af 19,070 R:dr; deruti inberäknad den vid sistlidna
Riksdag för den ambulatoriska kliniken vid Veterinär-inrättningen i Stockholm å
extra stat anvisade summa 3,000 R:dr;
att en viss uppgifven de! af Veterinär-inrättningens vester om Grefgatan
inom qvarteret Krabaten belägna tomt måtte få utbytas mot den till inrättningens
tomt i qvarteret Edelman mindre, öster om Grefgatan gränsande, “Abraham
Rydbergs stiftelse''1 tillhöriga tomtplats, samt den derefter återstående, Kronan tillhöriga
tomtdelen af qvarteret Krabaten med derå befintliga byggnader på offentlig
auktion försäljas och köpeskillingen derför användas såsom bidrag till uppförande
af det nya Institutets byggnader: samt
att Riksdagen måtte, för uppförande af nybyggnader vid Veterinär-institutet,
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med uppgjorda ritningar, bevilja 390,000
R:dr, hvaraf 50,000 R:dr att utgå under loppet af år 1868.
20
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.
Stats-Utskottet, till hvars behandling förevarande nådiga Proposition, jemte
de vid remissen deraf inom Kamrarne afgifna yttranden, blifvit hänvisad, härvid
granskning af den föreslagna organisationsplanen i främsta rummet fästat
uppmärksamhet vid frågan om den för Institutet afsedda lokal. I afseende härå
förekommer, att såväl Landtbruks-akademien som Sundhets-kollegium förordat
Institutets förläggande utom hufvudstaden, men i dess närmaste grannskap. Då
straxt utanför någon af tullarne å Ladugårdslandet Kronan tillhörig mark bör
kunna för ändamålet upplåtas, skulle genom Institutets ordnande derstädes en
betydlig besparing i anläggningskostnaden uppstå, enär i sådan händelse den
nu Veterinär-inrättningen tillhöriga egendom med dess vidsträckta tomter kunde
försäljas. Skulle åter Institutets förläggande utom staden finnas vara förenadt
med så väsendtliga olägenheter, att dessa icke af fördelarne motvägdes — i
hvilket hänseende tillförlitlig utredning saknas —, återstår dock Sundhets-kollegii
alternativt framställda förslag, att läroanstalten skulle å dess nuvarande plats
bibehållas och ökadt utrymme beredas genom utvidgning och förändring af de
redan befintliga byggnaderna. Äfven genom antagande af detta förslag skulle en
betydlig inskränkning i kostnaderna åstadkommas, enär dymedelst de nybyggnader,
som enligt den af Kong!. Maj:t föreslagna planen erfordras, blefve till större
delen öfverflödiga; och den besparing, som sålunda kunde åstadkommas, synes
Utskottet väl förtjena afseende vida framför den förmenta olägenheten deraf, att
Institutets särskilda lokaler blefve af Grefgatan åtskiljda. Då emellertid Utskottet
icke tilltror sig att, utan noggrannare och speciel utredning, afgöra, hvilketdera
af de ifrågakomna förslagen bör, då fördelar och olägenheter vägas mot hvarandra,
lemnas företräde, samt det af Kong]. Maj:t för år 1868 begärda anslag
endast är afsedt för läggande af grund till den föreslagna nybyggnaden och
således hela byggnadsfrågans uppskjutande till nästa Riksdag icke kan i någon
väsendtligare mån verka menligt på Institutets verksamhet, har Utskottet ansett
sig för närvarande icke böra understödja Kong]. Maj:ts förslag, såvidt det afser
utbyte af tomter och anslag för byggnadens påbörjande.
Vidkommande åter planen för den veterinära undervisningens ordnande
har Utskottet icke haft något att emot det nådiga förslaget erinra; och då, enligt
hvad Utskottet inhemtat, undervisningen kan, om ej i hela den omfattning
som blifvit ifrågasatt, dock till större delen efter nämnda plan anordnas inom
de nu befintliga byggnaderna, har Utskottet ansett det vara af vigt att derför
nödiga medel redan nu anslås; och Utskottet, — som, lika med Kong!. Maj:t,
ansett endast den professor, som innehar föreståndare-befattningen, samt de begge
adjunkterne och instruktionssmeden böra ega rätt till kostnadsfria bostäder vid
institutet och i följd deraf funnit de två professorer, som utom föreståndaren
för närvarande åtnjuta fria husrum, böra derför vidkännas afdrag å lönen med
500 R:dr årligen, — har med hänseende i öfrig! till den inskränkning i Insti
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40. 21
tutets verksamhet, som tills vidare måste blifva en följd af bristen på tillräckligt
utrymme, uppgjort följande förslag till utgiftsstat för Institutet:
1 Professor, föreståndare, lön.....................v 4,500: —
D:o arfvode . ... t..................... 500: —
1 D:o lön ......................... 4,500: —
2 Professorer, löner å 4,000 R:dr (så länge de åtnjuta fria husrum) 8,000: —
1 Lektor, lön............................. 3,000: —
1 Adjunkt, lön............................ 1,500: —
Instruktionssmeden, lön........................ 1,500: —
Kamereraren, arfvode......................... P,000: —
Sekreteraren, arfvode......................... 300: —
Aflöning åt betjente.......................... 1,500: —
Stipendier åt elever.......................... 4,000: —
Byggnaders underhåll......................... 1,000: —
Diverse utgifter............................ 4,000: —
tillsammans 35,300: —
och skulle således, enligt detta förslag, i Veterinär-inrättningens anslag,
22,330 R:dr, erfordras en tillökning af 12,970 R:dr.
I öfverensstämmelse med dessa åsigter hemställer Utskottet,
a) att, för tillämpning af ofvanintagna förslag till utgiftsstat
vid Veterinär-institutet, anslaget för Veterinär-inrättningarne
i Riket må med 12,970 R:dr förhöjas, eller från
• 26,430 R:dr till 39,400 R:dr samt under rubrik “Veterinärundervisningen
“ uppföras: och
b) att Riksdagen må vid anmälan af detta beslut i underdånighet
anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t i nåder låta
närmare undersöka och utreda, huruvida icke Veterinärinstitutet,
till besparing i kostnaderna, skulle kunna utan
väsendtliga olägenheter till någon plats vid hufvudstadens
gräns förläggas, eller om icke, i annan händelse, Institutet
skulle, utan byte med Rydbergska stiftelsens tomt, kunna
på ett ändamålsenligt sätt anordnas å den nuvarande lokalen
genom utvidgande och förändring af der befintliga byggnader,
samt att Kongl. Maj:t ville låta i dessa hänseenden
uppgöra alternativa kostnadsförslag.
ISospitalcrs och lasaretters underhåll.
27:o. Till ersättande af den minskning, som, genom afskrifning af Angående er
.
° , c sättning för
mjöl- och sågqvarnsräntor, uppkommit i de under förestående rubrik upptagna mjöl- ochsåg
qvarnsräntor.
22
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 40.
Angående
underhållande
på Statens
bekostnad af
Flöda kyrka.
Angående ersättning
för
mjöl- och sågqv
ar nsr autor.
indelta räntor, har Kongl. Maj:t föreslagit uppförande å stat af 6 öre i penningar
samt 70 kubikfot 8,84 kannor oindelt spannmål; och Utskottet hemställer,
att berörda nådiga framställning må på det sätt bifallas, att,
jemte det under förenämnda anslag å stat uppföras 6 -öre i
penningar samt i jernnt tal 70 kubikfot 9 kannor oindelt
sparimål,'' samma anslags indelta räntor minskas med motsvarande
värde 141 Ridt- 86 öre.
Kyrkors underhåll
28:o. Enär Flöda församlings kyrka i Södermanlands län med dess åldriga
alfrescomålningar vore att räkna bland de i konsthistoriskt hänseende
märkligare byggnader inom landet, hvars bevarande åt framtiden kan anses utgöra
en det allmännas angelägenhet, har Kong!. Magt äskat anvisande å ordinarie
stat af ett årligt belopp, 300 R:dr, till samma kyrkas underhåll, att utgå
från den tid, Flöda församling upphör att af ifrågavarande gamla kyrka sig
begagna. Och då Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien (se Statsrådsprotokollet
Bil. 7, pag. 4 och 5) vitsordat, att denna kyrkas bevarande åt framtiden
är för den fosterländska kulturhistorien af stor vigt, får, med erinran att
åtskilliga för likartade ändamål tillförne beviljade anslag, t. ex. för underhåll af
Runa qvarndam, Kungsladan vid Rankhyttan, Ornäs loftbyggnad och Wasamonumentet
i Utmeland, finnas upptagna under Sjunde Hufvudtitelns reservationsanslag
för “byggnader och reparationer i landsorterna11 och att således jemväl
förevarande underhållskostnader synas böra dit hänföras, Utskottet hemställa,
att Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga framställning må på
det sätt af Riksdagen bifallas, att till underhåll af Flöda
församlings gamla kyrka anvisas ett årligt anslag af 300
R:dr att tilläggas Sjunde Hufvudtitelns anslag till byggnader
och reparationer i landsorterna.
29:o. Till ersättande af den minskning, som, genom afskrifning af mjölocli
sågqvarnsräntor, uppkommit i de under förestående rubrik upptagna indelta
räntor, har Kongl. Maj:t föreslagit uppförande å stat af 1 R:dr 40 öre i penningar
samt 129 kubikfot 9,09 kannor oindelt spanmål; hemställande Utskottet,
att Riksdagen må förevarande nådiga framställning på det
sätt bifalla, att under anslaget till “Kyrkors underhåll “ uppföres
1 R:dr 40 öre i penningar samt i jemnt tal 129 kubikfot
9 kannor oindelt spanmål, hvaremot indelta räntor
under samma anslag minskas med motsvarande 261 R:dr
20 öre.
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 40.
23
30:o. Jemte anförande, hurusom i Gideå församling af Wester-Norrlands Angående i
län den kyrkan af Statsverket tillagda vin- och byagnadssåd utgjorde endast 12
kubikfot 6 kannor korn, hvilket vore ringa i jemförelse med de fördelar, som
i detta hänseende blifvit Rikets kyrkor i allmänhet tillerkända, äfvensom att
Trehörning sjö kapellkyrka helt och hållet saknade dylikt understöd, har uti en
inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad motion (Nto 117)
Herr P. O. ITörnfeldt hemställdt, att Riksdagen måtte anslå 40 kubikfot kronotionde-spanmål,
hvilken efter länets markegångspris, såsom vin- och byggnadssäd
årligen skulle utgå till Gideå och Trehörningsjö kyrkor, med sådan fördelning
dem emellan, att Trehörningsjö kyrka erhölle 24 och Gideå kyrka 16
kubikfot med bibehållande af det äldre anslaget 12 kubikfot 6 kannor.
och byggnadssäd
för Gideå
och Trehörningsjö
kyrkor.
