Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning, brooch hamnbyggnader samt kanaler äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag m. fl. dylika föremål.
1867-03-18 · 18 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 12 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1867:46, Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning, brooch hamnbyggnader samt kanaler äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag m. fl. dylika föremål.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottet,* Utlåtande N:o 40.
N:o 46.
Ank. till Riksd. Kansli d. 18 Mars 1867, kl. 4 e. m.
Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning,
bro- och hamnbyggnader samt kanaler äfvensom sjösänkningar
och andra vattenaftappningsföretag m. fl. dylika föremål.
(R. A.)
I sammanhang'' med oäfvet förslag till reglering af utgifterna under Riksstatens
Sjette Huvudtitel har Kongl. Maj:t, i sin nådiga Proposition om Statsverkets
tillstånd och behof, hos Riksdagen gjort framställning om de tillfälliga anslag, Indika
Kong!. Maj:t ansett höra för år 1868 beviljas för utförande af allmänna arbeten: och
iar htats-Utskottet, jemlikt hvad Utskottet i sitt, angående regleringen af utgifterna
under Riks-statens Sjette Hufvudtitel, afgifna Utlåtande A:o 38 tillkännagifvit, nu meddela,
särskild! yttrande öfver ej mindre Ivongl. Maj:ts, än enskilde motionärers framställningar
om medels beviljande för dylika arbeten.
A) Väganläggningar och vägförbättringar.
l:o.
7. , anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backig a eller Angående an
eljest
mindre göda vägar bär Kongl. Maj:t, uti sin nådiga Proposition angående Stats- sla9 f°r an~
verkets tillstånd och behof, föreslagit, att Riksdagen måtte fortfarande till Kon ad u,J9nincJ f
Majds disposition anvisa enahanda belopp, eller 150,000 R:dr, som vid sednaste riks- ZttZTdlér
agar för hvarje år beviljats. Af det vid den nådiga Propositionen fogade Stats- omläggning af
råds-protokoll rörande Civilärenden (bil. N:o 5, sid. 55) inhemtas, att i förväntan på mindre t)oda
Bill. till Riksd. Prof. 1867. 4 Sami 1 Afd. 23 Höft. 1 vä9ar
-
Stata-Utskottets Utlåtande N:o 46.
2
.statsunderstöd, hos Styrelsen för allmänna väg''- och vattenbyggnader åro
planer till vägarbeten inom olika delar af landet, af sådan beskaffenhet, att deras
understödjande lämpligast kan ske af den fond, Kong]. Maj:t sålunda af Riksdagen
äskat, samt att de understöd, Styrelsen förordat för dessa, i trenne klasser upptagna
arbeten uppgå till ett sammanlagdt belopp af 1,558,630 R:dr, nemligen:
i första klassen (eller de> som företrädesvis ansetts förtjenta af
understöd).......
i andra klassen........
i tredje klassen........
.........R:dr 925,630: —
.......... „ 70,500: —
Summa R:dr 1,558,630: —
Med afseende å det sålunda ådagalagda behofvet af fortfarande understöd
till vägarbeten i Rikets särskilda delar, anser sig Utskottet böra tillstyrka,
att för anläggning af nya samt förbättring af backiga eller eljest mindre goda
vägar måtte till Kong!. Ma jas disposition för år 1868 anvisas ett anslag
af Etthundrafemtio tusen R:dr att användas, der Kong!. Maj:t finner medlen
mest nödiga för att befordra allmänt gagn.
2:o.
Enligt livad det vid Kong!. Maj:ts ofvanberörda nådiga Proposition fogade
ning"rön (Jhr- öfver Civilärenden förda Statsråds-protokoll för den 4 sistlidne Januari utvisar (sid.
träsk till Fre- 52 i den vid oftanämnda nådiga Proposition fogade bil. Nio 5), har Styrelsen för
drika kyrka allmänna väg- och vattenbyggnader, uti sitt till Kong!. Maj:t afgifna och till Stats°(_h
vidare tu"Utskottet öfvorlemnade generalförslag, rörande de allmänna väg- och vattenbyggv
sterbottenJ'' nadsföretag, för hvilkas utförande statsbidrag blifvit ifrågasatt, upptagit nedanför
samt nämnda vägarbeten, till hvilkas utförande Rikets Ständer redan beviljat bestämda
väg aning g- bidragssummor, af hvilka likväl endast vissa delar hittills blifvit anvisade att dels
;f™"o under föregående, dels under innevarande år utbetalas.
keLgräns ge- a) hör anläggning af våg från Olirträsk till Fredrika kyrka och vidare till Asele
nom Fjellsjö i Westerbottens lön beviljades vid 1862—1863 års riksdag ett anslag af 100,000 R:dr,
och Botum deraf dock endast 50,000 R:dr då anvisades till lyftning, hvarefter Rikets sednast
s°öknar till församlade Ständer medgåfvo, att under år 1867 skulle få utgå ytterligare 20,000
TJWester->y P;dr. Af det utlofvade bidraget till detta arbete, som enligt kontrakt bör fullborNorrlands
,das inom den 1 Oktober 1869, återstår alltså ett belopp af 30,000 R:dr, hvaraf
län; äfvensom Kongl Maj:t begärt, att för år 1868 måtte anvisas....... 20,000 R:dr.
va.ganl.agg-
Isdn och till Bodums kyrka samt vidare derifrån till Tåsjö kyrkolag i Wester-NorrWilhelmina
lands lån beviljades vid sistförflutne riksdag ett anslag af 76,250 R:dr,
kyrkobann i hvaraf för år 1867 anvisades 25,000 R:dr. Jemte meddelande af den
WeSTun0UenS upplysning, att donna väganläggning är ifrågasatt att fullbordas till
den 1 November 1870, har Kongl Maj:; föreslagit, att af det utlofvade
bidraget för år 1868 måtte anvisas............. 20,000 R:dr.
c) Till väganläggning mellan Asele och Wilhelmina kyrkobyar i
Westerbottens län, bvilket arbete skall fullbordas inom den 1 Oktober
1870, och till hvilket af Rikets sednast församlade Ständer beviljades
ett statsanslag af 50,000 R:dr, hvaraf till utgående under år 1867
•endast anvisades 10,000 R:dr, har Kongl. .Maja för år 1868 äskat . . 15,000 R:dr.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 46.
3
i ,, Bå Rikets Ständer, på sätt ofvan är nämndt, redan beviljat de för hvart
och ett af dessa Henne väganläggningsföretag här ofvan uppgiga anslag, samt kontrakter
om arbetenas utförande bhfvit i stadgad ordning af Yäg- och Vattenbyggnads-styrelsen
mod vederbörande afslutade; hemställer Utskottet
att Riksdagen, med bifall till hvad Kong! Maj:t sålunda föreslagit, måtte,
i ytterligare afräkning å de för ofvan upptagna timme arbetsföretag af Rikets
Ständer beviljade ^statsanslag, för år 1868 anvisa det för kvartdera
af dessa arbeten utaf Kong!. Maj:t sålunda äskade belopp, att i stadgad
ordning från Riksgälds-kontoret utbetalas.
Jönköpings
län.
3:o.
