Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning, brooch hamnbyggnader samt kanaler äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag m. fl. dylika föremål.

1867-03-18 · 18 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 12 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1867:46, Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning, brooch hamnbyggnader samt kanaler äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag m. fl. dylika föremål.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottet,* Utlåtande N:o 40.

N:o 46.

Ank. till Riksd. Kansli d. 18 Mars 1867, kl. 4 e. m.

Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning,

bro- och hamnbyggnader samt kanaler äfvensom sjösänkningar

och andra vattenaftappningsföretag m. fl. dylika föremål.

(R. A.)

I sammanhang'' med oäfvet förslag till reglering af utgifterna under Riksstatens

Sjette Huvudtitel har Kongl. Maj:t, i sin nådiga Proposition om Statsverkets

tillstånd och behof, hos Riksdagen gjort framställning om de tillfälliga anslag, Indika

Kong!. Maj:t ansett höra för år 1868 beviljas för utförande af allmänna arbeten: och

iar htats-Utskottet, jemlikt hvad Utskottet i sitt, angående regleringen af utgifterna

under Riks-statens Sjette Hufvudtitel, afgifna Utlåtande A:o 38 tillkännagifvit, nu meddela,

särskild! yttrande öfver ej mindre Ivongl. Maj:ts, än enskilde motionärers framställningar

om medels beviljande för dylika arbeten.

A) Väganläggningar och vägförbättringar.

l:o.

7. , anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backig a eller Angående an
eljest

mindre göda vägar bär Kongl. Maj:t, uti sin nådiga Proposition angående Stats- sla9 f°r an~

verkets tillstånd och behof, föreslagit, att Riksdagen måtte fortfarande till Kon ad u,J9nincJ f

Majds disposition anvisa enahanda belopp, eller 150,000 R:dr, som vid sednaste riks- ZttZTdlér

agar för hvarje år beviljats. Af det vid den nådiga Propositionen fogade Stats- omläggning af

råds-protokoll rörande Civilärenden (bil. N:o 5, sid. 55) inhemtas, att i förväntan på mindre t)oda

Bill. till Riksd. Prof. 1867. 4 Sami 1 Afd. 23 Höft. 1 vä9ar
-

s. 2 Kontrollera mot PDF

Stata-Utskottets Utlåtande N:o 46.

2

.statsunderstöd, hos Styrelsen för allmänna väg''- och vattenbyggnader åro

planer till vägarbeten inom olika delar af landet, af sådan beskaffenhet, att deras

understödjande lämpligast kan ske af den fond, Kong]. Maj:t sålunda af Riksdagen

äskat, samt att de understöd, Styrelsen förordat för dessa, i trenne klasser upptagna

arbeten uppgå till ett sammanlagdt belopp af 1,558,630 R:dr, nemligen:

i första klassen (eller de> som företrädesvis ansetts förtjenta af

understöd).......

i andra klassen........

i tredje klassen........

.........R:dr 925,630: —

.......... „ 70,500: —

Summa R:dr 1,558,630: —

Med afseende å det sålunda ådagalagda behofvet af fortfarande understöd

till vägarbeten i Rikets särskilda delar, anser sig Utskottet böra tillstyrka,

att för anläggning af nya samt förbättring af backiga eller eljest mindre goda

vägar måtte till Kong!. Ma jas disposition för år 1868 anvisas ett anslag

af Etthundrafemtio tusen R:dr att användas, der Kong!. Maj:t finner medlen

mest nödiga för att befordra allmänt gagn.

2:o.

Enligt livad det vid Kong!. Maj:ts ofvanberörda nådiga Proposition fogade

ning"rön (Jhr- öfver Civilärenden förda Statsråds-protokoll för den 4 sistlidne Januari utvisar (sid.

träsk till Fre- 52 i den vid oftanämnda nådiga Proposition fogade bil. Nio 5), har Styrelsen för

drika kyrka allmänna väg- och vattenbyggnader, uti sitt till Kong!. Maj:t afgifna och till Stats°(_h

vidare tu"Utskottet öfvorlemnade generalförslag, rörande de allmänna väg- och vattenbyggv

sterbottenJ'' nadsföretag, för hvilkas utförande statsbidrag blifvit ifrågasatt, upptagit nedanför

samt nämnda vägarbeten, till hvilkas utförande Rikets Ständer redan beviljat bestämda

väg aning g- bidragssummor, af hvilka likväl endast vissa delar hittills blifvit anvisade att dels

;f™"o under föregående, dels under innevarande år utbetalas.

keLgräns ge- a) hör anläggning af våg från Olirträsk till Fredrika kyrka och vidare till Asele

nom Fjellsjö i Westerbottens lön beviljades vid 1862—1863 års riksdag ett anslag af 100,000 R:dr,

och Botum deraf dock endast 50,000 R:dr då anvisades till lyftning, hvarefter Rikets sednast

s°öknar till församlade Ständer medgåfvo, att under år 1867 skulle få utgå ytterligare 20,000

TJWester->y P;dr. Af det utlofvade bidraget till detta arbete, som enligt kontrakt bör fullborNorrlands

,das inom den 1 Oktober 1869, återstår alltså ett belopp af 30,000 R:dr, hvaraf

län; äfvensom Kongl Maj:t begärt, att för år 1868 måtte anvisas....... 20,000 R:dr.

va.ganl.agg-

Isdn och till Bodums kyrka samt vidare derifrån till Tåsjö kyrkolag i Wester-NorrWilhelmina

lands lån beviljades vid sistförflutne riksdag ett anslag af 76,250 R:dr,

kyrkobann i hvaraf för år 1867 anvisades 25,000 R:dr. Jemte meddelande af den

WeSTun0UenS upplysning, att donna väganläggning är ifrågasatt att fullbordas till

den 1 November 1870, har Kongl Maj:; föreslagit, att af det utlofvade

bidraget för år 1868 måtte anvisas............. 20,000 R:dr.

c) Till väganläggning mellan Asele och Wilhelmina kyrkobyar i

Westerbottens län, bvilket arbete skall fullbordas inom den 1 Oktober

1870, och till hvilket af Rikets sednast församlade Ständer beviljades

ett statsanslag af 50,000 R:dr, hvaraf till utgående under år 1867

•endast anvisades 10,000 R:dr, har Kongl. .Maja för år 1868 äskat . . 15,000 R:dr.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 46.

3

i ,, Bå Rikets Ständer, på sätt ofvan är nämndt, redan beviljat de för hvart

och ett af dessa Henne väganläggningsföretag här ofvan uppgiga anslag, samt kontrakter

om arbetenas utförande bhfvit i stadgad ordning af Yäg- och Vattenbyggnads-styrelsen

mod vederbörande afslutade; hemställer Utskottet

att Riksdagen, med bifall till hvad Kong! Maj:t sålunda föreslagit, måtte,

i ytterligare afräkning å de för ofvan upptagna timme arbetsföretag af Rikets

Ständer beviljade ^statsanslag, för år 1868 anvisa det för kvartdera

af dessa arbeten utaf Kong!. Maj:t sålunda äskade belopp, att i stadgad

ordning från Riksgälds-kontoret utbetalas.

Jönköpings

län.

3:o.