Enär Utskottet anser frågor af sådan beskaffenhet, som den här ifrågavarande,
icke böra hos Riksdagen till afgörande förekomma, innan de, efter vederbörandes
hörande, varit föremål för Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, får af denna anledning
Utskottet hemställa,
att Herr Hörnfeldts förevarande motion må af Riksdagen
lemnas utan afseende.
31:o. I afseende å Åttonde Hufvudtitelns öfriga, härofvan ej särskildt Angående efomförmälda
anslag, har fråga om förändring i nu anvisade belopp icke förekom- r''Aa anslan “
mit; hvadan Utskottet hemställer, "ludtitebf''
att dessa anslag må bestämmas till enahanda belopp, som i
nu gällande Riks-stat äro upptagna;
Kommande, i följd af hvad Utskottet uti föregående punkter i detta Ut- Åttonde Hnflätande
tillstyrkt och föreslagit, Hufvudtiteln att ökas med 42,422 R:dr och så- vudtitdns s‘utledes
dess slutsumma, sedan, för jemnande deraf, anslaget till skrifmaterialier och
expenser blifvit minskadt med 22 R:dr att uppgå till" 4,602,600 R:dr, på sätt
närlagde tabell Lutt. A närmare visar.
För de under Åttonde Hufvudtiteln hänförliga behof af tillfällig beskaffenhet,
som således höra till den så kallade extra statsregleringen, äro nedan omförmälda
framställningar gjorda:
32:o. Enär mängden af ärenden, rörande ordnande af pr ester skåpets löneförmåner,
i enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga Kungörelse den 11 Juli 1862,
gjort det nödvändigt att antaga särskildt biträde för handläggningen inom Eeklesiastik-departementet
af dessa ärenden, på det densamma måtte kunna med erforderlig
kraft och skyndsamhet fortgå, anvisade Rikets sist församlade Ständer för
berörda ändamål ett extra anslag af 3,000 R:dr att för hvardera af åren 1866
och 1867 utgå; och då det visat sig, att antalet af de inom Departementet
handlagda ärenden varit i oupphörligt stigande och detsamma kunde antagas
blifva förhållandet under de närmast följande åren, i följd hvaraf användandet af
särskilda arbetskrafter för detta ändamål fortfarande vore af behof påkalladt, har
Angående
särskildt. biträde
för handläggningen
inom Ecklesiastik-departementet
af
ärenden rörande
ordnande
af prester
skåpets
löneförmåner.
24
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.
Anslaget till
förbättring af
komministrarnes
in. fl. lönevilkor.
Reparation af
Linköpings
domkyrka.
Kong]. Mnj:t äskat, att jemväl för 1868 ett anslag af 3,000 R:dr måtte från
Riksgälds-kontoret utgå, att för berörda ändamål af Kong!. Maj:t disponeras;
tillstyrkande Utskottet,
att det äskade anslagsbeloppet, 3,000 R:dr, må jemväl för år
1868 anvisas, att från Riksgälds-kontoret utgå.
33:o, Under åberopande af samma skäl, som vid sistförflutna riksmöte
föranledde nådig framställning till Rikets Ständer om anvisande af 10,000 R:dr
till förbättring af de svagast aflönade komministrars, kapellpredikanters samt pastorats-
och sockenadjunkters lönevilkor, har Kong]. Maj:t äfven för år 1868 till enahanda
ändamål äskat, ett reservationsanslag af 10,000 R:dr att af Kongl. Mnj:t
disponeras i enlighet med de föreskrifter, som varit meddelade för användandet
af de till samma ändamål förut anvisade medel: och då behofvet af ifråga
O
varande
anslag fortfarande är oförminskadt, tillstyrker Utskottet,
att jemväl för år 1868 må å Riksgälds-kontoret anvisas
ett reservationsanslag af 10,000 R:dr, att, enligt Kongl. Maj:ts
nådiga disposition, användas till förbättring af de svagast
aflönade komministrars, kapellpredikanters samt pastoratsoch
sockenadjunkters lönevilkor, intill dess de genom den
pågående allmänna löneregleringen blifvit uppbringade till det
belopp, som erfordras till anständig bergning; hvarvid likväl
iakttages, att någon löneförbättring icke må komma dem till
godo, hvilkas fjenster vederbörande nämnd, deröfver hörd,
anser böra vid innehafvarens afgång indragas.
34:o. Sedan Kong!. Maj:ts Befallningshafvande i Östergötlands län och
Domkupitlet i Linköpings stift uti gemensam skrifvelse den "''10 Oktober nästlidet
år underdånigst anhållit, att alldenstund, när det vid sistförflutne riksdag
med 13,500 R:dr för år 1867 beviljade anslag till fortsatt reparation af Linköpings
domkyrka hunnit användas, ännu 27,086 R:dr vore behöfliga till fyllande
af den för kyrkans fullständiga iståndsättande beräknade summa, Kongl. Maj:t
täcktes göra nådig framställning om ytterligare anslag till fortsättande och fullbordande
af kyrkans reparation, har Kongl. Maj:t, på grund af hvad vederbörande
anfört (se Statsråds-protokollet Bil. 7, sid. 27), af Riksdagen äskat ett
belopp af 13,500 R:dr till fortsättning under år 1868 af reparationsarbetet å
nämnda domkyrka i enlighet med den plan, som af Kongl. Maj:t pröfvas och
godkännes.
Enligt hvad vid sistlidne riksdag
arbeten, hvilka i sin helhet beräknats
yttre iordnings stållandet af ifrågavarande
allmänhet ansetts böra till bestridande
upplystes, afse ifrågavarande reparationstil]
en kostnad af 40,586 R:dr, endast
domkyrka; hvadan och då Statsverket i
af dylika kostnader lemna bidrag, Rikets
då församlade Ständer för ändamålet anvisade en tredjedel af omförmälda belopp;
tillstyrkande i följd häraf Utskottet,
att
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats- Utskottet* Utlåtande N:o 40.
2h
att till fortsatt reparation af domkyrkan i Linköping må för
år 1868 anvisas ett extra anslag af 13,500 R:dr, att från
Riksgälds-kontoret utgå.
o Ö
35:o. Till inköp af dyrbarare instrumenter för den utvidgade fysiologiska ingående minstitutionen
vid universitetet i Upsala har Kongl. Maj:t för en gång äskat ett köp af fysioextra
anslag af 6,000 R:dr. '' '' logiska inströ
Genom hvad i Statsråds-protokollet öfver Ecklesiastik-ärenden den 4 sistlidne
Januari (Bil. 7, sidd. 15 och 16) är meddeladt, synes behofvet af ifrågavarande
anslag tillfyllest ådagalagdt, men då medicinska faculteten i Upsala, i
skrifvelse till universitetets Kansler, jemte anmälan af nämnda anslagsbehof, ansett
den nödiga kompletteringen af instrumenter och apparater kunna under två
eller tre år verkställas, kan följaktligen någon väsendtlig olägenhet af det äskade
anslagets fördelning på tvärme år icke vara att befara, och Utskottet hemställer
fördenskull,
att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning må på
det sätt af Riksdagen bifallas, att till inköp af instrumenter
för fysiologiska institutionen vid Upsala universitet anvisas
för år 1868 ett extra anslag af 3,000 R:dr.
36:o. Med anledning af en utaf Lärare-kollegiet vid Karolinska Medico- Angående ankirurqiska
Institutet gjord'' och af Kanslers-embetet. för Upsala universitet föror- hrm9ande aJ
dad underdånig framställning om behofvet af åtskilliga för uppvärmning, belys- ningsapparat
ning och vatteninledning erforderliga inrättningar i den nya byggnad, som till mdKarohnska
° ° ° J J oo J institutet.
inrymmande af den pathologiskt-anatomiska och den kemiska institutionen vid
nämnda institut blifvit å Kungsholmen uppförd och snart kunde för ändamålet
öppnas, ibland hvilka föreslagna inrättningar förekom en uppvärmnings- och luftvexling
sapp ar åt, afsedd att inrättas efter det i Teknologiska institutets nya byggnad
tillämpade, på cirkulerande vatten grundade värmelednings-system, har Kongl.
Maj:t för anbringande af berörda uppvärmningsapparat äskat ett belopp af
10,375 R:dr.
Då den föreslagna uppvärmningsapparatens ändamålsenlighet synes genom
den vid Teknologiska institutet vunna erfarenhet till fullo ådagalagd, och dess
anbringande uti Karolinska institutets ofvanberörda nya byggnad beräknats medföra
en ej obetydlig besparing i institutets årliga utgifter (se Statsråds-protokollet
Bil. 7, sidd. 18 och 19), tillstyrker Utskottet,
att för anbringande af en uppvärmningsapparat i det för
undervisning i patologisk anatomi och kemi vid Karolinska
Medico-kirurgiska Institutet uppförda hus må anvisas ett
extra anslag af 10,375 R:dr, att från Riksgälds-kontoret
utgå.
Bih. till liiksd. Prat. i867. 4 Sami. I Afd. i9 Höft.
4
26
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 40.
Om anslag och
lån till elementarläroverksbyggnaderna
i Hopsala,
Karlstad
t Wenersborg
och
Westervik.
37:o. Sedan Rikets sednast församlade Ständer, med bifall till Kong!.
Maj:ts nådiga framställning, såsom bidrag till uppförande af en ny byggnad för
högre elementarläroverket i Upsala, hvarför kostnaden i sin helhet beräknats till
300.000 Ridt-, beviljat dels ett anslag af 100,000 R:dr och och dels ett låneunderstöd
af 140,000 R:dr samt utaf dessa summor anvisat för innevarande år
såsom anslag 40,000 R:dr och såsom lån 70,000 R:dr, har Kongl. Maj:t, med
anledning af hvad Domkapitlet i Upsala uti underdånig skrifvelse den 21 sistlidne
November (se Statsråds-protokollet Bil. 7, sidd. 28 och 29) anfört, af anslaget
utan återbetalningsskyldighet för år 1868 äskat 20,000 R:dr samt föreslagit,
att den återstående lånesumman, 70,000 R:dr, äfven må för samma år
anvisas, så att hela det för år 186 8 utfallande beloppet skulle uppo-å till
90.000 R:dr.
Under erinran derjemte, att Rikets Ständer likaledes vid sistförfiutne riksdag,
såsom bidrag till uppförande af nya, eller utvidgning af äldre byggnader för
elementarläroverken i Karlstad, Wenersborg och Westervik, beviljat följande summor,
nemligen:
för läroverket i Karlstad såsom anslag 87,000 R:dr och såsom lån 40,000
R:dr, hvaraf för år 1867 anvisats af anslaget 40,000 R:dr och af lånet
20.000 R:dr;
för läroverket i Wenersborg såsom anslag 60,000 R:dr och såsom lån
40.000 R:dr; och
för läroverket i Westervik såsom anslag 35,000 R:dr och såsom lån
20.000 R:dr;
varande för de två sistnämnda läroverken halfva beloppen af såväl anslagen
som låneunderstöden anvisade för år 1867, allt under förutsättning, att vederbörande
landsting och kommuner till byggnadsföretagen bidraga med vissa af
Rikets Ständer bestämda belopp, har Kongl. Maj:t vidare, då, i afseende på läroverksbyggnaden
i Karlstad, Wermlands läns landsting, i fråga om skolhuset i
Westervik, Norra Kalmar läns landsting, och i afseende på Wenersborgs skolhusbyggnad,
Wenersborgs stad förklarat sig villiga att fullgöra berörda vilkor, äskat,
att, på det. byggnadsarbetena må kunna under år 1868 fortsättas, Riksdagen
måtte anvisa följande belopp, nemligen:
för läroverksbyggnaden i Karlstad anslag 47,000 R:dr, lån 20,000 R:dr,
„ läroverksbyggnaden i Wenersborg anslag 30,000 R:dr, och
„ läroverksbyggnaden i Westervik anslag 17,500 R:dr.