Uti särskilda, inom Första Kammaren af Herr J. A. Stålhammar och inom 0mlän ■
Andra Kammaren af Herr D. Danielsson väckta motioner (N:is 46 och 127) har blif- Ä2,
vit föreslaget att Riksdagen måtte för omläggning af landsvägen mellan skärpa och imellan J
HvetLanda gastgijvaregardar i Jönköpings län, utgörande eu väglängd af 2# mil och rarPsoMIvei~
för hvilket arbete kostnaden blifvit beräknad till omkring 92,000 Rall-, anvisa ett''landa
anslag af Femtio tusen R:dr. varajardar i
i + °m1 i''ör ifrågavarande väganläggning förevar äfven vid
sednast förflutna riksdag, då Stats-Utskottet, på sätt 15:de punkten i dess Utlåtande
N:0 ''? innehåUer hemställde, att dertill måtte anvisas ett anslag utan återbetalnmgsskyldighet
af 40,000 R:dr Som likväl denna hemställan bifölls endast af Prosteri1
Borgare-Stånden, men af de båda andra Stånden afslogs, blot frågan dragen under
omröstning i Förstärkt Stats-Utskott, der 58 röster biföllo, men 61 röster afslogo
Utskottets förslag.
• Bhuru Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader uti sitt gencralför
l-f.
1 fin nr!nSrni "PPfort lfrä^varande väganläggning till erhållande afettstatsbidrag
af 40,000 R:dr, bär Stats-Utskottet, vid det förhållande, dels att Rikets sednast
församlade Ständer icke ens funnit don af bemälda Styrelse förordade mindre
anslagssumman hora bcvi jas, dels att motionerna icke gifva visshet derom, att arbetet
lian komma till utförande, med mindre hela det nu begärda anslagsbeloppet
anvisas, lunnit sig till ifrågavarande motioner 011
icke kunna tillstyrka bifall.
slag
4:o.
- nm,nX1? 6is.tförflu*ne .riksdag väcktes inom Bonde-Ståndet af dåvarande Riksdags- Återstående
« In ötl^Gn '' Danielsson från Norrbottens län motion om beviljande åt Piteå väfknut,,^
socknemän af ett ytterligare anslag, stort V4,293 Rall-, för fullbordande af det väg- &><■<>
anläggningsarbete, som i riktning från Raknäs by mot Arvidsjaurs Jcyrkoplats redan ?'':h Yl*''- tdl en del yar verkstäldt. Uti liäröfver afgifvet yttrande, som igenfinnes uti llite^T''5
punkten af Stats-Utskottets i den delen af Rikets Ständer gillade Utlåtande IN:o 78, °7&.
förklarade Utskottet, hvad först angick frågan om ersättnings beredande åt Piteå
socknemän för hvad de må hafva förlorat, derigenom att den af dem, enligt ingånget
kontrakt, frivilligt åtagna och sedermera jemväl fullbordade delen af ifrågavarande
väg blifvit dyrare än först beräknats, att motionärens derom gjorda framställning
icke förtjenade afseende; och hvad angingc den ännu återstående delen af
opaginerad Kontrollera mot PDF
(
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 46.
samma väg, hade Utskottet af Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader
generalförslag inhemtat, att berörda vägåterstod utgjorde omkring 3 mil; att anläggningskostnaden
derför beräknats till 40,710 R:dr; samt att, i förhållande till denna
kostnad, Styrelsen för ifrågavarande kompletteringsarbete i första klassen antecknat
ett anslag af 27,000 It:dr att utgå af den allmänna fond, som för- vägbyggnadsarbeten
kunde komma att anvisas.
I betraktande häraf, och då det anslag, som Styrelsen förordat, motsvarade
ungefärligen två tredjedelar af den beräknade kostnaden, eller samma anslagsbelopp,
som för vägarbeten i allmänhet beviljas, fann Utskottet, under förutsättning, att
tillgång till ett’ dylikt understöd kunde från nämnda fond beredas, sig icke kunna
tillstyrka, att Rikets Ständer för meranämnda väganläggningsarbete beviljade något
särskild! anslag-.
Herr August Danielsson har nu uti en inom Andra Kammaren väckt och
till Utskottet remitterad motion (N:o 234), med åberopande af sina under sednaste
riksdag i detta ämne gjorda framställningar, begärt, att ett statsbidrag af 60,000
. R:dr måtte beviljas Piteå kommun för fortsättande af ofvanberörda vägbyggnad
mellan kustlandet samt Arvidsjaurs kyrka och marknadsplats intill gränslinie]! mot
Lappmarken. Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader har ock, uti sitt
sednast afgifna generalförslag, för återstående delen af väganläggningen mellan Piteå
och Arvidsjaur uppfört enahanda anslag som tillförene, eller 27,000 R:dr, motsvarande
ungefärligen två tredjedelar af den till 40,710 R:dr beräknade kostnaden.
Beträffande motionärens framställning, i hvad densamma rörer beredandet
af ersättning åt Piteå socknemän för hvad de må hafva förlorat derigenom, att den
redan fullbordade delen af ifrågavarande väganläggning blifvit dyrare, än först beräknats,
anser Utskottet anledning icke förekomma att frångå sednaste Stats-Utskotts
ofvan anförda, af Rikets Ständer gillade åsigt; och hvad vidkommer motionen i öfrig!,
torde endast behöfva erinras, att de till utförande af väganläggning mellan
Piteå och Arvidsjaur anvisade statsmedel icke blifvit omedelbart af Rikets Ständer
dertill anslagna, utan af Kong! Maj:t beviljade att utgå af de för våganläggningar
och vägförbättringar i allmänhet till Kong!. Maj:ts disposition ställda fonder. Då
följaktligen pröfningen, huruvida och i hvad mån omständigheterna må föranleda
anvisandet af någon tillökning i de för dessa arbetens utförande redan beviljade
eller ytterligare afsodda statsbidrag, tillkommer Kong!. Maj:t, anser sig Utskottet
böra hemställa,
att ifrågavarande motion må lenmas utan afseende.
5:o.
Omläggning I anledning af Rikets Ständers underdåniga skrifvelse af den 28 Februari
afvisasektor 1863, }lvari begärdes,, att Kong!. Maj:t måtte anbefalla undersökningar och låta
hltv£,Tr i upprätta plan för omläggningar å allmänna landsvägen genom Helsingland och
Wester-Norr- Westor-Norrland till Wcstcrbottens läns gräns, har, enligt hvad Styrelsen för ällUtmh
töa. männa väg- och vattenbyggnader i sitt generalförslag uppgifva, sådan undersökning
blifvit förrättad; och har Styrelsen i afseende på dessa arbeten anmält:
att omläggningar å störa kustvägen genom Helsingland föreslagits inom elfva socknar
samt beräknats erfordra en sammanlagd kostnad af 290,040 R:dr;
att vid de^sammanträden, som efter undersökningarnes fullbordande hållits inom
Hclsinglands särskilda kommuner, en del socknar förklarat sig vilja
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 46.
lemna i allmänhet mycket ringa bidrag och en del intet till arbetenas
utförande;
att till omläggningen af kustvägen genom femton socknar af Wester-Norrlands län
beräknats en kostnad af 726,160 R:dr; samt
att vid kommunalstämmor inom sistnämnda län fyra sockenmenigheter förklarat
sig vilja bidraga med eu tredjedel af kalkylerade kostnad sbcl öppen,
hvaremot elfva sockenmenigheter beslutat antingen att icke bidraga
eller ock att i endast ringa mån deltaga vid arbetenas utförande.
Och har Styrelsen till följd häraf ansett, att under närvarande förhållanden
intet särskild! understödsbelopp för berörda, såsom det ville synas, af kommunerna
ännu alltför ringa uppskattade v ägför b ättringar borde hos Riksdagen äskas.