Uti särskilda, inom Första Kammaren af Herr J. A. Stålhammar och inom 0mlän ■

Andra Kammaren af Herr D. Danielsson väckta motioner (N:is 46 och 127) har blif- Ä2,

vit föreslaget att Riksdagen måtte för omläggning af landsvägen mellan skärpa och imellan J

HvetLanda gastgijvaregardar i Jönköpings län, utgörande eu väglängd af 2# mil och rarPsoMIvei~

för hvilket arbete kostnaden blifvit beräknad till omkring 92,000 Rall-, anvisa ett''landa

anslag af Femtio tusen R:dr. varajardar i

i + °m1 i''ör ifrågavarande väganläggning förevar äfven vid

sednast förflutna riksdag, då Stats-Utskottet, på sätt 15:de punkten i dess Utlåtande

N:0 ''? innehåUer hemställde, att dertill måtte anvisas ett anslag utan återbetalnmgsskyldighet

af 40,000 R:dr Som likväl denna hemställan bifölls endast af Prosteri1

Borgare-Stånden, men af de båda andra Stånden afslogs, blot frågan dragen under

omröstning i Förstärkt Stats-Utskott, der 58 röster biföllo, men 61 röster afslogo

Utskottets förslag.

• Bhuru Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader uti sitt gencralför
l-f.

1 fin nr!nSrni "PPfort lfrä^varande väganläggning till erhållande afettstatsbidrag

af 40,000 R:dr, bär Stats-Utskottet, vid det förhållande, dels att Rikets sednast

församlade Ständer icke ens funnit don af bemälda Styrelse förordade mindre

anslagssumman hora bcvi jas, dels att motionerna icke gifva visshet derom, att arbetet

lian komma till utförande, med mindre hela det nu begärda anslagsbeloppet

anvisas, lunnit sig till ifrågavarande motioner 011

icke kunna tillstyrka bifall.

slag

4:o.

- nm,nX1? 6is.tförflu*ne .riksdag väcktes inom Bonde-Ståndet af dåvarande Riksdags- Återstående

« In ötl^Gn '' Danielsson från Norrbottens län motion om beviljande åt Piteå väfknut,,^

socknemän af ett ytterligare anslag, stort V4,293 Rall-, för fullbordande af det väg- &><■<>

anläggningsarbete, som i riktning från Raknäs by mot Arvidsjaurs Jcyrkoplats redan ?'':h Yl*''- tdl en del yar verkstäldt. Uti liäröfver afgifvet yttrande, som igenfinnes uti llite^T''5

punkten af Stats-Utskottets i den delen af Rikets Ständer gillade Utlåtande IN:o 78, °7&.

förklarade Utskottet, hvad först angick frågan om ersättnings beredande åt Piteå

socknemän för hvad de må hafva förlorat, derigenom att den af dem, enligt ingånget

kontrakt, frivilligt åtagna och sedermera jemväl fullbordade delen af ifrågavarande

väg blifvit dyrare än först beräknats, att motionärens derom gjorda framställning

icke förtjenade afseende; och hvad angingc den ännu återstående delen af

opaginerad Kontrollera mot PDF

(

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 46.

samma väg, hade Utskottet af Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader

generalförslag inhemtat, att berörda vägåterstod utgjorde omkring 3 mil; att anläggningskostnaden

derför beräknats till 40,710 R:dr; samt att, i förhållande till denna

kostnad, Styrelsen för ifrågavarande kompletteringsarbete i första klassen antecknat

ett anslag af 27,000 It:dr att utgå af den allmänna fond, som för- vägbyggnadsarbeten

kunde komma att anvisas.

I betraktande häraf, och då det anslag, som Styrelsen förordat, motsvarade

ungefärligen två tredjedelar af den beräknade kostnaden, eller samma anslagsbelopp,

som för vägarbeten i allmänhet beviljas, fann Utskottet, under förutsättning, att

tillgång till ett’ dylikt understöd kunde från nämnda fond beredas, sig icke kunna

tillstyrka, att Rikets Ständer för meranämnda väganläggningsarbete beviljade något

särskild! anslag-.

Herr August Danielsson har nu uti en inom Andra Kammaren väckt och

till Utskottet remitterad motion (N:o 234), med åberopande af sina under sednaste

riksdag i detta ämne gjorda framställningar, begärt, att ett statsbidrag af 60,000

. R:dr måtte beviljas Piteå kommun för fortsättande af ofvanberörda vägbyggnad

mellan kustlandet samt Arvidsjaurs kyrka och marknadsplats intill gränslinie]! mot

Lappmarken. Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader har ock, uti sitt

sednast afgifna generalförslag, för återstående delen af väganläggningen mellan Piteå

och Arvidsjaur uppfört enahanda anslag som tillförene, eller 27,000 R:dr, motsvarande

ungefärligen två tredjedelar af den till 40,710 R:dr beräknade kostnaden.

Beträffande motionärens framställning, i hvad densamma rörer beredandet

af ersättning åt Piteå socknemän för hvad de må hafva förlorat derigenom, att den

redan fullbordade delen af ifrågavarande väganläggning blifvit dyrare, än först beräknats,

anser Utskottet anledning icke förekomma att frångå sednaste Stats-Utskotts

ofvan anförda, af Rikets Ständer gillade åsigt; och hvad vidkommer motionen i öfrig!,

torde endast behöfva erinras, att de till utförande af väganläggning mellan

Piteå och Arvidsjaur anvisade statsmedel icke blifvit omedelbart af Rikets Ständer

dertill anslagna, utan af Kong! Maj:t beviljade att utgå af de för våganläggningar

och vägförbättringar i allmänhet till Kong!. Maj:ts disposition ställda fonder. Då

följaktligen pröfningen, huruvida och i hvad mån omständigheterna må föranleda

anvisandet af någon tillökning i de för dessa arbetens utförande redan beviljade

eller ytterligare afsodda statsbidrag, tillkommer Kong!. Maj:t, anser sig Utskottet

böra hemställa,

att ifrågavarande motion må lenmas utan afseende.

5:o.

Omläggning I anledning af Rikets Ständers underdåniga skrifvelse af den 28 Februari

afvisasektor 1863, }lvari begärdes,, att Kong!. Maj:t måtte anbefalla undersökningar och låta

hltv£,Tr i upprätta plan för omläggningar å allmänna landsvägen genom Helsingland och

Wester-Norr- Westor-Norrland till Wcstcrbottens läns gräns, har, enligt hvad Styrelsen för ällUtmh

töa. männa väg- och vattenbyggnader i sitt generalförslag uppgifva, sådan undersökning

blifvit förrättad; och har Styrelsen i afseende på dessa arbeten anmält:

att omläggningar å störa kustvägen genom Helsingland föreslagits inom elfva socknar

samt beräknats erfordra en sammanlagd kostnad af 290,040 R:dr;

att vid de^sammanträden, som efter undersökningarnes fullbordande hållits inom

Hclsinglands särskilda kommuner, en del socknar förklarat sig vilja

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 46.

lemna i allmänhet mycket ringa bidrag och en del intet till arbetenas

utförande;

att till omläggningen af kustvägen genom femton socknar af Wester-Norrlands län

beräknats en kostnad af 726,160 R:dr; samt

att vid kommunalstämmor inom sistnämnda län fyra sockenmenigheter förklarat

sig vilja bidraga med eu tredjedel af kalkylerade kostnad sbcl öppen,

hvaremot elfva sockenmenigheter beslutat antingen att icke bidraga

eller ock att i endast ringa mån deltaga vid arbetenas utförande.

Och har Styrelsen till följd häraf ansett, att under närvarande förhållanden

intet särskild! understödsbelopp för berörda, såsom det ville synas, af kommunerna

ännu alltför ringa uppskattade v ägför b ättringar borde hos Riksdagen äskas.

