Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om äterlösen för Kronans räkning af en till byggnadsplats upplåten del af Cad XlILs torg.

1867-03-23 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1867:57, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om äterlösen för Kronans räkning af en till byggnadsplats upplåten del af Cad XlILs torg.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 57.

7

No 57.

Ank. till Riksd. Kansli d. 23 Mars 1867, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om äterlösen för Kronans

räkning af en till byggnadsplats upplåten del af

Cad XlILs torg.

(2:dra U. A.)

Uti en inom Första Kammaren väckt motion (N:o 54) har Grefve C. G.

Mörner fästat uppmärksamhet derå, att Kongl. Maj:t, jemlikt nådigt Bref af den

21 April 1865, funnit godt i nåder medgifva, att en plats i nordvestra hörnet

af Carl XIII:s torg skulle, för uppförande af en till konstexpositioner,

målare-atelierer m. m. afsedd byggnad, tillsvidare och intilldess annorlunda kunde

varda i nåder förordnadt upplåtas emot en årlig afgäld af 300 R:dr, samt att,

derest tomten framdeles skulle finnas vara för något annat ändamål behöflig, det

bolag, som öfvertog byggnadsföretaget, skulle ega att för derå då varande byggnad

af Kronan erhålla lösen till belopp motsvarande anläggningskostnaden. Utaf

högstberörda nådiga beslut framginge, att upplåtelsen af platsen endast vore vilkorlig

och på obestämd tid samt att återvinningsrätt till densamma blifvit Kronan

förbehållen emot ersättning till bolaget för de af detsamma å byggnadsföretaget

nedlagda kostnader; och då vigtiga skäl förefunnes för Staten att göra

denna sin rätt gällande samt kostnaderna för platsens återvinnande ökades för

hvarje dag, som med anspråkets framställande fördröjdes, har motionären föreslagit,

att Riksdagen måtte besluta, det ifrågavarande del af Carl XIII:s

torg skulle för Kronans räkning återlösas från det bolag, åt hvilket densamma

blifvit upplåten ; att underdånig skrifvelse härom skulle till Kongl. Maj:t, så fort

ske kunde, aflåtas; samt åt Riksgälds-kontoret uppdragas, att den nödiga löseskillingen

till Kongl. Mnj:ts disposition tillhandahålla.

I samma ämne har Herr C. J. Grafström inom Andra Kammaren väckt

motion (N:o 210), deruti — jemte förmälan, hurusom Stockholms Stadsfullmägtige

uti skrifvelse af den 12 sistlidne November af anförda skäl anmodat Öfverståthållare-embetet,

att till Kongl. Maj:t framföra och med sitt förord beledsaga

deras underdåniga anhållan, att ofvanberörda, å Carl XIII:s torg påbör
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 57.

jade byggnadsarbete finge inställas och frågan företagas till förnyad nådig behandling,

i ändamål att om möjligt det tillämnade byggnadsföretaget icke måtte

komma till stånd — motionären föreslagit, att Stats-Utskottet måtte anmodas

skyndsamt söka underrättelse, i hvad skick denna fråga, i följd af Stadsfullmägtiges

nyssnämnda underdåniga framställning, befunne sig, samt att, i händelse

Kongl. Maj:t icke redan vidtagit någon åtgärd för den tillämnade byggnadens

inställande och platsens planering, Utskottet måtte inkomma med förslag till en

underdånig anhållan från Riksdagen i nyssberörda syftning jemte förslag till

anvisande af det belopp, som kunde erfordras såsom ersättning åt det bolag, åt

hvilket platsen blifvit upplåten.

Stats-Utskottet, till hvars behandling förevarande motioner blifvit hänvisade,

har rörande denna fråga inhemtat, att förenämnda plats i nordvestra hörnet

af Carl XIII:s torg blifvit af Kongl. Maj:t, jemlikt högstberörda nådiga

Bref den 21 April 1865, upplåten till uppförande af en för konst-expositioner,

målare-atelierer m. m. afsedd byggnad på följande vilkor, nemligen:

l:o att platsen skulle af det bolag, hvilket för ändamålet komme att bildas,

få tillträdas så snart dess dåvarande innehafvare, som blifvit uppsagd till

afflyttning den 1 April nästlidet år, borttagit sina derstädes befintliga byggnader;
2:o

att den då å platsen tillämnade nybyggnaden skulle uppföras i enlighet

med af Kongl. Maj:t fastställd ritning;

3:o att byggnaden vid lämpligt vite, som Ofverintendents-embetet egde

bestämma, skulle vara fullt färdig inom tre år, räknade från den dag, då tomten

af bolaget tillträddes;

4:o att bolaget under två år af denna byggnadstid egde att till tomten

afhägna så stort utrymme af den derintill stötande del af Carl XIII:s torg,

som oundgängligen erfordrades för byggnadens uppförande;

5:o att byggnaden skulle allt framgent, så länge tomten af bolaget disponerades,

underhållas i fullgodt skick;

6:o att de i byggnadens bottenvåning tillämnade bodlägenheter ej finge

uthyras till handel med gröfre födoämnen eller sådana varor, som föranledde

mindre snygghet eller medförde elak lukt;

7:o att Stockholms Konstförening skulle ega företrädesrätt till förhyrande

på skäliga vilkor af den expositionslokal, som komme att i byggnaden inrättas,

samt Kongl. Akademien för de Fria Konsterna enahanda företrädesrätt till förhyrande

af de i byggnaden tillämnade atelierer;

8:o att, derest tomten framdeles skulle finnas vara för något Statens ändamål

behöflig och således, till följd af derom meddeladt nådigt beslut, komma att

till Kronan återställas, bolaget skulle ega att för derå då varande byggnad af

Kronan erhålla lösen till belopp, motsvarande anläggningskostnaden enligt de

deröfver

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 57.

