Utlåtande, i anledning af väckta motioner om äterlösen för Kronans räkning af en till byggnadsplats upplåten del af Cad XlILs torg.
1867-03-23 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1867:57, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om äterlösen för Kronans räkning af en till byggnadsplats upplåten del af Cad XlILs torg.
Dokumentets text
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 57.
7
No 57.
Ank. till Riksd. Kansli d. 23 Mars 1867, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckta motioner om äterlösen för Kronans
räkning af en till byggnadsplats upplåten del af
Cad XlILs torg.
(2:dra U. A.)
Uti en inom Första Kammaren väckt motion (N:o 54) har Grefve C. G.
Mörner fästat uppmärksamhet derå, att Kongl. Maj:t, jemlikt nådigt Bref af den
21 April 1865, funnit godt i nåder medgifva, att en plats i nordvestra hörnet
af Carl XIII:s torg skulle, för uppförande af en till konstexpositioner,
målare-atelierer m. m. afsedd byggnad, tillsvidare och intilldess annorlunda kunde
varda i nåder förordnadt upplåtas emot en årlig afgäld af 300 R:dr, samt att,
derest tomten framdeles skulle finnas vara för något annat ändamål behöflig, det
bolag, som öfvertog byggnadsföretaget, skulle ega att för derå då varande byggnad
af Kronan erhålla lösen till belopp motsvarande anläggningskostnaden. Utaf
högstberörda nådiga beslut framginge, att upplåtelsen af platsen endast vore vilkorlig
och på obestämd tid samt att återvinningsrätt till densamma blifvit Kronan
förbehållen emot ersättning till bolaget för de af detsamma å byggnadsföretaget
nedlagda kostnader; och då vigtiga skäl förefunnes för Staten att göra
denna sin rätt gällande samt kostnaderna för platsens återvinnande ökades för
hvarje dag, som med anspråkets framställande fördröjdes, har motionären föreslagit,
att Riksdagen måtte besluta, det ifrågavarande del af Carl XIII:s
torg skulle för Kronans räkning återlösas från det bolag, åt hvilket densamma
blifvit upplåten ; att underdånig skrifvelse härom skulle till Kongl. Maj:t, så fort
ske kunde, aflåtas; samt åt Riksgälds-kontoret uppdragas, att den nödiga löseskillingen
till Kongl. Mnj:ts disposition tillhandahålla.
I samma ämne har Herr C. J. Grafström inom Andra Kammaren väckt
motion (N:o 210), deruti — jemte förmälan, hurusom Stockholms Stadsfullmägtige
uti skrifvelse af den 12 sistlidne November af anförda skäl anmodat Öfverståthållare-embetet,
att till Kongl. Maj:t framföra och med sitt förord beledsaga
deras underdåniga anhållan, att ofvanberörda, å Carl XIII:s torg påbör
-
8
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 57.
jade byggnadsarbete finge inställas och frågan företagas till förnyad nådig behandling,
i ändamål att om möjligt det tillämnade byggnadsföretaget icke måtte
komma till stånd — motionären föreslagit, att Stats-Utskottet måtte anmodas
skyndsamt söka underrättelse, i hvad skick denna fråga, i följd af Stadsfullmägtiges
nyssnämnda underdåniga framställning, befunne sig, samt att, i händelse
Kongl. Maj:t icke redan vidtagit någon åtgärd för den tillämnade byggnadens
inställande och platsens planering, Utskottet måtte inkomma med förslag till en
underdånig anhållan från Riksdagen i nyssberörda syftning jemte förslag till
anvisande af det belopp, som kunde erfordras såsom ersättning åt det bolag, åt
hvilket platsen blifvit upplåten.