Redan vid sistförflutna riksdag väcktes i särskilda motioner fråga om anvisande
af statsbidrag för utförande af vissa delar utaf ifrågavarande vägarbete; och
bland dessa motioner förekom äfven en af dåvarande Riksdagsfullmägtigen i BondeStåndet
Por Östman, som föreslog, att Rikets Ständer, jemte anvisande af medel
till nödiga jordexpropriationcr, måtte bevilja tre fjerdedelar af kostnaden för de
vägomläggningsarbetcn mellan Bergviksbro och Westerbottens läns gräns, dem vederbörande
kommuner, mot erhållande af sådant statsbidrag, funnos villiga verkställa;
men dessa motioner blefvo, genom bifallandet af 10:de punkten i Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 78, af Rikets Ständer ogillade.
Nu har Herr Per Östman, uti en inom Andra Kammaren (under N:o 196)
väckt och till Stats-Utskottct remitterad motion, på det sätt förnyat sin vid föregående
riksdag i detta ämne gjorda framställning, att han föreslagit, det Riksdagen
ville bevilja för omläggning och förbättring af kustlandsvägen genom Häggdånger,
Nora, Skog och Ullångers socknar i Wester-Norrlands län ett till 91,000 R:dr jemnadt
belopp, att ställas till Kong!. Maj:ts disposition, för att, sedan sagda kommuner
förbundit sig att sjclfva utföra arbetet efter redan utarbetade planer och i öfverensstämmelse
med de kontrakter, som med Väg- och Vattenbyggnads-styrelsen komme
att uppgöras, blifva dem efter do upprättade kostnadsförslagen tilldeladt. Härförutom
har G. P. Rönnblad, uti en inom Andra Kammaren väckt och likaledes
till Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 49) föreslagit, att tre fjerdedelar af kostnaden
för omläggning af allmänna landsvägen dels mellan Hellgums bro och Marks
gästgifvaregård i Säbrå socken af Wester-Norrlands län, uppgående, enligt uppgjordt
förslag, till 20,960 Rall’, dels mellan Nässland i samma socken och Weda gästgifvaregård
i nämnda län, hvilken kostnad beräknats till -31,400 Rall-, måtte af allmänna
medel anvisas för omläggning af nämnda vägsträckor, med vilkor, att vederbörande
kommuner tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras.
Af en till Utskottet inlemnad, utaf Chefen för Väg''- och Vattenbyggnadsstyrelsen
meddelad promemoria har Utskottet bland annat inhemtat, att den ifrågavarande
kustvägen, som inom Wester-Norrlands län genomlöper 15 socknar, håller
i längd 22 mil 5,762 fot, derå omläggningar och förbättringar erfordras på eu väglängd
af 14 mil 31,459 fot, hvarför kostnaden, såsom ofvan är nämndt, beräknats
till 726,160 Rall-; samt att af dessa femton socknar elfva beslutat lemna bidrag med
blott en fjerdedel eller derunder; men följande fyra socknar vid kommunalstämmor
förklarat sig villiga bidraga med en tredjedel af beräknade arbetsutgifterna, nemligen:
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 46.
beräknad kostnad.
Häggdångers socken med en tredjedel af..........11:dr 12,950: —
Nora d:o d:o ........... 50,100: —
Skogs d:o d:o .........„ 33,000: —
och Ullångers d:o d:o .........„ '' 41,220: —
R:dr 137,270
Och har Chefen derjemte yttrat den åsigt, att, om två tredjedelar utaf den
för dessa fyra socknars vägförbättringar beräknade kostnaden, 137,270 R:dr, skulle
såsom statsunderstöd blifva anvisade med ett till 91,000 R:dr jemnadt belopp, det
vore antagligt, att komunema skulle åtaga sig utföra de nödiga vägarbetena med
rättelse efter de derför upprättade planer samt härom afgifva vederbörliga kontrakter
till säkerhet för verkställigheten.
För bedömandet af förevarande fråga har Stats-Utskottet funnit sig böra
erinra om innehållet af Väg- och Vatten!)yggnads-styrelsens den 13 Januari 1866 afgulna
och uti Stats-Utskottets -ofvannämnda Utlåtande N:o 78 sidd. 9 och 10 till
sitt hufvudsakliga innehåll intagna underdåniga Memorial, deri Styrelsen yttrat den
åsigt, att, om på denna kustväg-sträcka nu funnes eller framdeles kunde antagas
uppstå någon betydlig trafik, ifrågavarande företag, oaktadt den dermed förenade
stora kostnad, borde anses särdeles förtjent af uppmärksamhet; men då ångfartygsrörelsen
mellan städerna och en del landthamnar utefter hela kuststräckan under *
de sednast förflutna 20 åren erhållit en förut icke anad utveckling, och då såväl
person- som godsrörclsen företrädesvis begagnar detta jemförelsevis lättare och
mindre kostsamma transportsätt under den tid af året, då seglationen är öppen,
hvartill komme att under vintertiden styckevis vanligen begagnades de sedan äldre
tider befintliga, i kortaste linier öfver sjöar och kärr utstakade vintervägar, funne
Styrelsen sig böra uttala den åsigt, att ■ förbättringars verkställande å kustvägen
inom Helsingland, Medelpad och Ångermanland vore för rörelsen inom Norrlands
skilda orter af vida mindre vigt, än sådana arbeten, som, till bildande af nya vägar
eller förbättringars åstadkommande å gamla, nedläggas å hvilken som helst af
kommunikationslinierna inifrån landet ned emot kusten.
Stats-Utskottet biträder den af Väg- och Vattenbyggnads-styrelsen sålunda
yttrade åsigt, och då Utskottet.derjemte, lika med hvad under sednaste riksdag af
dåvarande Stats-Utskott yttrades, anser sig icke böra tillstyrka något partielt utförande
af den ifrågavarande kustvägsomläggningen, hemställer Utskottet,
att Herrar Östmans och Rönnblads ifrågavarande motioner icke måtte
af Riksdagen bifallas.
6:o.
Väg anlägg- Under erinrande, att Rikets Ständer vid 1863 års riksdag anvisat medel
LeSoeVoch ^ påbörjande af eu väganläggning mellan Öfver-Kalix och Gellivara kyrkor, med
“Wellwara föreskrift att den del af vägsträckningen, som ligger i mellan Skröf-elfven och LejIcvrka
i Norr- pojerf skulle enligt upprättad och i nåder fastställd plan för de beviljade anslagsbottens
län. medlen fullbordas, har Herr Z. Gröpe uti en inom Andra Kammaren väckt och
till Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 109) anhållit, att Riksdagen ville anvisa
nödiga medel till anläggning af vägsträckan mellan Lejpojerf och Gellivara kyrka,
enligt kostnadsförslag uppgående till 30,859 R:dr, hvarifrån dock borde afgå den
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 46. 7
beräknade kostnaden för bro öfver Wassera å, hvilken bro redan vore färdig samt
att detta anslag- måtte ställas till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande* disposition,
på satt med 1863 års anslag egde rum.
Då Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader i sitt generalförslag
upptagit ifrågavarande vinnläggning uti första klassen till erhållande af ett statsbidrag
åt ^2,000 R:dr utaf allmänna, vägbyggnadsfonden, samt särskildt anslags anvisade
för ifrågavarande ändamål vid sådant förhållande icke synes af behofvet nåkalladt,
föranlåtes Utskottet 1
afstyrka bifall till ofvanberörda motion.