I sammanhang med dessa Kongl. Maj:ts nådiga framställningar har Utskottet
till pröfning förehaft en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet
remitterad motion (N:o 258), deruti Herr A. J. Landström gjort framställning
derom, att jemväl återstoden, 20,000 R:dr, af ofvan berörda för läroverksbygg^
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40. 27
nåden i Wenersborg vid sistlidne riksdag beviljade lån måtte bland 1868 års
statsutgifter upptagas.
Då af Statsråds-protokollet (Bil. 7, sidd. 28 och 29) inhemtas, att vederbörande
landsting och kommuner förklarat sig villiga att fullgöra de vilkor Rikets
sednast församlade Ständer fästat vid de för ofvan omförmälda byggnadsföretag
beviljade statsbidrag, samt det är af vigt, att de ifrågavarande läroverken ej
längre, än nödvändigt är, förblifva i saknad af erforderliga lokaler, har Utskottet
ansett sig böra biträda ej allenast hvad Kongl. Maj:t bär ofvan äskat utan äfven
den af Herr Landström gjorda framställningen; hvarförutan, och då jemväl för
läroverksbyggnaden i Westervik byggnadstiden beräknats till två år, Utskottet
ansett äfven återstoden, 10,000 R:dr, af det för denna byggnad beviljade lån
böra för år 1868 anvisas; hemställande alltså Utskottet,
att Riksdagen för fortsättande af läroverksbyggnaderna i nedannämnda
städer må, till utgående från Riksgäld s-kontoret,
för år 1868 anvisa följande belopp, nemligen:
a) till läroverksbyggnaden i Upsala dels ett anslag af 20,000
R:dr, dels ett låneunderstöd af 70,000 R:dr;
b) till läroverksbyggnaden i Karlstad delsgett anslag af 47,000
R:dr, dels ett låneunderstöd af 20,000 R:dr;
c) till läroverksbyggnaden i Wenersborg dels ett anslag af 30,000
R:dr, dels ett låneunderstöd af 20,000 R:dr; och
d) till läroverksbyggnaden i Westervik dels ett anslag af 17,500
R:dr, dels ett låneunderstöd af 10,000 R:dr;
hemställande Utskottet derjemte,
e) att de föreslagna låneunderstöden måtte lemnas på enahanda
vilkor, som vid sednaste Riksdag i detta hänseende bestämdes.
38:o. Jemte förmälan att — efter det Rikets sednast församlade Ständer,
såsom bidrag till utvidgande af elementarlåroverksbyggnaden i Christianstad, beviljat
dels ett anslag af 20,000 R:dr och dels ett låneunderstöd af enahanda belopp, samt
utaf dessa summor anvisat på Riksgälds-kontoret för år 1867 såsom anslag 10,000
R:dr och såsom lån 10,000 R:dr, under förutsättning att Christianstads läns
landsting till byggnadsföretaget i dess helhet bidroge med 20,000 R:dr, samt
att staden Christianstad tillsköte hvad som utöfver det sålunda för hela byggnadsföretaget
till 60,000 R:dr beräknade bidrag kunde för ändamålet erfordras
Kongl. Maj:t, jemlikt nådigt Bref den 29 .Juni 1866, med godkännande af hvad
Rikets Ständer sålunda beslutit, förständigat vederbörande att, på sätt Rikets
Ständer tillika hemställt, sednast inom 1868 års utgång hafva visat, att. de för
statsanslagets åtnjutande stadgade ^särskilda vilkor blifvit fullgjorda, har Herr
A. Bergström uti en inom Andra^Kammaren väckt, till Stats-Utskottet hänvisad
motion (N:o 3) vidare anfört, att berörda landsting till ifrågavarande läroverks
-
Rörande vilkoren
för åtnjutande
af
anslaget till
läroverksbyggnaden
i
Christianstad.
28
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.
Atslcilliga anslag
för folkskoleväsendets
befrämjande.
byggna(l anslagit 20,000 R:dr, men tillika beslutit, att grunden för uttaxering
af detta bidrag skulle blifva sådan, att 2/3 deraf skulle påföras staden
Christianstad och V3 det öfriga länet, hvaröfver nämnda stads fullmägtige sig
besvärat hos Kong]. Maj:t, som visat ärendet åter till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
hvilken vid förnyad pröfning landstingets beslut ogillat. På det att
emellertid den tid, inom hvilken styrkas borde, att de för statsanslagets åtnjutande
stadgade särskilda vilkor blifvit fullgjorda, icke måtte expirera och läroverket
dymedelst gå i mistning af statsanslaget, har motionären föreslagit, att
Riksdagen måtte för sin del besluta, att först inom utgången af år 1869 behöfde
styrkas, att de för statsanslagets åtnjutande stadgade särskilda vilkor blifvit
fullgjorda; samt att, till följd deraf, de på Riksgälds-kontoret för år 1867 anvisade
summor, nemligen anslag 10,000 Rall- och låneunderstöd 10,000 R:dr, i
stället måtte för år 1868 anvisas.
Då något skäl icke blifvit af motionären anfördt, hvarföre ej Christianstads
läns landsting och Christianstads stad skulle medhinna att inom nästa års utgång
fullgöra de vilkor, som, på sått ofvan förmäles, äro för åtnjutandet af
ifrågavarande statsbidrag stadgade, och, vid sådant förhållande, det vederbörande
i detta hänseende redan lemnade rådrum bör kunna anses för ändamålet fullt
tillräckligt, hemställer Utskottet,
att Herr Bergströms ifrågavarande motion må af Riksdagen
lemnas utan afseende.
39:o. För folkskoleväsendet har Kongl. Maj:t för år 1868 äskat följande
extra anslag, nemligen:
till löneförbättring utöfver minimilönen för examinerade folkskolelärare
30,000 R:dr,
till understöd för sådana församlingar, som ej förmå till erforderligt belopp
bekosta aflöning åt sina folkskolelärare, 20,000 R:dr; och
för undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskolelärare-seminarierna 3,000 R:dr.
Under åberopande af hvad i det den nådiga Propositionen bilagda Statsråds-protokoll
(Bil. 7. pag. 29—31) är angående fortfarande behofvet af dessa
anslag meddeladt, tillstyrker Utskottet,
att Riksdagen må till utgående från Riksgälds-kontoret anvisa
för år 1868 följande belopp, nemligen:
a) 30,000 R:dr till löneförbättring utöfver minimilönen för
examinerade folkskolelärare;
b) 20,000 R:dr till understöd för sådana församlingar, som ej
förmå till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare;
och
c) 3,000 R:dr för undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskolelärare-seminarierna.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.
29
40:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit att besparingarne & de särskilda
extra anslagen till folkskoleväsendet måtte få af Kongl. Maj:t för folkundervisningen
tillhörande föremål disponeras; och hemställer Utskottet,
att denna nådiga framställning må af Riksdagen bifallas.
41:o. Uppå Kongl. Majrts vid sistlidne riksdag gjorda nådiga framställning
om behofvet af ett eget lärohus för folkskolelärare-seminariet i Linköping
beviljade Rikets Ständer till inköp af tomt för ett sådant lärohus samt till byggnadens
påbörjande och uppförande, så långt tillgångarne medgåfve, efter den
ritning som kunde komma att af Kongl. Majrt fastställas, 25,000 R:dr, och i
sammanhang dermed anhöllo Rikets Ständer, att Kongl. Maj:t, för vinnande af
fullständig utredning angående såväl den yttre och inre anordning, som för
seminariibyggnader i allmänhet funnes mest lämplig, som ock det billigaste pris,
för hvilket desamma i förhållande till det å hvarje ställe påräkneliga lärjungeantal
skulle kunna uppföras, måtte, innan seminariibyggnadens i Linköping uppförande
påbörjades, låta utarbeta normalritningar och förslag till dylika byggnader.
Sedan för nämnda ändamål förordnade komiterade till Kongl. Maj:t öfverlemnat,
förslag till ifrågavarande normalritningar samt afgifvit underdånigt utlåtande
i ämnet, hvaraf (se Statsråds-protollet Bil. 7, sidd. 31 och 32) bland
annat inhemtas, att, enligt det af komiterade förordade förslag, en seminariibyggnad
för 100 elever beräknats kosta, med värmelednings- och ventilationsapparat,
en summa af 50,000 R:dr, har Kongl. Magt, enär således till seminariibyggnadens
i Linköping uppförande enligt nämnda plan erfordrades utöfver de
beviljade 25,000 R:dr, hvaraf 2,500 R:dr åtgått för inköp af tomt, en summa
af 27,500 R:dr, föreslagit att sistnämnda belopp måtte för ändamålet anvisas
att under år 1868 utgå.
Då den plan, hvarefter seminariibyggnaden i Linköping är föreslagen att
uppföras, synts Utskottet ändamålsenlig, samt då det härför erforderliga anslagsbelopp,
i jemförelse med kostnaden för andra läroverksbyggnader, icke torde få
anses för högt, tillstyrker Utskottet,
att för fullbordande af seminariibyggnaden i Linköping må
för år 1868 anvisas ett extra anslag af 27,500 R:dr.
42:o. Med anledning deraf att Sundhets-kollegii ordförande underdånigst
anhållit att, då de förhållanden fortfarande egde rum, under hvilka Rikets Ständer
för åren 1864—1867 beviljat såväl ett årligt lönetillskott af 8,000 R:dr till
fördelning mellan Sundliets-kollegii ordförande, ledamöter och tjenstemån, på sätt
Kongl. Maj:t funne godt derom i nåder bestämma, som ock en löntillökning
af 50 R:dr åt kollega förste, vaktmästare, Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta
nådig Proposition derom, att, i afvaktan på hvad Kongl. Maj:t kunde komma
att rörande Sundhets-kollegii ifrågasatta ombildning besluta, ofvannämnda belopp
af 8,050 Rdr fortfarande måtte för år 1868 utgå, har Kongl. Maj:t, då frågan
om Sundhets-kollegii organisation af angifvet skäl ännu vore beroende på slutlig
Seminariibyggnad
i Linköping.