Redan vid sistförflutna riksdag väcktes i särskilda motioner fråga om anvisande

af statsbidrag för utförande af vissa delar utaf ifrågavarande vägarbete; och

bland dessa motioner förekom äfven en af dåvarande Riksdagsfullmägtigen i BondeStåndet

Por Östman, som föreslog, att Rikets Ständer, jemte anvisande af medel

till nödiga jordexpropriationcr, måtte bevilja tre fjerdedelar af kostnaden för de

vägomläggningsarbetcn mellan Bergviksbro och Westerbottens läns gräns, dem vederbörande

kommuner, mot erhållande af sådant statsbidrag, funnos villiga verkställa;

men dessa motioner blefvo, genom bifallandet af 10:de punkten i Stats-Utskottets

Utlåtande N:o 78, af Rikets Ständer ogillade.

Nu har Herr Per Östman, uti en inom Andra Kammaren (under N:o 196)

väckt och till Stats-Utskottct remitterad motion, på det sätt förnyat sin vid föregående

riksdag i detta ämne gjorda framställning, att han föreslagit, det Riksdagen

ville bevilja för omläggning och förbättring af kustlandsvägen genom Häggdånger,

Nora, Skog och Ullångers socknar i Wester-Norrlands län ett till 91,000 R:dr jemnadt

belopp, att ställas till Kong!. Maj:ts disposition, för att, sedan sagda kommuner

förbundit sig att sjclfva utföra arbetet efter redan utarbetade planer och i öfverensstämmelse

med de kontrakter, som med Väg- och Vattenbyggnads-styrelsen komme

att uppgöras, blifva dem efter do upprättade kostnadsförslagen tilldeladt. Härförutom

har G. P. Rönnblad, uti en inom Andra Kammaren väckt och likaledes

till Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 49) föreslagit, att tre fjerdedelar af kostnaden

för omläggning af allmänna landsvägen dels mellan Hellgums bro och Marks

gästgifvaregård i Säbrå socken af Wester-Norrlands län, uppgående, enligt uppgjordt

förslag, till 20,960 Rall’, dels mellan Nässland i samma socken och Weda gästgifvaregård

i nämnda län, hvilken kostnad beräknats till -31,400 Rall-, måtte af allmänna

medel anvisas för omläggning af nämnda vägsträckor, med vilkor, att vederbörande

kommuner tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras.

Af en till Utskottet inlemnad, utaf Chefen för Väg''- och Vattenbyggnadsstyrelsen

meddelad promemoria har Utskottet bland annat inhemtat, att den ifrågavarande

kustvägen, som inom Wester-Norrlands län genomlöper 15 socknar, håller

i längd 22 mil 5,762 fot, derå omläggningar och förbättringar erfordras på eu väglängd

af 14 mil 31,459 fot, hvarför kostnaden, såsom ofvan är nämndt, beräknats

till 726,160 Rall-; samt att af dessa femton socknar elfva beslutat lemna bidrag med

blott en fjerdedel eller derunder; men följande fyra socknar vid kommunalstämmor

förklarat sig villiga bidraga med en tredjedel af beräknade arbetsutgifterna, nemligen:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 46.

beräknad kostnad.

Häggdångers socken med en tredjedel af..........11:dr 12,950: —

Nora d:o d:o ........... 50,100: —

Skogs d:o d:o .........„ 33,000: —

och Ullångers d:o d:o .........„ '' 41,220: —

R:dr 137,270

Och har Chefen derjemte yttrat den åsigt, att, om två tredjedelar utaf den

för dessa fyra socknars vägförbättringar beräknade kostnaden, 137,270 R:dr, skulle

såsom statsunderstöd blifva anvisade med ett till 91,000 R:dr jemnadt belopp, det

vore antagligt, att komunema skulle åtaga sig utföra de nödiga vägarbetena med

rättelse efter de derför upprättade planer samt härom afgifva vederbörliga kontrakter

till säkerhet för verkställigheten.

För bedömandet af förevarande fråga har Stats-Utskottet funnit sig böra

erinra om innehållet af Väg- och Vatten!)yggnads-styrelsens den 13 Januari 1866 afgulna

och uti Stats-Utskottets -ofvannämnda Utlåtande N:o 78 sidd. 9 och 10 till

sitt hufvudsakliga innehåll intagna underdåniga Memorial, deri Styrelsen yttrat den

åsigt, att, om på denna kustväg-sträcka nu funnes eller framdeles kunde antagas

uppstå någon betydlig trafik, ifrågavarande företag, oaktadt den dermed förenade

stora kostnad, borde anses särdeles förtjent af uppmärksamhet; men då ångfartygsrörelsen

mellan städerna och en del landthamnar utefter hela kuststräckan under *

de sednast förflutna 20 åren erhållit en förut icke anad utveckling, och då såväl

person- som godsrörclsen företrädesvis begagnar detta jemförelsevis lättare och

mindre kostsamma transportsätt under den tid af året, då seglationen är öppen,

hvartill komme att under vintertiden styckevis vanligen begagnades de sedan äldre

tider befintliga, i kortaste linier öfver sjöar och kärr utstakade vintervägar, funne

Styrelsen sig böra uttala den åsigt, att ■ förbättringars verkställande å kustvägen

inom Helsingland, Medelpad och Ångermanland vore för rörelsen inom Norrlands

skilda orter af vida mindre vigt, än sådana arbeten, som, till bildande af nya vägar

eller förbättringars åstadkommande å gamla, nedläggas å hvilken som helst af

kommunikationslinierna inifrån landet ned emot kusten.

Stats-Utskottet biträder den af Väg- och Vattenbyggnads-styrelsen sålunda

yttrade åsigt, och då Utskottet.derjemte, lika med hvad under sednaste riksdag af

dåvarande Stats-Utskott yttrades, anser sig icke böra tillstyrka något partielt utförande

af den ifrågavarande kustvägsomläggningen, hemställer Utskottet,

att Herrar Östmans och Rönnblads ifrågavarande motioner icke måtte

af Riksdagen bifallas.

6:o.

Väg anlägg- Under erinrande, att Rikets Ständer vid 1863 års riksdag anvisat medel

LeSoeVoch ^ påbörjande af eu väganläggning mellan Öfver-Kalix och Gellivara kyrkor, med

“Wellwara föreskrift att den del af vägsträckningen, som ligger i mellan Skröf-elfven och LejIcvrka

i Norr- pojerf skulle enligt upprättad och i nåder fastställd plan för de beviljade anslagsbottens

län. medlen fullbordas, har Herr Z. Gröpe uti en inom Andra Kammaren väckt och

till Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 109) anhållit, att Riksdagen ville anvisa

nödiga medel till anläggning af vägsträckan mellan Lejpojerf och Gellivara kyrka,

enligt kostnadsförslag uppgående till 30,859 R:dr, hvarifrån dock borde afgå den

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 46. 7

beräknade kostnaden för bro öfver Wassera å, hvilken bro redan vore färdig samt

att detta anslag- måtte ställas till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande* disposition,

på satt med 1863 års anslag egde rum.

Då Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader i sitt generalförslag

upptagit ifrågavarande vinnläggning uti första klassen till erhållande af ett statsbidrag

åt ^2,000 R:dr utaf allmänna, vägbyggnadsfonden, samt särskildt anslags anvisade

för ifrågavarande ändamål vid sådant förhållande icke synes af behofvet nåkalladt,

föranlåtes Utskottet 1

afstyrka bifall till ofvanberörda motion.