7:o.
it ^Tlrr ^skottct liai'' Jemväl blifVit remitterad en inom Första Kammaren af Väganlägg
lierr
E. V. Almqvist väckt motion (N:o 55) om anvisande af 40,600 R:dr såsom ni"3 mellan
bidrag för anläggning af väg mellan Dorothea och Åsele socknars kyrkor i Westerbot-^f0/^ ?ch
torn lan efter den plan och de bestämmelser, som finnes angifha i de hos Väg- och IZcor i
Vattenbyggnads-styrelsen förvarade förslag och handlingar rörande denna väganlägg- WestJbottens
ning, med skyldighet för vederbörande menighet att inom viss bestämd tid, lämpad länefter
den, hvarunder statsbidraget kunde komma att utgå, bygga och sedermera
under all framtid underhålla denna väg.
it. t x. M 8yl''elsons för allmänna väg- och vattenbyggnader generalförslag har
Utskottet mhemtat, att kostnaden för ifrågavarande väg beräknats till 61,000 R:dr
och att styrelsen ansett sig dertill böra uppföra enahanda understödsbelopp, som i
förut afgifna generalförslaget, eller 40,600 R:dr, dock endast i andra klassen.
Enär sålunda det ifrågavarande arbetet hänförts bland dem, som, ehuru nyttiga,
likväl i ett eller annat hänseende funnits mindre berättigade till understöd
samt Utskottet delar den af sednaste Statsutskott i 5 punkten af Utlåtandet N:o 78
yttrade åsigt, att med. utförande af väganläggningen mellan Åsele och Dorothea
lämpligen kan anstå, intilldess vägen från nedre landet till Åsele först blifvit fullbordad,
anser sig Stats-Utskottet, under nuvarande förhållanden, till Herr Almqvists
ifrågavarande framställning.
icke kunna tillstyrka bifall.
8:o.
Kammaren bär Herr O. Nilsson i en till Utskottet remitterad Omläggning
motion (iVo lOo) föreslagit, att Riksdagen för utförande af vägomläggnino- mellan6^vä9en metköpmgen
£ åstad och staden Engelholm måtte anvisa ett anslag utan återbetalnings- lanB,Utaf
skyldighet af 27,000 R:dr, motsvarande ungefär två tredjedelar af den för detta hot fThriarbete
boraknade kostnadssumma jemte blifvande expropriation sutgift. stianstadslän.
btyrclsen för allmänna väg- och vattenbyggnader har i sitt generalförslag
med tillkännagifvande, att förnyad ansökning om bidrag för denna vägomläggning
nyligen till styrelsen ingått, upptagit ■ densamma bland första klassens arbeten till
erhållande af ett bidrag utaf den för väganläggningar och vägförbättringar anvisade
allmänna fond; och Utskottet anser sig vid sådant förhållande
icke kunna tillstyrka, att Riksdagen för detta vägomläggningsarbete beviljar
något särskildt anslag.
8
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 46.
B) Hamn- och Brobyggnader.
9:o,
Anslag till Såsom fond för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upp
mindre
hamn-rensning af åar och farleder har Kong!. Maj:t i Sin nådiga Proposition om Statsoch
brohygg- yerkets tillstånd och behof föreslagit, att för år 1868 måtte å extra stat anvisas
nåder samt enaiianja belopp, som tillförene, eller 20,000 R:dr.
af åar och Stats-Utskottet delar åsigten om det fortfarande behofvet deraf, att medel
farleder, för ifrågavarande ändamål varda anvisade, och tillstyrker derför,
att Riksdagen måtte till Kong!. Maj:is disposition, för understödjande af
mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar och farleder, på
Riksgälds-kontoret för år 1868 anvisa ett anslag af Tjugu tusen R:dr.
lQ:o.
Utvidgning af Till utvidgande af hamnen vid Ystad beviljade Rikets sednast församlade
hamnen vid Ständer ett anslag utan återbetalningsskyldighet af 63,000 R:dr, deraf 25,000 R:dr
Ystad, skulle utgå under år 1867, med förbindelse för staden att bestrida den kostnad,
som utöfver anslagsbeloppet för ändamålet erfordras; och har Kong!. Maj:t för detta
arbetsföretag, hvilket bör fullbordas inom den 1 Oktober 1869, begärt att för år
1868 måtte ■ anvisas Tjugufem tusen R:dr.
Då ifrågavarande anslag blifvit af Rikets Ständer beviljadt, hemställer Utskottet,
att Riksdagen, i ytterligare afräkning å det staden Ystad vid sistförflutna
riksdag utan återbetalningsskyldighet tillförsäkrade anslag af 63,000 R:dr
för utvidgande af hamnen vid nämnda stad, måtte till utgående från Riksgälds-kontoret
under år 1868 anvisa Tjugufem tusen R:dr.
ll:o.
Utvidgning Likaledes har Kongl. Maj:t äskat, att utaf det vid sistförflutna riksdag, till
och fördjup- utvidgande och fördjupning af hamnen vid Uddevalla, utan återbetalningsskyldighet
mng af kärn- beviljade anslag af 79,000 R:dr, hvaraf under år 1867 skulle få utgå 25,000 R:dr,
nendelalla. C~ för 1868 måtte anvisas 30,000 R:dr.
Jemte det Utskottet får upplysa, att berörda arbete skall fullbordas inom
den 1 Oktober 1869, hemställer Utskottet,
att Riksdagen i ytterligare afräkning å det staden Uddevalla vid sistförflutna
riksdag utan återbetalningsskyldighet beviljade anslag af 79,000 R:dr
till utvidgande och fördjupning af hamnen vid nämnde stad, måtte för år 1868
till utgående från Riksgälds-kontoret anvisa Trettio tusen R:dr.
G) Kanaler
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 46.
0
i
C) Kanaler och andra vattenkoinmiinikationer»
12:o.
För åstadkommande medelst kanal cell slussar af en förening mellan sjöarne Kanal- och
Östra och Wesira, Silen på Dalsland beviljades vid sistförflufne riksdag ett stats!)!- shlssanläggdrag
af 03,950 R:dr, deraf 12,750 R:dr såsom anslag utan återbetala i n gs skyl di gh c t"'' LmdJsn
och 51,200 R:dr såsom lån; och blefvo häraf anvisade att under år 18(57 utgå 7,000 strå och 6- R:dr af anslaget och 28,000 Rall'' af lånebidraget. Utaf statsbidraget för denna strå Silen.
kanal- och slussanläggning, hvilken är afsedd att fullbordas inom den 1 Oktober
1869, återstå således att anvisa 28,950 R:dr, nemligen 5,750 R:dr af anslaget och
23,200 R:dr af lånet; och har Ivongl Maj:t äskat, att häraf för år 1868 måtto anvisas
i ytterligare afräkning å det beviljade anslagsbeloppet 3,000 R:dr och å låne- ''
summan 15,000 Rall-.
Stats-Utskottet har icke funnit något att erinra mot anvisandet af de
utaf Kong], Maja sålunda äskade belopp och hemställer alltså,
att Riksdagen måtte, i ytterligare afräkning å det vid sistförfiutne riksdag
för kanal- och sluss anläggning ar mellan sjöarne Ostra och Westra
Silen beviljade statsbidrag af 63,950 R:dr, •— deraf 12,750 R:dr såsom
anslag och 51,200 R:dr såsom lån, — till utgående från Riksgälds-kontoret
under år 1868 anvisa af anslagssumman Tre tusen Riksdaler och af
lånet Femton tusen Riksdaler, eller tillsammans Aderton tusen Riksdaler.