Anslagstillökning
för
Sundhetskollegium.
30
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.
Anslag till
värd af
spetälska personer
i
Helsingland.
Angående
fortsatt, understöd
för den
medico-pneumatiska
anstalten
i
Stockholm.
pröfning, föreslagit Riksdagen att omförmälda tillökning i anslaget för Sundhetskollegium,
8,000 R:dr, måtte äfven för år 1868 ställas till Kongl. Maj:ts disposition
samt att förste vaktmästarens lön måtte för samma tid ökas med 50 R:dr.
Med anledning af hvad sålunda förekommit hemställer Utskottet,
att det för ifrågavarande ändamål äskade belopp, 8,050 R:dr,
måtte för år 1868 anvisas, att enligt Kongl. Maj:ts nådiga
disposition från Riksgälds-kontoret utgå.
43:o. Sedan Kongl. Maj:t i nåder medgifvit att de vid 1862—1863 års
riksdag beviljade medel, som, med vilkor att motsvarande bidrag från Gefleborgs
län anvisades, under sistförflutne statsregleringsperiod såsom understöd för vård
och skötsel af de personer i Helsingland, som voro behäftade med sjukdomen
spetälska, utgått med 3,000 R:dr årligen, finge användas till uppbyggande af ett,
i likhet med länslasaretten, under tillsyn af en särskild direktion ställdt sjukhus
för spetälske, beräknadt att inrymma 20 sängar, samt bemälde direktion, efter
det planritningar blifvit vederbörligen granskade och godkände, redan hösten år
1865 gått i författning om uppförande i granskapet af Jerfsö provincialläkarestation
af detta sjukhus, hvilket, i fall erforderliga medel blefve att tillgå, beräknats
kunna blifva färdigt under loppet af innevarande år, har Kongl. Maj:t,
då för fullbordande af nämnda sjukhusinrättning och dess försättande i ändamålsenlig
verksamhet ännu erfordrades ej obetydliga bidrag, och i betraktande af denna
sjukdoms beskaffenhet samt de stora svårigheter, som vore förenade med en
ändamålsenlig vård och skötsel af de dermed behäftade personer, hvilka vid
1865 års utgång utgjorde ett antal af 80, nu gjort nådig framställning om
beviljande för år 1868 af ett anslag för berörda ändamål till lika stort belopp,
som det för innevarande år utgående, eller 3,000 R:dr, under vilkor af ett mot
detta belopp svarande bidrag från landstinget i länet.
Enär ifrågavarande anslag fortfarande är för ändamålet behöfligt, tillstyrker
Utskottet,
att Riksdagen må för vård och skötsel af spetälske personer
i Helsingland bevilja jemväl för år 1868 ett anslag af 3,000
R:dr, att enligt Kongl. Maj:ts nådiga diposition från Riksgälds-kontoret
utgå, emot vilkor att enahanda bidrag fortfarande
af Gefleborgs läns landsting för ändamålet anvisas.
44:o. Vid de två sistförflutna riksdagarne hafva Rikets Ständer uppå
derom gjorda framställningar funnit skäligt att till understöd för den af Doktor
O. Sandahl i hufvudstaden inrättade medico-pneumatiska anstalt anvisa ett årligt
anslag af 2,000 R:dr, med vilkor likväl att tillsynen öfver anstalten skulle handhafvas
af Sundhets-kollegium, dit föreståndaren hade att årligen om inrättningens
verksamhet afgifva berättelse, äfvensom att dagligen skulle lemnas fribad åt minst
två fattiga eller obemedlade personer; och har nu Herr Erik Er sson uti en inom
Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet hänvisad motion (N:o 122), jemte
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.
31
upplysning att antalet gratispatienter vid ofvannämnda inrättning under år 1865
utgjort 253, hvilka erhållit tillsammans 7,917 bad i förtätad luft och att nästlidet
år 336 personer utan afgift blifvit behandlade med 8,999 dylika bad,
föreslagit, att för år 1868 en summa af 2,000 R:dr måtte till understöd för
berörda anstalt af Riksdagen anvisas.
Ehuru Utskottet icke är i tillfälle att. bedöma, huruvida ifrågavarande
anstalt är i medicinskt hänseende af den vigt, att den kan hänföras till sådana
institutioner, hvilka böra af Staten upprätthållas, har Utskottet likväl, med hänseende
dertill att en mängd obemedlade personer vid anstalten åtnjuta kostnadsfri
vård, ansett sig böra tillstyrka anvisande af det utaf motionären ifrågasatta
anslag, dock endast på det sätt, att på Kongl. Maj:ts nådiga pröfning må bero,
huruvida anslaget bör för ändamålet utgå; hemställande alltså Utskottet,
att till Kongl. Maj:ts nådiga disposition må för år 1868
anvisas ett extra enslag af 2,000 R:dr, att från Riksgäldskontoret
utgå och användas till understöd för nämnda medicopneumatiska
anstalt, derest Kongl. Maj:t, efter vederbörandes
hörande, finner anstalten vara af den vigt och beskaffenhet,
att den bör från Statens sida understödjas.
45:o. Med anledning af en utaf Serafimer-ordensgillet uti skrifvelse
den 8 nästlidne November gjord underdånig framställning (se Statsråds-protokollet
Bil. 7, sidd. 35 och 36), har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till
hospitals fondens förstärkning för år 1868 bevilja ett kreditiv af 100,000 R:dr.
Då, genom hvad Serafimer-ordensgillet uti ofvan åberopade skrifvelse
anfört, synes tillfullo ådagalagdt, att det begärda kreditivet är för ändamålet
oundgängligen behöfligt, tillstyrker Utskottet,
att Riksdagen må till hospitalsfondens förstärkning å Riksgäldskontoret
anvisa för år 1868 ett kreditiv af 100,000 R:dr.
46:o. Vid sistlidne riksdag beviljade Rikets Ständer ett af Kongl. Maj:t
äskadt anslag för Nyköpings hospitals tillbyggnad och utvidgning med 20,000 R:dr,
deraf för år 1867 skulle utgå endast, hälften; och har Kongl. Maj:t i anledning
häraf gjort nådig framställning derom att det återstående beloppet, 10,000
R:dr, för sagda ändamål må varda anvisadt, att utgå under år 1868 : tillstyrkande
Utskottet,
Kreditiv till
hospitalsfondens
förstärkning.
Utvidgning af
hospitalet i
Nyköping.
att för fortsättning af tillbyggnaden vid hospitalet i Nyköping
må för år 1868 anvisas 10,000 R:dr, att från Riksgälds-kontoret
utgå.
47:o. Med anledning dels af den genom Kong!. Maj:ts nådiga Bref den Åtskilliga an
26 sistlidne Oktober Ofverintendents-embetet uppdragna förvaltningen af Nationalmuseibyggnaden,
dels ock af det inseende, som detta Embete egde att, jemlikt Seum m. m.
samma nådiga bref samt Kongl. Brefvet den 7 förutgångne Augusti, utöfva ej
mindre öfver Statens konstsamlingar än öfver lifrustkammaren, hade Öfver
-
32
Stats• Utskottets Utlåtande N:o 40.
intendents-embetet i skrifvelse den 4 sistförflutne December i underdånighet fram
O
ställt
behofvet af ökade anslag för vården och underhållet af ifrågavarande
byggnad och samlingar, äfvensom föreslagit att derför ett sammanräknadt belopp
af 37,040 R:dr måtte på ordinarie stat uppföras; och har Kongl. Maj:t, som,
enär de samlingar, hvilka varit afsedda att i Nationalmuseum förvaras, ännu ej
hunnit fullständigt ordnas, icke funnit tiden vara inne till framläggande vid
denna riksdag af en definitiv stat, men, med afseende på hvad af Ofverintendents-embetet
i fråga om de ökade behofven blifvit anfördt, pröfvat åtskilliga
af de begärda anslagen för vården, ökandet och förevisningen af de inflyttade
sarnlingarne äfven under nuvarande förhållanden, och intilldess en fullständig
anordning af tafvel- och gravyr-samlingarne hunnit komma till stånd, samt en
bestämd plan i afseende å förvaltningen och arbetsfördelningen blifvit uppgjord,
vara af behofvet påkallade, af Riksdagen för ifrågavarande ändamål för år
1868 äskat
dels fortfarande af följande för år 1867 beviljade anslag, nemligen: till
en uppsyningsman och öfvereldare 500 R:dr; till tre eldare å 450 R:dr, tillsammans
1,350 R:dr; till underhåll af byggnadens tak, golf och fönster samt till
rengöring och reparationer 5,300 R:dr; till stenkol och coakes 5,000 R:dr; till
ett särskildt biträde vid gravyrsamlingens ordnande och vårdande 1,500 R:dr;
äfvensom att för flyttnings- och anordningsarbeten måtte anslås ett belopp af
l, 000 R:dr;
dels ock att aflöningen till vaktbetjeningen måtte höjas till ett sammanlagdt
belopp af 3,500 R:dr; att til! inköp af äldre mästares målningar eller
andra konstsaker måtte anslås 3,000 R:dr; att åt ett biträde vid upprättandet
och kompletterandet af behöfliga inventariiförteckningar och vid de vetenskapliga
undersökningar och litterära arbeten, som för samlingarnes närmare kännedom
och noggranna ordnande blifva nödiga, anvisas ett arfvode af 1,000 R:dr; samt
att för tillsynen och vården af lifrustkammarens samlingar anslås 600 R:dr, eller
tillsammans 22,7 50 R:dr.
I sammanhang härmed har Utskottet förehaft Kongl. Maj:ts till Utskottets
handläggning hänvisade, i särskildt aflåten Proposition (N:o 36) gjorda nådiga
framställning att, af en å anslaget till Nationalmusei inredande uppkommen
besparing, 10,500 R:dr måtte till restaurering af oljefärgstaflor, förgyllning af ramar
m. m. få användas; dock att deraf ersättning med 6,000 R:dr skall till Statskontoret
utgå för hvad detsamma för ändamålet förskjutit.
Enligt hvad i den nådiga Propositionen är meddelad t, är behofvet af
sistberörda anslag till en del föranledt af “föregående tiders icke alltid lyckade
restaureringsförsök“ och detta förhållande har fästat Utskottets uppmärksamhet
på vigten deraf att Nationalmusei samlingar, hvilkas värde uppgå till flera millioner
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.