Stats-Utskottet, till hvars behandling förevarande motioner blifvit hänvisade,
har rörande denna fråga inhemtat, att förenämnda plats i nordvestra hörnet
af Carl XIII:s torg blifvit af Kongl. Maj:t, jemlikt högstberörda nådiga
Bref den 21 April 1865, upplåten till uppförande af en för konst-expositioner,
målare-atelierer m. m. afsedd byggnad på följande vilkor, nemligen:
l:o att platsen skulle af det bolag, hvilket för ändamålet komme att bildas,
få tillträdas så snart dess dåvarande innehafvare, som blifvit uppsagd till
afflyttning den 1 April nästlidet år, borttagit sina derstädes befintliga byggnader;
2:o
att den då å platsen tillämnade nybyggnaden skulle uppföras i enlighet
med af Kongl. Maj:t fastställd ritning;
3:o att byggnaden vid lämpligt vite, som Ofverintendents-embetet egde
bestämma, skulle vara fullt färdig inom tre år, räknade från den dag, då tomten
af bolaget tillträddes;
4:o att bolaget under två år af denna byggnadstid egde att till tomten
afhägna så stort utrymme af den derintill stötande del af Carl XIII:s torg,
som oundgängligen erfordrades för byggnadens uppförande;
5:o att byggnaden skulle allt framgent, så länge tomten af bolaget disponerades,
underhållas i fullgodt skick;
6:o att de i byggnadens bottenvåning tillämnade bodlägenheter ej finge
uthyras till handel med gröfre födoämnen eller sådana varor, som föranledde
mindre snygghet eller medförde elak lukt;
7:o att Stockholms Konstförening skulle ega företrädesrätt till förhyrande
på skäliga vilkor af den expositionslokal, som komme att i byggnaden inrättas,
samt Kongl. Akademien för de Fria Konsterna enahanda företrädesrätt till förhyrande
af de i byggnaden tillämnade atelierer;
8:o att, derest tomten framdeles skulle finnas vara för något Statens ändamål
behöflig och således, till följd af derom meddeladt nådigt beslut, komma att
till Kronan återställas, bolaget skulle ega att för derå då varande byggnad af
Kronan erhålla lösen till belopp, motsvarande anläggningskostnaden enligt de
deröfver
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 57.
9
deröfver upprättade, verificerade byggnadsräkningar, hvilka, för att vid sådan
liqvid tjena till efterrättelse, borde hos Ofverintendents-embetet deponeras; samt
9:o att tomten, så länge densamma af bolaget disponerades, ej finge användas
till annat ändamål än det, hvarföre upplåtelsen skett, vid äfventyr, i fall
af öfverträdelse härutinnan, att Kronan egde genast återtaga tomten utan skyldighet
att inlösa bolagets derå varande byggnad; börande vid enahanda äfventyr
omförmälda byggnad, i händelse densamma eller någon del deraf genom vådeld
eller af annan orsak förstördes, inom högst två år derefter vara i fullgodt skick
återställd.