13:o.
''Vid 1862 och 1863 års riksdag beviljades för anläggningen af Kinda ka- p>fi]rlgOrr.
nåd eller utsträckning af Kinda båtled från sjön Rengen till Linköpings hamn ett statsbidrag
af 875,000 R:dr, deraf 437,500 R: dr såsom anslag och 437,500 R:dr såsom lån, Kinda båtled.
hvaraf för tiden till 1866 års slut, finge lyftas 470,000 R:dr, nemligen 235,000 R:dr af
anslaget och 235,000 R:dr af lånesumman. För år 1867 anvisade Rikets sednast församlade
Ständer, i vidare afräkning å detta statsbidrag, 120,000 R:dr, deraf 60,000 R:dr
af anslaget och 60,000 R:dr af lånebeloppet. Till ifrågavarande företag, som enligt
kontrakt bör fullbordas inom 1870 års slut, återstå alltså 285,000 R:dr, nemligen af
anslaget 142,500 R:dr och af lånet 142,500 Rall1, deraf Kong! Maj:t nu föreslagit till
utgående under år 1868:
af anslaget....................R:dr 60,000:
och af lånet...................„
60,000
eller tillhopa R:dr 120,000: —
Med afseende å den för detta arbetes fullbordande bestämda tid, anser sig
Utskottet böra hemställa,
att Riksdagen, på sätt Kongl. Maj:t äskat, måtte i ytterligare afräkning
å det statsbidrag, som vid 1862—1863 års riksdag beviljades för utsträckning
af Kinda båtled från sjön Rengen till Linköpings hamn, till utgående
Bih. till Riksd. Prot. 1867. 4 Sami. 1 Afd. 23 Käft. 2
Upprensning
af Hör ån i
Norrbottens
län.
Upprensning
qf Baggensjt.
äket i Stock''
kohus skärgård.
10 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 46.
under år 1S68 anvisa af anslaget Sextio tusen Riksdaler och af lånebidraget
likaledes Sextio tusen Riksdaler, eller tillhopa Ettliundratjugu tusen
Riksdaler, att af vederbörande bolag lyftas under do. vilkor,^ som i
afseende på detta statsbidrags åtnjutande blifvit af Rikets Ständer
meddelade.
14:o.
Uti en inom Andra Kammaren vackt.motion (N:o 237) har Herr Av,g. Danielsson
föreslagit, att Riksdagen för upprensning af den så kallade Rörån, som, kommande
från Gellivara, genomflvtor sjöarne Grundträsk och Lappträsk samt vid
Degersels Öfvorstbv sammanflyter med Råneå eif, hvilken straxt nedanför Råneå
kyrkoby utfaller i Bottniska vikon, inåt t e bevilja ett anslag motsvarande den i kostnadsförslaget
för detta arbete upptagna summa, eller ungefär 3,000 R:dr.
Då Stats-TJtskottet icke är i tillfälle bedöma nyttan och nödvändigheten
af ifrågavarande arbetsföretag, hvithet icke finnes upptaget uti Tåg- och. Yattenbyggnads-styrelsens
generalförslag, anser sig Utskottet destomindre böra tillstyrka
bifall till den gjorda framställningen, som, derest företaget verkligen är af den boskaffenhet,
att detsamma bör i mer eller mindre mån med statsbidrag undei stödjas,
tillgång dertill bör kunna beredas af de för mindre hamn- och brobyggnader samt
upprensningar af åar och farleder anvisade medel. Aid sådant förhållande anser
sig Utskottet .
icke kunna tillstyrka, att Riksdagen för berörda upprensmngsarbete beviljar
något särskild! anslag.
15:o.
Under erinran, att frågan om Baggenssläkcts upprensning, för åstadkommande
af en för djupgående fartyg tjenlig farled genom Stockholms skärgård, sedan längre
tid tillbaka utgjort en vid riksdagarne ofta återkommande fråga, har Herr A.
O Wallenberq, uti eu inom Första Kammaren väckt och till Stats-Utskottet remitterad
motion (N:o 71) föreslagit, att Riksdagen måtte, för upprensning af berörda
sund till 16 fots djup, bevilja en summa af 300,000 Rall-, under vilkor och förbehåll
att Stockholms stad bekostar hvad som derutöfver kan för ändamålets vinnande
eif°id1Jjcmte det Stats-JTtskottet, beträffande denna frågas behandling från och
med 1850—1858 års riksdag, får hänvisa till det under 1862—1863 års riksdag af
dåvarande Stats-Utskott den 14 Augusti 1863 afgifna Utlåtande N:o 141 (sid. 47
51), får Utskottet nu endast erinra, att, enligt hvad af samma Utlåtande inhemta**,
för berörde farleds upprensning och fördjupning blifvit genom Styrelsen för allmanna
väg- och vattenbyggnader upprättade två alternativa förslag, af nv.ilka det
ena, beräknadt med afseende å farledens fördjupning till 18 fot under saltsjöns lägsta
yta, slutade å en summa af 439,000 R:dr, och det andra, beräknadt efter 16 fots
djup, upptog en kostnad af 386,000 R:dr, förutom inlösen af flottbron öfver Skurusundet,
hvartill skulle erfordras 37,500 Rall-, hvadan sammanlagda kostnaden komme
att, enligt det förra alternativet, uppgå till 476,500 Rall- och, enligt det sednare,
till 423,500 R.dr. Sedan derefter Chefen för Ingeniörkorpsen, uti mfordradt yt
-
Stats-Utskottets Utlåtande No 46.