7:o.

it ^Tlrr ^skottct liai'' Jemväl blifVit remitterad en inom Första Kammaren af Väganlägg
lierr

E. V. Almqvist väckt motion (N:o 55) om anvisande af 40,600 R:dr såsom ni"3 mellan

bidrag för anläggning af väg mellan Dorothea och Åsele socknars kyrkor i Westerbot-^f0/^ ?ch

torn lan efter den plan och de bestämmelser, som finnes angifha i de hos Väg- och IZcor i

Vattenbyggnads-styrelsen förvarade förslag och handlingar rörande denna väganlägg- WestJbottens

ning, med skyldighet för vederbörande menighet att inom viss bestämd tid, lämpad länefter

den, hvarunder statsbidraget kunde komma att utgå, bygga och sedermera

under all framtid underhålla denna väg.

it. t x. M 8yl''elsons för allmänna väg- och vattenbyggnader generalförslag har

Utskottet mhemtat, att kostnaden för ifrågavarande väg beräknats till 61,000 R:dr

och att styrelsen ansett sig dertill böra uppföra enahanda understödsbelopp, som i

förut afgifna generalförslaget, eller 40,600 R:dr, dock endast i andra klassen.

Enär sålunda det ifrågavarande arbetet hänförts bland dem, som, ehuru nyttiga,

likväl i ett eller annat hänseende funnits mindre berättigade till understöd

samt Utskottet delar den af sednaste Statsutskott i 5 punkten af Utlåtandet N:o 78

yttrade åsigt, att med. utförande af väganläggningen mellan Åsele och Dorothea

lämpligen kan anstå, intilldess vägen från nedre landet till Åsele först blifvit fullbordad,

anser sig Stats-Utskottet, under nuvarande förhållanden, till Herr Almqvists

ifrågavarande framställning.

icke kunna tillstyrka bifall.

8:o.

Kammaren bär Herr O. Nilsson i en till Utskottet remitterad Omläggning

motion (iVo lOo) föreslagit, att Riksdagen för utförande af vägomläggnino- mellan6^vä9en metköpmgen

£ åstad och staden Engelholm måtte anvisa ett anslag utan återbetalnings- lanB,Utaf

skyldighet af 27,000 R:dr, motsvarande ungefär två tredjedelar af den för detta hot fThriarbete

boraknade kostnadssumma jemte blifvande expropriation sutgift. stianstadslän.

btyrclsen för allmänna väg- och vattenbyggnader har i sitt generalförslag

med tillkännagifvande, att förnyad ansökning om bidrag för denna vägomläggning

nyligen till styrelsen ingått, upptagit ■ densamma bland första klassens arbeten till

erhållande af ett bidrag utaf den för väganläggningar och vägförbättringar anvisade

allmänna fond; och Utskottet anser sig vid sådant förhållande

icke kunna tillstyrka, att Riksdagen för detta vägomläggningsarbete beviljar

något särskildt anslag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 46.

B) Hamn- och Brobyggnader.

9:o,

Anslag till Såsom fond för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upp
mindre

hamn-rensning af åar och farleder har Kong!. Maj:t i Sin nådiga Proposition om Statsoch

brohygg- yerkets tillstånd och behof föreslagit, att för år 1868 måtte å extra stat anvisas

nåder samt enaiianja belopp, som tillförene, eller 20,000 R:dr.

af åar och Stats-Utskottet delar åsigten om det fortfarande behofvet deraf, att medel

farleder, för ifrågavarande ändamål varda anvisade, och tillstyrker derför,

att Riksdagen måtte till Kong!. Maj:is disposition, för understödjande af

mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar och farleder, på

Riksgälds-kontoret för år 1868 anvisa ett anslag af Tjugu tusen R:dr.

lQ:o.

Utvidgning af Till utvidgande af hamnen vid Ystad beviljade Rikets sednast församlade

hamnen vid Ständer ett anslag utan återbetalningsskyldighet af 63,000 R:dr, deraf 25,000 R:dr

Ystad, skulle utgå under år 1867, med förbindelse för staden att bestrida den kostnad,

som utöfver anslagsbeloppet för ändamålet erfordras; och har Kong!. Maj:t för detta

arbetsföretag, hvilket bör fullbordas inom den 1 Oktober 1869, begärt att för år

1868 måtte ■ anvisas Tjugufem tusen R:dr.

Då ifrågavarande anslag blifvit af Rikets Ständer beviljadt, hemställer Utskottet,

att Riksdagen, i ytterligare afräkning å det staden Ystad vid sistförflutna

riksdag utan återbetalningsskyldighet tillförsäkrade anslag af 63,000 R:dr

för utvidgande af hamnen vid nämnda stad, måtte till utgående från Riksgälds-kontoret

under år 1868 anvisa Tjugufem tusen R:dr.

ll:o.

Utvidgning Likaledes har Kongl. Maj:t äskat, att utaf det vid sistförflutna riksdag, till

och fördjup- utvidgande och fördjupning af hamnen vid Uddevalla, utan återbetalningsskyldighet

mng af kärn- beviljade anslag af 79,000 R:dr, hvaraf under år 1867 skulle få utgå 25,000 R:dr,

nendelalla. C~ för 1868 måtte anvisas 30,000 R:dr.

Jemte det Utskottet får upplysa, att berörda arbete skall fullbordas inom

den 1 Oktober 1869, hemställer Utskottet,

att Riksdagen i ytterligare afräkning å det staden Uddevalla vid sistförflutna

riksdag utan återbetalningsskyldighet beviljade anslag af 79,000 R:dr

till utvidgande och fördjupning af hamnen vid nämnde stad, måtte för år 1868

till utgående från Riksgälds-kontoret anvisa Trettio tusen R:dr.

G) Kanaler

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 46.

0

i

C) Kanaler och andra vattenkoinmiinikationer»

12:o.

För åstadkommande medelst kanal cell slussar af en förening mellan sjöarne Kanal- och

Östra och Wesira, Silen på Dalsland beviljades vid sistförflufne riksdag ett stats!)!- shlssanläggdrag

af 03,950 R:dr, deraf 12,750 R:dr såsom anslag utan återbetala i n gs skyl di gh c t"'' LmdJsn

och 51,200 R:dr såsom lån; och blefvo häraf anvisade att under år 18(57 utgå 7,000 strå och 6- R:dr af anslaget och 28,000 Rall'' af lånebidraget. Utaf statsbidraget för denna strå Silen.

kanal- och slussanläggning, hvilken är afsedd att fullbordas inom den 1 Oktober

1869, återstå således att anvisa 28,950 R:dr, nemligen 5,750 R:dr af anslaget och

23,200 R:dr af lånet; och har Ivongl Maj:t äskat, att häraf för år 1868 måtto anvisas

i ytterligare afräkning å det beviljade anslagsbeloppet 3,000 R:dr och å låne- ''

summan 15,000 Rall-.

Stats-Utskottet har icke funnit något att erinra mot anvisandet af de

utaf Kong], Maja sålunda äskade belopp och hemställer alltså,

att Riksdagen måtte, i ytterligare afräkning å det vid sistförfiutne riksdag

för kanal- och sluss anläggning ar mellan sjöarne Ostra och Westra

Silen beviljade statsbidrag af 63,950 R:dr, •— deraf 12,750 R:dr såsom

anslag och 51,200 R:dr såsom lån, — till utgående från Riksgälds-kontoret

under år 1868 anvisa af anslagssumman Tre tusen Riksdaler och af

lånet Femton tusen Riksdaler, eller tillsammans Aderton tusen Riksdaler.