33
lioner Riksdaler, oförtöfvadt anordnas en förvaltning, som genom sin sammansättning
lemnar betryggande garantier för att samlingarnes vårdande och komplettering
alltid med tillräcklig sakkännedom ledes och öfvervakas. Derjemte
synes i fråga om den vid museum nödiga tjenstepersonal uppgörandet af definitiv
stat icke böra undanskjutas i afvaktan på samlingarnes fullständiga ordnande,
hvarför sannolikt ännu lång tid erfordras. Utskottet, som icke i fråga
om de nu äskade anslagen haft något att erinra, hemställer alltså,
a.) att Riksdagen må för vårdande och underhåll af Nationalmuseibyggnaden
och der förvarade samlingar m. m. anvisa
för år 18G8 ett extra anslag af 22,750 R:dr;
b) att, af den å anslaget till Nationalmusei inredande uppkomna
besparing, ett belopp af 10,500 R:dr må dels till erforderlig
restaurering af de musci oljefärgstaflor, som deraf finnas
vara i behof, dels ock till förgyllning af ramar eller anskaffande
af nya sådana få användas, dock att af nämnda belopp
ersättning med 6,000 R:dr skall till Stats-kontoret
utgå för hvad detsamma för ändamålet förskjutit; och
c) att vid anmälan af dessa beslut Riksdagen må i underdånighet
anhålla, att Kong]. Maj:t dels, innan vidare restaurering
af oljefärgstaflor vid museum företages, eller något inköp
varder genom museistyrelsens försorg verkstäldt, måtte i nåder
meddela de närmare föreskrifter, som i afseende å nödig
kontroll finnas erforderliga, dels ock för näst sammanträdande
Riksdag framlägga ett sådant förslag till de för vårdande
af Nationalmuseum nödiga utgifter, att denna inrättning
icke må komma att ådraga Staten större kostnader, än
som finnas för ändamålet oundgängligen nödiga, äfvensom
förslag till anordnandet för musei samlingar af en förvaltning,
hvilken genom sin sammansättning lemnar tillförlitliga
garantier för behörigt vårdande af den Statens dyrbara egendom,
som innefattas i dess konstsamlingar.
48:o. Uppå Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademiens uti skrif- Åtskilliga anvelse
den 13 nästlidne November derom gjorda underdåniga anhållan, har Komd. sla9 m Vi!~
Maj:t äskat fortsatt anvisande af nedannämnda äfven vid nästlidne riksdag be- ‘Itoril- och
viljade extra anslag, nemligen: till arfvode och resekostnadsersältning åt en and- Antiqvitetsqvitetsintendent
3,500 B:dr; till uppsökande och aftecknande af runstenar samt teck- a a emten''
ningarncs utgifvande 1,500 R:dr; till undersökning af fäderneslandets fornlemning av
och upprättande af förteckningar öfver sådana 2,000 R:dr; till fortsatt utgifvande
Bill. till Riksd. Prof,. 1867. 4 Sami. 1 Afd. 19 Höft. 5
opaginerad Kontrollera mot PDF
Si
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 40.
af planchverk öfver fornsaker och andra historiska märkvärdigheter i Statens historiska
museum samt Svenska sigiller från medeltiden 2,000 R:dr; samt till arfvode
åt vetenskapligt bildade bitråden vid akademiens samlingar i,500 R:dr och till aflöning
åt vaktbetjening 1,936 R:dr.
Med afseende på hvad Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien
uti den åberopade underdåniga skrifvelsen (se Statsråds-protokollet Bil. N:o 7, sidd.
38 — 40) anfört, och då de äskade anslagen äro af behofvet påkallade för att
bereda framgång åt redan började företag och göra de åt Akademiens vård anförtrodda
samlingar fruktbärande för vetenskapen och gagnande för allmänheten,
tillstyrker Utskottet,
att Riksdagen må för år 1868 anvisa följande extra anslagsbelopp,
nemligen:
a) till arfvode och resekostnadsersättning åt eu antiqvitetsintendent
3,500 R:dr;
b) för uppsökande och aftecknande af runstenar samt teckningarnes
utgifvande 1,500 R:dr;
c) för undersökning af fornlemningar och upprättande af förteckningar
öfver sådana 2,000 R:dr;
d) för fortsatt utgifvande af planchverk öfver fornsaker och
andra historiska märkvärdigheter i Statens historiska museum
samt Svenska sigill från medeltiden 2,000 R:dr; samt
e) till arfvode åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet
af Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademiens samlingar
1,500 R:dr; och
f) aflöningstillökning åt nämnda Akademis vaktbetjening 1,936
R:dr.
Angående
fortsatt utgifvande
af
“Svenska
språkets
lagar".
49:o. 1 anseende till det stora vetenskapliga värde arbetet “ Svenska
språkets lagar“ egde och dess vigt för den inhemska språkforskningen samt derigenom
för hela den fosterländska själsodlingen, har Kongl. Maj:t, med åberopande
af de skäl, som vid föregående riksmöten föranledt verkets understödjande,
föreslagit Riksdagen att till fortsatt utgifvande af detta arbete bevilja för
1868 ett anslag af 1,500 R:dr.
Hänvisande till den redogörelse, som uti Statsråds-protokollet (Bil. N:o 7,
sid. 41) finnes intagen rörande fortgången af nämnda språkverk, tillstyrker Utskottet,
att Riksdagen till fortsatt utgifvande af arbetet “Svenska
språkets lagar" må för år 1868 anvisa ett extra anslag af
1,500 R:dr.
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 40.
35
50:o. Med anledning af en utaf Professoren vid Köpenhaojns universitet
George Stephens gjord och af Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien i
skrifvelse den 16 sistlidne Oktober förordad underdånig ansökning, har Kon«d.
Maj:t, med afseende å hvad beraälda Akademi i berörda skrifvelse yttrat, och i
betraktande tillika af hvad Rikets Ständer vid 1862 —1863 års riksdag uttalat
såsom bevekelsegrund för det då beslutade understödet till professor Stephens’
vetenskapliga verk “ The old nortliern runic inscriptions of Scandinavia and
England“, nemligen att detta arbete, utom dess stora allmänna intresse, särskild!
för Sverges historia och Svensk språkforskning, vore af stor vigt och jemväl
för vår äldsta kulturhistoria lemnade mången värderik upplysning, föreslagit
Riksdagen att såsom ytterligare understöd åt professoren Stephens till bekostande
af hans verk öfver de fornnordiska runminnesmärkena bevilja 2,500 R:dr, med
vilkor att han skall för utbekommande af det redan beslutade understödet,
2,000 R:dr, aflemna till Staten 50 exemplar utaf ifrågavarande arbetes första
de], och för åtnjutande af det nu ifrågasatta ytterligare anslaget lemna ett lika
antal exemplar af den återstående delen af samma arbete. Den nådiga framställningen
är, på sätt af Statsråds-protokollet inhemtas, föranledd deraf att,
genom efter hand tillkomna nya fynd, arbetet så betydligt tillvext, att dess från
trycket utkomna första afdelning ensam utgör lika många tryckta ark, som varit
beräknade för det hela, samt att andra afdelningen, hvars tryckning oafbrutet
fortginge, komme att blifva ännu större än den första, till följd hvaraf
kostnaden för arbetets utgifning mer än fördubblats.
Med hänseende dels till de skäl, som föranledde Rikets Ständers nyssnämnda
beslut vid 1862 —1863 års riksdag, dels till det särdeles fördelaktiga
omdöme Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien uti ofvanberörda
skrifvelse uttalat (se Statsråds-protokollet Bil. N:o 7, sid. 42) rörande ifrågavarande
arbete, har Utskottet icke kunnat annat än biträda Kong!. Maj:ts nådiga
förslag, att författaren till detta verk må under nu ifrågasatta vilkor komma
i åtnjutande ej allenast af redan beviljade anslag, utan äfven af något ytterligare
understöd; men då ovisst är, huruvida andra delen af berörda arbete
kan hinna utkomma under år 1868, samt i allt fall tillgång til! betäckande af
en möjligen ifrågakornmande utgift för nämnda ändamål lätteligen torde kunna
beredas på Åttonde Hufvudtitelns allmänna besparingar, har Utskottet ansett något
särskildt anslag härtill icke för närvarande behöfva anvisas. Med anledning
häraf hemställer Utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kong!. Mnj:ts nådiga framställning
i afseende på den förändrade dispositionen af det
redan vid 1862 —1863 års riksdag beviljade anslag, må i
underdånighet förklara, att Riksdagen af ofvannämnda an
-
Understöd till
Professor
Stephens vetenskapliga
verk al he old
northern runic
inscriptions of
Scandinavia
and England".
36
Stats- Utskottets Utlåtande S:o 40.
Vården om
fornlemning
g ar ne i Wisby,
Understöd till
lithografen
B illmarig för
utgifvande af
planchv erlcet
uSverige,
aqvarelllithografter
och
tontryck".
*
ledning icke funnit, skäl bevilja det för år 1868 nådigst
äskade anslagsbeloppet.
51:o. Herr H. Gyllenram har uti eu inom Första Kammaren väckt, till
Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 33) föreslagit, att Riksdagen måtte för
nästa statsregleringsperiod bevilja ett anslag af 1,500 R:dr, till bevarande och
vårdande under sakkunnig ledning af fornlemningarne i Wisby och att detta
belopp uppå behörig reqvisition måtte utbetalas till bospitalsdirektionen i nämnda
stad.
Vid sednaste riksdag anvisade Rikets Ständer ett extra anslag af 1,500 R:dr,
att, enligt Kong!. Maj:ts nådiga disposition, användas för vårdande af fornlemningarne
i Wisby, och anhöllo Rikets Ständer i sammanhang dermed att, om
ökadt anslag för berörda ändamål skulle ifrågakomma, Kongl. Maj:t då ville
låta behörigen utreda, hvilka utaf de ifrågavarande fornlemningarne företrädesvis
voro af det värde i konsthistoriskt hänseende, att de borde åt efterverlden bevaras,
äfvensom beloppet af de kostnader, som derför kunde vara oundgängligen
nödiga. Oaktadt denna utredning, hvilken vederbörande undfått nådig
befallning att verkställa, enligt hvad Vitterhets-, Historie- och Antiqvitetsakademiens
underdåniga skrifvelse den 13 sistlidne November gifver vid handen,
ännu icke hunnit verkställas, har Utskottet likväl ansett de af motionären omförmälda,
för vidmagthållandet af de märkliga fornlemningarne, vidtagna åtgärder
icke böra under tiden helt och hållet afbrytas. Dock har Utskottet, med hänsyn
till det intresse, som Wisby stad onekligen bör ega i afseende å vidmagthållandet
af dessa fornlemningar, ansett lämpligt att nämnda kommun bidrager
med en del af det erforderliga beloppet. Och hemställer JJtskottet,
att Riksdagen måtte på det sätt bifalla Herr Gyllenrams
ofvannämnda motion, att för år 1868 anvisas ett extra anslag
af 750 R:dr att, enligt Kongl. Maj:ts nådiga disposition,
användas, för vårdande af fornlemningarne i Wisby,
med vilkor att staden för samma ändamål tillskjuter enahanda
belopp.