Vidare har, efter det Öfverståthållare-embetet, i anledning af Stockholms
Stadsfullmägtiges ofvanberörda begäran, i underdånighet hemställt, huruvida icke
Kong!. Maj:t, för den händelse sådant ej redan utgjort föremål för nådig pröfning,
skulle vilja taga i öfvervägande, om ej det vackra ändamål, som med
byggnaden vore afsedt, kunde vinnas genom att låta uppföra densamma på någon
annan plats inom hufvudstaden, Ofverintendents-embetet uti deröfver afgifvet
utlåtande upplyst, att, sedan numera det för ifrågavarande byggnads verkställighet
erforderliga bolag hunnit bildas, kontrakt mellan detta och Öfverintendentsembetet,
jemlikt föreskriften i ofvanberörda Kongl. Bref, blifvit under den 25
sistlidne September afslutadt, och att oförtöfvadt derefter byggnadsarbetet påbörjats;
samt beträffande den af Stadsfullmägtige framställda anmärkningen, att
atelierbyggnaden skulle komma att icke blott minska utrymmet, utan äfven störande
inverka på utseendet af denna hufvudstadens mest besökta promenadplats,
anfört, att det område af Carl XIII:s torg, som blifvit för byggnaden upplåtet,
utgjordes af en allt hitintills med staket inhägnad mindre tomt jemte
två der bredvid belägna s. k. saluståndsplatser, hvilka, likasom berörda tomt,
varit under en längre tid till schweitzeri-idkare mot hyra upplåtna; att atelier*
byggnaden, hvilken ej vore afsedd att upptaga större plats eller sträcka sig
längre fram på torget än nyssnämnda område, i följd häraf, och derest den,
enligt nådigt tillstånd, för byggnadsmaterialiers uppläggande inhägnade plats ej
blifvit förvexlad med sjelfva byggnadstomten, svårligen kunde påstås komma att
minska det utrymme å torget, som hittills varit af Kongl. Maj:t upplåtet till
begagnande af hufvudstadens allmänhet; samt att Stadsfullmägtiges uppfattning
rörande den störande inverkan på torgets utseende, hvilken de trott sig finna
uti ifrågavarande byggnadsföretag, icke kunde delas af Ofverintendents-embetet,
dels emedan den rad af byggnader, som, börjande med Jakobs kyrka,
sträckte sig från söder till norr utmed torgets vestra sida, syntes Ofverintendentsembetet
på ett lämpligare sätt afslutas medelst den nu under uppförande varande
prydliga atelierbyggnaden än genom ofvanberörda sluttande tomtremsa, som obebyggd
skulle förete en föga eftersträfvansvärd irregularitet såväl hvad beträffade
planform som höjdmått, detta sednare derföre, att de vid förevarande hörn af
Bill. till Riksd. Prof. 1867. 4 Sami. 1 Ajä. 26 Höft. 2
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 57.
torget sammanstötande Stora Trädgårds- och Hamngatorna lågo ej obetydligt
högre än sjelfva torget;
dels enär torgets gränslinie i vester redan förut oj vore och svårligen
kunde blifva rät, då Landtmäteri-kontorets hus framskjöte 20 fot framför de
öfriga byggnaderna;
dels vidare emedan, hvad torgets Symmetri i ifrigt anginge, densamma icke
kunde anses störd genom atelierbyggnaden, då alléernas träd komme att till
största delen bortskymma byggnadens fasade, hvilken, till de delar, den kunde
blifva synlig öfver trädens kronor eller emellan dess stammar, ovilkorligen måste,
i följd af sin rika arkitektur, hvars prydlighet genom trädens grönska förhöjdes,
göra alldeles motsatt verkan emot den, som af Stadsfullmftgtige blifvit befarad ;
dels slutligen, enär denna symetri ej heller kunde anses lida derigenom,
att motsvarighet till atelierbyggnaden saknades å torgets nordöstra hörn, då detta
sistnämnda likasom hela östra sidan af torget begränsades icke af byggnadstomter,
såsom den vestra, utan af öppen gata, samt inne på torget svårligen
funnes någon punkt, från hvilken ögat så beherrskade de begge nämnda hörnen,
att i det ena saknades hvad som syntes i det andra, detta derföre, att synvinkeln
då maste tagas mycket spetsig och följaktligen ståndpunkten så långt
söderut, att alléernas träd alldeles skymde hvad som vore bakom detn.