13:o.

''Vid 1862 och 1863 års riksdag beviljades för anläggningen af Kinda ka- p>fi]rlgOrr.

nåd eller utsträckning af Kinda båtled från sjön Rengen till Linköpings hamn ett statsbidrag

af 875,000 R:dr, deraf 437,500 R: dr såsom anslag och 437,500 R:dr såsom lån, Kinda båtled.

hvaraf för tiden till 1866 års slut, finge lyftas 470,000 R:dr, nemligen 235,000 R:dr af

anslaget och 235,000 R:dr af lånesumman. För år 1867 anvisade Rikets sednast församlade

Ständer, i vidare afräkning å detta statsbidrag, 120,000 R:dr, deraf 60,000 R:dr

af anslaget och 60,000 R:dr af lånebeloppet. Till ifrågavarande företag, som enligt

kontrakt bör fullbordas inom 1870 års slut, återstå alltså 285,000 R:dr, nemligen af

anslaget 142,500 R:dr och af lånet 142,500 Rall1, deraf Kong! Maj:t nu föreslagit till

utgående under år 1868:

af anslaget....................R:dr 60,000:

och af lånet...................„

60,000

eller tillhopa R:dr 120,000: —

Med afseende å den för detta arbetes fullbordande bestämda tid, anser sig

Utskottet böra hemställa,

att Riksdagen, på sätt Kongl. Maj:t äskat, måtte i ytterligare afräkning

å det statsbidrag, som vid 1862—1863 års riksdag beviljades för utsträckning

af Kinda båtled från sjön Rengen till Linköpings hamn, till utgående

Bih. till Riksd. Prot. 1867. 4 Sami. 1 Afd. 23 Käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Upprensning

af Hör ån i

Norrbottens

län.

Upprensning

qf Baggensjt.

äket i Stock''

kohus skärgård.

10 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 46.

under år 1S68 anvisa af anslaget Sextio tusen Riksdaler och af lånebidraget

likaledes Sextio tusen Riksdaler, eller tillhopa Ettliundratjugu tusen

Riksdaler, att af vederbörande bolag lyftas under do. vilkor,^ som i

afseende på detta statsbidrags åtnjutande blifvit af Rikets Ständer

meddelade.

14:o.

Uti en inom Andra Kammaren vackt.motion (N:o 237) har Herr Av,g. Danielsson

föreslagit, att Riksdagen för upprensning af den så kallade Rörån, som, kommande

från Gellivara, genomflvtor sjöarne Grundträsk och Lappträsk samt vid

Degersels Öfvorstbv sammanflyter med Råneå eif, hvilken straxt nedanför Råneå

kyrkoby utfaller i Bottniska vikon, inåt t e bevilja ett anslag motsvarande den i kostnadsförslaget

för detta arbete upptagna summa, eller ungefär 3,000 R:dr.

Då Stats-TJtskottet icke är i tillfälle bedöma nyttan och nödvändigheten

af ifrågavarande arbetsföretag, hvithet icke finnes upptaget uti Tåg- och. Yattenbyggnads-styrelsens

generalförslag, anser sig Utskottet destomindre böra tillstyrka

bifall till den gjorda framställningen, som, derest företaget verkligen är af den boskaffenhet,

att detsamma bör i mer eller mindre mån med statsbidrag undei stödjas,

tillgång dertill bör kunna beredas af de för mindre hamn- och brobyggnader samt

upprensningar af åar och farleder anvisade medel. Aid sådant förhållande anser

sig Utskottet .

icke kunna tillstyrka, att Riksdagen för berörda upprensmngsarbete beviljar

något särskild! anslag.

15:o.

Under erinran, att frågan om Baggenssläkcts upprensning, för åstadkommande

af en för djupgående fartyg tjenlig farled genom Stockholms skärgård, sedan längre

tid tillbaka utgjort en vid riksdagarne ofta återkommande fråga, har Herr A.

O Wallenberq, uti eu inom Första Kammaren väckt och till Stats-Utskottet remitterad

motion (N:o 71) föreslagit, att Riksdagen måtte, för upprensning af berörda

sund till 16 fots djup, bevilja en summa af 300,000 Rall-, under vilkor och förbehåll

att Stockholms stad bekostar hvad som derutöfver kan för ändamålets vinnande

eif°id1Jjcmte det Stats-JTtskottet, beträffande denna frågas behandling från och

med 1850—1858 års riksdag, får hänvisa till det under 1862—1863 års riksdag af

dåvarande Stats-Utskott den 14 Augusti 1863 afgifna Utlåtande N:o 141 (sid. 47

51), får Utskottet nu endast erinra, att, enligt hvad af samma Utlåtande inhemta**,

för berörde farleds upprensning och fördjupning blifvit genom Styrelsen för allmanna

väg- och vattenbyggnader upprättade två alternativa förslag, af nv.ilka det

ena, beräknadt med afseende å farledens fördjupning till 18 fot under saltsjöns lägsta

yta, slutade å en summa af 439,000 R:dr, och det andra, beräknadt efter 16 fots

djup, upptog en kostnad af 386,000 R:dr, förutom inlösen af flottbron öfver Skurusundet,

hvartill skulle erfordras 37,500 Rall-, hvadan sammanlagda kostnaden komme

att, enligt det förra alternativet, uppgå till 476,500 Rall- och, enligt det sednare,

till 423,500 R.dr. Sedan derefter Chefen för Ingeniörkorpsen, uti mfordradt yt
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande No 46.

11

frände, förmält sig anse stora betänkligheter förekomma mot öppnandet af den ifrågasatta

kommunikationsleden, med mindre inloppet blefve starkt befästadt, samt

fråga uppstått om icke farledens upprensning allenast för mindre djupgående fartyg

skulle i alla fall medföra väsendtliga fördelar, hade hemälde chef, enligt erhållen

nådig befallning, låtit upprätta eu efter farledens fördjupning till 10 ä°12 fot

lämpad befästuingsplan, hvars utförande beräknats kosta 520,000 R:dr, men hvilken

kostnad, i händelse farleden fördjupades till 18 fot och sålunda blefve tillgänglig

äfven för större krigsfartyg, skulle komma att, ökas med 150,000 R:dr förlbefästningarnes

förstärkande med två detackerade verk. Utskottet anser sig vidare höra

erinra, att Stockholms Magistrat och Borgerskap* Äldste, som i ämnet hördes, uti

afgifvet underdånigt utlåtande af den 29 Augusti 18G2 på anförda skäl förklarade,

att do för befrämjandet af ifrågavarande företag, — kvilket enligt ett af Öfverstelöjtnanten

m. in. F. W. Leijonancker samma år afgifvet förslag till arbetsplan, åsyftande

företagets verkställande på kortare tid än förut varit beräknad, eller på två

och ett hälft år, skulle erfordra en kostnad af 500,000 R:dr — vore villige att å

stadens vägnar åtaga sig arbetets utförande och ansvara för farledens framtida underhåll,

mot vilkor att bidrag af statsmedel erhölles till belopp af Trehundra tusen

11:dr och. att staden berättigades att, under så lång''tid, som erfordrades till amortering

af dess andel i kostnadssumman, af de trafikerande, som ville begagna sig

af don nya farleden, uppbära afgifter till uppgifna belopp, från Indika algifter dock

skulle vara befriade såväl ångfartyg, Indika bogserade seglande fartyg-, som ock de

farkoster af alla slag, Indika icke läge djupare än fyra fot och således vore oförhindrade

att af farleden i dess nuvarande skick sig begagna; hvarjemte Magistraten

och Borgerskap^.» Äldste, under antagande att några dyra befästningar icke

vore af nöden för det nya inloppets försvarande, utan att försvaret kufvudsakligast

skulle kunna verkställas medelst försänkningar. Indika i farans stund lätteligenoch

med föga kostnad kunde anbringas, i underdånighet anhållit, det Kongl. Maj:t måtte

genom nådig Proposition hos Rikets Ständer äska anvisandet af ofvannämnda bidrag

till företagets utförande. Sedan chcfcrne för Land!- och Sjöfarsvars-departernenten