5 2:o. Jemte förmälan att Rikets Ständer vid de tvenne sistförflutna riksdagarne
åt Lithografen C. J. Billmark anvisat ett årligt belopp af 800 R:dr såsom
understöd för fortsatt utgifvande af planchverket “Sverige, aqvarell-lithografier
och tontryck‘% bär Herr A. Sköldberg uti en inom Andra Kammaren väckt,
till Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 107) föreslagit, att dylikt understöd
till enahande belopp måtte Billinark jemväl för år 1868 beviljas; och
då, enligt hvad Utskottet inhemtat, omförmälda arbete med oförminskadt nit
fortsattes och Billmark fortfarande är af ifrågavarande understöd i behof, tillstyrker
Utskottet,
/
Stats-Utskottets Utlåtande A:o 40. 37
att, såsom understöd för fortsatt utgifvande af planchverket
“Sverige, aqvarell-lithografier och tontryck", må åt Lithografen
Billmark jemväl för år 18 08 beviljas ett anslag af
800 R:dr att från Riksgäld s-kontoret utgå.
53:o. Jemte erinran, hurusom Rikets Ständer vid de tvänne sednaste Understöd till
riksdagarne till Artisten N. M. Mandelgren anvisat 1,500 R:dr årligen för att Artisten Mansätta
honom i tillfälle, att verkställa de resor inom landet, som för fortsatt af - fortsättande af
tecknande af kyrkliga monumenter, kunde vara af nöden, har, uti en inom tians antiqvaFörsta
Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 38), Herr
L. Landgren föreslagit, att Riksdagen täcktes för år 1868 bevilja ett fortfarande
understöd åt Artisten Mandelgren till enahanda belopp som tillförene,
eller 1,500 R:dr, med förbindelse för Mandelgren att vid slutet af innevarande
år till Fria Konsternas Akademi inlemna de afteckningar och ritningar,
som han under året verkställt.
Då Akademien för de Fria Konsterna, som, jemlikt ett Utskottet tillhandakommet
protokollsutdrag, tagit kännedom om åtskilliga af Mandelgren till Akademien
inlemnade studier och materialier för ett tillämnadt verk, “ Samlingar till
Svenska konst- och odlings-historien", vitsordat, att dessa teckningar, utförda till
ett betydligt antal, egde det konst- och kulturhistoriska intresse, att Akademien
för sin del funne högeligen önskvärdt, det Mandelgren medelst ett understöd af
allmänna medel komme i tillfälle att publicera dessa produkter af en vidsträckt
och mångårig verksamhet, har Utskottet, som dessutom inhemtat, att ännu en del
återstår af Mandelgrens förut utgifna arbete: “Monuments Scandinaves du moyen
åge“, ansett sig ega anledning tillstyrka,
att Riksdagen måtte å Riksgälds-kontoret anvisa ett belopp
af 1,500 R:dr, att för år 1868 utgå till Artisten Mandelgren
för fortsättning af hans antiqv ariska forskningar,
med skyldighet för Mandelgren att vid slutet af berörda år
till Fria Konsternas Akademi inlemna de afteckningar, han
under året gjort.
54:o. Inom Andra Kammaren har i motion (Nio 98), Herr C. Th. Ifrågasatt, unSvanberg,
jemte erinran, att Rikets Ständer till fortsatt utgifvande af det ^Thora*
6. k. Thersnerska planchverket “ För dna och närvarande Sverige“, vid flera före- Thersner.
gående riksmöten och sednast år 1866, välvilligt anvisat ett belopp af 400
R:dr för år, föreslagit, det måtte Riksdagen såsom uppmuntran till fortsatt
utgifvande af ifrågavarande planchverk, som varit och fortfarande vore helt
och hållet beroende af allmänt understöd, äfven för år 1868 anslå ett belopp
af 400 R:dr, att utgå med vilkor att verket med samma nit som hittills
opaginerad Kontrollera mot PDF
.38
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 40.
fortsättes. Och då allt ifrån 1853—1854 års riksdag understöd för utgifvande
af ifrågavarande arbete städse af Rikets Ständer beviljats, tvekar ej
Utskottet tillstyrka,
att till fortsatt utgifvande af arbetet “Fordon och närvarande
Sverige* må jemväl för år 1868 anvisas ett belopp
af 400 R:dr att från Riksgälds-kontoret utgå.
Stockholm den 14 Mars 1867.
På Utskottets vägnar:
Arvid Frsson Posse,
. Reservationer!
Vid 3:dje punkten {angående väckta motioner om biskopsembetenas indragning)
af Herr C. J. Svensén: “På grund af Utskottets egna premisser an
ser
jag, att Riksdagen borde hos Kongl. Maja anhålla, det han ville, icke till
Kyrkomöte, sorn icke har något dermed att skaffa, utan till härnäst sammanträdande
Riksdag gorå förslag om ett sådant ordnande af läroverksstyrelse, att
denna måtte skiljas från Biskoparne och Konsistorierna; äfvensom i sammanhang
härmed och då det onekligen bäst passar sig, att Riksdagen äfven i detta fall
tager initiativet, att Kongl. Maj:t ville till Riksdagens bepröfvande afgifva nådigt
förslag till en förändrad Styrelse för Kyrkan, hvilket sedermera, i fall det af
Riksdagen godkändes, finge öfverlemnas till Kyrkomötet att deröfver afgifva
utlåtande".
Vid 10:de punkten (angående anslag till en Akademi för statsvetenskaperna
och häfdeforskningen) af Herr A. O. Wallenberg: “Emot Stats-Utskottets
beslut, att icke tillstyrka bifall till Kongl. Mnj:ts nådiga Proposition i fråga om
anvisande af ett anslag å ordinarie stat af 10,000 R:dr årligen till inrättande af
en Akademi för statsvetenskaperna och häfdeforskningen, får jag anmäla min reservation.
Då man erinrar säg, att Kongl. Mnj:t uti sin nådiga Proposition (N:o l)
vid sistförflutne riksdag, begärde, att det vid nästföregående riksdag beviljade
anslag af 10,000 R:dr om året “till föranstaltande i bufvudstaden af offentliga
vetenskapliga föredrag" fortfarande måtte varda anvisadt, samt att Kongl. Maj:t,
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 40.
39
såsom skäl för bibehållande af berörda anslag, anförde, att dessa vetenskapliga
föredrag af allmänheten blifvit omfattade med stor begärlighet, äfvensom att,
oaktadt svårigheten att finna föreläsare, som för ett. tillfälligt uppdrag ville underkasta
sig mödan att utarbeta föredrag i vetenskapliga ämnen, dessa föredra^
både varit i sig sjelf v a af stort värde och blifvit talrikt besökta, så inses lätt,
att Kong! Maj:ts vid innevarande riksdag väckta förslag om inrättande af en
Akademi för statsvetenskaperna och häfdeforskningen, såsom ock kan inhemta*
af det vid den nådiga Propositionen fogade protokoll öfver ecklesiastik-ärenden
(Bil. N:o 7, sidd. 20—22), haft för ändamål att gifva åt dessa föreläsningaren
närmare begränsning och en bestämdare fortvaro, än om, såsom hittills, för hvarje
riksdag dertill skulle anvisas blott ett extra statsbidrag. Genom att afslå Kongl.
Mnj:ts Proposition i denna del, utan att åtminstone bevilja det hittills lemnade
extra statsanslaget, skulle alltså inträffa, att ett af begge Statsmagterna erkändt
vigtigt behof förblefve ouppfyldt. Af sådan orsak, och jemte det jag vördsamt
hemställer, att Riksdagen måtte bevilja det af Kong]. Mnj:t å ordinarie stat
äskade ifrågavarande anslaget af 10,000 R:dr årligen, får jag, för den händelse
att Riksdagen härtill icke skulle vilja lemna bifall, vördsamt anhålla,
att ett belopp af 10,000 R:dr måtte äfven för år 18(18
uppföras på extra stat, för att, under hittills gällande förbehåll
att Stockholms stad bekostar ändamålsenlig lokal samt
dess belysning, användas till föranstaltande i hufvudstaden
af vetenskapliga föredrag företrädesvis i ämnen, som tillhöra
statsvetenskaperna och häfdeforskningen".
opaginerad Kontrollera mot PDF
STOCKHOLM, TRYCKT IIOS ISAAC MARCUS, 1867.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tab. bit t. A_.
Hör till Stats-Utskottets Utlåtande, 1867, N:o 40.
2
Riks-stateiis Åttonde
1867 års Riks-stat anslår:
Penningar.
R:dr.
17,000
52,800
19,440
27,850
14,861
03
Indelta Kantor
enligt
markegång
på förslag.
K: dr.
Spanmål.
Indelt på förslag.
Oindelt.
j Värde å 2
Mått. R:dr kubik-
foten.
Mått.
Värde för- slagsvis ä
2 K: dr
kubikfoten.
130,400!—1150,3941 5
9,510
10,000
22,700
300,789
3,092
4; 6,184
so:
R:dr.
17,000
52,800
19,440
27,850
452,234
83
Summa.
Riksmynt.
Ecklesiastik
Departements-chefeu.
......
Departementets Expedition.
Riksarkivet
Kong!. Bibliotbeket
Kle
Penningar:
Nuvarande beloppet ....
Tillkommer: Ersättning för
afskrifna mjöl- och såg
tor.
............
Indelta Räntor:
Nuvarande beloppet ....
Afgå: Afskrifna qvarnränIndelt
spann!ål, såsom i 1867
Oindelt spanmål:
Nuvarande anslag......
Tillkommer: Ersättning för
qvarnräntor........
Hl
9,510,— Särskilda Förslag s-anslag för
Nuvarande beloppet......
Af går: anslaget till ersättning
rade ecklesiastik-boställen .
nem
Biskopens
på Gotland lön. .
Åt 13 konsistorii-notarier, å
Domkapitlens Expeditioner, JReLappnutrks
Ecklesiastik verk,
10,000-
22,700-
Tpt ! 174,1611 3(130,400!— 150,394 5| 300,789;—| 3,092! 4| 6,184(80! 611,534 83
3
Förslag till blifvande Riks-stat:
Indelta Rän- tor enligt
8 p a n m å 1.
Penningar.
Indelt på förslag.
Oindelt.
Summa.
Departementet.
markegång
på förslag.
Matt.
Värde ä 2
R:dr kubik- foten.
| Värde för- lott. ! sla/s™ ä
2 R:dr
j kubikfoten.
Riksmynt.
indelta men
qvarns-rän
-
14,861: 03.
3: 14,864: 64.
...... 130,400: —
t01> • ■ • •__239j 21. 130,160: 79.
års Riks-stat...... 300,789: —
Matt. Värde.
. 3,092: 4. 6,184: 80.