11
frände, förmält sig anse stora betänkligheter förekomma mot öppnandet af den ifrågasatta
kommunikationsleden, med mindre inloppet blefve starkt befästadt, samt
fråga uppstått om icke farledens upprensning allenast för mindre djupgående fartyg
skulle i alla fall medföra väsendtliga fördelar, hade hemälde chef, enligt erhållen
nådig befallning, låtit upprätta eu efter farledens fördjupning till 10 ä°12 fot
lämpad befästuingsplan, hvars utförande beräknats kosta 520,000 R:dr, men hvilken
kostnad, i händelse farleden fördjupades till 18 fot och sålunda blefve tillgänglig
äfven för större krigsfartyg, skulle komma att, ökas med 150,000 R:dr förlbefästningarnes
förstärkande med två detackerade verk. Utskottet anser sig vidare höra
erinra, att Stockholms Magistrat och Borgerskap* Äldste, som i ämnet hördes, uti
afgifvet underdånigt utlåtande af den 29 Augusti 18G2 på anförda skäl förklarade,
att do för befrämjandet af ifrågavarande företag, — kvilket enligt ett af Öfverstelöjtnanten
m. in. F. W. Leijonancker samma år afgifvet förslag till arbetsplan, åsyftande
företagets verkställande på kortare tid än förut varit beräknad, eller på två
och ett hälft år, skulle erfordra en kostnad af 500,000 R:dr — vore villige att å
stadens vägnar åtaga sig arbetets utförande och ansvara för farledens framtida underhåll,
mot vilkor att bidrag af statsmedel erhölles till belopp af Trehundra tusen
11:dr och. att staden berättigades att, under så lång''tid, som erfordrades till amortering
af dess andel i kostnadssumman, af de trafikerande, som ville begagna sig
af don nya farleden, uppbära afgifter till uppgifna belopp, från Indika algifter dock
skulle vara befriade såväl ångfartyg, Indika bogserade seglande fartyg-, som ock de
farkoster af alla slag, Indika icke läge djupare än fyra fot och således vore oförhindrade
att af farleden i dess nuvarande skick sig begagna; hvarjemte Magistraten
och Borgerskap^.» Äldste, under antagande att några dyra befästningar icke
vore af nöden för det nya inloppets försvarande, utan att försvaret kufvudsakligast
skulle kunna verkställas medelst försänkningar. Indika i farans stund lätteligenoch
med föga kostnad kunde anbringas, i underdånighet anhållit, det Kongl. Maj:t måtte
genom nådig Proposition hos Rikets Ständer äska anvisandet af ofvannämnda bidrag
till företagets utförande. Sedan chcfcrne för Land!- och Sjöfarsvars-departernenten
.derefter hlifvit i frågan hörde och sammanstämmande förklarat sig icke
kunna tillstyrka don nya farledens åvägabringande, med mindre än att genomloppet
vid södra Staket starkt befästades, hvarförutom chefen för sistnämnda Departement
ansett segelleden höra blifva farbar endast för fartyg, som draga högst nio
fots vatten, förklarade Kongl. Maj:t, i betraktande häraf, samt då Stockholms stad,
oaktadt de fördelar, som medelst den nya kommunikationens åvägabringande skulle
beredas stadens handel och sjöfart, icke för ändamålets vinnande velat åtaga sig
större uppoffringar, än att tillskjuta två femtedelar af den, enligt den sednast uppgjorda
beräkningen härtill erforderliga summa af 500,000 R:dr, under förbehåll att
för detta tillskotts godtgörande få af de trafikerande uppbära afgifter, hvilka sålunda
under en längre tid skulle komma att betunga allmänna rörelsen å berörda
farled, sig sakna skäl att äska anslag för detta företags utförande.
I anledning af särskilda, inom Borgare-Ståndet vid 1802—1803 års riksdag
af Herrar A. O. Wallenbcrg och K. J. Hjerta väckta motioner, kom dock frågan vid
nämnde riksdag under pröfning; och yttrade dåvarande Stats-Utskott attf ehuru
Utskottet icke kunnat undgå att till alla delar instämma uti den af Rikets Ständer
vid 1856—1858 års riksdag yttrade åsigt, att, genom den förordade farledens öppnande
för större, mera djupgående fartyg, sjökommunikationen mellan Stockholm
och hela det södra Sverige äfvensom utlandet skulle i betydlig män underlättas
samt vigtiga fördelar för handeln och sjöfarten beredas, hade dock Utskottet, vid
Stata-Utskottets Utlåtande N:o 46.
12
det förhållande, dels att Kong! Magt fortfarande funnit grundade betänkligheter
förekomma mot den ifrågavarande segelledens fördjupande, dels att Stockholms stad
för vinnande af de fördelar, som genom den nya kommunikationens åvägabringande
skulle beredas stadens handel och sjöfart, icke velat åtaga sig någon utgift, såframt
icke staden finge af de trafikerande uppbära avgifter, som under en längre tid
skulle betunga rörelsen, ansett sig'' icke kunna till det väckta förslaget tillstyrka
bifall; och blef denna hemställan af Rikets Ständer gillad.
Då motionären hufvudsakligen grundar sin förnyade framställning, om återupptagande
af frågan rörande Baggensstäkets upprensning, på de förändrade förhållanden,
som i afseende på såväl landt- som sjöförsvaret under de sednare åren
inträda och hvarigenom berörda upprensning icke allenast skulle bereda handeln
och sjöfarten vigtiga fördelar, utan ock medverka till Stockholms och det kringliggande
landets försvar; men TTtskottet icke är i tillfälle bedöma, om och i hvad mån
de af motionären i detta hänseende antydda förhållanden må föranleda till förändrade
åsigter i afseende på de betänkligheter i strategiskt hänseende mot förslagets
genomförande, som af vedex''börande militära embetsman blifvit uti ofvan
omförmälda, till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga utlåtanden anförda; har TJtskottet
väl icke ansett sig kunna till Herr Wallenbergs framställning tillstyrka bifall,
men dock, med fästadt afseende på vigten deraf, att alla de omständigheter, som
vid deima frågas bedömande böra tagas under öfvervägande, varda noggrannt utredda
och pröfvadc, funnit sig böra hemställa,
att Riksdagen måtte hos Kongl. Maja i underdånighet anhålla, det Kong!.
Maj:t täcktes, efter det ej mindre vederbörande militära myndigheter
blifvit i ämnet hörda samt afgifvit yttrande, om och i hvad mån förändrade
förhållanden må föranleda beslut om Baggensstäkets upprensning,
än ock Stockholms stadsfullmägtige lemnats tillfälle att sig yttra, under
Indika vilkor Stockholms stad numera må finnas beredvillig att, utan trafikens
betungande med några särskilda utgifter, till större eller mindre
del bestrida kostnaden för ifrågavarande upprensningsarbetes utförande,
till eu kommande Riksdag göra do framställningar i ämnet, hvartill förhållandena
må finnas föranleda.
D) Sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag.
16.o.
Anslag för Vid de två sodnastc riksdagarne hafva Rikets Ständer till Kongl. Majds
nnjrutdiknin- disposition anvisat medel att användas såsom anslag utan återbetalningsskyldighet
''ZfuX,Hinna'' till understödjande af sådana myrutdihnngar och vattenqftappning ar mom Norrbottens,
i''l norra Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs lån samt
länen. Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks häradet* i Wermlands län, som företrädesvis
afse att förminska frostländigheten, dock under vilkor, att sådant understöd icke i
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 46.
13
något fall finge öfverstiga hälften af den för arbetets utförande enligt fastställd plan
beräknade kostnad, och alltid med förbindelse för vederbörande kommuner, föreningar
och enskilde att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande
erfordrades, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar
och andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit
understödda, med rättighet för Kong!. Maj:t att i do fall, der sådant anses vara af
behof påkalladt, i nåder medgifva, att någon dol af anslaget må förskottsvis till vederbörande
utbetalas. De för detta ändamål beviljade medel hafva utgjort för hvardera
af åren 1864, 1865 och 1866 Etthundra tusen R:dr samt för innevarande år
Etthundråtjugu tusen R:dr; och äro ansökningar om bidrag till utdikningar af
förevarande beskaffenhet, åtföljda af utarbetade planer, sedan 1867 års fond blifvit
till fullo anvisad, ännu hos Yäg- och Yattenbyggnads-styrelsen hyllande för
11 särskilda frostafledande utdikningar i Norrbottens län, med äskadt
statsbidrag.................R:dr 34,395: —
87 dito dito i Westerbottens län, dito dito........ ,, 260,303: —
5 dito dito i Wester-Norrlands län, dito dito....... „ 8,450: —
35 dito dito i Jemtlands län, dito dito.......... „ 109,760: —•
4 dito dito i Gfefleborgs län, dito dito.......... „ 23,350: —
2 dito dito i Störa Kopparbergs län, dito dito....... „ 7,080: —
1 dito dito i Jösse härad af Wermlands län, dito dito .... „ 3,000: —
Summa R:dr 446,338: —
Med anledning häraf och i öfverensstämmelse med Styrelsens hemställan,
har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att fortfarande å extra stat, till understödjande
af myrutdikningar och vattenaftappningar af förberörda beskaffenhet, under
enahanda vilkor som förut, bevilja ett anslag af 120,000 R:dr.