.derefter hlifvit i frågan hörde och sammanstämmande förklarat sig icke

kunna tillstyrka don nya farledens åvägabringande, med mindre än att genomloppet

vid södra Staket starkt befästades, hvarförutom chefen för sistnämnda Departement

ansett segelleden höra blifva farbar endast för fartyg, som draga högst nio

fots vatten, förklarade Kongl. Maj:t, i betraktande häraf, samt då Stockholms stad,

oaktadt de fördelar, som medelst den nya kommunikationens åvägabringande skulle

beredas stadens handel och sjöfart, icke för ändamålets vinnande velat åtaga sig

större uppoffringar, än att tillskjuta två femtedelar af den, enligt den sednast uppgjorda

beräkningen härtill erforderliga summa af 500,000 R:dr, under förbehåll att

för detta tillskotts godtgörande få af de trafikerande uppbära afgifter, hvilka sålunda

under en längre tid skulle komma att betunga allmänna rörelsen å berörda

farled, sig sakna skäl att äska anslag för detta företags utförande.

I anledning af särskilda, inom Borgare-Ståndet vid 1802—1803 års riksdag

af Herrar A. O. Wallenbcrg och K. J. Hjerta väckta motioner, kom dock frågan vid

nämnde riksdag under pröfning; och yttrade dåvarande Stats-Utskott attf ehuru

Utskottet icke kunnat undgå att till alla delar instämma uti den af Rikets Ständer

vid 1856—1858 års riksdag yttrade åsigt, att, genom den förordade farledens öppnande

för större, mera djupgående fartyg, sjökommunikationen mellan Stockholm

och hela det södra Sverige äfvensom utlandet skulle i betydlig män underlättas

samt vigtiga fördelar för handeln och sjöfarten beredas, hade dock Utskottet, vid

s. 12 Kontrollera mot PDF

Stata-Utskottets Utlåtande N:o 46.

12

det förhållande, dels att Kong! Magt fortfarande funnit grundade betänkligheter

förekomma mot den ifrågavarande segelledens fördjupande, dels att Stockholms stad

för vinnande af de fördelar, som genom den nya kommunikationens åvägabringande

skulle beredas stadens handel och sjöfart, icke velat åtaga sig någon utgift, såframt

icke staden finge af de trafikerande uppbära avgifter, som under en längre tid

skulle betunga rörelsen, ansett sig'' icke kunna till det väckta förslaget tillstyrka

bifall; och blef denna hemställan af Rikets Ständer gillad.

Då motionären hufvudsakligen grundar sin förnyade framställning, om återupptagande

af frågan rörande Baggensstäkets upprensning, på de förändrade förhållanden,

som i afseende på såväl landt- som sjöförsvaret under de sednare åren

inträda och hvarigenom berörda upprensning icke allenast skulle bereda handeln

och sjöfarten vigtiga fördelar, utan ock medverka till Stockholms och det kringliggande

landets försvar; men TTtskottet icke är i tillfälle bedöma, om och i hvad mån

de af motionären i detta hänseende antydda förhållanden må föranleda till förändrade

åsigter i afseende på de betänkligheter i strategiskt hänseende mot förslagets

genomförande, som af vedex''börande militära embetsman blifvit uti ofvan

omförmälda, till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga utlåtanden anförda; har TJtskottet

väl icke ansett sig kunna till Herr Wallenbergs framställning tillstyrka bifall,

men dock, med fästadt afseende på vigten deraf, att alla de omständigheter, som

vid deima frågas bedömande böra tagas under öfvervägande, varda noggrannt utredda

och pröfvadc, funnit sig böra hemställa,

att Riksdagen måtte hos Kongl. Maja i underdånighet anhålla, det Kong!.

Maj:t täcktes, efter det ej mindre vederbörande militära myndigheter

blifvit i ämnet hörda samt afgifvit yttrande, om och i hvad mån förändrade

förhållanden må föranleda beslut om Baggensstäkets upprensning,

än ock Stockholms stadsfullmägtige lemnats tillfälle att sig yttra, under

Indika vilkor Stockholms stad numera må finnas beredvillig att, utan trafikens

betungande med några särskilda utgifter, till större eller mindre

del bestrida kostnaden för ifrågavarande upprensningsarbetes utförande,

till eu kommande Riksdag göra do framställningar i ämnet, hvartill förhållandena

må finnas föranleda.

D) Sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag.

16.o.

Anslag för Vid de två sodnastc riksdagarne hafva Rikets Ständer till Kongl. Majds

nnjrutdiknin- disposition anvisat medel att användas såsom anslag utan återbetalningsskyldighet

''ZfuX,Hinna'' till understödjande af sådana myrutdihnngar och vattenqftappning ar mom Norrbottens,

i''l norra Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs lån samt

länen. Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks häradet* i Wermlands län, som företrädesvis

afse att förminska frostländigheten, dock under vilkor, att sådant understöd icke i

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 46.

13

något fall finge öfverstiga hälften af den för arbetets utförande enligt fastställd plan

beräknade kostnad, och alltid med förbindelse för vederbörande kommuner, föreningar

och enskilde att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande

erfordrades, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar

och andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit

understödda, med rättighet för Kong!. Maj:t att i do fall, der sådant anses vara af

behof påkalladt, i nåder medgifva, att någon dol af anslaget må förskottsvis till vederbörande

utbetalas. De för detta ändamål beviljade medel hafva utgjort för hvardera

af åren 1864, 1865 och 1866 Etthundra tusen R:dr samt för innevarande år

Etthundråtjugu tusen R:dr; och äro ansökningar om bidrag till utdikningar af

förevarande beskaffenhet, åtföljda af utarbetade planer, sedan 1867 års fond blifvit

till fullo anvisad, ännu hos Yäg- och Yattenbyggnads-styrelsen hyllande för

11 särskilda frostafledande utdikningar i Norrbottens län, med äskadt

statsbidrag.................R:dr 34,395: —

87 dito dito i Westerbottens län, dito dito........ ,, 260,303: —

5 dito dito i Wester-Norrlands län, dito dito....... „ 8,450: —

35 dito dito i Jemtlands län, dito dito.......... „ 109,760: —•

4 dito dito i Gfefleborgs län, dito dito.......... „ 23,350: —

2 dito dito i Störa Kopparbergs län, dito dito....... „ 7,080: —

1 dito dito i Jösse härad af Wermlands län, dito dito .... „ 3,000: —

Summa R:dr 446,338: —

Med anledning häraf och i öfverensstämmelse med Styrelsens hemställan,

har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att fortfarande å extra stat, till understödjande

af myrutdikningar och vattenaftappningar af förberörda beskaffenhet, under

enahanda vilkor som förut, bevilja ett anslag af 120,000 R:dr.