9

deröfver upprättade, verificerade byggnadsräkningar, hvilka, för att vid sådan

liqvid tjena till efterrättelse, borde hos Ofverintendents-embetet deponeras; samt

9:o att tomten, så länge densamma af bolaget disponerades, ej finge användas

till annat ändamål än det, hvarföre upplåtelsen skett, vid äfventyr, i fall

af öfverträdelse härutinnan, att Kronan egde genast återtaga tomten utan skyldighet

att inlösa bolagets derå varande byggnad; börande vid enahanda äfventyr

omförmälda byggnad, i händelse densamma eller någon del deraf genom vådeld

eller af annan orsak förstördes, inom högst två år derefter vara i fullgodt skick

återställd.

Vidare har, efter det Öfverståthållare-embetet, i anledning af Stockholms

Stadsfullmägtiges ofvanberörda begäran, i underdånighet hemställt, huruvida icke

Kong!. Maj:t, för den händelse sådant ej redan utgjort föremål för nådig pröfning,

skulle vilja taga i öfvervägande, om ej det vackra ändamål, som med

byggnaden vore afsedt, kunde vinnas genom att låta uppföra densamma på någon

annan plats inom hufvudstaden, Ofverintendents-embetet uti deröfver afgifvet

utlåtande upplyst, att, sedan numera det för ifrågavarande byggnads verkställighet

erforderliga bolag hunnit bildas, kontrakt mellan detta och Öfverintendentsembetet,

jemlikt föreskriften i ofvanberörda Kongl. Bref, blifvit under den 25

sistlidne September afslutadt, och att oförtöfvadt derefter byggnadsarbetet påbörjats;

samt beträffande den af Stadsfullmägtige framställda anmärkningen, att

atelierbyggnaden skulle komma att icke blott minska utrymmet, utan äfven störande

inverka på utseendet af denna hufvudstadens mest besökta promenadplats,

anfört, att det område af Carl XIII:s torg, som blifvit för byggnaden upplåtet,

utgjordes af en allt hitintills med staket inhägnad mindre tomt jemte

två der bredvid belägna s. k. saluståndsplatser, hvilka, likasom berörda tomt,

varit under en längre tid till schweitzeri-idkare mot hyra upplåtna; att atelier*

byggnaden, hvilken ej vore afsedd att upptaga större plats eller sträcka sig

längre fram på torget än nyssnämnda område, i följd häraf, och derest den,

enligt nådigt tillstånd, för byggnadsmaterialiers uppläggande inhägnade plats ej

blifvit förvexlad med sjelfva byggnadstomten, svårligen kunde påstås komma att

minska det utrymme å torget, som hittills varit af Kongl. Maj:t upplåtet till

begagnande af hufvudstadens allmänhet; samt att Stadsfullmägtiges uppfattning

rörande den störande inverkan på torgets utseende, hvilken de trott sig finna

uti ifrågavarande byggnadsföretag, icke kunde delas af Ofverintendents-embetet,

dels emedan den rad af byggnader, som, börjande med Jakobs kyrka,

sträckte sig från söder till norr utmed torgets vestra sida, syntes Ofverintendentsembetet

på ett lämpligare sätt afslutas medelst den nu under uppförande varande

prydliga atelierbyggnaden än genom ofvanberörda sluttande tomtremsa, som obebyggd

skulle förete en föga eftersträfvansvärd irregularitet såväl hvad beträffade

planform som höjdmått, detta sednare derföre, att de vid förevarande hörn af

Bill. till Riksd. Prof. 1867. 4 Sami. 1 Ajä. 26 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 57.

torget sammanstötande Stora Trädgårds- och Hamngatorna lågo ej obetydligt

högre än sjelfva torget;

dels enär torgets gränslinie i vester redan förut oj vore och svårligen

kunde blifva rät, då Landtmäteri-kontorets hus framskjöte 20 fot framför de

öfriga byggnaderna;

dels vidare emedan, hvad torgets Symmetri i ifrigt anginge, densamma icke

kunde anses störd genom atelierbyggnaden, då alléernas träd komme att till

största delen bortskymma byggnadens fasade, hvilken, till de delar, den kunde

blifva synlig öfver trädens kronor eller emellan dess stammar, ovilkorligen måste,

i följd af sin rika arkitektur, hvars prydlighet genom trädens grönska förhöjdes,

göra alldeles motsatt verkan emot den, som af Stadsfullmftgtige blifvit befarad ;

dels slutligen, enär denna symetri ej heller kunde anses lida derigenom,

att motsvarighet till atelierbyggnaden saknades å torgets nordöstra hörn, då detta

sistnämnda likasom hela östra sidan af torget begränsades icke af byggnadstomter,

såsom den vestra, utan af öppen gata, samt inne på torget svårligen

funnes någon punkt, från hvilken ögat så beherrskade de begge nämnda hörnen,

att i det ena saknades hvad som syntes i det andra, detta derföre, att synvinkeln

då maste tagas mycket spetsig och följaktligen ståndpunkten så långt

söderut, att alléernas träd alldeles skymde hvad som vore bakom detn.