■ 117: 8. 235: 60.
~ 3,210: 2. ___ 6,420: 40.
Kleresiet:
...............9,510:
åt innehafvare af rote.
.............. 3,000:
Återstå 6.510:
ligen:
.............. 3,000: —
270 R:dr, högst .... 3,510: —
servations-anslag............
Förslags-anslag............
K:dr. |
17,000;
52,800:
19,440
27,850
14,864
6,510
10,000
22.700
64
R:dr.
130,160
ö. | Kub.-f.
79
150,394
k. I It:dr.
300,789
Kub.-f.
k.! R:dr.
3,210
K: dr.
17,000
52,800
19,440
27,850
6,420
40
452,234
6,510
10,000
22,700
83
Transport 1 171,16161 130,100 79150,391 5| 300,789|—j 3,210! 2| 6,420j40| 608,534183
4
1867 års Riks-stat anslår:
]
i
Indelta .Rän- tor enligt
markegång
på förslag.
Spanmål.
Penningar.
Indelt på förslag.
Oindelt.
Summa.
Matt.
Värde å 2
R:dr kubik- foten.
! Värde för- Mått slagsvis å
JUatt‘ t 2 E:dr
j kubikfoten.
Kiksmynt.
Tpt
E:dr.
174,161
265,337
72,500
1,364,363
25,000
44,867
95
21
K: dr.
130,400
82,524
8,916
4,219
Kub.-f. 1 k.
150,394'' 5
53,515;
96
98,339
5,018
R:dr.
300,7891-
107,030
196,678
20
20
10,036 60
Kub.-f.
3,092
21,721
R:dr
6,184
il 43,443
448
897
80
R:dr.
611,534
454,891
72,500
1,613,402
11
25,000 - 60,020(61
Tpt 1,946,229j441226,059 96,307,267 —'' 614,534—125,262| 850,525 60j2,837,349|—
TJniversiteterna (af kontanta beR:dr
för upprätthållande till
Upsala Universitet, i kvilka
Penningar:
Nuvarande beloppet ....
Tillkommer:
Ersättning för indelta
skrifna mjöl- och såg
räntor
..........
Lön åt en professor i Pevid
universitetet i UpIndelta
räntor:
Nuvarande beloppet.....
Afgå: Afskrida qvarnränIndelt
spanmål, såsom i 1867
Oindelt spanmål:
Ersättning för qvarnräntor,
Carolinska medico-kirurgiska inElementar-läroverken,
ReservaPenningar:
Nuvarande
beloppet ....
Tillkommer:
Ersättning för indelta
skrifna mjöl- och såg
räntor
..........
Förhöjning, se Tab. Litt.
Indelta räntor:
Nuvarande beloppet ....
Afgå: Afskrida qvarnränIndelt
spanmål, såsom i 1867
Oindelt spanmål, dito
Seminarium för bildande af läraPedagogier
och folkskolor . . .
5
Förslag till blifvande Riks-stat:
Indelta Rän- tor enligt
Sparmål.
Penningar.
Indelt p
å förslag.
Oindelt.
Summa.
markegång
på förslag.
Matt.
Värde ä 2
R:dr kubik- foten.
j Värde för- Mo, slagsvis ä
! 2 Ridt
| kubikfoten.
Riksmynt.
R:dr.
Ö.
R:dr.
Ö.
Kub.-f.
k.
R:dr.
Ö. i
Kub.-f.
k.
R:dr.
Ö.
R:dr.
Ö.
Transport
loppet ett Förslags-anslag å 30,000
visst belopp af sådana löner vid
spannmål ingår.)
171,164
64
130,160
79
150,394
5
300,789
3,210
i
2
6,420
40
608,534
83
...... 265,337: 25.
men af-
qvarn s-
...... 24.
dagogik
sala . . . 4,500: — 269,837: 49-
...... 82,524:
tor • ■ • • __64- 82,363: 36.
års Riks-stat...... 107,030: 20.
80 kub.-fot 2 k:r . . . 160: 40.
269,837
49
82,363
36
53,515
i
107,030
20
80
2
160
40
459,391
45
stitutet......
72,500
72,500
_
tions-cmslag:
. . . . 1,364,363: 95.
men af-
qvarns-
..... 3: —
C. . . . 24,952: — 1,389,318: 95.
..... 8,916: 96.
tor ■ • • 3: — 8,913: 96.
års Riks-stat..... 196,678: 20.
dito ..... 43,443: —
rinnor..............
1,389,318
25,000
44,867
95
8,913
96
98,339
i
196,678
20
21,721
5
43,443
_
1,638,354
25,000
60,020
11
21
4,219
—
5,018
3
10,036 60
448
9
897
80
61
Transport 11,972,688j29|225,657 ll|307,267j— 614,534|—125,460| 8|50,921|60|2,863,801|-|
6
*
1867 års Riks-stat anslår:
Spån ma 1.
Pennincar.
Indelta Kan- tor enligt
Indelt på förslag.
Oindelt.
Summa.
markegång*
på förslag.
Matt.
Värde ä 2
It: dr kubik- foten.
Mått.
! Värde för- slagsvis å
1 2 R:dr
I-kubikfoten.
Riksmynt.
R:dr.
ö.
R:dr.
ö.
Kub.-f.
k.
R:dr.
Ö.
Kub.-f.
k.
R;dr.(i
Ö.
It: dr.
Ö.
1,946,229
465,000
44
226,059
96
307,267
614,534
25,262
8
50,525
60
2,837,349
465,000
—
29,400
279,127
—
---
—
—
—
—
—
---
-
—
—
29,400
279,127
—
19,841
—
—
—-
1,954
2
3,908
40
----
—
—
—
23,749
40
8,250
26,430
—■
—
—
—
—
—
—
—
—
— —
—
8,250
26,430
—
3,600
40.000
3,000
12.000
14,710
16,150
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3,600
40.000
3,000
12.000
14,710
16,150
—
Tpt 12,863,737 44 226,059j96 |309,221j 2: 618,442|40j25,262| 8 50,525 60 3,758,765 40
För folkundervisningen, ReserSeminarier
för folkskoleläraStipendier
för seminarii-elever
Årfvoden ock resekostnads
inspektörer.
.........
Undervisningsmateriel m. m.
Löneförbättring för examineUnderstöd
för högre folkskoFolkskoleväsendets
utveckGymnastiska
Oentral-institutet
Sundhets-kollegium med Meditions-anslag
å 6,000 R:dr):
Nuvarande beloppet......
Tillkommer: För ytterligare
läkarebeställningars föränBarnmorske-undervisningeh
ock
Penningar:
Nuvarande beloppet.....
Tillkommer: Aflöning åt två
lärare vid barnmorskeningsanstaherna
i Stock
Göteboi’g.
.........
Indel t spanmål, såsom i 1867
Orthopediska institutet.....
Yeterinär-undervisningen:
Nuvarande anslag för Veteri
Tillkommer:
Förhöjning för
Stockholm..........
Vaccinationens befrämjande . .
Farsoters och smittosammasjukS
venska Läkare-sällskapet . . .
Svenska Akademien.......
Yetenskaps-akademien......
Vitterhets-, Historie- och Anti
-
7
vations-anslag:
res bildande . .
ersättning för folkskole
-
för folkskolorna. . .
rade folkskole-lärare
lo''t-...........
ling och förbättring .
Transport
90,000: - 45,000: —
40.000
10.000
120,000
10.000
150,000
cinalstaten (derunder ett Reserva
.
............. 279,127: —
• två extra provincialdring
till ordinarie . . 1,000: —
Barnbördskusen:
19,841: —
biträdande
undervisholna
och
2,000:
____21,841: —
års Riks-stat....... 3,908: 40.
närinrättningarne i riket 26,430:
Veterinär-institutet i
............... 12,970:
domars botande, Förslags-anslag
qvitets-akademien.
]
förslag till blifvande Riks-stat:
S p a
nmål.
Indelta Kan- tor enligt
Indelt på förslag.
Oindelt.
Summa.
markegång
på förslag.
Matt.
Värde å 2
It: dr kubik- foten.
Matt
Värde för- slagsvis å
2 K:dr
kubikfoten.
Riksmynt.
E:dr. j
Ö.
K:dr.
Ö.
Kub.-f.
k.
R:dr.
Ö.
Kub.-f.
k.
R:dr.
ö.
It: dr.
Ö.
1,972,688
29
225,657
11
307,267
614,534
25,460
8
50,921
60
2,863,801
465,000
29,400
280,127
465,000
29,400
280,127
—
—
—
—
—
■--
—
—
—
• 21,841
''
1,954
2
3,908
40
25,749
40
8,250
8,250
39,400
39,400
3,600
—
—
—
—
—
—
—
—
.—
—
—
3,600
—
. 40,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
40,000
—
3,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3,000
—
. 12,000
—
—
—
—
—
—
—
---
—
— —
—
12,000
—
. 14,710
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
14,710
—
. 16,150
—
1--
—
—
—
—
—
—
--
—
16,150
—
Transport. i2,906,166|29!225,657;ll|309,221! 2: 618,442|40|25,460j 8,50,921 60,3,801,187:40
8
\
1867 års Riks-stat anslår:
Tpt
Tpt
Penninga
r.
[ndelta Rän- tor enligt
markegång
på förslag.
Inde
Spanmål.
Summa.
Riksmynt.
It på förslag.
Oindelt.
Matt.
’
Värde it 2
R:dr kubik- foten.
Matt.
Värde för- slagsvis ä
2 R:dr
kubikfoten.
R:dr.
ö.
R:dr.
Ö.
Kub.-f.
k.
R:dr.
ö.
Kub.-f.
k.
R:dr.
Ö.
B: dr.
Ö.
2,863,737
44
226,059
96
309,221
2
618,442
40
25,262
8
50,525
60
3,758,765
40
53,000
53,000
30 300
30 300
41,250
_
_''-
__
—
—
—
—
__
_
__
_
41,250
—
101,000
"
- -
—
101,000
9,141
25
158
29
112
6
225
20
9,524
74
15,000
—
—
—
—
—
—
—
--,
—
—
—
15,000
—
24,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
24,000
—
7,802
40
19,000
42,660
8
85,321
60
112,124
1,750
20,442
9
40,885
80
42,635
SO
1,250
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,250
—
—
—
—
—
12,225
1
24,450
20
—
—
—
—
24,450
20
6,528
14,542
25
135,429
5
270,859
781
2
1,562
40
293,491
65
;3,154,759 09
259,760 50 520,092
1 1,040,184|20 26,044
—
52,088
—
4,506,791
79
Fria Konsternas Akademi:
Till aflöning m. m.......
„ utrikes resestipendier,
„ inköp af Svenska konsttions-anslag.
.......
Musikaliska Akademien.....
Naturhistoriska Riksmuseum. .
Undervisnings-anstalter för döf
Allmänna
Institutet......