Härförutom har, uti särskilda inom Andra Kammaren väckta och till Statsutskottet

remitterade motioner, blifvit föreslaget:

af Herr Aug. Danielsson (i motion N:o 235), att för ifrågavarande ändamål

måtte anslås 50,000 Rall- att tills vidare årligen utgå till myraftappningar inom

Norrböttens län;

af Herr Gustaf Hcegyström (i motion N:o 81), att Riksdagen till understödjande

af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom Westerbottens län, som företrädesvis

afse frostländiglieton, måtto anslå 100,000 Riksdaler att på vanliga vilkor

utgå under år 1868; samt

af Herr Olof Nilson (i motion N:o 154), att anslaget till myrutdikningar i

ofvannämnda sju län måtto under nästa statsregleringsperiod varda bestämdt att

utgå med 300,000 R:dr, hvaraf Westerbottens läns innevånare, Indika, enligt hvad

af ofvanståendo synes, mest intresserade sig för dylika företag, företrädesvis borde

komma i åtnjutande af så stor del, som, i förhållande till ofvan uppgifna summor,

billigtvis borde desamma tillkomma.

Utskottet delar visserligen motionärernes åsigt om den stora nyttan deraf, att

trakter, som lida af frostländighet må kunna derifrån befrias, enär sådant på en

vidsträckt omgifning af den kringliggande orten verkar välgörande till förekommande

af missvext. Det synes äfven billigt, att Staten bidrager till sådana arbeten,

hvilka böra genom förhöjd afkastning och deraf föranledda ökade statsbidrag

kunna till det allmänna återbära åtminstone någon del af ett sådant bidrag. Emellertid

måste, enligt Utstottets tanke, den större eller mindre frikostighet, hvarmed

dylika bidrag kunna lemnas, bero af de större eller mindre tillgångar, Staten vid

särskilda tider kan ega disponibla; och med afseende derpå, att den närvarande

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 46.

finansiela ställningen påkallar all möjlig sparsamhet med Statens medel, anser Utskottet

det för år 1868 till ifrågavarande ändamål begärda anslag böra nedsättas

till 60,000 R:dr. Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen måtte till Kong! Maj:ts disposition för år 1868 anvisa en

summa af Sextio tusen R:dr, för att användas såsom anslag utan återbetalningsskyldighet

till understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar

inom Norrbottens, It resterbottens, Wester-Norrlands, Jenitlands,

Ge/leborgs och Stora Kopparbergs län samt Elf dals, Fryksdals, Jösse

och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska

frostländigbeten, dock under vilkor att sådant understöd icke i

något fall får öfverstiga hälften af den för arbetets utförande enligt fastställd

plan beräknade kostnad, och alltid med förbindelse för vederbörande

kommuner, föreningar eller enskilde att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver

för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid

behörigen underhålla do afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande

utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda; ogande Kong!

Maj:t att i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder

medgifva, att någon dol af anslaget må förskottsvis till vederbörande ^

utbetalas;

hvarjemte Riksdagen behagade föreskrifva, .

att för tillgodonjutande af ifrågavarande understöd skola i öfngt lända

till efterrättelse de vilkor och bestämmelser, som Riksdagen, med anledning

af det memorial, Utskottet derom särskilt skall afgifva, kommer

att fastställa.

17:o.

L/m till myr- För innevarande år anvisades vid sodnaste riksdag till Kongl. Maj:ts dispo
utdikningar

gpdon eu summa af 50,000 R:dr att utgå såsom lån för befrämjande af utdikmngar

och rättning- och aftappningar af sanfa trakter och sjöar till beredande af odling sföretag inom Rikets

inoL Riket, öfriga delar; och bär Kongl. Maj:t föreslagit, att enahanda belopp må såsom lånemed

undantag fond för berörda ändamål för år 1868 varda anvisadt..

af de norra Jemte meddelandet af den upplysning att, enligt Yäg- och Yattenbyggnads
lanen.

styrelsens generalförslag, ansökningar om statsbidrag till arbeten af förevarande beskaffenliet

äro lios beniäldci Styrelse livilancle från åtta särskilda län, i afseende å

sammanräknadt 33 företag, för Indika kostnaden är beräknad till 279,463 Rxlr 7 öre

och bidraget upptaget till 134,300 Rall-, får Utskottet hemställa,

att Riksdagen måtte till Kongl. Majds disposition för år 1868 anvisa en

summa af Femtio tusen Riksdaler, att utgå såsom lån för befrämjande

af utdikningar och aftappningar af sänka trakter och sjöar till beredande af

odling sföretag inom Rikets öfriga delar; samt

att för erhållande af lån utaf ifrågavarande medel skola lända till

efterrättelse do vilkor och bestämmelser, som Riksdagen, med anledning''

af det memorial, Utskottet derom särskild! skall afgifva, kommer att

fastställa.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stata-Utskottets Utlåtande N:o 46.

15

18:o,

Uti särskilda motioner, nemligen inom Första Kammaren af Herr Arvid VattenafledFaxe

(motion N:o 29) och inom Andra Kammaren af Herr Carl Orre (motion Ko njn9sf»retag

95) har blifvit föreslaget, att, i likhet med hvad för de Norrländska länen under TZsTän''

en följd af år egt ruin, jemväl för Jönköpings lån må, på do vilkor, som Riksdagen Lika afse

kan finna för godt fastställa, hoviljas ett extra anslag utan återbetalningsskyldighetatt förminska

af 30,000 Rall1, att användas till understödjande af sådana vattenafledningsfbretag fr°*tländ‘>jinom

sistnämnda län, som afse att förminska frostländigheten, samt att hvad som Eif heten‘

ett dylikt anslag icke utginge under det år, för hvilket detsamma beviljas, måtte

få för samma ändamål till ett följande reserveras.

Ehuru af de till Stats-Utskottet ingifna handlingar inhomtas, att planer och

kostnadsförslag blifvit, dels på landstingets, dels på enskildes bekostnad uppgjorda,

med afseende på ett betydligt antal mer och mindre vidsträckta frostskadliga mossiar

inom Jönköpings län, samt Utskottet nogsamt inser de fördelar i klimatiskt hänseende,

som för de kringliggande orterna skulle beredas genom dessa mossars ändamålsenliga

utdikning, anser dock Utskottet dessa orters befolkning böra, utan att

Staten för sådant ändamål behöfver dertill anvisa anslag utan återbetalningsskyldighet,

sjelfve bestrida de för dylika utdikningar nödiga kostnader; och som, derest

Riksdagen, i enlighet med hvad Utskottet i nästföregående punkt föreslagit, anvisar

medel att användas såsom lån för befrämjande af utdikningar och aftappningar af

sänka trakter och sjöar inom Rikets mellersta och södra delar, innevånarne i de

orter, som af ifrågavarande utdikningar mest äro i behof, torde kunna påräkna att

af dessa medel företrädesvis erhålla lån, anser sig Utskottet

icke kunna till motionärernes ofvanberörda framställningar tillstyrka

bifall.

19:o.