Härförutom har, uti särskilda inom Andra Kammaren väckta och till Statsutskottet
remitterade motioner, blifvit föreslaget:
af Herr Aug. Danielsson (i motion N:o 235), att för ifrågavarande ändamål
måtte anslås 50,000 Rall- att tills vidare årligen utgå till myraftappningar inom
Norrböttens län;
af Herr Gustaf Hcegyström (i motion N:o 81), att Riksdagen till understödjande
af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom Westerbottens län, som företrädesvis
afse frostländiglieton, måtto anslå 100,000 Riksdaler att på vanliga vilkor
utgå under år 1868; samt
af Herr Olof Nilson (i motion N:o 154), att anslaget till myrutdikningar i
ofvannämnda sju län måtto under nästa statsregleringsperiod varda bestämdt att
utgå med 300,000 R:dr, hvaraf Westerbottens läns innevånare, Indika, enligt hvad
af ofvanståendo synes, mest intresserade sig för dylika företag, företrädesvis borde
komma i åtnjutande af så stor del, som, i förhållande till ofvan uppgifna summor,
billigtvis borde desamma tillkomma.
Utskottet delar visserligen motionärernes åsigt om den stora nyttan deraf, att
trakter, som lida af frostländighet må kunna derifrån befrias, enär sådant på en
vidsträckt omgifning af den kringliggande orten verkar välgörande till förekommande
af missvext. Det synes äfven billigt, att Staten bidrager till sådana arbeten,
hvilka böra genom förhöjd afkastning och deraf föranledda ökade statsbidrag
kunna till det allmänna återbära åtminstone någon del af ett sådant bidrag. Emellertid
måste, enligt Utstottets tanke, den större eller mindre frikostighet, hvarmed
dylika bidrag kunna lemnas, bero af de större eller mindre tillgångar, Staten vid
särskilda tider kan ega disponibla; och med afseende derpå, att den närvarande
14
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 46.
finansiela ställningen påkallar all möjlig sparsamhet med Statens medel, anser Utskottet
det för år 1868 till ifrågavarande ändamål begärda anslag böra nedsättas
till 60,000 R:dr. Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen måtte till Kong! Maj:ts disposition för år 1868 anvisa en
summa af Sextio tusen R:dr, för att användas såsom anslag utan återbetalningsskyldighet
till understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar
inom Norrbottens, It resterbottens, Wester-Norrlands, Jenitlands,
Ge/leborgs och Stora Kopparbergs län samt Elf dals, Fryksdals, Jösse
och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska
frostländigbeten, dock under vilkor att sådant understöd icke i
något fall får öfverstiga hälften af den för arbetets utförande enligt fastställd
plan beräknade kostnad, och alltid med förbindelse för vederbörande
kommuner, föreningar eller enskilde att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver
för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid
behörigen underhålla do afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande
utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda; ogande Kong!
Maj:t att i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder
medgifva, att någon dol af anslaget må förskottsvis till vederbörande ^
utbetalas;
hvarjemte Riksdagen behagade föreskrifva, .
att för tillgodonjutande af ifrågavarande understöd skola i öfngt lända
till efterrättelse de vilkor och bestämmelser, som Riksdagen, med anledning
af det memorial, Utskottet derom särskilt skall afgifva, kommer
att fastställa.
17:o.
L/m till myr- För innevarande år anvisades vid sodnaste riksdag till Kongl. Maj:ts dispo
utdikningar
gpdon eu summa af 50,000 R:dr att utgå såsom lån för befrämjande af utdikmngar
och rättning- och aftappningar af sanfa trakter och sjöar till beredande af odling sföretag inom Rikets
inoL Riket, öfriga delar; och bär Kongl. Maj:t föreslagit, att enahanda belopp må såsom lånemed
undantag fond för berörda ändamål för år 1868 varda anvisadt..
af de norra Jemte meddelandet af den upplysning att, enligt Yäg- och Yattenbyggnads
lanen.
styrelsens generalförslag, ansökningar om statsbidrag till arbeten af förevarande beskaffenliet
äro lios beniäldci Styrelse livilancle från åtta särskilda län, i afseende å
sammanräknadt 33 företag, för Indika kostnaden är beräknad till 279,463 Rxlr 7 öre
och bidraget upptaget till 134,300 Rall-, får Utskottet hemställa,
att Riksdagen måtte till Kongl. Majds disposition för år 1868 anvisa en
summa af Femtio tusen Riksdaler, att utgå såsom lån för befrämjande
af utdikningar och aftappningar af sänka trakter och sjöar till beredande af
odling sföretag inom Rikets öfriga delar; samt
att för erhållande af lån utaf ifrågavarande medel skola lända till
efterrättelse do vilkor och bestämmelser, som Riksdagen, med anledning''
af det memorial, Utskottet derom särskild! skall afgifva, kommer att
fastställa.
Stata-Utskottets Utlåtande N:o 46.
15
18:o,
Uti särskilda motioner, nemligen inom Första Kammaren af Herr Arvid VattenafledFaxe
(motion N:o 29) och inom Andra Kammaren af Herr Carl Orre (motion Ko njn9sf»retag
95) har blifvit föreslaget, att, i likhet med hvad för de Norrländska länen under TZsTän''
en följd af år egt ruin, jemväl för Jönköpings lån må, på do vilkor, som Riksdagen Lika afse
kan finna för godt fastställa, hoviljas ett extra anslag utan återbetalningsskyldighetatt förminska
af 30,000 Rall1, att användas till understödjande af sådana vattenafledningsfbretag fr°*tländ‘>jinom
sistnämnda län, som afse att förminska frostländigheten, samt att hvad som Eif heten‘
ett dylikt anslag icke utginge under det år, för hvilket detsamma beviljas, måtte
få för samma ändamål till ett följande reserveras.
Ehuru af de till Stats-Utskottet ingifna handlingar inhomtas, att planer och
kostnadsförslag blifvit, dels på landstingets, dels på enskildes bekostnad uppgjorda,
med afseende på ett betydligt antal mer och mindre vidsträckta frostskadliga mossiar
inom Jönköpings län, samt Utskottet nogsamt inser de fördelar i klimatiskt hänseende,
som för de kringliggande orterna skulle beredas genom dessa mossars ändamålsenliga
utdikning, anser dock Utskottet dessa orters befolkning böra, utan att
Staten för sådant ändamål behöfver dertill anvisa anslag utan återbetalningsskyldighet,
sjelfve bestrida de för dylika utdikningar nödiga kostnader; och som, derest
Riksdagen, i enlighet med hvad Utskottet i nästföregående punkt föreslagit, anvisar
medel att användas såsom lån för befrämjande af utdikningar och aftappningar af
sänka trakter och sjöar inom Rikets mellersta och södra delar, innevånarne i de
orter, som af ifrågavarande utdikningar mest äro i behof, torde kunna påräkna att
af dessa medel företrädesvis erhålla lån, anser sig Utskottet
icke kunna till motionärernes ofvanberörda framställningar tillstyrka
bifall.
19:o.