Till understöd och uppmunfostringsanstalter
för medelFattigvården
i Stockholm och
Fattigvården i allmänhet, För-*
Serafimerordens-lasarettets unHospitalers
och lasaretters unPenningar:
Nuvarande
beloppet.....
Tillkommer: Ersättning för
afskrifua mjöl- och sågIndelta
räntor:
Nuvarande beloppet . . . .
Afgå: Afskrifua qvaruränIndelt
spanmål, såsom i 1867
Oindelt spanmål:
Ersättning för qvarnräntor
Stora Barnhuset i Stockholm .
Frimurarebarnhuset.......
Barnhusen i landsorterna . . . .
Kyrkors underhåll:
Penningar:
Nuvarande beloppet . . . .
Tillkommer: Ersättning för
afskrifua mjöl- och såg
-
/
9
Transport
............... 39,000
Beservations-anslag . . . 8,000
närers arbeten, Beserva.
.............. 6,000
stumma och blinda:
...............81,000
tran åt mindre upplösa
döfstumma barn. . 20,000
landsorterna......... .
slags-anslag..........
derhän .............
dorbåll:
....... 7,802: 40.
indelta men
qvarnsräntor--06. 7 802: 46.
........ 19,000: —
tor...... 141: 86. 18,S58: 14.
års Riks-stat.....• 85,321: 60.
70 kub.-fot 9 k:r
141: 80.
6,528:
delta men
qvarnsräntor
1: 40. 6,529: 40.
Förslag till blifvande Riks-stat:
Penningar.
Indelta Kan- tor enligt
markegång
på förslag.
S p a
n m å 1.
Summa.
Riksmynt.
Indelt på förslag.
Oindelt.
Mått.
Värde ä 2
R:dr kubik- foten.
Mått.
Värde för- slagsvis å
2 R:dr
kubikfoten.
Ridt.
Ö.
R:dr.
Ö.
Kub.-f.
k.
R:dr.
ö.
Kub.-f.
k.
K: dr.
Ö.
B,: dr.
Ö.
2,906,166
29
225,657
11
309,221
2
618,442
40
25,460
8
50,921
60
3,801,187
40
53,000
53,000
30,300
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
30,300
—
41,250
—
41,250
101,000
101,000
9,141
25
158
29
112
6
225
20
—
—
—
—
9,524
74
15,000
—
—
—
—
—
15,000
—
24,000
24,000
7,802
46
18,858
14
42,660
8
85,321
60
70
9
141
SO
112,124
1,750
—
—
—
20,442
9
40,885
80
—
—
—
—
42,635
SO
1,250
—
1,250
—
12,225
1
24,450
20
24,450
20
Transport 6,529: 40.13,190,660|—1244,673j541384.6621 6| 769,325|20j25,5311 7151,063|40|4,255,722| 14
Hör till Stats-Utskottets Utlåtande, 1867, N:o 40. - 2
10
1867
års Riks-stat anslår:
Penningar.
.
Indelta Rän- tor enligt
markegång
på förslag.
Spanmål.
Summa.
Riksmynt.
Indelt på förslag.
Oindelt.
Mått.
Värde ä 2
R:dr kubik- foten.
Mått.
Värde för- slagsvis å
2 R:dr
kubikfoten.
R:dr.
Ö.
R:dr.
Ö.
Kub.-f.
k.
R:dr.
ö.
Kub.-f.
k.
R:dr.
Ö.
R:dr.
Ö.
3,154,759
09
259,760
50
520,092
1
1,040,184
o
<M
26,044
52,088
_
4,506,791
79
20,000
20,000
1,500
- _
_
___
_
____
___
1,500
16,908
21
—
—
- -
—
—
—
—
—
—
—
16,908
21
15,000
—
__
—
----
—
—
—
—
—
15,000
-
Tpt
!S:a
! 3,208,1671301259,760] 50 !520,092 1|1,040,184 2026,044;—!52,088|—14,560,200|
Indelta räntor:
Nuvarande beloppet . . . .
Afgå: Afskrifva qvarnränIndelt
spanmål, såsom i 1867
Oindelt spanmål:
Nuvarande anslag.....
Tillkommer: Ersättning för
räntor...........
Ö:gi
servations-anslag........
Rese- och traktaments-penuinkrifmaterialier
och expenser,
Nuvarande beloppet......
För jemnande af hufvudtitelns
Anm. Tillökningen i Hufvud
-
11
Förslag till blifvande Riks-stat:
S p a n m å 1.
Pennine-ar.
indelta Kan- tor enligt
markegång
på förslag.
Indelt på förslag.
Oindelt.
Summa.
Matt.
Värde å 2
R:dr kubik- foten.
Mått.
Värde för- slagsvis å
2 R:dr
kubikfoten.
Riksmynt.
R:dr.
ö.
R:dr.
Ö.
Kub.-f.
k.
R:dr.
Ö.
Kub.-f.
k.
R:dr.
Ö.
R:dr.
Ö.
Transport 6,529: 40.
........ 14,542: 25.
N>r...... 261: 20. 14,281: 05.
års Riks-stat...... 270,859: —
Mätt. Värde.
. . . . 781: 2. 1,562: 40.
qvarn-
. . . . 129: 9. 259: 80.
3,190,660
244,673
54
384,662
6
769,325
20
25,531
7
51,063
40
4,255,722
14
911: I- 1,822: 20.
och lärda verks utgifvande, Re-
6,529
20,000
1,500
40
14,281
05
135,429
5
270,859
—
911
1
1,822
20
293,491
20,000
1,500
65
gar, Förslags-anslag ... .....
ved m. m. Förslags-anslag:
............... 16,908: 21.
—
- -
—
- -
—
—
—
—
—
—
—
—
slutsumma afgå..... 22: —
16,886
21
16,886
21
slag...................
15,000
—
—
—
—
—
—
—
— —
—
—
—
15,000
—
Summa 13,250,575:61!258,954j59 520,092! 111,040,184|20|26,442| 8|52,885|60|4,602,600|—
titeln blifver således 42,400 R:dr.
v.
ti
opaginerad Kontrollera mot PDF
Talj. Edil. H.
t
Extra Statsrcglcrings-anslag, tillhörande Åttonde Ilufvudtitcln.
A) Anslag.
Ecklesiastik-departementets expedition:
För tjenstebiträde vid handläggning af ärenden, rörande prester
skapets
lönereglering ........................
Kleresi-staten:
Till förbättring af de svagast aflönade komministrars, kapellpredikanters
samt pastorats- och socken-adjunkters lönc
vilkor.
.................................
Universiteten:
Till inköp af dyrbarare instrumenter för den utvidgade Fysiologiska
institutionen vid Upsala universitet...........
Karolinska Mediko-kirurgiska institutet:
För anbringande af uppvärmningsapparat i institutets bus. . .
Elementarläroverken:
För fortsättande af läroverksbyggnaden i Upsala . . . . 20,000;
d:o
d:o
i Oarlstad . . . 47,000: —
d:o
d:o
iWenersborg. 30,000: —
d:o
d:o
iWestervik. . 17,500: —
För folkundervisningen:
Till löneförbättring utöfver minimilönen för examinerade folkskolelärare
....................... 30,000: —
„ understöd för sådana församlingar, som ej förmå
till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina
folkskolelärare..................... 20,000: —
För undervisningen i trädgårdsskötsel vid folkskolelärare-seminarierna
.................. 3,000: —
„ fortsättande af seminarii-byggnaden i Linköping 27,500: —
Sundhets-kollegium:
Till löneförbättring åt dess embets- och tjensteman samt vakt
betjente.
..............................
Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-alcademien:
Till arfvode och resekostnads-ersättning åt en Antiqvitets-intendent.
..... 3,500: —
För uppsökande och aftecknande af runstenar samt
teckniugarnos utgifvande.............. 1,500: —
Riksmynt.
Transport 5,000: —
It: dr
3,000
10,000
3,000
10,375
114,500
80,500
8,050
229,425
13
Transport 5,000: —
För undersökning af fornlämningar och upprättande
af förteckningen öfver sådana........... 2,000: —
„ fortsatt utgifvande af planchverk öfver fornsaker
och andra historiska märkvärdigheter i Statens
historiska museum samt Svenska sigill från medeltiden
......................... 2,000: —
Till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden 1,500: —
För tillökning i vaktbetjening........ 1,936:— 3 436- —
Nationalmuseum:
För vårdande och underhåll af nationalmusei-byggnaden och
der förvarade samlingar m. in..................
För hospitalsvården:
Till hospitalsfondens förstärkning, såsom kreditiv . 100,000: —
För fortsättning af tillbyggnaden vid hospitalet i
Nyköping....................... 10,000: —
Diverse anslag:
För fortsatt reparation af domkyrkan i Linköping 13,500: —
Bidrag för vård och skötsel af spetälske personer
i Helsingland .................... 3,000: —
För fortsatt utgifvande af arbetet: “Svenska språkets
lagar"...................... 1,500: —
,, vårdande af fornlemningarne i Wisby..... 750: —
Till Lithografcn C. J. Bill mark för fortsatt utgifvande
af planchverket “Sverige, aqvarell-litho
grafier
och tontryck*................ 800: —
„ Artisten N. Mandelgren förverkställande af resor
inom riket i och för fortsatt aftecknande af
kyrkliga monumenter ............... 1,500: —
För fortsatt utgifvande |af planchverket: “Fordna
och närvarande Sverige"............. 400: —
Till understöd för den af doktor O. Sandahl i huf
vudstaden
inrättade mediko-pneumatiska anstalt 2,000: —
Anslag tillhopa
B) Att utgå såsom lån:
För fortsättande af läroverksbyggnaden i Upsala . . . 70,000
d:o v d:o i Carlstad . . 20,000
d:o d:o i Wcnersborg 20,000
d:o d:o iWestervik 10,000
Riksmynt.
R:dr
229,425
12,436
22,750
110,000
23,450
398,061
120,000
Tillsammans anslag och lån I 518,061 I —
Hör till Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.
3
14
Tall. Iiitt. C.
Elementarläroverken.
Riksmynt.
Ny anvisning.
Till aflöning, efter gällande grunder, för samtlige Rektorer, Lek- torer, Adjunkter och Kolleger, äfvensom för öfningslärare
vid de fullständiga läroverken...................
R:dr
öre
24,000
Ersättning för Sölvesborgs stads bidrag till aflönande af lärare
vid läroverket derstädes.......................
300
Dito för ett från Westerviks stadskassa lemnadt bidrag till lärares
aflöning vid läroverket i staden..................
252
Dito för Borås stads numera icke utgående lönebidrag till der- varande läroverk...........................
400
_
Summa
24,952
—
STOCKHOLM, TRYCKT HOS ISAAC MARCUS, 18G7.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1867:65 Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Åttonde Hufvudtitel. s. 13 i texten