Till Lid,a-åns sänkning och upprensning beviljades vid 1862—1863 års riks-Lån för sänkdag

ett låneunderstöd af 126,000 R:dr, deraf vid samma riksdag anvisades att utgånin9 "rh- upputi,

000 R:dr; och hafva Rikets sednast församlade Ständer, i ytterligare afräkning re,f!fnf af

å denna lånesumma, anvisat 30,000 Rall’ att lyftas under år 1867. Enligt antaget

kontrakt bör denna aftappning vara fullbordad inom don 1 Oktober 1870; och har

Kong! Maj:t föreslagit, att af det återstående lånebeloppet, utgörande 50,000 R:dr,

under år 1868 må utgå 30,000 R:dr.

Jemte meddelande af den upplysning, att Rikets sednast församlade Ständer

mcdgifvit, att ränteinbetalningen och kapitalamorteringen för ifrågavarande lån

får taga sin början först efter tre års förlopp från slutet af det år, hvarunder hela

lånesumman från Riksgälds-kontoret utbekommits, hemställer Utskottet,

att Riksdagen måtto, i ytterligare afräkning å det för Lid,a-åns sänkning

och upprensning vid 1862—1863 års riksdag beviljade låneunderstöd å

126,000 R:dr, till utgående under år 1868 anvisa Trettio tusen Riksdaler

på de vilkor, som för detta lån redan blifvit bestämda.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16''

Stata-Utskottets Utlåtande N:o 46.

20:o.

Anslag för För rensningar i en del af Ume eif, i ändamål att freda derofvanför belägna

rensningar mlända egor för öfversyämningar, beviljade Rikets sednast församlade Ständer ett

‘ Lme eJ■ anslag utan återbetalningsskyldighet af Elfva tusen R:dr; och blefvo häraf o;DO )

R:dr anvisade till utgående under år 1867. För detta arbete, som enligt Kongl.

Mai:ts beslut skall fullbordas till den 1 Oktober 18/0, har Ivongl Maj:t föreslagit, att

för år 1868 måtte anvisas 2,000 R:dr; och får Utskottet, som emot hvad sålunda

hlifvit föreslaget icke funnit något att erinra, hemställa,

att i vtterligare afräkning å det vid sistförflutne riksdag, till rensningar

för flodvattnets afledande i eu del af Ume eif, utan återbetalningsskyldighet

beviljade anslag af 11,000 R:dr, må, under stadgade vilkor, lör år

1868 anvisas Två tusen R:dr.

21: o.

Upprensning Stats-Utskottet liar slutligen till behandling förehaft en af Herr W C. Oli
af

vattendra- veereutz inom Andra Kammaren väckt och till Utskottet remitterad motion (i\.o

get fn,,, A/-184, deri föreslås att Riksdagen, för upprensning af vattendraget från Arfmdstorp till

sjön Kalfven samt Spång ån och Klågghultsån, af hvilka den förra sammanbinder sjön

m. in. inom Kalfven med sjön Fegcn, belägna inom Kinds härad af Elfsborgs lan, äfvensom

Elfsborgs län. pör utrifning af vattenverken vid Arfvidstorp, måtte bevilja ett statsbidrag åt 65,000

Rall-, deraf en viss andel såsom anslag utan återbetalningsskyldighet och det ötriga

såsom lån, på de vilkor, som för dylika lån varda bestämda.

Af Styrelsens för allmänna väg och vattenbyggnader generalförslag har Utskottet

inhemta!, att kostnaden för ifrågavarande arbetsföretag, hvarigenom eu jordrvmd

af 1,373 tunnland skulle dels vinnas, dels skyddas för öfversvämnmgar, beräknats

till 67,418 R:dr, samt att Styrelsen i första klassen uppfort företaget till

erhållande af ett lån å 35,000 R:dr. Som likväl, enligt hvad Utskottet mhemtat

af 37:do punkten i Stats-Utskottets vid sistlidne riksdag afgifna Memorial N:o 78,

vid behandlingen af då genom enskild motionär väckt fråga om meddelande åt lån

till ifrågavarande arbetsföretag, värdet af landvinningar och jordförbättringar, som

genom arbetets utförande skulle åvägabringas, enligt dåvarande motionärens uppoifter,

skulle uppgå till endast 84,755 It:dr, och vinsten af detta arbete, efter aidiag

af den till 67,418 R:dr beräknade kostnaden, synes jemförelsevis alltför obetydlig,

för att arbetets utförande skulle genom statsbidrag uppmuntras, anser sig Utskottet

böra „ _ „

afstyrka bifall till Herr Olivecreutz ifrågavarande framställning.

Till

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Stats-Utskottets Utlåtande E:o 46.

i

Till upplysning om de i detta Utlåtande af Utskottet tillstyrkta anslags- och

iånesummors sammanlagda belopp bifogas härjemte ett deröfver uppgjordt sammandrag.

Stockholm den 18 Mars 1867.

På Utskottets vägnar:''

Arv. Fr:son Posse.

Reservationer:

emot Utskottets i 16:de punkten gjorda hemställan om nedsättning i det af

Kong!. Maj:t äskade anslag för myrutdikningar och vattenaftappningar i de norra

länen:

af Herrar C. A. Rettig, C. Petré, N. IT. Selander, Erik Ersson, P. O. Hörnfeldt,

Jan Andersson och V. M. Beronius.

i

Bill., ''till Riktd. Prot. 1867. 4 Sami. 1 Afd. 23 Höft.

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammandrag af de uti Stats-Utskottets Utlåtande N:o 46 till utgående under nästkommande Statsregleringsperiod tillstyrkta statsbidrag för väganläggningar

och rägfdrbättringar, bro- och hamnbyggnader, kanaler och andra vattenkommunikationer samt vattenaftappningsföretag.

A) Väganläggningar och vägförbättringar.

Till fond för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest

mindre goda yägar..........................

För väganläggning från Öhrträsk till Fredrika kyrka och vidare till Åsele i Wcsterbottens län

„ väganläggning från Ramsele sockens gräns till Tåsjö kyrkoby i Wester-Norrlands län. .

„ väganläggning mellan Asele och Wilhelmina kyrkoby i Westerbottens län......

B) Bro- och hamnbyggnader.

Till fond för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar och

farleder..............................

„ utvidgande af hamnen vid Ystad.....................

„ utvidgande och fördjupande af hamnen vid Uddevalla . ■............

C) Kanaler och andra vattenkommunikationer.

För kanal- och slussanläggning mellan sjöarne Östra och Westra Silen på Dalsland ....

„ utsträckning af Kinda båtled ......................

D) Sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag.

Till fond för myrutdikningar och vattenaj''tappningar inom de sex nordligaste länen jemte fyra härader

af Wermlands lån............... ........

„ fond för understödjande af utdikningar och aftappningar af sänka trakter och sjöar i öfriga

delar af Riket...........................

„ sänkning af Lida-ån.........................

„ rensningar i Ume eif.........................

Anslås

150,000

20,000

20,000

15,000

20,000

25.000

30.000

'' 3,000

60,000

60,000

2,000

Lån.

15.000

60.000

50.000

30.000

Summa.

150,000

20,010

20,000

15,000

20,000

25.000

30.000

18,000

120,000

60,000

50.000

30.000

2,000

Summa R:mt

Summa

anslag.

Summa

lån.

205,000

75,000

63,000

62,000

405,000

75,000

80,000

155,000

Summa

anslag och lån.

205,000

75,000

138,000

142,000

— I 560,000

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1867:78 Skrifvelse, angående statsbidrag för vägars anläggning och förbättring, hamnbyggnader och kanalarbeten, äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföreta s. 6 i texten