Vidkommande derefter det hinder i framtiden för ett värdigt ordnande

af torget, som atelierbyggnaden, enligt Stadsfullmägtiges förmenande, tilläfventyrs

skulle kunna komma att utgöra, så har Öfverintendents-embetet dels åberopat, hurusom

embetet redan i sitt memorial, rörande denna byggnad, af den 28 Mars 1865

anfört, att nu ifrågavarande byggnadsplats ej kunde enligt embetets åsigt erfordras

för en möjligen blifvande större nybyggnad å torgets norra sida. helst en

dylik byggnad ej bolde erhålla större utrymme å längden än emellan östra och

vestra alléerna samt skulle, derest den komme att inkräkta på dessas områden,

på ett olämpligt sätt stänga kommunikationslinierna mellan torget och Hamngatan

; — dels ock erinrat, att tillräckligt utrymme för en sådan större bygg
nad

å norra sidan förefunnes på längdsträckningen mellan vestra och östra

alléetna, samt att oet nya husets fasade åt torget då komme att ligga i linie

med södra gafveln af atelierbyggnaden, hvaraf åter följde, att denna sednare ej

klofve för eu lämplig anordning af torgets norra sida hinderlig.

I fråga slutligen om ordnandet af torgets vestra sida har Öfverintendentsembetet

yttiat, att den närmast samma sidas gränslinie löpande sträcka vore

dels, på sätt ofvan blifvit anmärkt, afbruten af Landtmäteri-kontorets hus, dels

äfven besvärad af fuktighet från de derinvid belägna stora stängselmurarne mot

Jakobs kyrkogård och den s. k. De Géerska trädgården, samt i följd häraf

mindre inbjudande för promenerande än de bredvid liggande två alléerna och

att, vid sådant förhållande samt om denna föga begagnade sträcka afslutades

med en prydlig veranda, sådan som den, hvilken vore tillämnad att blifva ne
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Ståts- Utskott-tet* Utlåtande N:o 57.

11

danför det nya atelierhuset, en dylik anordning ej kunde anses olämplig eller

lägga hinder i vägen för torgets framtida ordnande på denna sida, hvilket

exempelvis skulle kunna ske på det sätt, att å nyssnämnda så att säga öfverloppsremsa

af torgets vestra alléer uppfördes en rad af lätta portiker, under

hvilka allmänheten kunde erhålla skydd vid hastigt uppkommande oväder; blifvande,

om ett sådant förslag utfördes,1 dess» portikers ändpunkt mot norr atelierbyggnadens

framskjutande veranda i stället för den eljest vidtagande backsluttningen

; i följd af, hvilket allt Öfverintendents-embetet i underdånighet hemställt,

att Kong!. Maj:t icke måtte å Stadsfullmägtiges ömförmälda underdåniga framställning

fästa nådigt afseende, och har, jemlik» nådigt Bref af den 4 sistlidne

Januari, Kong!. Makt, då kontrakt om upplåtelse till ofvannätnnda bolag af omförmälda

byggnadsplats redan den 25 September nästlidet år blifvit af Öfverintendents-embetet

på grund af Kong]. B refvel den 21 April 1865 med bolaget

afslutadt, funnit nådigt afseende icke kunna fästas ä Stadsfullmägtiges ifrågavarande

genom Öfverståthållare- em betet anmälda underdåniga framställning.

Hvad nu angår de af motionärerne väckta, härofvan ömförmälda förslag,

har Utskottet, enär motionärerne icke ens antydt, att den för oftaberörda atelierbyggnad

anvisade plats skulle vara för något Statens behof för närvarande erforderlig,

samt då afhjelpandet af den störande inverkan, som den ifrågåställda

byggnaden förmenats utöfva på utseendet af en hufvudstädens promenadplats,

synes icke lämpligen böra utgöra föremål för användande af Statens medel,

anser sig Utskottet böra hemställa,

att Grefve Mörners och Herr Grafströms ifrågavarande motioner

må lernnas utan afseende.

Stockholm den 23 Mars 1867.

På Utskottets vägnar:

Arv. Freon Posse.

■ .. ■ ''flitit rA daåii: ,r>.g .tofifbd

•ett u-i ■: ; tihu-mril A ofmitsf

_______ , dir/lö ■ j iHgttifi

■ 1 oJoi •».! i mn ityrsbl tsh

! • > i: 7 1 ) i f B A t J*> t f X » 0 J f> (t f > [> i f fn i? T

i r i

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.