Till Lid,a-åns sänkning och upprensning beviljades vid 1862—1863 års riks-Lån för sänkdag
ett låneunderstöd af 126,000 R:dr, deraf vid samma riksdag anvisades att utgånin9 "rh- upputi,
000 R:dr; och hafva Rikets sednast församlade Ständer, i ytterligare afräkning re,f!fnf af
å denna lånesumma, anvisat 30,000 Rall’ att lyftas under år 1867. Enligt antaget
kontrakt bör denna aftappning vara fullbordad inom don 1 Oktober 1870; och har
Kong! Maj:t föreslagit, att af det återstående lånebeloppet, utgörande 50,000 R:dr,
under år 1868 må utgå 30,000 R:dr.
Jemte meddelande af den upplysning, att Rikets sednast församlade Ständer
mcdgifvit, att ränteinbetalningen och kapitalamorteringen för ifrågavarande lån
får taga sin början först efter tre års förlopp från slutet af det år, hvarunder hela
lånesumman från Riksgälds-kontoret utbekommits, hemställer Utskottet,
att Riksdagen måtto, i ytterligare afräkning å det för Lid,a-åns sänkning
och upprensning vid 1862—1863 års riksdag beviljade låneunderstöd å
126,000 R:dr, till utgående under år 1868 anvisa Trettio tusen Riksdaler
på de vilkor, som för detta lån redan blifvit bestämda.
opaginerad Kontrollera mot PDF
16''
Stata-Utskottets Utlåtande N:o 46.
20:o.
Anslag för För rensningar i en del af Ume eif, i ändamål att freda derofvanför belägna
rensningar mlända egor för öfversyämningar, beviljade Rikets sednast församlade Ständer ett
‘ Lme eJ■ anslag utan återbetalningsskyldighet af Elfva tusen R:dr; och blefvo häraf o;DO )
R:dr anvisade till utgående under år 1867. För detta arbete, som enligt Kongl.
Mai:ts beslut skall fullbordas till den 1 Oktober 18/0, har Ivongl Maj:t föreslagit, att
för år 1868 måtte anvisas 2,000 R:dr; och får Utskottet, som emot hvad sålunda
hlifvit föreslaget icke funnit något att erinra, hemställa,
att i vtterligare afräkning å det vid sistförflutne riksdag, till rensningar
för flodvattnets afledande i eu del af Ume eif, utan återbetalningsskyldighet
beviljade anslag af 11,000 R:dr, må, under stadgade vilkor, lör år
1868 anvisas Två tusen R:dr.
21: o.
Upprensning Stats-Utskottet liar slutligen till behandling förehaft en af Herr W C. Oli
af
vattendra- veereutz inom Andra Kammaren väckt och till Utskottet remitterad motion (i\.o
get fn,,, A/-184, deri föreslås att Riksdagen, för upprensning af vattendraget från Arfmdstorp till
sjön Kalfven samt Spång ån och Klågghultsån, af hvilka den förra sammanbinder sjön
m. in. inom Kalfven med sjön Fegcn, belägna inom Kinds härad af Elfsborgs lan, äfvensom
Elfsborgs län. pör utrifning af vattenverken vid Arfvidstorp, måtte bevilja ett statsbidrag åt 65,000
Rall-, deraf en viss andel såsom anslag utan återbetalningsskyldighet och det ötriga
såsom lån, på de vilkor, som för dylika lån varda bestämda.
Af Styrelsens för allmänna väg och vattenbyggnader generalförslag har Utskottet
inhemta!, att kostnaden för ifrågavarande arbetsföretag, hvarigenom eu jordrvmd
af 1,373 tunnland skulle dels vinnas, dels skyddas för öfversvämnmgar, beräknats
till 67,418 R:dr, samt att Styrelsen i första klassen uppfort företaget till
erhållande af ett lån å 35,000 R:dr. Som likväl, enligt hvad Utskottet mhemtat
af 37:do punkten i Stats-Utskottets vid sistlidne riksdag afgifna Memorial N:o 78,
vid behandlingen af då genom enskild motionär väckt fråga om meddelande åt lån
till ifrågavarande arbetsföretag, värdet af landvinningar och jordförbättringar, som
genom arbetets utförande skulle åvägabringas, enligt dåvarande motionärens uppoifter,
skulle uppgå till endast 84,755 It:dr, och vinsten af detta arbete, efter aidiag
af den till 67,418 R:dr beräknade kostnaden, synes jemförelsevis alltför obetydlig,
för att arbetets utförande skulle genom statsbidrag uppmuntras, anser sig Utskottet
böra „ _ „
afstyrka bifall till Herr Olivecreutz ifrågavarande framställning.
Till
17
Stats-Utskottets Utlåtande E:o 46.
i
Till upplysning om de i detta Utlåtande af Utskottet tillstyrkta anslags- och
iånesummors sammanlagda belopp bifogas härjemte ett deröfver uppgjordt sammandrag.
Stockholm den 18 Mars 1867.
På Utskottets vägnar:''
Arv. Fr:son Posse.
Reservationer:
emot Utskottets i 16:de punkten gjorda hemställan om nedsättning i det af
Kong!. Maj:t äskade anslag för myrutdikningar och vattenaftappningar i de norra
länen:
af Herrar C. A. Rettig, C. Petré, N. IT. Selander, Erik Ersson, P. O. Hörnfeldt,
Jan Andersson och V. M. Beronius.
i
Bill., ''till Riktd. Prot. 1867. 4 Sami. 1 Afd. 23 Höft.
3
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sammandrag af de uti Stats-Utskottets Utlåtande N:o 46 till utgående under nästkommande Statsregleringsperiod tillstyrkta statsbidrag för väganläggningar
och rägfdrbättringar, bro- och hamnbyggnader, kanaler och andra vattenkommunikationer samt vattenaftappningsföretag.
A) Väganläggningar och vägförbättringar.
Till fond för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest
mindre goda yägar..........................
För väganläggning från Öhrträsk till Fredrika kyrka och vidare till Åsele i Wcsterbottens län
„ väganläggning från Ramsele sockens gräns till Tåsjö kyrkoby i Wester-Norrlands län. .
„ väganläggning mellan Asele och Wilhelmina kyrkoby i Westerbottens län......
B) Bro- och hamnbyggnader.
Till fond för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar och
farleder..............................
„ utvidgande af hamnen vid Ystad.....................
„ utvidgande och fördjupande af hamnen vid Uddevalla . ■............
C) Kanaler och andra vattenkommunikationer.
För kanal- och slussanläggning mellan sjöarne Östra och Westra Silen på Dalsland ....
„ utsträckning af Kinda båtled ......................
D) Sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag.
Till fond för myrutdikningar och vattenaj''tappningar inom de sex nordligaste länen jemte fyra härader
af Wermlands lån............... ........
„ fond för understödjande af utdikningar och aftappningar af sänka trakter och sjöar i öfriga
delar af Riket...........................
„ sänkning af Lida-ån.........................
„ rensningar i Ume eif.........................
Anslås
150,000
20,000
20,000
15,000
20,000
25.000
30.000
'' 3,000
60,000
60,000
2,000
Lån.
15.000
60.000
50.000
30.000
Summa.
150,000
20,010
20,000
15,000
20,000
25.000
30.000
18,000
120,000
60,000
50.000
30.000
2,000
Summa R:mt
Summa
anslag.
Summa
lån.
205,000
75,000
63,000
62,000
405,000
75,000
80,000
155,000
Summa
anslag och lån.
205,000
75,000
138,000
142,000
— I 560,000
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1867:78 Skrifvelse, angående statsbidrag för vägars anläggning och förbättring, hamnbyggnader och kanalarbeten, äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföreta s. 6 i texten