Vidkommande derefter det hinder i framtiden för ett värdigt ordnande
af torget, som atelierbyggnaden, enligt Stadsfullmägtiges förmenande, tilläfventyrs
skulle kunna komma att utgöra, så har Öfverintendents-embetet dels åberopat, hurusom
embetet redan i sitt memorial, rörande denna byggnad, af den 28 Mars 1865
anfört, att nu ifrågavarande byggnadsplats ej kunde enligt embetets åsigt erfordras
för en möjligen blifvande större nybyggnad å torgets norra sida. helst en
dylik byggnad ej bolde erhålla större utrymme å längden än emellan östra och
vestra alléerna samt skulle, derest den komme att inkräkta på dessas områden,
på ett olämpligt sätt stänga kommunikationslinierna mellan torget och Hamngatan
; — dels ock erinrat, att tillräckligt utrymme för en sådan större bygg
nad
å norra sidan förefunnes på längdsträckningen mellan vestra och östra
alléetna, samt att oet nya husets fasade åt torget då komme att ligga i linie
med södra gafveln af atelierbyggnaden, hvaraf åter följde, att denna sednare ej
klofve för eu lämplig anordning af torgets norra sida hinderlig.
I fråga slutligen om ordnandet af torgets vestra sida har Öfverintendentsembetet
yttiat, att den närmast samma sidas gränslinie löpande sträcka vore
dels, på sätt ofvan blifvit anmärkt, afbruten af Landtmäteri-kontorets hus, dels
äfven besvärad af fuktighet från de derinvid belägna stora stängselmurarne mot
Jakobs kyrkogård och den s. k. De Géerska trädgården, samt i följd häraf
mindre inbjudande för promenerande än de bredvid liggande två alléerna och
att, vid sådant förhållande samt om denna föga begagnade sträcka afslutades
med en prydlig veranda, sådan som den, hvilken vore tillämnad att blifva ne
-
Ståts- Utskott-tet* Utlåtande N:o 57.
11
danför det nya atelierhuset, en dylik anordning ej kunde anses olämplig eller
lägga hinder i vägen för torgets framtida ordnande på denna sida, hvilket
exempelvis skulle kunna ske på det sätt, att å nyssnämnda så att säga öfverloppsremsa
af torgets vestra alléer uppfördes en rad af lätta portiker, under
hvilka allmänheten kunde erhålla skydd vid hastigt uppkommande oväder; blifvande,
om ett sådant förslag utfördes,1 dess» portikers ändpunkt mot norr atelierbyggnadens
framskjutande veranda i stället för den eljest vidtagande backsluttningen
; i följd af, hvilket allt Öfverintendents-embetet i underdånighet hemställt,
att Kong!. Maj:t icke måtte å Stadsfullmägtiges ömförmälda underdåniga framställning
fästa nådigt afseende, och har, jemlik» nådigt Bref af den 4 sistlidne
Januari, Kong!. Makt, då kontrakt om upplåtelse till ofvannätnnda bolag af omförmälda
byggnadsplats redan den 25 September nästlidet år blifvit af Öfverintendents-embetet
på grund af Kong]. B refvel den 21 April 1865 med bolaget
afslutadt, funnit nådigt afseende icke kunna fästas ä Stadsfullmägtiges ifrågavarande
genom Öfverståthållare- em betet anmälda underdåniga framställning.
Hvad nu angår de af motionärerne väckta, härofvan ömförmälda förslag,
har Utskottet, enär motionärerne icke ens antydt, att den för oftaberörda atelierbyggnad
anvisade plats skulle vara för något Statens behof för närvarande erforderlig,
samt då afhjelpandet af den störande inverkan, som den ifrågåställda
byggnaden förmenats utöfva på utseendet af en hufvudstädens promenadplats,
synes icke lämpligen böra utgöra föremål för användande af Statens medel,
anser sig Utskottet böra hemställa,
att Grefve Mörners och Herr Grafströms ifrågavarande motioner
må lernnas utan afseende.
Stockholm den 23 Mars 1867.
På Utskottets vägnar:
Arv. Freon Posse.
■ .. ■ ''flitit rA daåii: ,r>.g .tofifbd
•ett u-i ■: ; tihu-mril A ofmitsf
_______ , dir/lö ■ j iHgttifi
■ 1 oJoi •».! i mn ityrsbl tsh
! • > i: 7 1 ) i f B A t J*> t f X » 0 J f> (t f > [> i f fn i? T
i r i
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.